Till utskottet har hänvisats motion 1995:1 om flyttning av tacksägelsedagen av Per Ronquist, i vilken hemställs
att kyrkomötet beslutar flytta Tacksägelsedagen till söndagen närmast före Mikaelisöndagen.
MOTIONEN
I sin motion konstaterar Per Ronquist att, trots att de fyra böndagarna ströks i den evangeliebok som kyrkomötet antog 1983, Tacksägelsedagen dock blev kvar i det svenska kyrkoåret. Den firas nu andra söndagen i oktober. Vidare konstaterar motionären att Tacksägelsedagen på landsbygden alltjämt har kvar sin karaktär av att vara en söndag då man tackar för årets skörd.
Dock är det så, säger han, att skörden, åtminstone i de södra delarna av landet, är avklarad långt före andra söndagen i oktober. Därför vore det, enligt motionären, mer motiverat att lägga den söndagen före Mikaelidagen, i stället för som nu söndagen efter.
BAKGRUND
I sitt betänkande Svenska kyrkans gudstjänst, band 4 om evangelieboken (SOU:1979:12) föreslog 1968 års kyrkohandbokskommitté att de fyra böndagarna skulle utgå. Den enda böndag som alltjämt hade en stark ställning, menade man, var Tacksägelsedagen, bl.a. därför att det då på många håll firades skördegudstjänster.
Vid 1982 års kyrkomöte ansåg Sune Garmo m.fl. (KMot 1982:4) att även Tacksägelsedagen borde utgå, och inte, som då föreslogs, firas på en av ärkebiskopen för varje år fastställd dag i oktober.
Beredningsutskottet skrev i sitt betänkande (BU 1982:7) att man delade departementsgruppens mening att Tacksägelsedagen borde behållas som en särskild söndag, men att man hade invändningar mot förslaget att man för denna enda dag skulle behålla den dittillsvarande proceduren för fastställande av böndagar. "Enklare är att varje år fira Tacksägelsedagen den andra söndagen i oktober."
I den följande kyrkomötesdebatten berördes inte frågan om Tacksägelsedagen. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets hemställan att ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Tacksägelsedagen infördes sålunda i evangelieboken och fick överskriften Lovsång.
UTSKOTTET
Inledningsvis vill utskottet påminna om att det i den gamla evangelieboken fanns två söndagar med tacksägelse som tema, dels 14 sönd. e Tref., dels den fjärde böndagen. Tacksägelsedagen som finns i den nuvarande evangelieboken kan sägas vara en sammansmältning av dess båda. Utskottet menar att det, när enskilda dagars placering i kyrkoåret skall bedömas, är viktigt att beakta den struktur och dynamik som finns i kyrkoårets uppbyggnad.
I evangelieboken kommer nu Tacksägelsedagen efter Den helige Mikaels dag. Denna senare dag bär överskriften änglarna och präglas av ett tydligt kampmotiv. Episteln, som skall läsas varje årgång, är hämtad ur Upp.12:7-12 och handlar om hur Mikael och hans änglar ger sig i strid med draken. Efter denna söndag med sitt tema om kampen och om segern över ondskans makter, kommer Tacksägelsedagen med Lovsång som tema. Som exempel på den söndagens karaktär kan nämnas andra årgångens epistel ur Upp 5:11-14:"Den som sitter på tronen, honom och Lammet tillhör lovsången..." Det är utskottets uppfattning att det i denna följd av söndagar och temata både finns en logik och en dynamik som är väl värd att bevara.
Beträffande det som i motionen sägs om tidpunkten för skörd i olika delar av landet, vill utskottet anföra följande. Det är utskottets bedömning att det, för landets södra och norra delar, normalt skiljer så mycket mellan tidpunkterna för skörd att en flyttning av Tacksägelsedagen sannolikt skulle innebära att den alltjämt komme att ligga rätt i en viss del av landet och mindre lämpligt i en annan. Utskottet menar för sin del dessutom att begreppet skördegudstjänst bör tolkas på ett betydligt vidare sätt än vad som sker i motionen. En sådan vidare tolkning innebär att det, ur skördesynpunkt, blir mindre viktigt när, under hösten, dagen infaller.
I detta sammanhang finner utskottet det angeläget att påminna om den möjlighet till temagudstjänst och temamässa som finns i nu gällande kyrkohandbok. Om temagudstjänst eller -mässa firas med den ordning som gäller för någon av huvudgudstjänsterna, men väljer tema vid sidan av kyrkoåret - t.ex. den avslutade skörden - kan domkapitlet ge tillstånd till att detta blir söndagens huvudgudstjänst i församlingen.
HEMSTÄLLAN
Mot bakgrund av det nu anförda är det utskottets mening att Tacksägelsedagen bör behålla sin nuvarande placering i kyrkoåret. Sålunda hemställer utskottet
att kyrkomötet avslår motion 1995:1
Sigtuna den 21 augusti 1995
Glenn Håkansson
Michael Kjörling
Närvarande:
Glenn Håkansson, ordf, Rune Entelius, Asta Karlsson, Ulla-Britt Emanuelsson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström
Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar.