Svenska kyrkans centralstyrelse överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet.
Sigtuna den 17 maj 1995
Gunnar Weman
Gunnar Edqvist
Utdrag ur Centralstyrelsens protokoll
Bilaga 1 Förteckning över Gamla testamentets böcker i Bibelkommissionens provöversättningar
Förslag till kyrklig kungörelse
om användningen av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla testamentet
Kyrkomötet föreskriver med stöd av 29 kap. 13 3 kyrkolagen (1992:300) följande.
Domkapitlet får meddela föreskrifter om att vid läsningar av texter som finns intagna i Den svenska evangelieboken och Den svenska kyrkohandboken I och II samt vid andra textläsningar i allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar som firas i stiftets församlingar alternativt får användas 1972 års Bibelkommissions provöversätningar av texter ur Gamla testamentet.
Denna kungörelse träder i kraft 1 november 1995 och gäller till första söndagen i advent 1999.
Bibelkommissionens översättning av Gamla testamentet
Hösten 1995 kommer en av 1972 års Bibelkommissionen gjord provöversättning av Psaltaren i dess helhet att publiceras. Provöversättningar av ett stort antal psaltarpsalmer finns redan tillgängliga men nu kommer alltså Psaltaren i dess helhet att ges ut. Till dess hela Gamla testamentet föreligger i ny språkdräkt 1999 är det fråga om provöversättningar. Den slutliga översättningen kan emellertid inte förväntas skilja sig från den som nu kommer ut i någon större utsträckning. Till en del bör de justeringar som kan komma att göras bli beroende av reaktionerna på provöversättningen.
Redan tidigare har flera av Bibelkommissionens provöversättningar av hela eller delar av Gamla testamentets böcker publicerats. Dessa översättningar avser 19 av Gamla testamentets 39 böcker. Som bilaga finns en förteckningen över hittills publicerade översättningar. Utöver den kom mande psaltaröversättningen beräknas inte några ytterligare provöversättningar, annat än eventuellt enstaka kapitel, komma att publiceras innan Gamla testamentet i dess helhet föreligger.
De hittillsutkomna provöversättningarna har, som framgår av den bilagda förteckningen, utkommit under en relativt lång tidsrymd. Detta innebär naturligt nog att de äldsta översättningarna torde komma att skilja sig mest från de slutliga. Det är redan nu klart att det blir förändringar på många punkter. Det kan t.ex. noteras att ingen av de 100 tidigare översatta psaltarpsalmerna torde överensstämma fullt ut med dem som kommer i provöversättningen hösten 1995.
Bibelkommissionens arbete med att översätta Gamla testamentet påbörjades 1975. När de första provöversättningarna gavs ut i boken "Fem bibelböcker" 1979 beräknades arbetet vara färdigt omkring 1990. Tidsplanen har reviderats i olika omgångar. I budgetpropositionen från januari 1995 anger Civildepartementet, under vilket Bibelkommissionen som en statlig kommitté sorterar, att arbetet med Gamla testamentet skall vara avklarat i slutet av 1990-talet. En ny helbibel omfattande såväl Gamla som Nya testamentet och Gamla testamentets apokryfa skrifter skall förhoppningsvis kunna tas i bruk den 1 advent 1999.
Psaltaren
När den kommande nya helbibeln ges ut blir det en viktig uppgift för kyrkor och samfund att på olika sätt uppmärksamma detta i syfte att bibeln skall bli läst och studerad. Inte minst kommer Svenska Bibelsällskapet, som kyrkornas gemensamma organ för detta arbete, att här ha en mycket viktig uppgift. Inför utgivningen av nyöversättningen av Psaltaren finns också planer för olika insatser. Det handlar både om en brett anlagd marknadsföring och om produktion av studie- och musikmaterial som skall bidra till att den nya översättningen kommer till användning.
Med 1983 års evangeliebok fick vi gammaltestamentliga textserier i alla tre årgångarna av textläsningar. Detta innebar sammantaget en betydande ökning av antalet gammaltestamentliga texter. Vad gäller Psaltaren minskades dock antalet texter i evangelieboken. Det är nu endast två psaltarpsalmer som återfinns i evangelieboken nämligen Ps 23:1-6, som är andra årgångens GT-text på andra söndagen efter påsk, och Ps 110:1-4, som på Kristi himmelsfärds dag likaledes läses andra årgången.
I det förslag till evangeliebok som 1968 års kyrkohandbokskommitté lade fram i betänkandet (SOU 1979:12) Svenska kyrkans gudstjänster - Evangelieboken hade det skett en viss minskning av antalet psaltartexter så att där fanns 14 stycken. Kommittén angav att den i stort sett undvikit texter från Psaltaren. "Anledningen härtill är att Psaltaren finns med i andra delar av gudstjänstordningen, främst i introitustexter men förmodligen snart också i texter att sjungas mellan läsningarna." I det fortsatta beredningsarbetet kom antalet läsningar ur Psaltaren att reduceras mycket starkt, så att det nu alltså endast återstår två.
Kyrkohandbokskommitténs förmodande om ökad användning av sjungna psaltartexter torde behöva ses samman med den parallellt verkande 1969 års psalmbokskommittés arbete. Psalmbokskommittén tog nämligen i sina olika förslag med flera psaltarpsalmer. I sitt principbetänkande (SOU 1981:49) inför det som kom att bli Psalmer och visor 82 underströk kommittén betydelsen av denna del av sitt förslag. "Det gäller nu ingenting mindre än att officiellt och på bred front introducera Psaltaren i svenskt gudstjänstliv som sångtext även för församlingen, dvs som en med psalmbokens psalmer jämställd sångform." I sitt beslut om Psalmer och visor 82 minskade kyrkomötet antalet psaltarpsalmer i förhållande psalmbokskommitténs förslag. I förslaget inför 1986 psalmbok återkom dock kommittén, bl. a. mot bakgrund av den positiva utvärderingen av denna del av Psalmer och visor 82, med ett större antal psaltarpsalmer. I Centralstyrelsens förslag till 1986 års kyrkomöte hade det åter skett en viss reducering av antalet psaltarpsalmer och kyrkomötet följde här Centralstyrelsen. Samtidigt som kyrkomötet i sitt beslut om evangelieboken får sägas ha bejakat att Psaltaren i gudstjänsten främst skall sjungas fanns det en restriktiv hållning mot att införa ett stort antal psaltarpsalmer i psalmboken. Det finns dock anledning att framhålla att ett skäl för denna restriktivitet var det pågående bibelöversättningsarbetet. Det kunde vara olyckligt att införa sjungna texter från 1917 års bibel som snart skulle behöva ersättas av nya.
I ett senare skede har det i kyrkomötet skett en viss omsvängning i synen på psaltartexterna i evangelieboken. 1989 års kyrkomöte gav Centralstyrelsen till känna vad Evengelisationsutskottet anfört i sitt betänkande EU 1989:2 på detta område. Utskottet menade att ett motionsvis (KMot 1989:35) väckt förslag om utarbetande av en alternativ serie psaltartexter för evangelieboken var välkommet och välmotiverat. Utskottet vill dock inte ha en omedelbar ändring av evangelieboken, vilket var motionärens önskemål. 1990 års kyrkomöte upprepade önskemålet om fler psaltartexter i evangelieboken och menade att antalet historiska texter i gengäld kunde minskas.
I vissa gudstjänster såsom i tidegärden och i av denna inspirerade morgon- och aftonböner har Psaltaren som gemensam (i regel) läst text en mycket framträdande plats. Dessa gudstjänster kan i stor utsträckning sägas vara uppbyggda kring Psaltaren. Det kan också noteras att det finns flera psaltartexter i kyrkohandbokens förslag på bibeltexter att användas vid begravningsgudstjänst.
Bibeln i för Svenska kyrkan gällande översättning
Enligt 2 i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1992:9) om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära hör Bibeln i för Svenska kyrkan gällande översättning till Svenska kyrkans gudstjänstböcker. I avvaktan på en ny helbibel kan 1917 års översättning fortfarande sägs utgöra "kyrkobibel" för Svenska kyrkan. 1917 års bibel i dess oförändrade form har dock en mycket svag ställning i det kyrkorättsligt särskilt reglerade gudstjänstlivet. Bl. a. är evangeliebokens nytestamentliga texter hämtade från NT 81 de gammaltestamentliga texterna från Svenska Bibelsällskapets varsamma revision från 1982 av 1917 års bibel. Det står klart att utan särskilt beslut är inte Bibelkommissionens översättningar gällande i Svenska kyrkan. Detta är också anledningen till kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:11) om användning av bibelkommissionens översättning av Nya testamentet. I denna föreskrivs, att bibelkommissionens översättning av Nya testamentet får användas vid allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar i Svenska kyrkan vid läsningar av andra texter än de som finns intagna i Den svenska evangelieboken och Den svenska kyrkohandboken I-II.
Centralstyrelsens förslag: Kyrkomötet föreslås utfärda en kyrklig kungörelse om användningen i Svenska kyrkans gudstjänster av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla testamentet. Förslaget innebär att domkapitlet får medge att översättningarna får användas vid textläsningar i gudstjänster och kyrkliga handlingar.
Skälen för vårt förslag: I samband med, men också inför, en kommande ny helbibel är det viktigt att aktualisera Bibelns ställning i gudstjänst- och församlingsliv och i den enskildes liv. Arbetet med detta har redan påbörjats. För att detta skall fungera på ett bra sätt är det av värde, att de provöversättningar som redan föreligger kan prövas inte endast i studiearbete och enskilt utan också i gudstjänstlivet. Önskemålet om att provöversättningarna skall kunna brukas i gudstjänsten har främst kommit fram inför den kommande översättningen av psaltaren. På en sådan översättning ställs särskilda krav i fråga inte minst om dess användbarhet för gemensam läsning. Det är viktigt att provöversättningen används för att det skall vara möjligt att få verklig kunskap och erfarenheter på detta område. Som gudstjänstbok är det Bibeln i för Svenska kyrkan gällande översättning som skall brukas. Därför bör ett beslut fattas om att den kommande provöversättningen av Psaltaren får användas i Svenska kyrkans gudstjänster.
Provöversättningen av Psaltaren föreligger först i oktober 1995. Avsikten är att den skall kunna tas i bruk till 1 söndagen i advent. Eftersom kyrkomötet inte har möjlighet att få del av texten är det inte rimligt att kyrkomötet godkänner översättningen innan den föreligger. Därför föreslår vi att det får ankomma på domkapitlet att på delegation från kyrkomötet besluta om att översättningen får användas. Till domkapitlets uppgifter hör tillsynen över församlingarnas gudstjänstliv. Vi ser ingen anledning att räkna med, att det kommer att bli stora skillnader mellan de beslut som de olika domkapitlen kan komma att fatta.
Som framgått är det främst den kommande psaltaröversättningen som aktualiserat behovet av en kungörelse om användningen av Bibelkommissionens provöversättningar av texter ur Gamla testamentet. Det kan också finnas skäl att räkna med att det är den provöversättning som ligger närmast det slutliga resultatet. Det är också känt att de först publicerade provöversättningarna kommer att på många punkter skilja sig från Bibelkommissionens slutliga version. Samtidigt kan sägas att även de tidigare provöversättningarna bygger på en mer omfattande kunskap om bibeltexterna än den som fanns vid tillkomsten av 1917 års översättning. Provöversättningarna har självfallet också ett språk som ligger närmare det som kommer i den slutliga översättningen än språket i 1917 års översättning, även med den försiktiga revision som gjordes 1982.
Vi menar att det också bör bli möjligt att pröva de provöversättningar utöver den kommande psaltaröversättningen som Bibelkommissionen publicerat. I vissa fall kan det vara svårt att nu få tag på de böcker där de är publicerade. Detta ser vi dock inte som något skäl mot att de tillgängliga översättningarna får prövas. Vi menar att kyrkomötet inte heller behöver fastställa att det endast är Psaltaren i den kommande provöversättningen som får användas. Det är av flera skäl naturligt och självklart att det är den som kommer att prövas. Den ligger längst fram i översättningsprocessen och bör därmed vara den mest användbara översättningen. Det är den översättningen som det kan finnas anledning att ge Bibelkommissionen reaktioner på. Den torde bli lättast tillgänglig och alla psaltarpsalmer finns samlade i en bok. Trots eller kanske på grund av alla dessa förhållanden behöver kyrkomötet på denna punkt inte göra någon detaljreglering.
Det förslag till kyrklig kungörelse som vi lägger fram innebär, att det öppnas möjligheter att kunna använda provöversättningarna vid alla de tillfällen då gammaltestamentliga läsningar förekommer i gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det gäller självfallet vid de tillfällen då det inte finns några särskilda föreskrifter om att evangelieboken skall användas, men även vid läsningar från denna eller vid läsningar av texter i kyrkohandboken kan med domkapitlets medgivande Bibelkommissionens användas.
Vårt förslag innebär att kungörelsen träder i kraft den 1 november 1995. Härigenom kan domkapitlen utfärda föreskrifter som innebär att provöverättningarna får användas fr. o. m. första söndagen i advent. Vi utgår från att det skall föreligga en nyöversatt helbibel som kan tas i bruk första söndagen i advent 1999. Därför kan den nu föreslagna kungörelsen upphöra att gälla vid den tidpunkten.
Det hör till en god pastoral praxis att förändringar på gudstjänstlivet område föregås av samtal såväl i församlingen som kollegialt bland dem som har ett särskilt ansvar för gudstjänstlivet. Sådana samtal och överläggningar ger ju också möjligheter att redan nu introducera den kommande helbibeln. Det är rimligt att förändringar i gudstjänstlivet som har karaktär av försöksverksamhet behandlas på ett enhetligt sätt i en församling. Om domkapitlet medgivit att Bibelkommissionens provöversättningar får användas, bör det vara kyrkoherden som efter samråd med församlingens kyrkoråd och präster beslutar vad som skall gälla i församlingen.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde med Svenska kyrkans centralstyrelse den 17 maj 1995.
Närvarande: Gunnar Weman, ordförande, ledamöterna Anders Svärd Carl-Eric Lundgren, Birger Hassel, Kerstin Bergman, Christina Odenberg, Solveig Olsson, Sven-E Kragh, Dag Sandahl, Urban Gibson, Birgitta Ericsson Löfgren, Bengt Gustafsson och Gunvor Hagelberg samt tjänstgörande ersättarna Bengt Berg och Karin Gustafson.
Föredragande: Utredningssekreterare Gunnar Edqvist
______________
Centralstyrelsen beslutar att till kyrkomötet avge skrivelsen 1995:11 Användningen av 1972 års Bibelkommissions provöversättningar av texter ur Gamla testamentet
Förteckningen avser i maj 1995 publicerade provöversättningar. För varje bibelbok eller del av bibelbok som är publicerad anges var de är publicerade, förlag, tryckort och årtal de kommit ut.
Första Moseboken Tre bibelböcker, Atlantis, Helsingborg 1991 Andra Moseboken Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Rut Fem bibelböcker, Skeab (Verbum), Uddevalla 1979 Agneta Peijel: Rut - dramatisk berättelse i sånger, Verbum, Borås 1994 Första Samuelsboken Fem bibelböcker, Skeab (Verbum),Uddevalla 1979 Andra Samuelsboken Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Första Konungaboken Min nya skattkammare - Babels torn, - kap. 3 och 10 Natur&Kultur, Örebro 1987 Nehemja Min nya skattkammare - Babels torn, - kap. 2 Natur&Kultur, Örebro 1987 Ester Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Psaltaren - Ps 1 - 41 Helmer Ringgren: Kommentar till Gamla testament, EFS förlaget, Uddevalla 1987 - Ps 42 - 89 Helmer Ringgren: Kommentar till Gamla testament, EFS förlaget, Uddevalla 1994 - Ps 22-25, 33, 36, 39,51, 71, 72, 90, 96, 103,104, 110, 118, 121,126,136, 145 och 146 Fem bibelböcker, Skeab (Verbum), Uddevalla 1979 - Ps 1 - 7 Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Ordspråksboken Tre bibelböcker, Atlantis, Helsingborg 1991 Predikaren Fem bibelböcker, Skeab (Verbum), Uddevalla 1979 Höga visan Agneta Peijel: Rut - dramatisk berättelse i fem sånger, Verbum, Borås 1994 - kap 1-4 Tidskriften "Moderna Tider" nr 38/39 1993 Jeremia Tre bibelböcker, Atlantis, Helsingborg 1991 Klagovisorna Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Daniel Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Joel Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984 Amos Fem bibelböcker, Skeab (Verbum), Uddevalla 1979 Jona Min nya skattkammare - Babels torn, Natur&Kultur, Örebro 1987 Nahum Nio bibelböcker, Liber, Stockholm 1984
En provöversättning av Psaltaren i dess helhet ges ut i mitten av oktober 1995.