Motionen
I motionen 1995:24 hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen aktualiserar frågan om sådana regler för finansförvaltning i den nya kyrkoordningen att kyrkan kan förvalta sitt kapital i trohet mot evangeliet, t.ex. genom den ekumeniska u-banken.
För den närmare motiveringarna hänvisas till motionen.
Gällande rätt
Lokaliseringsprincipen
Kyrkokommunernas rätt att använda kyrkokommunala medel begränsas av den s.k. lokaliseringsprincipen. Denna princip uttolkas ur 11 kap. 1 kyrkolagen (SFS 1992:300) vari uttrycks att en församling själv eller i samverkan med andra församlingar får ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till deras medlemmar. Denna kompetensbegränsning har exempelvis kommit till uttryck i ett rättsfall från 1991 där kammarrätten i Jönköping konstaterade att placeringen av penningmedel i stiftelsen Kyrkornas U-fond åsamkat en församling ränteförlust i förhållande till sedvanlig medelsplacering i bank. Huvudsyftet med penningplaceringen var att stödja utlåning mot låg ränta för projekt i tredje världen. Denna verksamhet hade enligt kammarrätten inte någon anknytning till församlingen och beslutet upphävdes då det var oförenligt med lokaliseringsprincipen.
Målet fördes vidare till Regeringsrätten (Regr:s mål nr 5537-1991) som beslutade att inte bevilja prövningstillstånd.
Kompetensutvidgande lag
Lag om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd (SFS 1994:693) har möjliggjort för församlingar och kyrkliga samfälligheter att under vissa förutsättningar lämna bistånd.
Lagen innebär följande:
Katastrofhjälp eller annat humanitärt bistånd får lämnas till annat land, om det där inträffar en katastrof eller på något annat sätt uppstår en nödsituation. Biståndet får i detta fall endast ges i form av utrustning som kan avvaras. Denna typ av bistånd kan även kanaliseras genom internationella hjälporganisationer.
Lagen möjliggör även direkt ekonomiskt stöd för att genomföra bistånd i form av utbildning eller rådgivning. Biståndet kan lämnas direkt till mottagarlandet eller genom en internationell hjälporganisation. Givaren måste dock förvissa sig om att biståndet kommer till avsedd användning. Denna typ av bistånd får bara komma ifråga till länder som får svenskt statligt bistånd och regeringens tillstånd krävs.
Utskottet
Läronämnden har vid ett flertal tillfällen (Ln 1989:11, 1990:4, 1992:2, 1994:1) uttalat:
"Kallelsen att vittna om den kristna tron, att hjälpa människor i nöd och arbeta för en rättvisare fördelning av jordens resurser gäller inte endast enskilda kristna utan också församlingarna. Denna kallelse till ansvarstagande upphör inte vid församlingsgränserna".
Första kyrkolagsutskottet uttalade i sitt betänkande (1KL 1994:2, avsnitt 1.3, sid. 10):
"Det är utskottets förhoppning att de kyrkliga kommunernas biståndsgivning i en framtid skall kunna ges en tydligare kyrklig profil än nuvarande regler synes medge".
Centralstyrelsen har i sin skrivelse (CsSkr 1995:3) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första halvåret 1995, bilaga 7, redovisat en promemoria om Inomkyrkligt utredningsarbete efter ett eventuellt principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer. I promemorian uttalas att Kyrkoordningskommitténs nuvarande uppdrag avser en begränsad kyrkoordning inom ramen för kyrkomötets nuvarande normgivningskompetens. Förändrade kyrka-statrelationer kommer att medföra en mer omfattande kyrkoordning. En av frågorna som Centralstyrelsen menar behöver utredas är den lokala kyrkliga organisationen. Härmed avses t.ex. hur församlingarnas kompetens skall anges när utgångspunkterna inte är att det skall göras en avgränsning i förhållande till den borgerliga kommunen och staten.
Utskottet konstaterar att Kyrkoordningskommittén inom ramen för sitt nuvarande uppdrag p.g.a. normgivningskompetensen mellan riksdagen och kyrkomötet inte kan behandla frågan. Utskottet vill dock ändå uppmärksamma en eventuell framtida utredningsgrupp på behovet av en kyrkorättslig reglering, där kallelsen att vittna om den kristna tron, att hjälpa människor i nöd och arbeta för en rättvisare fördelning av jordens resurser, möjliggörs för församlingarna.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
beträffande regler om förvaltningen av kyrkans kapital
att kyrkomötet med anledning av motion 1995:24 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Sigtuna den 22 augusti 1995
På ekonomiutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Per Westberg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Kenneth Åberg, Lars Andersson, Birger Jansson, Ruth Hallenius, Ulla Samuelsson, Lennart Dahlin, Gösta Äng, Boris Olsson, Tore Johansson, Karl-Erik Nibell, Sten-Arne Persson och Birger Palo.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.