I motionen 21 till kyrkomötet framlägges förslag som berör den svenska folkbibeln.
I motion 1995:21 av Martin Wihlborg hemställes
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen låter utreda möjligheten att använda Svenska Folkbibelns översättning av Nya Testamentet i Svenska kyrkans gudstjänster.
Läronämnden har yttrat sig över motion 21. Detta yttrande bifogas utskottets betänkande, bilaga.
BAKGRUND
I motion 21 föreslås en utredning om möjligheten att använda Svenska Folkbibelns översättning av Nya testamentet i Svenska kyrkans gudstjänster. Enligt motionären har kritik riktats mot NT 81 både vad gälller översättningen och Bibelkommissionens kommentarer vilket medfört att man på många håll har ett lågt förtroende för NT 81.
Motionären riktar i sin motion kritik mot att Bibelkommissionen i NT 81 behandlar "Bibeln som en vanlig mänsklig bok inte som Guds ord", vilket enligt motionären framkommer i anförda exempel i uppslagsdelen av NT 81. En förutsättning för denna kritik som motionären lägger fram är således att Bibeln inte är en "vanlig mänsklig bok".
En utgångspunkt för Bibelkommissionens arbete har varit att översätta Bibeln enligt samma principer som man översätter andra antika texter. Grundregeln är att översättningen, såvitt möjligt, skall ge åt läsaren detsamma som grundtexten gav åt sin tids läsare och åhörare. Bibeln behandlas alltså som en mänsklig bok. Detta har Bibelkommissionen även haft till utgångspunkt när kommentarerna till översättningen utarbetats.
Motionären framhåller att Stiftelsen Svenska Folkbibeln avser att utge en översättning av Nya testamentet i slutet av 1995 eller början av 1996 och att den Svenska Folkbibeln borde vara väl lämpad att användas i Svenska kyrkan.
Genom skrivelse från Centralstyrelsen väcktes vid 1989 års kyrkomöte frågan om att använda Bibelkommissionens översättning vid samtliga läsningar i Nya testamentet i gudstjänsten, KE 1989:1. Kyrkomötet biföll det förslag till kyrklig kungörelse som möjliggjorde läsning ur NT 81 vid samtliga gudstjänster i Svenska kyrkan. Ombudsmötet 1990 behandlade med anledning av OMot 1990:552 bland annat frågan om en revision av egennamn i NT 81, OG 1990:505. Ombudsmötet beslutade att avslå motionen.
Vid 1993 års kyrkomöte förelåg en motion i vilken föreslogs en utredning som språkligt och teologiskt skulle jämföra Bibelkommissionens översättning av NT 81 med två privata översättningar, KMot 1993:42. Gudstjänstutskottet menade i sitt betänkande, KG 1993:2, att den föreslagna utredningens arbetsmetod, att jämföra redan befintliga översättningar till svenska, inte är en framkomlig väg för att nå ett acceptabelt resultat.
I sitt yttrande över KMot 1993:42 betonade Läronämnden att en översyn av NT 81 är befogad ur språklig, teologisk och liturgisk synvinkel inför den förestående utgivningen av hela Bibeln på svenska, Ln 1993:11.
Utskottet yrkade om avslag på motionen och hemställde vidare att kyrkomötet hos regeringen begär att Bibelkommissionen, som tilläggsdirektiv till sitt förut givna uppdrag, får i uppdrag att i sitt arbete svara för en samordning av namnformer och citat mellan Gamla och Nya testamentet och göra en översyn av textens språk med särskild hänsyn tagen till textens rytm för högläsning och utantillärning, till Psaltarens sångbarhet och till ett inklusivt språk, samt göra en översyn av översättningen av Herrens bön i NT 81.
I plenum väckte Martin Wihlborg senare förslaget att i utskottets hemställan byta ut orden översyn av "textens språk" mot översyn av "texten ur språklig, teologisk och liturgisk synvinkel". Kyrkomötet beslutade i enlighet med Martin Wihlborgs förslag. Regeringen beslutade sedermera att lämna kyrkomötets begäran utan åtgärd.
Vid 1994 års kyrkomöte förekom en motion, KMot 1994:53, av Gunnar Blomgren i vilken hemställdes en utredning av i vilken omfattning Läronämndens och 1993 års kyrkomötes önskemål beträffande Nya testamentets svenska text kan förverkligas i form av ett inomkyrkligt översättningsprojekt.
Läronämnden aktualiserade i sitt yttrande, Ln 1994:20, sitt tidigare yttrande (Ln 1993:11) att en översyn av översättningen av NT 81 är befogad. I Läronämndens yttrande, Ln 1994:15 angående bruk av äldre bibelöversättningar betonades att Svenska kyrkan genom att anta en ny evangeliebok har bestämt vilken bibelöversättning som skall användas vid läsningar i den allmänna gudstjänsten. Gudstjänstutskottet vände sig i sitt betänkande, KG 1994:2 mot att allt för mycket betona de konfessionella aspekterna i översättningsarbetet och avvisade tanken på ett inomkyrkligt översättningsarbete. Utskottet framhöll vidare beträffande Bibelkommissionens direktiv att Svenska kyrkan tidigare avvisat tanken på en liturgisk Bibel och accepterat de givna direktiven att Bibeln skall översättas för användning i alla kyrkor och samfund till vårdad nutidssvenska. Kyrkomötet beslutade att avslå motionen.
Läronämnden har yttrat sig över motion 21 och menar att Bibelkommissionens översättningsarbete bygger på gängse vetenskapliga översättningsmetoder och textkritiska ställningstaganden och att det kan finnas en spänning mellan resultatet av ett sådant översättningsarbete i dess delar och förväntningar betingade av olika fromhetstraditioner och konfessioner. Läronämnden konstaterar vidare att Svenska kyrkan har avstått från att hävda konfessionella synpunkter på översättningsarbetet och har accepterat Bibelkommissionens arbete.
UTSKOTTET
Utskottet delar Läronämndens mening att Svenska kyrkan genom att anta en ny evangeliebok har bestämt vilken bibelöversättning som skall användas vid läsning i den allmänna gudstjänsten.
Utskottet konstaterar att förutsättningen för att Bibeln finns är att Gud använder sig av mänskliga uttrycksformer för att nå människor med evangelium. En bibelöversättare ställs alltid inför många val för att finna den adekvata översättningen för sin tids människor. När en text översätts av teologisk expertis sker detta med gängse översättningsmetod. Det är, enligt utskottets mening, viktigt att varje översättnings premisser klart redovisas såsom skett när det gäller NT 81 i regeringens direktiv.
Utskottet känner till att kommentarerna till NT 81 upplevs oroande inom vissa fromhetsriktningar. Utskottet har inhämtat att en del präster väljer att till konfirmander lämna Bo Giertz översättning av Nya testamentet tillsammans med Bibelsällskapets varsamma språkliga revision av Gamla testamentet. Men utskottet vill ändå betona att kommentarerna i NT 81 för flertalet kan vara en hjälp i det enskilda studiet.
Utskottet finner att Stiftelsen Svenska Folkbibelns översättning av Nya testamentet kan bli ett komplement till andra översättningar. Den kan, enligt utskottet, ej likställas med NT 81 vad gäller användning i Svenska kyrkans gudstjänster. Med anledning av vad som ovan anförts yrkar utskottet avslag på motionen.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att kyrkomötet avslår motion 1995:21.
Sigtuna den 22 augusti 1995
Glenn Håkansson
Gustaf H. Forsmark
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Rune Entelius, Asta Karlsson, Bengt Ivar Peterson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson,
Martin Cruce, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström.
Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande Kyrkomötet
1995:14
med anledning av motion om den svenska folkbibeln Ln
1995:14
______________________________________________________________________
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1995:21.
Läronämnden har i sina yttranden Ln 1993:11 och Ln 1994:20 behandlat frågor med anknytning till strävanden efter en mer konfessionellt präglad bibelöversättning. Läronämnden aktualiserade då frågan om vilka justeringar som kan behöva vidtas inför utgivandet av den nya helbibeln. I yttrandet Ln 1994:15 angående bruk av bibelöversättningar betonades att Svenska kyrkan genom att anta en ny evangeliebok har bestämt vilken bibelöversättning som skall användas vid läsningar i den allmänna gudstjänsten.
Bibelkommissionens översättningsarbete bygger på gängse vetenskapliga översättningsmetoder och textkritiska ställningstaganden. Det kan finnas en spänning mellan resultatet av ett sådant översättningsarbete i dess delar och förväntningar betingade av olika fromhetstraditioner och konfessioner. Svenska kyrkan har avstått från att hävda konfessionella synpunkter på översättningsarbetet och har accepterat Bibelkommissionens arbete.
Sigtuna den 14 augusti 1995
På läronämndens vägnar
GUNNAR WEMAN
Ragnar Persenius
Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.