Motion till kyrkomötet

1995:36

av Rune Entelius

om begreppet "högmässogudstjänst"


I vår gällande kyrkohandbok, som kyrkomötet antog 1986 bestämdes, att benämningarna på huvudgudstjänsterna skulle vara logiskt uppbyggda, så att gudstjänster med nattvard skulle innehålla ordet "mässa" och gudstjänster utan nattvard skulle innehålla ordet "gudstjänst". Detta visade sig vara praktiskt -- nu nio år senare förstår många skillnaden mellan begreppen.

Många men inte alla. Jag vågar påstå, att präster och biskopar, kyrkomötesdeltagare och ordinarie ledamöter i kyrkoråd runt omkring i landet troligen i stor utsträckning nöjaktigt kan redogöra för skillnaderna mellan de olika gudstjänsterna. Men -- en mycket stor del av våra regelbundna kyrkobesökare och en ännu större del av den stora grupp kyrkotillhöriga, som vi gärna vill se i våra kyrkor, men som av olika anledningar inte alltid hittar dit, av dessa är det alltför få som kan redovisa skillnaden mellan en "-mässa" och en "-gudstjänst". Och förhoppningsvis riktar sig tidningarnas predikoturer också till dem.

Vid en mycket oprofessionell undersökning har jag kunnat konstatera, att det i särklass svåraste ordet att förstå i detta sammanhang är begreppet "högmässogudstjänst". Är det fråga om en "mässa" eller en "gudstjänst"?

När jag har försökt klara av missuppfattningar härutinnan genom att citera evangelisationsutskottets betänkande om kyrkohandboksförslaget (KE 1986:7, sid. 14), där man diskuterade alternativa benämningar: "I nuvarande läge stannar dock utskottet för att Högmässogudstjänst är det bästa förslaget: det har slutledet gemensamt med övriga gudstjänster utan nattvard och första delen av namnet visar att ordningen i fråga om Ordet bygger på den klassiska mässtrukturen." visade det sig att man fortfarande ändå inte hade förstått. Någon frågade: Är detta alltså en högmässa med nattvard utan nattvard? Vad svarar man på det?

Jag vill föreslå, att man för att i fortsättningen klargöra begreppen i stället för "högmässogudstjänst" antar benämningen "höggudstjänst" (jämför tyskans Hochgottesdienst), och därigenom antyder parallellitet med begreppet "högmässa". I den ovan citerade formuleringen från KE 1986:7 "i nuvarande läge" antar jag att en förändring av detta begrepp förr eller senare kan tillåtas ske.

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att kyrkomötet beslutar om en sådan ändring i kyrkohandboken, som föreslås i motionen om benämningarna på huvudgudstjänsterna.

Kristinehamn den 15 juni 1995

Rune Entelius