Till utskottet har för beredning hänvisats
dels OMot 1995:548 av Roland Johansson, i vilken hemställs
1. att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en utredning tillsätts med uppgift att ta fram ett förslag till organisation som har till uppgift att samordna all central information och medieverksamhet inom Svenska kyrkan
2. att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en utredning tillsätts med uppgift att ta fram ett förslag till hur central kyrklig information kan finansieras
dels OMot 1995:549 av Roland Johansson, i vilken hemställs
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en kyrklig mediepolicy utarbetas.
Motionerna
I motion 548 framhålls vikten av att Svenska kyrkan satsar på reklam och information. Motionären förespråkar att alla stora kyrkliga organs informationsåtgärder samordnas och att en betydande summa avsätts för marknadsföring. I motion 549 ger motionären exempel på informationskanaler, främst ljud- och bildmedier, som enligt hans uppfattning för närvarande inte utnyttjas tillräckligt av Svenska kyrkan.
Bakgrund
Att frågor om Svenska kyrkans informationsarbete engagerar ombudsmötets ledamöter framgår tydligt av den mängd motioner som genom åren väckts i ärenden rörande TV, olika skrifter, marknadsföring m.m.
Rikskyrkan
Svenska kyrkans riksorganisation är sedan snart ett år samlad i Kyrkans hus i Uppsala. Ett projekt har inletts med syftet att samordna det informationsarbete som bedrivs av de fyra rikskyrkliga stiftelserna (Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet). I projektet ingår bearbetning och vidareutveckling av områden där samverkan redan existerar samt samordning inom ännu obearbetade områden. Projektet rör bl.a. informationspolicy, trycksaksframställning, AV-produktion, massmediekontakter, interninformation, informationsflöde mellan rikskyrkan och stift/församlingar, samverkan med stiftsinformatörerna, deltagande i utställningar och mässor, fortbildning i kommunikation av rikskyrkans personal samt internationellt kommunikationssamarbete, främst med Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd.
Även om en stor del av den centralt bedrivna informationsverksamheten nu samlats till Uppsala ligger betydelsefulla delar utanför Svenska kyrkans riksorganisation, exempelvis Verbum och Svenska Kyrkans Press.
Stift och församlingar
Även det informationsarbete som bedrivs av stift och församlingar är fristående från den centrala informationsverksamheten. Alltfler stift startar egna tidningar. Samtidigt minskar Kyrkans Tidnings upplaga. Arbetsutskottet vid Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet har uppdragit åt Svenska kyrkans information att kartlägga den kyrkliga tidningsutgivningen. Denna kartläggning skall, tillsammans med en kommande PM om Svenska kyrkan och radiomediet samt en redan föreliggande om Svenska kyrkan och den rörliga bilden, utgöra underlag för diskussion i stiftelsestyrelsen om kyrkans arbete och möjligheter inom mediesektorn.
Marknadsföring
Svenska kyrkans resurser för marknadsföring är inte stora, om man ser till riksplanet. Lägger man samman de resurser som finns där med dem som stift och församlingar har blir utfallet ett annat. Men för att kunna göra så krävs att informationsverksamheten styrs hårt från centralt håll. Detta är något som inte överensstämmer med Svenska kyrkans demokratiska och decentraliserade struktur. Samtidigt mister marknadsföringsinsatser från centralt håll mycket av sin genomslagskraft om de inte följs upp lokalt. Detta visades t.ex. i arbetet med marknadsföringen av Jubelåret och utdelningen av Lilla boken.
Informationssatsningar
Svenska kyrkans information (SKI) har vid olika tillfällen begärt medel för större informationssatsningar, men stiftelsestyrelsen har, precis som när det gällt andra ändamål, bantat dessa äskanden innan de i form av budgetförslag gått vidare till ombudsmötet för beslut. SKI strävar alltmer efter att skapa uppmärksamhet för Svenska kyrkan och dess budskap på redaktionell plats i massmedierna, vilket är en personalintensiv men trots det mindre kostsam metod än annonsering av olika slag.
Mediepolicy
Som ett resultat av Svenska kyrkans AV-utredning (SKU 1986:1) formulerades en mediepolicy för Svenska kyrkan. Denna överlämnades till ombudsmötet (StSkr 1987:2) och fastställdes av mötet 1987. Policyn, som främst avser AV-medier, har fyra huvudpunkter: att öka det kyrkliga mediemedvetandet, att öka det kyrkliga mediekunnandet, att öka den kyrkliga medieproduktionen (av främst film/video och ljudband) samt att vidareutveckla den rikskyrkliga informationsverksamheten. Av dessa punkter har den som rör produktion av AV-material ännu inte genomförts tillfredsställande. Olika former för produktion och distribution av kyrklig video har provats och provas fortfarande. Parallellt med detta har dock Svenska kyrkans utrikesorgan genom Kyrkans internationella AV-tjänst haft en etablerad produktion och distribution av film och video. Även stift och församlingar bidrar till det samlade utbudet av kyrklig film och video. Luleå och Lunds stift ger regelbundet ut aktualitetsprogram på video som distribueras till församlingarna.
TV
Flera stift har sponsrat och medverkat i lokala sändningar i TV 4. En utvärdering av sådan verksamhet väntas från Växjö stift. I Sveriges Television kan man inte köpa programtid. Men det finns möjlighet att komma med programidéer, liksom att föreslå medverkande. Någon nedskärning av sändningstiden för TV-gudstjänster har inte genomförts. Helgsmålsbönen har fått en fast sändningstid direkt före Rapport. Tittarsiffrorna har ökat, och som mest under våren 1995 har en miljon människor nåtts av en TV-sänd helgsmålsbön. Sommaren 1995 köpte Verbum TV-produktionsbolaget TV-huset. Detta innebär nya möjligheter för kyrklig TV och video. Men TV-produktion är kostsam och hur utvecklingen blir är ännu för tidigt att säga.
Närradio
Intresset för närradion tynar bort, inom såväl kyrkan som andra folkrörelser och organisationer. Den kyrkliga närradions kanske viktigaste roll har varit som plantskola för medieintresserade ungdomar - av vilka några blir journalister inom profana eller kyrkliga medier. Ett projekt med syftet att stimulera medieintresset hos ungdomar i Svenska kyrkan genomförs för närvarande. Det kallas "Ung och media" och ger korta kurser för ett hundratal unga medietalanger per år.
Informationspolicy
Utöver mediepolicyn finns, som framgår av texten under rubriken Rikskyrkan ovan, en informationspolicy. Den fastställdes 1991 och är gemensam för de fyra rikskyrkliga stiftelserna. Informationspolicyn anger mål och principer för informationsverksamheten, t.ex. att den skall främja effektiviteten och kvaliteten i det rikskyrkliga arbetet, och att arbetet skall ske med respekt för människans värde, vara sann och lättbegriplig.
Utskottet
Efter att ha tagit del av det omfattande bakgrundsmaterialet konstaterar kulturutskottet att mycket görs i de frågor som motionerna behandlar.
Utskottet framhåller att det projekt som nu pågår med syftet att samordna de fyra rikskyrkliga stiftelsernas informationsarbete motsvarar de utredningar som motionären efterlyser.
Vidare konstaterar utskottet att en revidering av den rikskyrkliga informationspolicyn, som antogs 1991, ingår som en del av ovan nämnda projekt. Likaså noterar utskottet att det sedan 1987 existerar en Svenska kyrkans mediepolicy.
Hemställan
Utskottet hemställer med hänvisning till vad som ovan anförts
1. att ombudsmötet avslår motion 1995:548
2. att ombudsmötet avslår motion 1995:549.
Sigtuna den 21 augusti 1995
På kulturutskottets vägnar
Anders Reinholdsson
Mari Ternbo
Närvarande: Anders Reinholdsson, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Kjell R Jönsson, Monica Köpsén, Bo Norrgård, Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson, Inga-Lis Moberg, Iwan Andersson, Sigvard Härnring, Margareta Wachtmeister, Helena Tengstrand, Kerstin Zetterberg.
Biskop Martin Lind deltog i utskottets överläggning.