Till utskottet har hänvisats motion 1995:42 av Susann Torgerson, vari hemställs att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen tillsätter en utredning för att kartlägga andelen kyrkligt anställda inom beredande och beslutande kyrkliga organ och lämna förslag till åtgärder för att försöka lösa en eventuell kartlagd snedfördelning mellan kyrkligt anställda och övriga.
För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Läronämnden har avgivit yttrande i ärendet, Ln 1995:9, vilket biläggs detta betänkande.
Rättsläget
Bestämmelser om valbarhet till de kyrkokommunala organen på lokalplanet finns i 12 kap. 5 kyrkolagen. I 6 uppställs valbarhetshinder för vissa kategorier anställda. Motsvarande bestämmelser för stiftsplanet finns i 24 kap. 4 och 25 kap. 5 . Vad gäller riksplanet saknas bestämmelser om särskilt valbarhetshinder för anställda.
De uppställda valbarhetshindren innebär följande. Till uppdrag som ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige kan inte väljas den som är anställd i församlingen/samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda. De personer som här avses innehar i allmänhet befattningar som kanslichef eller kyrkokamrer.
Valbar till kyrkoråd eller nämnd är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets eller nämndens ansvarsområde. Detta innebär att om det exempelvis finns en kyrkogårdschef anställd, denne inte är valbar till den kyrkogårdsnämnd, under vilken han arbetar, men väl till kyrkorådet. Motsvarande förhållande gäller för de ledande tjänstemännen i stiftssamfälligheten.
I detta sammanhang saknas anledning att beröra kyrkoherdens kommunalrättsliga ställning.
Kyrkolagens bestämmelser om valbarhetshinder för de ledande tjänstemännen har sin motsvarighet i kommunallagen. I proposition 1990/91:117 Ny kommunallag, sid. 59, anges som motiv till reglerna om valbarhetshinder följande.
Regeringen anser att det i första hand ankommer på de politiska partierna att vid nomineringarna bedöma lämpligheten i olika avseenden hos kandidaterna till kommunala uppdrag. Emellertid har valbarhetshindret för den ledande tjänstemannen och förvaltningscheferna principiell betydelse. Det understryker kravet på förvaltningarnas objektivitet. Ett slopande av hindret skulle också kunna tolkas som en ändrad syn på rollfördelningen mellan de förtroendevalda och dessa ledande tjänstemän. Vi förordar därför att valbarhetshindret skall stå kvar.
Utskottet
Utskottet kan konstatera att den rättsliga regleringen av valbarhetshindret endast avser en liten krets anställda, d.v.s. ledande tjänstemän och vissa förvaltningschefer. Det innebär att övriga anställda kan inneha förtroendeuppdrag i den församling eller samfällighet där de arbetar. Det kan gälla kyrkogårdsarbetare, musiker, kanslipersonal och församlingsvårdande personal i övrigt.
Utskottet anser av flera skäl att det finns fog för de tankegångar som motionen ger uttryck för. Läronämnden har i sitt yttrande anfört ett sådant. Ett annat är det krav på objektivitet som bör ställas på kyrkoförvaltningarna.
Ett argument mot att en anställd i en församling också är förtroendevald i denna är det krav på objektivitet och opartiskhet som ligger till grund för reglerna om jäv. Som både förtroendevald och anställd ligger det nära till hands att man kommer i situationer som innebär dubbla lojaliteter. Ett ärende i kyrkoråd eller fullmäktige måste bedömas utifrån vad som är bäst för församlingen och dess medlemmar samtidigt som det också kan ha inverkan på anställdas arbetssituation i något avseende. Sådana lojalitetskonflikter som nyss sagts bör därför undvikas.
I anslutning till det exempel som tas upp i motionen vill utskottet betona att vad nu sagts inte innebär att man inte ska ta till vara den kompetens och erfarenhet som finns hos de anställda. De förtroendevalda ska självklart se till att arbetsgrupper och utredningar med uppdrag att lägga fram förslag får den från kompetenssynpunkt bästa sammansättningen. När anställda arbetar i sådana former är detta något helt annat än att de tjänstgör i beslutsfunktion.
Som framgått ovan har utskottet förståelse för de önskemål som framförs i motionen.
Utskottet anser emellertid inte att det finns behov av den av motionären önskade utredningen. Det är ett känt förhållande att det inom kyrkan finns en betydligt större andel personer som är både förtroendevalda och anställda än inom exempelvis den kommunala och landstingskommunala sektorn.
Det finns dock anledning att iaktta viss försiktighet när det gäller åtgärder som syftar till att komma tillrätta med problemen. Från demokratisk synpunkt är det viktigt att partier och andra grupperingar själva får frihet att bedöma lämpligheten av de kandidater som skall nomineras för förtroendeuppdrag. Ingrepp i eller inskränkning av denna rätt bör i det längsta undvikas. I första hand bör man lita till att partierna och grupperingarna själva angriper problemet. Utskottet är därför inte för närvarande berett att tillstyrka bifall till motionen.
Med hänvisning till det ovan anförda får utskottet hemställa beträffande beslutsfattarna inom kyrkan
att kyrkomötet avslår motion 1995:42.
Sigtuna den 21 augusti 1995
På första kyrkolagsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Patrik Tibbling
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.
Biskop KG Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.