Pastorat och samfälligheter skall varje år betala allmän kyrkoavgift till Kyrkofonden. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona. Det antal skattekronor som hänför sig till personer som ej tillhör Svenska kyrkan minskas med 75 procent.
Från avgiftens införande till i början på 90-talet har pastoratens allmänna kyrkoavgift proportionellt sett baserat sig på samma förutsättningar som pastoratens skatteintäkter. Dvs. samma antal skattekronor, som legat till grund för den allmänna kyrkoavgift som pastoraten betalar till Kyrkofonden, har också legat till grund för de skatteintäkter som pastoraten erhåller. Den principen tycks också ha varit utgångspunkt vid avgiftens införande.
Denna proportionalitet har nu förändrats till pastoratens nackdel. Från och med budgetåret 1993 förekommer en ekonomisk reglering mellan stat och kyrkokommun. Den regleringen innebär att skatteintäkterna i 1996 års budget kommer att reduceras med 7,6 procent, varav 4 procent avser en skatteadministrativ avgift. Det betyder att den allmänna kyrkoavgiften -- trots att den ligger kvar på 16 öre -- i realiteten har höjts om hänsyn tas till statens ingrepp på skatteintäktssidan. För att återställa det från början avsedda förhållandet mellan avgift och skatteintäkt krävs att den allmänna kyrkoavgiften reduceras i motsvarande grad som skatteintäkten, dvs. 7,6 procent (1 öre avrundat) för budgetåret 1996.
Mot bakgrund av det anförda hemställs
att kyrkomötet beslutar, att hos regeringen begära att den allmänna kyrkoavgiften på 16 öre per skattekrona från och med budgetåret 1996 reduceras med samma procenttal som beslutas för den ekonomiska regleringen mellan stat och kyrkokommun.
Bromma den 13 juni 1995
Karl-Johan Nilsson
Marianne Kronberg Göran Petterson
Christina Schnackenburg