Motionen
Per Ronqvist hemställer i sin motion (1995:502)
att ombudsmötet begär att stiftelsestyrelsen undersöker möjligheterna att låta flytta Gustav Vasas gravvård från Uppsala domkyrka till Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Bakgrund
Gustav Vasa avled 1560. Samma år fördes hans stoft till Uppsala, där han gravsattes i det tidigare Vårfrukoret. Över graven utfördes på Johan III:s föranstaltande ett gravmonument av Willem Boy. Enligt Riksantikvarieämbetet är detta ett av den svenska renässansens förnämsta och mest berömda konstverk. I sin kommentar över motionen anför Riksantivarieämbetet följande: "Sammantaget utgör gravkoret ett historiskt minnesmärke av högsta dignitet. Det ligger också en stark symbolisk laddning i att Gustav Vasa fick sin gravplats i det tidigare Mariakoret. Den kanske viktigaste kultplatsen i den katolska kyrkan förvandlades därmed till ett minnesrum över konungen och reformatorn. En flyttning av graven till Riddarholmskyrkan är från kulturhistorisk synpunkt otänkbar. Gustavianska gravkoret måste självklart bevaras som konstnärlig miljö, som historiskt minnesmärke och det främsta av de klassiska Vasaminnena och som en idéhistoriskt synnerligen märklig manifestation över reformationen i Sverige".
Utskottet
Mot bakgrund av den kulturhistoria som inhämtats från Riksantikvarieämbetet kan inte utskottet ansluta sig till motionärens uppfattning. Att flytta gravvården jämte kvarlevor är dessutom stötande, då gravfriden är starkt hävdad inom svensk tradition.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår motion 1995:502.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I motion 1995:514 hemställer Anders Jarlert
att ombudsmötet begär att Stiftelsestyrelsen i sin budget för 1996 avsätter medel för Nordiskt kyrkomusiksymposium 1996 i Göteborg.
Symposiet arrangeras vart fjärde år i något av de nordiska länderna, och värdskapet alternerar mellan länderna. Arrangörer är Nordiska kyrkomusikrådet och Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté.
Symposierna har de senaste gångerna haft en relativt smal och exklusiv profil. NKS i Göteborg 1996 kommer att ha en bredare, delvis populär inriktning med ny och äldre kör- och instrumentalmusik, körseminarier, seminarier i och om barockinterpretation, liturgisk orgelimprovisation, gudstjänst inför 2000-talet, föreläsningar med demonstrationskörer eller -orglar osv. Det torde erbjuda en enastående fortbildningsverksamhet åt kyrkomusiker och körsångare. Borgådeklarationen förpliktar oss till aktivt utbyte med bl a de nordiska kyrkorna, och på kyrkomusikens område är detta utbyte av vital betydelse för Svenska kyrkan.
Utskottet
Stiftelsestyrelsens budgetförslag för 1996 (StSkr 1995:501 s 29) rymmer ekonomiskt bidrag med 175 000 kronor till detta symposium. Vad motionären hemställer om är därmed tillgodosett, varför motionen inte föranleder någon åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår motion 1995:514.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I motion 1995:507 av Börje Finnstedt hemställes:
att ombudmötet hos SFRV:s styrelse begär en utredning med uppgift att efterforska huruvida det är möjligt att rekommendera pastoraten att anslå en procent av byggkostnaderna för konstinköp.
Bakgrund
Ingen tillgänglig statistik finns för Svenska kyrkans konstinköp i förhållande till byggkostnaden. Den genomsnittliga kostnaden torde dock överstiga en procent. Det förutsättes att kyrkoråden, tillsammans med arkitekterna, planerar konstnärlig utsmyckning i erforderlig omfattning.
Utskott
Inom Svenska kyrkan betonas ofta det lokala kommunala självstyret. Därmed är det kyrkokommunen som bäst känner de lokala ekonomiska resurserna, traditionerna och behoven. Utskottet stöder motionären i sak om att utsmyckning och beslut om inköp tas så tidigt som möjligt så att resurser avsätts.
Hemställan
Utskottet hemställer att ombudsmötet avslår OMot 1995:507.
Reservation
Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson och Inga-Lis Moberg anser att hemställan borde ha följande lydelse:
att ombudsmötet rekommenderar pastoraten att vid kyrk- och församlingshemsbyggen anslå en procent av byggkostnaderna till konstinköp.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:524 av Kerstin Kedvall hemställes
att ombudsmötet ger SFRV:s styrelse tillkänna vad i motionen anförts om utbildning av journalister i kyrkliga frågor.
Bakgrund
Genom tidningsklipp och utskrifter av etermedieinslag följer Svenska Kyrkans Information (SKI), SKM, Lutherhjälpen, Forskningssekretariatet och SKUT, hur massmedierna skildrar kyrkan. Generellt är kunskaperna om kyrkan begränsade, men de flesta artiklar och programinslag är sakliga. Intresset för kyrkliga frågor ökar.
SKI och stiften har de senaste två åren arrangerat flertalet journalistseminarier och presskonferenser. Man besöker och har telefonkontakt med journalister. FOJO (Fortbildning för journalister vid högskolan i Kalmar) håller en kurs för journalister med inriktning på Svenska kyrkan och trosfrågor.
Kurser i TV-framträdande hålls sedan 1993 för kyrkliga företrädare. SKI och stiftsinformatörerna diskuterar kontinuerligt mediernas villkor och arbetssätt med pastoralinstitutets studenter.
Utskottet
Utskottet noterar med tillfredssällelse SKI:s arbete för att sprida kunskap om kyrkan bland journalister och om massmedia bland kyrkfolk. Om kyrkan skildras negativt, ligger ansvaret lika mycket på de kyrkliga företrädarna. Det är viktigt att öka insatserna för att utbilda kyrkans företrädare inför möten med pressen. Genom att kyrkan medverkar i journalistutbildningar ökar medias kunskaper om kyrkliga frågor.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med bifall till OMot 1995:524 ger SFRV:s styrelse till känna vad som i motionen anförts om utbildning av journalister i kyrkliga frågor.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
Ulla Carlsson hemställer i sin motion 1995:531
att ombudsmötet ger SFRV:s styrelse tillkänna om en kyrklig idébank för lokalplanet.
Monica Reichenberg Carlström hemställer i sin motion 1995:557
1. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse verkar för att uppbyggnaden av kompetens på IT- området fortsätter
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse verkar för att nödvändiga utbildningsinsatser görs för att fler skall kunna använda sig av IT.
Bakgrund
Idébanker har tidigare efterfrågats och i vissa fall upprättats. Inte sällan har de snabbt blivit inaktuella. För närvarande finns idébanker inom barn- och ungdomsarbetet på stifts- och riksplan. Att elektroniskt lagra och överföra information är tekniskt möjligt och billigare än att samla och distribuera på traditionell väg.
De allra flesta församlingar har tillgång till datanätet "memo". Försök att utnyttja memo för överföring av annan information än kyrkobokföringen har inte fått något större genomslag.
Svenska Kyrkans Information, tillsammans med SMF, FS, DKSN genomfört ett försök med BBS (Bulletin Board System). Med BBS kan man skicka och ta emot elektronisk post, delta i ekektroniska konferenser och söka information i databaser. Erfarenheterna är positiva och kommer fortsätta i september. Parallellt kommer SFRV och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund att pröva BBS-tekniken inom Svenska kyrkan. Försöket riktar sig till förtroendevalda, anställda och kyrkliga intressegrupper i församlingar, stift och på riksplanet.
Centralstyrelsen och pastoratsförbundet har inrättat en IT-grupp som skall lämna förslag till en strategi för datakommunikation. I uppdraget ligger även att ange kriterier för hur ett nytt datasystem för kyrkobokföring skall utformas.
Ett stort problem är att det kommer dröja innan flertalet förtroendevalda, anställda och medlemmar har del av dataverktygen. Höga krav på tillgänglighet kontra höga krav på säkerhet är delvis oförenliga faktorer. Därmed är det svårt att välja teknisk standard för Svenska kyrkans datanät. IT-gruppen tänker lösa utbildning genom dataansvariga personer i stiften. Tillgängligheten jämte utbildningsinsatserna blir avgörande för om Svenska kyrkans datastrategi kan anses demokratisk.
Utskottet
Utskottet instämmer i motionärernas engagemang för informationsteknologi och i deras önskan att Svenska kyrkan på bästa sätt skall utnyttja den. Kulturutskottet kommenterar vidare att memosystemet inte är något att bygga vidare på.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet med bifall till OMot1995:531 som sin mening ger SFRV:s styrelse tillkänna vad som i motionen anförts om en kyrklig idébank för lokalplanet,
2. att ombudsmötet med bifall till motion 1995:557
a) begär att SFRV:s styrelse verkar för att uppbyggnaden av kompetens på IT-området fortsätter,
b) begär att stiftelsens styrelse verkar för att nödvändiga utbildningsinsatser görs för att fler skall kunna använda sig av IT.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I motion 1995:522 av Astrid Andersson m fl
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse låter utreda om och när en psalmbokens dag eller psalmbokens år kan genomföras.
Bakgrund
Vid tidigare kyrkomöten har snarlika motioner antagits, beträffande Kyndelsmässodagen som Kyrkomusikens dag, respektive avslagits, beträffande inrättande av en Kyrkokonstens dag.
Utskottet
Utskottet stöder motionens syfte, att få psalmboken allmänt känd, men är tveksam till åtgärden. Utskottet föreslår istället andra lokala arrangemang som t ex fira nuvarande psalmboks 10-årsjubileum, överlämnande av klassuppsättningar av psalmboken, gudstjänster med önskepsalmer, församlingsaftnar om 1986 års psalmbok m m.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår motion OMot 1995:522.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I motion 1995:508 hemställer Berit Bergman
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse snarast tillser att riktlinjer enligt motionen utarbetas i samråd med Statens räddningsverk, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan.
Ingrepp i kulturhistoriskt sett värdefulla kyrkor måste bedömas ytterst grannlaga. Det kan också vara svårt att t ex finna lämpliga nödutgångar, nödbelysningsarmatur mm. Om åtgärder skall vidtagas krävs i varje enskilt fall tillstånd från Riksantikvarieämbetet. Kostnaderna för lämpliga åtgärder kan även bli mycket betungande för församlingarna.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom intentionerna i motionärens hemställan och konstaterar att Riksantikvarieämbetet och Räddningsverket f n arbetar med en handbok gällande brandskydd i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En referensgrupp, i vilken bl a Pastoratsförbundet är representerat, skall diskutera ett första utkast till handbok i september 1995. I handboken kommer kyrkorna att beredas stor plats.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:508
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:548 av Roland Johansson hemställes
1. att ombudsmötet begär hos SFRV:s styrelse att en utredning tillsätts med uppgift att ta fram ett förslag till organisation som har till uppgift att samordna all central information och medieverksamhet inom Svenska kyrkan,
2. att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en utredning tillsätts med uppgift att ta fram ett förslag till hur central kyrklig information kan finansieras.
I motion 1995:549 av Roland Johansson hemställes
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär en kyrklig mediepolicy utarbetas.
Bakgrund
Svenska kyrkans riksorganisationer är nu samlade i Uppsala. Ett projekt har inletts med syfte att samordna informationsarbetet som bedrivs av Svenska Kyrkans Information (SKI), SKM, Lutherhjälpen och SKUT. Projektet omfattar vidareutveckling där samverkan redan existerar samt samordning inom ännu obearbetade områden.
Värdefulla delar av den centralt bedrivna informationsverksamheten ligger utanför rikskyrkan, ex Verbum och Svenska Kyrkans Press.
SFRV har gett SKI i uppdrag att kartlägga den kyrkliga tidningsutgivningen. Kartläggnignen ska vara underlag för diskussion i SFRV:s styrelse om kyrkans arbete och möjligheter inom mediesektorn.
Centralt styrd marknadsföring överensstämmer inte med Svenska kyrkans demokratiska och decentraliserade struktur. Å andra sidan förlorar marknadsföringsinsatser från centralt håll genomslagskraft om de inte följs upp lokalt.
SKI strävar efter att skapa uppmärksamhet för Svenska kyrkan på redaktionell plats, vilket är personalintensivt men en mindre kostsam metod än annonsering.
En mediepolicy formulerades, överlämnades och beslutades om av ombudsmötet 1987. Policyn, som främst rör AV-medier, har fyra huvudpunkter: att öka det kyrkliga mediemedvetandet, att öka det kyrkliga mediekunnandet, att öka den kyrkliga medieproduktionen, samt att vidareutveckla den rikskyrkliga informationsverksamheten. Av dessa har punkten om produktion av AV-material ännu inte lösts tillfredställande.
Utöver mediepolicy finns en informationspolicy. Den fastställdes 1991 och är gemensam för de fyra rikskyrkliga stiftelserna. Policyn anger mål och principer för informationsverksamheten, t ex att främja effektiviteten och kvaliteten i det rikskyrkliga arbetet, att arbetet ska ske med respekt för människans värde, vara sann och lättbegriplig.
Utskottet
Kulturutskottet konstaterar att mycket görs i de frågor motionen behandlar. Det projekt som nu pågår med samordning av de fyra rikskyrkliga stiftelsernas informationsarbete motsvarar den utredning motionären efterlyser.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet avslår OMot 1995:548,
2. att ombudsmötet avslår OMot 1995:549.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Nils Gårder motionerar i OMot 1995:523 om förbud mot avgifter för dop samt Martin Cruce motionerar i OMot 1995:542 om clearing för konfirmation.
Motionerna
I OMot 1995:523 hemställs
att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse verkar för att avgift inte bör uttagas av den enskilde för dop.
I motionen OMot 1995:542 hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse utreder möjligheterna för en överenskommelse vad gäller clearing även för konfirmation i annan församling.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Utskottet
Frågan om avgifter och clearing av kyrkliga handlingar har varit återkommande i ombudsmötet genom åren. Genom de nya tillhörighetsreglerna har motiven för avgiftsfrihet och clearing mellan församlingar och samfälligheter förstärkts. De praktiska problemen måste underordnas missionsuppdraget och det är angeläget att den enskilde inte drabbas av avgifter. Utskottet delar därmed motionärens i motion 523 uttalade uppfattning. Vad däremot gäller frågan i motion 542 att utvidga clearingssystemet till att också omfatta konfirmationen ställer sig utskottet tveksamt. Det står de lokala kyrkoråden fritt att ekonomisk stödja hela eller delar av kostnaderna för exempelvis en internatläsning.
Efter vad utskottet erfarit går anslutningen till dop- och vigselclearingen något trögare än vad som varit fallet med begravningsclearingen. Det är mot bakgrund av detta uppenbart att det kan innebära en risk för dop- och vigselclearingens spridning att idag utvidga clearingen till att omfatta även konfirmationen.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
1. beträffande förbud mot avgifter för dop
att ombudsmötet med bifall till OMot 1995:523 begär att SFRV:s styrelse verkar för att avgift inte bör uttagas av den enskilde för dop,
2. beträffande clearing för konfirmation
att ombudsmötet avslår OMot 1995:542.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Första kyrkolagsutskottets betänkande 1995:1
Skrivelsen
Till utskottet har hänvisats Centralstyrelsens skrivelse 1995:8 vari föreslås
att hos regeringen hemställa om förslag till en reglering av kyrkomötets, Svenska kyrkans centralstyrelses och ärkebiskopens arbete under krig och krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som lämnas i skrivelsen.
Centralstyrelsens förslag, som i allt väsentligt baseras på förslagen i promemorian, uppbärs av motivet att Svenska kyrkan centralt skall kunna fungera effektivt under krig och krigsfara. Sådan rättslig reglering saknas idag. Centralstyrelsen har dessutom sedan 1 juli 1993 ett lednings- och samordningsansvar för trossamfundens verksamhet under kris och krig.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot att regleringen ges det innehåll som Centralstyrelsen föreslår. Utskottet vill dock erinra om att kyrkolagen inte innehåller bestämmelser som tar sikte på Svenska kyrkans situation och verksamhet under höjd beredskap och krig. I sin skrivelse till 1991 års kyrkomöte med förslag till ny kyrkolag anförde regeringen att kyrkolagen endast borde reglera Svenska kyrkans organisation, verksamhet och ekonomi under fredstid. Kyrkomötet framställde ingen invändning. Mot denna bakgrund kan givetvis reglernas placering bli föremål för ytterligare överväganden.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse 1995:8 hos regeringen hemställer om lagreglering av kyrkomötets, Svenska kyrkans centralstyrelses och ärkebiskopens arbete under krig och krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara i huvudsaklig överensstämmelse med vad Centralstyrelsen föreslagit.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
Till utskottet har hänvisats motion 1995:13 av Per-Jan Wållgren, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring av 46 kap. 10 kyrkolagen att kyrkorådets röstetal vid elektorsval till kyrkomötet blir proportionella till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i församlingarna.
Vid elektorsvalet utgör pastoraten valdistrikt. I enförsamlingspastorat väljs elektorerna och deras ersättare av kyrkofullmäktige eller av det direktvalda kyrkorådet. Om pastoratet består av flera församlingar utses elektorerna av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige.
Det finns emellertid fall när det i ett flerförsamlingspastorat inte finns något organ som kan välja elektorer, d v s varken kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade eller kyrkoråd. Det är när ett flerförsamlingspastorat ingår i en total flerpastoratssamfällighet. I ett sådant pastorat saknas anledning att ha förtroendeorgan. För dessa speciella fall finns en särskild bestämmelse, som anger att elektorsvalet skall förrättas gemensamt av kyrkoråden i de församlingar som ingår i pastoratet.
Utskottet
I motion 1995:13 anges exempel, där de enskilda ledamöterna i de två kyrkoråden representerar olika antal kyrkomedlemmar kan onekligen icke avsedda konsekvenser uppstå. Den fråga som aktualiseras synes dock vara av mer teoretisk än praktisk natur. Det antal pastorat i vilka elektorer ska utses gemensamt av församlingarnas kyrkoråd är relativt litet, ett drygt femtiotal. Även om det är tänkbart att en församling inom ramen för gällande bestämmelser agerar på ett från demokratisk synpunkt mindre lämpligt sätt vid elektorsvalen, har detta dock hittills aldrig skett. Utskottet anser därför att problemet är marginellt.
Härtill kommer att den lösning motionären förordar skulle innebära att någon form av graderat röstetal införs i lagen. En sådan ordning kan från demokratisk synpunkt inte accepteras.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår motion 1995:13.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att Bifalla utskottets hemställan.
MOTIONEN
Till utskottet har hänvisats motion 1995:15 av Sten Johansson vari hemställes
att kyrkomötet beslutar hos regeringen begära sådana ändringar i kyrkolagen att det klart framgår på vilken, alternativt vilka, anslagstavla(or) som tillsättningsnämnden skall anslå kungörelse om sammanträde och justering av protokoll.
UTSKOTTET
Tillsättningsnämnden är ett för församlingarna i pastoratet gemensamt organ. Detta kan tala för att tillsättningsnämndens kallelser och tillkännagivanden skall anslås på församlingarnas anslagstavlor.
Det är otillfredställande att gällande lagstiftning är oklar på denna punkt. Det ankommer dock på de rättstillämpande instanserna att pröva frågan när sådan oklarhet råder.
Utskottet anser därför att det inte finns tillräckliga skäl att nu göra en hänvändelse till regeringen i frågan.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår motion 1995:15.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
Till utskottet har hänvisats motion 1995:32 av Curt Carlsson m fl vari hemställs att kyrkomötet
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen hos Kyrkofonden ansöker om medel för byggnation och underhåll av kyrkkåtor och befintliga kapell i den svenska fjällvärlden.
Utskottet
Användingen av Kyrkofondens medel styrs av föreskrifterna i 42 kap. kyrkolagen. Av kapitlets 10, som gäller betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål, framgår bl a under 2 att ur Kyrkofonden betalas stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag. Det synes vara de bidragsformer som närmast kan komma ifråga för i motionen avsedda ändamål. Vad gäller kyrkobyggnadsbidragen som framgår av 22 att Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnadskrävande underhåll och restaurering av en kyrka enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Syftet är att därmed ge möjlighet till bidrag till mer kostnadskrävande underhåll av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Utöver vad som inryms under denna bestämmelse torde byggnadsbidrag inte kunna utgå direkt ur fonden.
Bidrag ur Kyrkofonden kan inte utverkas på det sätt som föreslås i motionen. Även om utskottet kan ha förståelse för syftet kan därför inte motionsyrkandet tillstyrkas.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår motion 1995:32.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifallautskotets hemställan.
Motionen
Till utskottet har hänvisats motion 1995:16 av Åke Blomqvist, vari hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen till 1996 års kyrkomöte framlägger dels den utvärdering som nämns i SOU 1986:17 s 116, dels riktlinjer som vägledning för strukturfrågor på kyrkans lokalplan.
Bakgrund
Den nya organisationen på lokal- och stiftsplanet i Svenska kyrkan trädde i kraft 1 januari 1989. Den byggde på de förslag som 1982 års kyrkokommitté några år tidigare lagt fram i sitt betänkande Framtid i samverkan (SOU 1986:17). I prop. 1987/88:31, Ny organisation på lokal- och stiftsplanet i Svenska kyrkan m m uttryckte föredragande departementsråd att det förändringsarbete som initierats måste utvärderas före år 2000.
Utskottet
Kyrkoberedningen, som avlämnade sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) i mars 1994 hade enligt sina direktiv som en av sina uppgifter att utvärdera de organisatoriska reformerna inom kyrkan. Utvärderingen blev dock aldrig gjord, och några nya initiativ i denna fråga har hittills inte tagits. Det får bedömas som ovisst om en sådan utvärdering kommer att genomföras före år 2000.
Strukturarbetet syftar till en mer ändamålsenlig pastoratsindelning med rationella och bärkraftiga enheter. För att kunna se resultatet av detta arbete krävs enligt utskottet att de pastorat som berörts av förändringsarbetet får fungera under en längre period. Det är ännu ett skäl att avvakta med utvärderingen ytterligare några år.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet med anledning av KMot 1995:16 begär att Centralstyrelsen till 1996 års kyrkomöte i en delrapport redovisar resultatet av det hittills utförda strukturarbetet samt erfarenheter och slutsatser i övrigt av detta arbete.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan
Till utskottet har hänvisats motion 1995:42 av Susann Torgerson, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen tillsätter en utredning för att kartlägga andelen kyrkligt anställda inom beredande och beslutande kyrkliga organ och lämna förslag till åtgärder för att försöka lösa en eventuell kartlagd snedfördelning mellan kyrkligt anställda och övriga.
LÄRONÄMNDEN
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot1995:42.
För att Svenska kyrkan skall kunna bevara sin karaktär av öppen folkkyrka bör man vara uppmräksam på risken att kyrkligt anställda dominerar Svenska kyrkans beslutande organ på det sätt som motionen framhåller.
Det är angeläget att sammansättningen av de beslutande organen återspeglar församlingen i dess helhet och att många kunskaper och resurser på detta sätt tas till vara. Att kyrkligt anställda ingår i sin egen församlings kyrkoråd bör förekomma endast undantagsvis. Arbetet på kyrkliga förtroendeposter bör vara organiserat så att det är möjligt att delta för dem som har heltidsarbete utanför kyrkan.
UTSKOTTET
Utskottet kan konstatera att den rättsliga regleringen av valbarhetshindret endast avser en liten krets anställda, d.v.s. ledande tjänstemän och vissa förvaltningschefer. Det innebär att övriga anställda kan inneha förtroendeuppdrag i den församling eller samfällighet där de arbetar. Det kan gälla kyrkogårdsarbetare, musiker, kanslipersonal och församlingsvårdande personal i övrigt.
Utskottet anser av flera skäl att det finns fog för de tankegångar som motionen ger uttryck för. Ett är det krav på objektivitet som bör ställas på kyrkoförvaltningarna.
Utskottet har förståelse för de önskemål som framförs i motionen.
Utskottet anser emellertid inte att det finns behov av den av motionären önskade utredningen. Det är ett känt förhållande att det inom kyrkan finns en betydligt större andel personer som är både förtroendevalda och anställda än inom exempelvis den kommunala och landstingskommunala sektorn.
Det finns dock anledning att iaktta viss försiktighet när det gäller åtgärder som syftar till att komma tillrätta med problemen. Från demokratisk synpunkt är det viktigt att partier och andra grupperingar själva får frihet att bedöma lämpligheten av de kandidater som skall nomineras för förtroendeuppdrag. Ingrepp i eller inskränkning av denna rätt bör i det längsta undvikas. I första hand bör man lita till att partierna och grupperingarna själva angriper problemet. Utskottet är därför inte för närvarande berett att tillstyrka bifall till motionen.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning till det ovan anförda får utskottet hemställa beträffande beslutsfattarna inom kyrkan
att kyrkomötet avslår motion 1995:42.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Församlingstillhörigheten Första kyrkolagsutskottet betänkande 1995:8
Till utskottet har hänvisats motion 1995:9 av Sten-Arne Persson, vari hemställs,
att kyrkomötet beslutar vidtaga de åtgärder som erfordras för att söka åstadkomma erforderlig ändring i lagen i syfte att göra det möjligt för kyrkomedlemmar att formellt få tillhöra den församling man finner gott oberoende av folkbokföringsadress samt att man i konsekvens härmed kan erlägga sin kyrkoskatt till denna församling.
UTSKOTTET
Kyrkomötet har vid en rad tillfällen tagit ställning till motioner rörande den enskildes rätt att själv välja församling och avslagit yrkanden med samma syfte som det nu aktuella.
Av yttranden som Läronämnden tidigare avgett (se särskilt LN 1992:4 samt 1994:9) framgår att den nuvarande s.k. territorialprincipen är historiskt grundad och tillgodoser viktiga pastorala hänsyn. Nuvarande ordning sammanhänger nära med förutsättningarna för Svenska kyrkan att fungera som en rikstäckande folkkyrka. Enligt utskottets mening kan därför inte någon uppluckring av denna princip ske utan omsorgsfulla överväganden.
Utskottet är väl medvetet om värdet av att den enskilde kyrkomedlemmen känner verklig förankring i den församling han tillhör. De skäl av juridisk och administrativ natur som utskottet förut framhållit mot valfrihet i fråga om församlingstillhörighet är emellertid i dagens läge fortfarande bärkraftiga. På grund härav och med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört, kan utskottet inte för närvarande tillstyrka bifall till motionen.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
beträffande medlemskap i valfri församling
att kyrkomötet avslår motion 1995:9.
RESERVATION
Med hänvisning till bland annat rapporten "Konsten att gå i kyrkan" - en undersökning inom Göteborgs kyrkliga samt Svenska kyrkans utredningar 1994:4 om kyrkofullmäktigevalen vari påpekas att en stor del av befolkningen förlägger sina gudstjänstbesök till annan kyrkan än den i hemförsamling samt att man ofta känner större samhörighet med Svenska kyrkan än den församling man bor i och att det finns många kyrkomedlemmar som regelbundet deltar i gudstjänstlivet i en annan församling än den man bor i reserverar sig Åsa Ingårda och Åke Blomqvist mot utskottets hemställan och anför istället följande hemställan
beträffande medlemskap i valfri församling
att kyrkomötet med anledning av motion 1995:9 och vad utskottet anfört begär att Centralstyrelsen i arbetet med den nya kyrkoordningen eller i samband med de i Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 nämnda utredning överväger dels kriterier för och möjlighet att välja församlingstillhörighet dels rösträtts- och valbarhetsålder.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade efter votering
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen
Till utskottet har hänvisats Centralstyrelsens skrivelse
1995:4, vari kyrkomötet föreslås
att i en skrivelse till regeringen
dels föreslå sådana lagändringar att kyrkofullmäktigevalen fr o m 1997 års val äger rum tredje söndagen i september och mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrkliga organ blir fyra år.
dels begära att den kommitté som utreder vissa frågor om partiernas och de förtroendevaldas villkor i kommuner och landsting även skall skall uppmärksamma förhållandena på det kyrkokommunala området och därvid särskilt pröva frågan om införande av mandatabidrag samt
att godkänna vad Centralstyrelsen i övrigt anfört om det fortsatta arbetet med de kyrkliga valen.
Motionerna
Motion 1995:22 av Evert Ström och Rune Entelius, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär regler så att valsedels tillgänglighet på postkontor ändras så att jämte RSV:s blanka valsedel får finnas valsedel för de partier/nomineringsgrupper som ställer upp i kyrkoval.
Motion 1995:34 av Åke Frennby, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i kyrkolagen och lagen om kyrkofulllmäktigeval att ovan framförda synpunkter blir tillgodosedda och som innebär ett snabbare valgenomslag.
Motion 1995:39 av Gunnar Lindberg, vari hemställs
1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att en bred uppslutning förekommer bland församlingarnas förtroendevalda kring de förslag som förts fram angående kyrkofullmäktigeval tredje söndagen i september med en valperiod på fyra år, en kyrkans valdag med direkta val till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet, ett förstärkt personvalsinslag, namnlistor vid poströstning och mandatbidrag.
2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att det finns ett starkt önskemål bland kyrkans folkvalda att förändringen sker inför 1997 års val och att den demokratiska processen på detta sätt förstärks.
Motion 1995:46 av Stina Eliasson och Herbert Sjödin, vari hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen vid den fortsatta utredningen om kyrkans valordning beaktar förhållandet att församlingarna utgör grunden för den kyrkliga organisationen.
Utskottet
Bidragande till skrivelsen är de förändringar som nu skett i fråga om de de borgerliga allmänna valen, där fyraåriga mandatperioder har införts och nästa allmänna val sker år 1998. Vissa försök med särskild personröst har prövats i vissa kommuner. En annan viktig anledning till uppmärksammandet under senare år av de kyrkliga valfrågorna har varit de låga och sedan tio års tid i stort sett kontinuerligt minskade deltagandet vid de kyrkliga valen.
I övrigt hänvisar snabbprotokollet till utskottets mer detaljerade betänkande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande valdagens förläggning
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del och med anledning av motion 1995:34 samt motion 1995:39 i motsvarande del hos regeringen hemställer om sådan lagändring att kyrkofullmäktigevalen från och med 1997 års val äger rum tredje söndagen i september,
2. beträffande mandattidens början
att kyrkomötet avslår motion 34 i denna del,
3. beträffande mandatperiodens längd
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del samt med anledning av motion 1995:39 i motsvarande del hos regeringen hemställer om sådan lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrkliga organ blir fyra år,
4. beträffande poströstning
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del samt motion 1995:22 och motion 1995:39 i motsvarande del som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande mandatbidrag
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del samt med anledning av motion 1995:39 i motsvarande del hos regeringen hemställer att den kommitté som skall utreda vissa frågor om partiernas och de förtroendevaldas villkor i kommuner och landsting även skall uppmärksamma förhållandena på det kyrkokommunala området och därvid särskilt pröva frågan om införande av mandatbidrag,
6. beträffande informationsinsatser
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande fortsatt arbete med de kyrkliga valen
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse 1995:4 i denna del samt motion 1995:39 och motion 1995:46 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Till utskottet har hänvisats motion 1995:33 av Hans-Olof Andrén, vari hemställes
att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär att frågan om regler för åtgärder vid permanent förlorad beslutförhet utredes.
UTSKOTTET
Kyrkolagens bestämmelser om de beslutande organen i kyrkokommunerna innefattar regler om vilket minsta antal ledamöter som skall vara närvarande vid ett sammanträde för att beslutförhet skall föreligga. Bestämmelserna innebär att mer än hälften av ledamöterna skall vara närvarande. Vissa undantag finns bl a för jävsituationer.
Motionen tar sikte på två slags situationer, då det skulle kunna inträffa att ett beslutande organ saknar för beslutförhet erforderligt antal ledamöter. Den ena situationen, varpå exempel finns, är då någon allvarlig konflikt föranlett avsägelser i större omfattning. Den andra skulle enligt motionen kunna uppstå, om det inte går att rekrytera tillräckligt många personer som är villiga att åta sig förtroendesysslan.
Vad först gäller fallet av sviktande rekryteringsunderlag anser utskottet att en sådan situation skall förebyggas genom att lämplig indelningsändring i god tid aktualiseras. En lokal struktur som får till resultat ett så klent rekryteringsunderlag i fråga om förtroendevalda att det föreligger en permanent risk för att beslutförhet inte skall uppnås i det beslutande organet är inte acceptabel.
I fråga om upphörande av uppdrag som förtroendevald stadgas i 12 kap. 9 kyrkolagen att kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill avgå, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Regelns utformning klargör, att det beslutande organet skall ta ställning till en avsägelse av uppdrag som förtroendevald. Någon ovillkorlig rätt att frånträda uppdraget har den valde inte. Avsägelser i protest under sådana omständigheter som avses i motionen, vilka får som konsekvens att ett organ inte kan fatta beslut - eller rent av kommer att sakna ledamöter - är enligt utskottets mening inte förenliga vare sig med lagens bokstav eller dess anda.
Det ligger i sakens natur att föreskrifter i författningar utformas med tanke på en lojal tillämpning i enlighet med de motiv som uppbär regleringen. Det är inte möjligt att uppställa särskilda regler för varjehanda, av lagstiftaren ej förutsatta extraordinära situationer. Sådana regler kan för övrigt få icke avsedda konsekvenser.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer beträffande åtgärder vid permanent förlorad beslutförhet
att kyrkomötet avslår motion 1995:33.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
Till utskottet har hänvisats motion 1995:27 av Karl-Johan Nilsson m fl, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar att hos regeringen begära att den allmänna kyrkoavgiften på 16 öre per skattekrona från och med budgetåret 1996 reduceras med samma procenttal som beslutas för den ekonomiska regleringen mellan stat och kyrkokommun.
Bakgrund
Regler om det kyrkliga utjämningssystemet finns 42 kap. kyrkolagen. En av huvudkomponenterna i detta system är den allmänna kyrkoavgift som enligt 13 skall erläggas av pastoraten. Avgiften är 16 öre per skattekrona. Det antal skattekronor som hänför sig till personer som ej tillhör Svenska kyrkan skall minskas med 75 procent.
Utskottet
För att återställa den relation mellan allmän kyrkoavgift och skatteintäkt som förutsatts vid tillkomsten av nuvarande utjämningssystem skulle en reducering behöva göras med 7,6 procent av den allmänna kyrkoavgiften, vilket motsvarar en sänkning av avgiften med ca ett öre. Utskottet har inhämtat att en sänkning av den allmänna kyrkoavgiften från 16 till 15 öre per skattekrona skulle innebära ett inkomstbortfall på 70-75 miljoner kronor för Kyrkofonden för budgetåret 1996.
Utskottet har förståelse för det önskemål som framställs i motionen, eftersom det syftar till att återställa en sannolikt icke avsedd höjning av avgiften. Det finns dock skäl som talar mot en sänkning av öretalet.
Härtill kommer att det f n pågår arbete med en översyn av systemet för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. Det synes därför inte påkallat att nu vidta någon åtgärd i frågan, varför motionen bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår motion 1995:27
Beslut
Kyrkomötet beslutade efter votering och rösträkning, 182 ja, 37 nej och 10 avstod
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen och motionen
Till utskottet har hänvisats Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet 1995:11 om användningen av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla Testamentet, samt motion till kyrkomötet 1995:19 av Anders Åkerlund om användningen av Psaltaren i gudstjänsten.
I CsSkr 1995:11 föreslås kyrkomötet
att anta Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse om användningen av 1972 års Bibelkomissions provöversättningar av texter ur Gamla testamentet.
I motion 1995:19 av Anders Åkerlund hemställs
att kyrkomötet beslutar att i kungörelse lämna föreskrifter i enlighet med intentionerna i denna motion om användningen av Psaltaren i gudstjänsten.
Yttranden
Läronämnden
I sitt yttrande 1995:4 finner Läronämnden inga invändingar mot att bruka Bibelkommissionens provöversättningar enligt den ordning som anges i skrivelsen.
När det gäller motion 1995:19 anser nämnden i sitt yttrande 1995:12 att en förändring av de tre textläsningarna i gudstjänsten enligt förslaget skulle kunna medföra att Gamla testamentets mångfald inte kommer till uttryck.
Andra kyrkolagsutskottet
Utskottet tillstyrker förslaget till kyrklig kungörelse angående användandet av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla Testamentet.
Utskottet
Utskottet noterar med glädje att en provöversättning av Psaltaren inom kort kommer att publiceras. Det är därför, enligt utskottets mening, naturligt att, på det sätt som Centralstyrelsen föreslår, en provöversättning av Psaltaren tas i bruk.
Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på den del av förslaget till kyrklig kungörelse som reglerar giltighetstiden. Utskottet finner det mindre lämpligt att kungörelsen fått en utformning som medför att den med automatik upphör att gälla vid ett visst datum istället för genom ett särskilt beslut, när den nya bibelöversättningen kommit.
I motion 1995:19 hemställer motionären att läsning av lämpligt ställe ur Psaltaren skulle kunna ersätta läsning av den i evangelieboken intagna gammaltestamentliga texten eller episteln. Uskottet kan inte tillstyrka detta med hänsyn till Svenska kyrkans antagna evangeliebok.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Beträffande användningen av 1972 års Bibelkommissions provöversättning av texter ur Gamla testamentet,
att kyrkomötet, med anledning av Centralstyrelsens skrivlse 1995:11, antar av gudstjänstutskottet i bilaga 5 framlagda förslag till kyrklig kungörelse om användningen av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla testamentet,
2. Beträffande användningen av Psaltaren i gudstjänsten
att kyrkomötet avslår KMot 1995:19.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONEN
I motionen 1995:21 av Martin Wihlborg hemställes
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen låter utreda möjligheten att använda Svenska Folkbibelns översättning av Nya Testamentet i Svenska kyrkans gudstjänster.
LÄRONÄMNDEN
Läronämnden har 1993 och 1994 yttrat sig över frågor med anknytning till strävanden efter en mer konfessionellt präglad bibelöversättning. Läronämnden aktualiserade då frågan om vilka justeringar som kan behöva vidtas inför utgivandet av den nya helbibeln. I yttrandet Ln 1994:15 angående bruk av bibelöversättningar betonades att Svenska kyrkan genom att anta en ny evangeliebok har bestämt vilken bibelöversättning som skall användas vid läsningar i den allmänna gudstjänsten.
Bibelkommissionens översättningsarbete bygger på gängse vetenskapliga översättningsmetoder och textkritiska ställningstaganden. Det kan finnas en spänning mellan resultatet av ett sådant översättningsarbete i dess delar och förväntningar betingade av olika fromhetstraditioner och konfessioner. Svenska kyrkan har avstått från att hävda konfessionella synpunkter på översättningsarbetet och har accepterat Bibelkommissionens arbete.
UTSKOTTET
Utskottet delar Läronämndens mening att Svenska kyrkan genom att anta en ny evangeliebok har bestämt vilken bibelöversättning som skall användas vid läsning i den allmänna gudstjänsten.
Utskottet finner attt Stiftelsen Folkbibelns översättning av Nya testamentet kan bli ett komplement till andra översättningar. Den kan, enligt utskottet, ej likställas med NT 81 vad gäller användning i Svenska kyrkans gudstjänster.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår KMot 1995:21.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:12 av Karl-Johan Nilsson hemställes
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen vidtar åtgärder för att stärka församlingens/kyrkorådets befogenheter att påverka inriktningen och utformningen av gudstjänstlivet.
I motion 1995:20 av Martin Wihlborg hemställes
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen ser över nattvardsbönerna, så att de klart uttrycker Nya testamentets nattvardslära.
I motion 1995:36 av Rune Entelius hemställes
att kyrkomötet beslutar om en sådan ändring i kyrkohandboken, som föreslås i motionen om benämningarna på huvudgudstjänsterna.
I motion 1995:38 av Tomas Forsner hemställes
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen vidtar åtgärder så att ett förslag till ordning för huvudgudstjänst för alla åldrar enligt vad motionen anför kommer till stånd och prövas i församlingarna för ett eventuellt antagande som kompletterande huvudgudstjänstform.
BAKGRUND
Nuvarande reglering beträffande gudstjänstlivets planering förutsätter en sådan samverkan. Ingen av parterna kan agera självständigt utan måste samverka för att gudstjänstlivet skall fungera. Enligt kyrkolagen har kyrkorådet som en av sina främsta uppgifter att främja gudstjänstlivet (11 kap., 1 Kyrkolagen). Pastor är ansvarig inför domkapitlet för att församlingen har ett fungerande gudstjänstliv.
I "Gudstjänst i Svenska kyrkan. En praktisk handledning." (Mitt i församlingen 1994:8) finns redogörelse för nuvarande reglering av församlingens gudstjänstliv, samt förslag på hur en församling kan förnya gudstjänstlivet, av det slag som motionären frågar efter.
Beteckningen "högmässogudstjänst" infördes i Den svenska kyrkohandboken vid 1986 års kyrkomöte. Vid 1994 års kyrkomöte förelåg KMot 1994:30, om ändrade benämningar på ordningar för huvudgudstjänster. Gudstjänstutskottet fann att frågan om gudstjänsternas benämningar inte har en sådan angelägenhetsgrad att den erfordrar ett omedelbart beslut om nya namn i kyrkohandboken.
Alla kyrkohandbokens huvudgudstjänster visar därför ett stort mått av flexibilitet. Huvudgudstjänsterna innehåller ett näst intill oändligt antal variationsmöjligheter för att varje församling själv skall ta ställning till hur gudstjänsten lokalt skall utformas.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 1995:12, 20 och 38.
Läronämnden menar att församlingarnas kyrkoherde bär det yttersta ansvaret för undervisning om nattvardens ställning och utformningen av gudstjänstlivet. Till ansvaret hör att frekvensen av mässor och andra gudstjänster fattas efter samråd med församlingen.
Vidare vill läronämnden betona att en enhetligt framställd nattvardslära inte återfinns i Nya Testamentet. Läronämnden kan inte se att de kritiserade formuleringarna i kyrkohandbokens nattvardböner innehåller något som strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Läronämnden menar att kyrkohandboken innehåller flera alternativ till huvudgudstjänst med eller utan nattvard. Ingen huvudgudstjänst är begränsad till någon särskild ålderskategori. Det är angeläget att huvudgudstjänsten också utforams så att den blir en mötesplats för hela församlingen.
UTSKOTTET
Utskottet vill, beträffande KMot 1995:12, hänvisa till att samråd mellan pastor och församling vad gäller gudstjänstlivet regleras i kungörelsen om 1986 års kyrkohandbok (SKFS 1986:3). Utskottet konstaterar att regleringen mellan pastor och kyrkoråd är väl beskriven och inte kräver någon ytterligare författningsenlig reglering.
Utskottet konstaterar, med anledning av KMot 1995:20, att Svenska kyrkans nattvardsböner har influerats av den allmänkyrkliga traditionen. Utskottet vill understryka att kyrkohandboken innehåller nattvardsböner för olika fromhetsriktningar och med olika teologiska motiv.
Med anledning av KMot 1995:36 anser utskottet, med hänvisning till sitt betänkande KG 1994:3, att frågan om gudstjänsternas benämningar inte har en sådan angelägenhetsgrad att den erfordrar ett omedelbart beslut om nya namn i kyrkohandboken. Full frihet finns att i predikoturer och annonsering söka finna nya benämningar som kan förstås lokalt. Utskottet vill vidare understryka vikten av att Församlingsnämnden har beredskap för en kommande handboksrevision.
Vad gäller KMot 1995:38 delar utskottet Läronämndens mening att det är angeläget att huvudgudstjänsten också utformas så, att den blir en mötesplats för hela församlingen. Utskottet konstaterar att möjligheter redan finns att fira huvudgudstjänst för alla åldrar med hjälp av kyrkohandbokens olika ordningar. Utskottet är därför ej berett att förorda en särskild ordning för huvudgudstjänst för alla åldrar. Motionärens modell för att arbeta vidare med det liturgiska förnyelsearbetet vill utskottet föra fram till Församlingsnämndens arbetsgrupp för gudstjänstliv inför en kommande handboksrevision.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
1. att kyrkomötet avslår motion 1995:12,
2. att kyrkomötet avslår motion 1995:20,
3. att kyrkomötet avslår motion 1995:36,
4. att kyrkomötet avslår motion 1995:38.
Reservation
Pekka Heikkinen har dels reserverat sig mot ordalydelsen i avsnittet i betänkandet som börjar "Utskottet konstaterar att Svenska kyrkans nattvardsböner har influerats...". Vidare reserverar han sig mot utskottets hemställan, moment 2. Han yrkar bifall till motionen.
Beslut
Kyrkomötet beslutade efter votering
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONEN
Till utskottet har hänvisats motion 1995:31 av Birger Hassel om värdigt avskedstagande av döda. I motionen hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen låter klarlägga vilket ansvar Svenska kyrkan har att för sina medlemmar ordna begravningsgudstjänst även där sådan ej har påkallats.
I motionen framhålls att det, på senare tid, blivit alltmer vanligt att personer som avlidit, begravs utan någon begravningsakt. Om det inte finns någon anhörig som ber om någon form av ceremoni, sker gravsättning av stoftet direkt. Motionären menar att medlemskap i Svenska kyrkan borde vara tillräcklig viljeyttring för att ordna kyrklig begravning, även om inte någon anhörig begärt det.
UTSKOTTET
Utskottet välkomnar att samtal kring dessa frågor inleds och menar att dessa bl.a. bör föras tillsammans med representanter för begravningsentrepenörerna och sociala myndigheter.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att kyrkomötet, med bifall till motion 1995:31, begär att Centralstyrelsen låter klarlägga vilket ansvar Svenska kyrkan har att för sina medlemmar ordna begravningsgudstjänst även där sådan ej har påkallats.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONEN
Till utskottet har hänvisats motion 1995:1 om flyttning av tacksägelsedagen av Per Ronquist, i vilken hemställs
att kyrkomötet beslutar flytta Tacksägelsedagen till söndagen närmast före Mikaelisöndagen.
MOTIONEN
I sin motion konstaterar Per Ronquist att, trots att de fyra böndagarna ströks i den evangeliebok som kyrkomötet antog 1983, Tacksägelsedagen dock blev kvar i det svenska kyrkoåret. Den firas nu andra söndagen i oktober. Vidare konstaterar motionären att Tacksägelsedagen på landsbygden alltjämt har kvar sin karaktär av att vara en söndag då man tackar för årets skörd.
Dock är det så, säger han, att skörden, åtminstone i de södra delarna av landet, är avklarad långt före andra söndagen i oktober. Därför vore det, enligt motionären, mer motiverat att lägga den söndagen före Mikaelidagen, i stället för som nu söndagen efter.
UTSKOTTET
Inledningsvis vill utskottet påminna om att det i den gamla evangelieboken fanns två söndagar med tacksägelse som tema, dels 14 sönd. e Tref., dels den fjärde böndagen. Tacksägelsedagen som finns i den nuvarande evangelieboken kan sägas vara en sammansmältning av dess båda. Utskottet menar att det, när enskilda dagars placering i kyrkoåret skall bedömas, är viktigt att beakta den struktur och dynamik som finns i kyrkoårets uppbyggnad.
Beträffande det som i motionen sägs om tidpunkten för skörd i olika delar av landet, vill utskottet anföra följande. Det är utskottets bedömning att det, för landets södra och norra delar, normalt skiljer så mycket mellan tidpunkterna för skörd att en flyttning av Tacksägelsedagen sannolikt skulle innebära att den alltjämt komme att ligga rätt i en viss del av landet och mindre lämpligt i en annan. Utskottet menar för sin del dessutom att begreppet skördegudstjänst bör tolkas på ett betydligt vidare sätt än vad som sker i motionen. En sådan vidare tolkning innebär att det, ur skördesynpunkt, blir mindre viktigt när, under hösten, dagen infaller.
I detta sammanhang finner utskottet det angeläget att påminna om den möjlighet till temagudstjänst och temamässa som finns i nu gällande kyrkohandbok. Om temagudstjänst eller -mässa firas med den ordning som gäller för någon av huvudgudstjänsterna, men väljer tema vid sidan av kyrkoåret - t.ex. den avslutade skörden - kan domkapitlet ge tillstånd till att detta blir söndagens huvudgudstjänst i församlingen.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår KMot 1995:1
BESLUT
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONEN
Till utskottet har hänvisats motion 1995:29 av Pekka Heikkinen om biskoparnas homosexteologi, i vilken hemställs
att kyrkomötet tar avstånd från biskoparnas teologi i dokumentet "Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap".
Då biskoparna i december 1994 utgav sin förbön för dem som ingått partnerskap, redovisade de samtidigt dokumentet "Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap".
Motionären menar att biskoparna här kommer till slutsatsen att kyrkan nödgas ändra sin syn på homosexualitet.
Motionären frågar sig hur biskoparna kommer förbi det han menar vara Bibelns klara fördömande av homosexuella handlingar.
Kyrkan får inte acceptera att dess biskopar och präster överger Bibeln och kyrkans bekännelse. Biskopar och präster måste hålla sig till tron att Bibeln alltigenom är Guds ord och den enda normen för kristen tro och kristet liv.
LÄRONÄMNDEN
Motionen tar upp ett dokument, "Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap", vilket är ett i anslutning till ärkebiskopens remissyttrande över partnerskapslagen av biskopsmötets sekretariat sammanställt samtalsmaterial (7 sidor). Det bör därvid observeras för det första att materialet inte i formell mening har beslutats och godkänts av biskopsmötet, samt för det andra att det är att se som ett samtalsmaterial, inte som ett definitivt lärouttalande. Därmed är det formellt sett inte riktigt att kalla detta "biskoparnas homosexteologi".
Läronämnden konstaterar att kyrkomötets beslut att remittera motionen till gudstjänstutskottet innebär att behandlingen inte avser någon granskning av biskoparnas ämbetsutövning utan en behandling av de läromässiga aspekterna av de frågor motionen aktualiserar.
Läronämnden menar att Svenska kyrkan som kyrka inte bör uttala att homosexuellt partnerskap, som det beskrivits ovan, generellt sett är moraliskt orätt. Tvärtom finns utrymme för ställningstagande som bejakar sådant partnerskap. Det dokument motionen tar upp ger uttryck för denna uppfattning.
Detta svarar också mot det faktiska läget inte bara i Svenska kyrkan utan i många andra kyrkor. Det finns som framhållits såväl osäkerhet som klara och olika åsikter bland kristna människor. Studiet måste fortsätta i vår kyrka; särskilt behöver vi ta del av det internationella studiet i denna fråga. Även samtalet måste fortsätta så att de ställningstaganden som den enskilde och kyrkan får göra sker på ett övervägt sätt efter både klargörande analys och inlevelse i deras situation vilka frågan berör. Det finns i vår kyrka utrymme för den enskildes samvetsgrundade ställningstagande och ansvar inför Gud. Det är härvid viktigt med ömsesidig respekt.
I en kyrka är den yttersta frågan inte vem som tycks få rätt eller vem som vinner debatten utan om kärleken har tagit sin plats i varje enskilds hjärta. Därför kan i denna fråga följas det gamla teologiska rådet: i det nödvändiga enighet, i det som låter sig diskuteras frihet, i allt kärlek.
Mot bakgrund härav finner läronämnden inga läromässiga hinder mot att det berörda dokumentet, kompletterat med annat och mer utförligt material, får fungera som det är avsett, nämligen som ett samtalsmaterial.
UTSKOTTET
Det dokument som föreliggande motion avser är ett samtalsunderlag, framtaget av biskopsmötets sekretariat. I sitt yttrande noterar läronämnden att det inte formellt har beslutats och godkänts av biskopsmötet och därför inte kan anses som ett definitivt lärouttalande. Utskottet instämmer i den bedömningen och menar, liksom läronämnden, att det, av det skälet, inte kan anses möjligt att tala om någon "biskoparnas teologi" i frågan om homosexualiteten. Därutöver menar utskottet att ett dokument som rubriceras som "samtalsmaterial" knappast kan anses företräda en enda teologisk ståndpunkt, framför allt inte i en fråga som är så komplicerad som den det nu gäller.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att Centralstyrelsen förutskickar att man under andra halvåret av 1995 kommer att ta initiativ till en vidare bearbetning av frågorna kring kyrkan och homosexualiteten. Det är utskottets mening att det är nödvändigt att detta sker, så brett som möjligt i kyrkan, så att en diskussion i själva sakfrågan därigenom blir bättre förberedd än vad som nu är fallet. Det är utskottets övertygelse att det yttrande av läronämnden som bifogas detta betänkande också kommer att medverka till detta.
Rapporten har, som framgår av ovanstående bakgrundsredovisning, tillkommit som resultat av ett av kyrkomötet givet uppdrag. Utskottet förutsätter därför att Centralstyrelsen på lämpligt sätt kommer att överlämna rapporten till kyrkomötet. Det är utskottets övertygelse att det då bör ges tillfälle till en väl förberedd och ingående diskussion i denna viktiga fråga.
HEMSTÄLLAN
utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår KMot1995:29.
Särskilt yttrande
av Pekka Heikkinen
Utskottet föreslår kyrkomötet att avslå min motion "Om biskoparnas homosexteologi" (KMot 1995:29) med bl.a. den motiveringen, att hela frågan om kyrkans syn på homosexualiteten av Centralstyrelsen väntas bli överlämnad till kyrkomötet. Kyrkomötet får därmed mera tid till att ta ställning i en viktig fråga. Jag accepterar denna motivering till avslagsyrkandet och har därför inget annat yrkande än utskottets.
Däremot bestrider jag utskottets och också Läronämndens påstående att samtalsunderlaget "Kyrkans syn på äktenskap och homosexualitet" ej skulle innehålla biskoparnas homosexteologi.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan
Till utskottet har för beredning hänvisats Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för år 1994 (CsSkr 1995:2). Revisionsberättelse för år 1994 har överlämnats av kyrkomötets revisorer och Riksrevisionsverket.
Sammanfattning
Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:
1. Den allmänna utvecklingen
2. Centralstyrelsens sammansättning och organisation mm
3. Centralstyrelsens utredningar och kommittéer
4. Samrådsorgan och representation
5. Behandlingen av kyrkomötets ärenden
6. Remisser och yttranden
7. Ekumeniskt och internationellt arbete
8. Verksamheten i övrigt
9. Svenska kyrkans författningssamling
10. Ekonomi mm
11. Kyrkomötets skrivelser till regeringen
Till verksamhetsberättelsen är fogat förutom Centralstyrelsens och kyrkomötets bokslutshandlingar ett flertal bilagor.
Motionen
I motion 1995:45 av Paul Trossö hemställs
att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär att Svenska kyrkan centralt genomför en inventering av vad som gjorts i församlingarna samt utvecklar ett policydokument om hur kyrkan i fortsättningen kan arbeta med dessa frågor.
Yttranden
Med anledning av skrivelsen CsSkr 1995:2 har yttranden inhämtats från ekonomiutskottet och från ekumenikutskottet. Med anledning an motionen KMot 1995:45 har yttrande inhämtats från församlingsutskottet.
Utskottet
Verksamhetsberättelsen återger bl.a. lägesrapporter för utredningar och projekt. Utskottet välkomnar därvidlag det arbete som pågår med målformulering med angivandet av nyckeltal. Uppfyllandet av målen måste ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Till betänkandet bifogas revisionsberättelse från kyrkomötets revisorer och från Riksrevisionsverket. Dessa berättelser ger inte anledning till anmärkning.
Vad beträffar motionen delar utskottet motionärens uppfattning om vikten av att de åtgärder som genomförs i församlingarna vad gäller stöd till arbetslösa systematiskt dokumenteras och redovisas. Med hänvisning till församlingsutskottets yttrande och betänkande OF 1995:506 är det utskottets mening att detta arbete ryms inom Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka, och hemställer således att kyrkomötet avslår motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att kyrkomötet lägger Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1994 (CsSkr 1995:2) med tillhörande dokument till handlingarna.
2. att kyrkomötet avslår motionen KMot 1995:45.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan
Kerstin Kedvall motionerar i KMot 1995:10 vari hemställs
att kyrkomötet beslutar om kyrkomötets gudstjänster i enlighet med motionens anda.
Utskottet
Utskottet får inledningsvis erinra om att enligt 10 kap. 3 kyrkomötets arbetsordning beslutar kyrkomötets ordförande om gudstjänster och andaktsstunder.
Vad som i motionen anförs om förnyelse av gudstjänstlivet finner utskottet i och för sig mycket beaktansvärt. Utskottet bejakar därför i princip motionärens synpunkter om önskvärdheten av förnyelse av gudstjänstformerna. Utskottet anser emellertid att hittillsvarande erfarenheter av kyrkomötets gudstjänster inte ger anledning för kyrkomötet att utfärda några direktiv eller rekommendationer till kyrkomötets ordförande hur denne skall sköta den uppgift som ålagts honom. Mot bakgrund av vad nu sagts avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår KMot 1995:10.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Till organisationsutskottet har överlämnats KMot 1995:37 av Roland Johansson, vari hemställs
1. att kyrkomötet beslutar att utöka antalet fasta utskott med ett informationsutskott.
2. att kyrkomötet - om yrkande 1 inte finner kyrkomötets gillande - beslutar att föra över informationsfrågor till församlingsutskottet.
Motionen
I motionen anförs bl a följande. För att informationsfrågorna skall bli bättre behandlade och ges högre dignitet bör kyrkomötet inrätta ett informationsutskott. Vi lever i ett informationssamhälle där informationsteknologi och multimedia utvecklas mycket snabbt. Kyrkan måste följa med i utvecklingen. Enligt kyrkomötets arbetsordning ligger informationsfrågor under kulturutskottet, vilket ger en felaktig bild av vad information är. Kultur handlar mer om bevarande, medan information är något som rör nuläget och framför allt skall hjälpa kyrkan att tala om vad den har att erbjuda. Sådana frågor bör behandlas i församlingsutskottet.
Yttrande
Kulturutskottet har avgett yttrande, bil. I yttrandet framhålls bl a följande. Antalet ärenden rörande informationsfrågor som remitterats till kulturutskottet har varit betydande. Informationsfrågorna har på intet sätt kommit i skymundan i utskottets arbete. Risken att så skulle ske är däremot stor i det ofta mer arbetstyngda församlingsutskottet.
Utskottet
Av kulturutskottets yttrande framgår att informationsfrågorna inte kommit i skymundan i kulturutskottets hittillsvarande arbete. Enligt organisationsutskottets mening saknas anledning befara att kulturutskottet i fortsättningen inte skulle komma att behandla informationsfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Organisationsutskottet kan inte heller i övrigt finna något skäl att tillstyrka en ändring av kyrkomötets arbetsordning såvitt gäller beredningsansvaret för informationsfrågor. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår KMot 1995:37.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
Till organisationsutskottet har överlämnats KMot 1995:66 av Nils Gårder m fl, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar om sådana ändringar att sju revisorer skall utses, varav en skall vara auktoriserad.
Utskottet
Ombudsmötets organisationsutskott har i betänkande OO 1995:505 föreslagit att SFRV:s stadgar ändras så att stiftelsens verksamhet skall revideras av sju av ombudsmötet valda revisorer, varav minst en revisor skall vara auktoriserad.
För att tillgodose önskan om en samordning av revisionen inom rikskkyrkan bör motsvarande ändring göras i 10 kyrklig kungörelse (SKFS 1989:9) med instruktion för Svenska kyrkans centralstyrelse.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet med anledning av KMot1995:66 antar utskottetsi bilaga framlagda förslag till kungörelse om ändring av kyrklig kungörelse med instruktion för Svenska kyrkans centralstyrelse.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Utskottet
Organisationsutskottet har noterat att då 1993 års kyrkomöte reviderade kyrkomötets arbetsordning (CsSkr 1993:6, KO 1993:2, kskr 1993:20) uppstod ett redaktionellt fel i 2 kap. 8 andra stycket. Där hänvisas till 7 kap. i arbetsordningen. Rätteligen skall hänvisningen avse 8 kap. Med anledning härav framlägger utskottet bilagda förslag till ändring av kyrkomötets arbetsordning.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet bifaller utskottets i bil. framlagda förslag till ändring av kyrkomötets arbetsordning.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I KMot 1995:24 av Britta Olinder m fl hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen aktualiserar frågan om sådana regler för finansförvaltning i den nya kyrkoordningen att kyrkan kan förvalta sitt kapital i trohet mot evangeliet, t ex genom den ekumeniska u-banken.
Gällande rätt
Kyrkokommunernas rätt att använda kyrkokommunala medel begränsas av den s k lokaliseringsprincipen. Denna innebär att en en församling själv eller i samverkan med andra församlingar får ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till deras medlemmar. Denna kompetensbegränsning har exempelvis kommit till uttryck i ett rättsfall där kammarrätten i Jönköping konstaterade att placeringen av penningmedel i stiftelsen Kyrkornas U-fond åsamkat en församling ränteförlust i förhållande till sedvanlig medelsplacering i bank. Denna verksamhet hade enligt kammarrätten inte någon anknytning till församlingen och beslutet upphävdes då det var oförenligt med lokaliseringsprincipen.
Lag om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd har möjliggjort för församlingar och kyrkliga samfälligheter att under vissa förutsättningar lämna bistånd.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Kyrkoordningskommittén inom ramen för sitt nuvarande uppdrag
p g a normgivningskompetensen mellan riksdagen och kyrkomötet inte kan behandla frågan. Utskottet vill dock ändå uppmärksamma en eventuell framtida utredningsgrupp på behovet av en kyrkorättslig reglering, där kallelsen att vittna om den kristna tron, att hjälpa människor i nöd och arbeta för en rättvisare fördelning av jordens resurser, möjliggörs för församlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande förvaltningen av kyrkans kapital
att kyrkomötet med anledning av motion 1995:24 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.