SKRIVELSERNA
I CsSkr 1995:6 och i CsSkr 1995:10 föreslår Centralstyrelsen kyrkomötet att hos regeringen begära de ändringar i kyrkolagen som framgår av skrivelsernas lagtexter.
MOTIONER
I motion 1995:14 av Per-Jan Wållgren yrkas att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen verkar för att tjänstgöringsinstruktioner utformas på ett sådant sätt att i prästens tjänstgöring läggs in att genomföra kyrkliga handlingar även för icke-församlingsbor.
I motion 1995:41 av Ingemar Rehnman-Johansson, yrkas att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen initierar en utredning om ekonomisk reglering av de merkostnader, utöver en viss miniminivå, genom Kyrkofonden så att en kyrkokommun ska kunna erhålla extra utjämningsbidrag om kostnader för tjänster för utomförsamlingsbor överstiger en viss miniminivå, med hänsyn till kyrkokommunens storlek.
YTTRANDE
Yttrande har inhämtats från Läronämnden.
BAKGRUND
Genom betsämmelser i kyrkolagen kan regeringen delegera till kyrkomötet att överlåta kompetens och meddela föreskrifter till myndigheter under kyrkomötet. Riksdagen kan också medge att kyrkomötet överlåter normgivningskompetens i en rad olika frågor till domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter.
När det gäller Centralstyrelsens normgivningskompetens har kyrkomötet endast rätt att delegera till Centralstyrelsen att besluta om kollekter.
1991 års kyrkomöte tog upp frågan om vidgad möjlighet om vidaredelegera normgivningskompetens till Centralstyrelsen i fråga om det kyrkliga ämbetet. Dock avslogs det av 1991 års kyrkomöte.
Centralstyrelsen föreslår nu att kyrkomötet hos regeringen begär en ändring i kyrkolagen så att Centralstyrelsen ges normgivningskompetens i fråga om det kyrkliga ämbetet. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Som skäl till förslaget har framförts att detaljföreskrifter närmast av tillämpningskaraktär inte bör ingå i kommande kyrkoordning inte heller i övrigt bör belasta kyrkomötets arbete.
Bakgrunden till CsSkr 1995:10 om instansordning för överklagande ab beslut rörande kyrkotillhörighet. I skrivelsen förslår centralstyrelsen att beslut om kyrkotillhörighet får överklagas hos Kyrkomötets besvärsnämnd och att nämndens beslut inte edan kan överklagas. Denna lagändring ska förslagvis träda i kraft den förste juli 1996.
Bakgrund till motion KMot 1995:14 om tjänster åt icke-församlingsbor. Möjligheten till dop får inte begränsas av ekonomiska hinder. Enligt rekomendationen bör tjänstgöringsinstruktioner utformas så att i prästens tjänst läggs in att genomföra kyrkliga handlingar även för icke-församlingsbor.
I motion KMot 1995:41 behandlar också tjänster åt icke-församlingsbor. Motionären menar att det ska införas en rätt för kyrkokommunerna att tillhandahålla kyrkliga tjänster för samtliga kyrkotillhöriga och att det senare införs en skyldighet att tillhandahålla tjänster.
Inom ramen för närvarande relation mellan Svenska kyrkan och staten går det inte att genomföra motionärernas förslag. Vidare betonar utskottet att ekonomiska kostnader inte får vara ett hinder för dopet. Det är också angeläget att ett clearingsystem för dopet utvecklas mellan församlingarna. Centralstyrelsen bör på olika sätt stödja att ett sådant clearingsystem kommer till stånd.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
1. beträffande kyrkomötets möjlighet till vidaredelegering
att kyrkomötet bifaller förslaget i CsSkr 1995:6,
2. beträffande instansordningen
att kyrkomötet med anledning av förslaget i CsSkr 1995:10 begär att kyrkolagens 3 kap. skall tillföras en bestämmelse av följande lydelse "Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet. Domkapitlets beslut får överklagas hos Kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämndes beslut får inte överklagas"
3. beträffande tjänster åt icke-församlingsmedlemmar
att kyrkomötet med anledning av motionerna 1995:14 och 1995:41 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen
CsSkr 1995:7 vari Svenska kyrkans centralstyrelse föreslår kyrkomötet att anta förslag till
1. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker.
2. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:6) om centralt dop- och konfirmationsregister.
Motionerna
KMot 1995:11 av Lars Ekblad, vari yrkas att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att dopet blir ett nödvändigt kriterium för kyrkotillhörighet,
KMot 1995:23 av Sten Johansson, vari yrkas att kyrkomötet i kungörelse inför bestämmelse om utfärdande av intyg eller motsvarande, när vederbörande antecknats som kyrkotillhörig,
KMot 1995:47 av Herbert Sjödin, vari yrkas
1. att kyrkomötet antar förslaget till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker med undantag för avsnitten i 2 om vad som gäller för den döpte som är under 18 år och i 8 om vad som gäller för den minderårige som avlidit,
2. att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen ytterligare bereder förslaget i 2 om vad som gäller för den döpte som är under 18 år respektive i 8 om vad som gäller för den minderårige som avlidit.
Läronämnden
Läronämnden har avlämnat ett yttrande över motion 1995:11.
Skrivelsen
I skrivelsen föreslås att ansvaret för förande av ministerialböcker skall ligga hos kyrkoherde i stället för hos pastor. Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller underrättelseskyldigheten i fråga om dop.
Centralstyrelsen föreslår också att det införs en ny bestämmelse med innebörd att det i en ministerialbok får antecknas också de övriga uppgifter om den kyrkliga handlingen som är av särskild betydelse.
Slutligen föreslås i skrivelsen att den kyrkliga kungörelsen om centralt dop- och konfirmationsregister byter rubrik och i stället kallas kyrklig kungörelse om centralt referensregister. I denna kungörelse föreslås en bestämmelse om att i registret skall antecknas även uppgift om dop i någon annan kristen kyrkas ordning beträffande den som tillhör Svenska kyrkan. Som skäl för detta har anförts att det behövs en sådan uppgift i registret om det införs en valbarhet för kyrkligt förtroendeuppdrag.
Utskottets bedömning
Centralstyrelsen föreslår vissa bestämmelser om underrättelseskyldigheter vilka enligt propositionen 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan i stora delar bör föras in också i 3 kap. kyrkolagen. Kyrkolagen kommer dock inte att reglera underrättelseskyldigheten i den del som avser dop av den som redan tillhör Svenska kyrkan. Med hänsyn till behovet av lättillgänglighet och tydlighet anser utskottet därför att Centralstyrelsens förslag till utformning av de aktuella bestämmelserna bör kunna godtas.
I kyrkomötets arbete år 1994 med de nya kyrkotillhörighetsreglerna diskuterades familjens roll i flera sammanhang bl a i samband med frågor om församlingsregistret. Utskottet delar motionärens uppfattning att det många gånger ändå är angeläget att ha tillgång till uppgifter om föräldrar som inte är vårdnadshavare. Det torde också vidare finnas stora möjligheter att i det pastorala arbetet i församlingen sköta den viktiga föräldrakontakten även utan de begärda uppgifterna i registret. Mot bakgrund bl.a. av den datalagstiftning som kommer att gälla för större delen av registren är utskottet emellertid inte berett att förorda en sådan förändring av Centralstyrelsens förslag som föreslås i motion 47. Motionen avstyrks följaktligen.
Kyrkotillhörigheten
Motionerna
Lars Ekblad tar i motion 1995:11 upp frågan om dopet som ett nödvändigt kriteium
för kyrkotillhörighet, och yrkar att kyrkomötet hos regeringen skall begära en lagändring i detta avseende. I den proposition om kyrkotillhörigheten som lagts fram av regeringen föreslås inte att dopet skall utgöra ett valbarhetskriterium för kyrkliga förtroendeuppdrag. Detta förhållande innebär enligt motionären en rubbning av den viktiga balans som var en förutsättning för det förslag som kyrkomötet enats omkring förra året när det tog ställning i kyrkotillhörighetsfrågan..
I motion 1995:23 av Sten Johansson begärs att det skall införas ett intyg eller motsvarande när vederbörande antecknas som kyrkotillhörig. Motionären hänvisar till att det när det gäller utträde finns föreskrifter om bevis, och framhåller att det behövs en motsvarighet vid inträde.
Läronämndens yttrande
Läronämnden har i yttrande över motion 1995:11 hänvisat till 1994 års kyrkomötes beslut om kyrkotillhörigheten. Kyrkomötet utgick därvid från att kyrkotillhörigheten i en på sakramenten byggd kyrka alltid har en relation till dopet antingen så att man blir kyrkotillhörig genom dopet eller efter anmälan om kyrkotillhörighet i avvaktan på dop. För att förena öppenheten med ett värnande om dopet som grund för kyrkolivet beslöts att även om man kunde bli kyrkotillhörig i avvaktan på dop och som kyrkotillhörig hade rösträtt i kyrkliga val, man dock ej skulle vara valbar till kyrkliga förtroendeuppdrag om man inte genom dop var inlemmad i den kyrkogemenskap man var med om att forma. Läronämnden förutsätter att regelverk på sikt utformas i enlighet med intentionerna i beslutet av 1994 års kyrkomöte (Ln 1995:5).
Utskottets bedömning
Kyrkomötet har år 1994 klart uttalat sig för att dopet skall vara en förutsättning för valbarhet till förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan.
Frågan ligger för närvarande hos riksdagen, som i propositionen informeras om kyrkomötets ställningstagande, och i motioner har framställts yrkanden som ligger i linje med kyrkomötets ställningstagande. Mot bakgrund av detta beslutsläge anser utskottet att det inte nu bör vidtas någon åtgärd i frågan från kyrkomötets sida. Motion 1995:11 avstyrks följaktligen.
När det gäller frågan om intyg eller liknande vid inträde i Svenska kyrkan kan nämnas att i regeringens proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan föreslås att det i kyrkolagen införs en bestämmelse om att den som tagits upp i Svenska kyrkan, liksom den som trätt ut genast skall få ett skriftligt bevis. Det ankommer i övrigt på församlingarna att bestämma, lämpligen inom ramen för de pastorala program som förutsätts upprättas,om det därutöver skall överlämnas särskilt utformade intyg eller diplom till den som upptas i Svenska kyrkan. Utskottet är inte berett att förorda en ändring av denna ordning. Enligt utskottets mening saknas mot denna bakgrund anledning att tillstyrka motion 23.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. beträffande ministerialböcker m.m.
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:7 och med avslag på motion 1995:47 antar Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse om ändring av kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker och till kyrklig kungörelse om ändring av kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:6) om centralt dop- och konfirmationsregister.
2. beträffande kyrkotillhörigheten
att kyrkomötet avslår motionerna 1995:11 och 1995:23.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionerna
I motionen 1995:4 av Åke Blomqvist hemställs
att kyrkomötet föreslår Centralstyrelsen upphäva 12 i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1987:6) om kollekter.
I motion 1995:35 av Yngve Kalin och Gurli Nylund hemställs
1. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen i kollektkungörelsen inför en föreskrift av följande lydelse: "Fastställda riks- och stiftskollekter skall, sedan de upptagits och sammanräkning skett, utan dröjsmål och senast tre veckor efter upptagandet betalas in till ett centralt konto..." samt
2. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen ålägger centrala kollektkontot att då bestämmelserna inte följs, meddela domkapitlet i det stift där den redovisande församlingen är belägen.
Utskottet
Centralstyrelse har upphävt 12 i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1987:6) om redovisning av kollekter (ändr. SKFS 1995:2). Grunden för motion 1995:4 har därmed bortfallit.
När det däremot gäller redovisning av kollekter till centrala kollektkontot delar utskottet motionärernas i motion 1995:35 framförda åsikter. Kollekterna skall enligt 4 kyrklig kungörelse (SKFS 1987:6) redovisas utan dröjsmål.
Bestämmelserna om redovisningen av kollekterna är tillskapade för att mottagarna av medlen skall ha tillgång till dessa så fort som möjligt. Församlingarna bör betrakta de insamlade medlen som tillhöriga mottagarna.
I samband med utskottets behandling av bokslutet för Svenska kyrkans centralstyrelse (CsSkr 1995:2) har utskottet tagit del av en revisionspromemoria från Riksrevisionsverket (RRV dnr 30-95-1692).
Utskottet anser att en väg för att komma tillrätta med fördröjda inbetalningar är - som motionärerna föreslagit - att förtydliga 4 kyrklig kungörelse (SKFS 1987:6) om redovisning av kollekter. Utskottet menar även, i likhet med motionärerna, att en lämplig åtgärd är att ålägga centrala kollektkontot att meddela domkapitlet då en församling inte följer bestämmelserna. Med denna rutin kan sedan församlingens revisorer och kyrkoråd uppmärksammas på bristfälliga redovisningsrutiner.
Förvisso har Kyrkoordningskommittén fått i uppdrag att diskutera kollektfrågorna utifrån såväl principiella som formella utgångspunkter men utskottet menar att det av motionärerna påtalade problemet redan nu bör lyftas fram för att åstadkomma ett snabbare betalningsflöde.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande redovisningen av församlingskollekter
att kyrkomötet avslår motion 1995:4.
2. beträffande ändring i den kyrkliga kungörelsen (1987:6) om redovisning av kollekter
att kyrkomötet med anledning av motion 1995:35 yrkande 1 som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört
3. beträffande redovisning av riks-och stiftskollekter
att kyrkomötet med bifall till motion 1995:35 yrkande 2 begär att Centralstyrelsen ålägger centrala kollektkontot, att då bestämmelserna inte följs, meddela domkapitlet i det stift där den redovisande församlingen är belägen.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:560 av Runar Patriksson hemställs
1. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger Utbildnigsnämnden (Musikrådet) i uppgift att se över kyrkorgelns roll i den kommunala musikskolan,
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger Utbildningsnämnden i särskild prioritet att utarbeta ett samverkansprojekt mellan kyrkan och de kommunala musikskolorna med syfte att stärka kyrkorgelns ställning vid val av musikinstrument i den frivilliga musikundervisningen.
Yttrande
Utbildningsutskottet har avgett yttrande.
Utskottet
Utbildningsutskottet framhåller att redan i dag förekommer samarbete mellan kommunala musikskolor och församlingar, vilket innebär att organister och kantorer engageras som lärare.
Utbildningsnämnden och Församlingsnämnden har sökt medel till en kampanj som skall öka intresset för orgelspel och främja rekryteringen till kyrkomusiker med sikte på skolungdomar, konfirmander och körsångare.
Utbildningsutskottet menar att mycket redan görs, inte minst lokalt, i den riktning som föreslås i motionen.
Organisationsutskottet delar utbildningsutskottets bedömning att det är angeläget att tillgodose intentionerna bakom motionen. Organisationsutskottet anser dock att man bör avvakta resultatet av de befintliga och planerade verksamheter på detta område som redovisas i yttrandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:560.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skivelsen
Till utskottet har för beredning hänvisats Svenska kyrkans församlingsnämnds verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:504).
Yttranden
Yttranden har inhämtats från gudstjänstutskottet samt församlingsutskottet.
Utskottet
Utskottet har vid sin genomgång inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från ombudsmötets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet lägger Svenska kyrkans församlingsnämnds verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:504) med godkännande till handlingarna.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen
Till utskottet har för beredning hänvisats Svenska kyrkans utbildningsnämnds verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:505).
Yttranden
Yttranden har inhämtats från utbildningsutskottet.
Utskottet
Utskottet har vid sin genomgång inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från ombudsmötets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet lägger Svenska kyrkans utbildningsnämnds verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:505) med godkännande till handlingarna.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen
Till utskottet har för beredning hänvisats Nämndens för Svenska kyrkans mission (SKM) verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:506).
Yttrande
Yttrande har inhämtats från ekumenikutskottet.
Utskottet
Utskottet har vid sin genomgång av skrivelsen inte funnit något som påkallar särskildt uttalande från ombudsmötet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet lägger Nämndens för Svenska kyrkans mission (SKM) verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:506) med godkännande till handlingarna.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen
Till utskottet har för beredning hänvisats Nämndens för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verksamhetsberättelse för år 1994. (StSkr 1995:507)
Yttranden
Yttranden har inhämtats från ekumenikutskottet
Utskottet
Utskottet har vid sin genomgång av skrivelsen inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från ombudsmötets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet lägger Nämndens för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:507) med godkännande till handlingarna.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
SKRIVELSEN
Till utskottet har för beredning hänvisats Svenska kyrkans nämnds för internationell diakoni/Lutherhjälpen verksamhetsberättelse för 1994.(StSkr 1995:508).
YTTRANDE
Yttrande har inhämtats från ekumenikutskottet.
UTSKOTTET
Utskottet har vid sin genomgång av skrivelsen inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från ombudsmötets sida.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer att ombudsmötet lägger Lutherhjälpens verksamhetsberättelse för år 1994 med godkännande till handlingarna.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion
1995:503 av Per Ronquist hemställs
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utarbeta ett program för hur Lutherhjälpen och SKM på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kan utnyttjas när det gäller arbete och verksamhet bland invandrare.
Yttrande
Ekumenikutskottet har avgett yttrande. I detta framhålls bl a att instruktionerna för de båda organisationerna gör det i dagsläget omöjligt för nämnderna att delta i det inhemska invandrararbetet.
Utskottet
Lutherhjälpens verksamhet finansieras i allt väsentligt av insamlade medel för angivna behov. Inte heller SKM har medel anvisade för sådan verksamhet som avses i motionen. På det rikskyrkliga planet är det i första hand Församlingsnämnden som har erfarenhet av sådan verksamhet som anges i motionen.
Det är angeläget att kyrkan engagerar sig för att underlätta för invandrare att komma tillrätta i det svenska samhället. Enligt utskottet är det främst på lokalplanet som erfarenheterna finns och det är där kyrkans insatser i första hand bör sättas in. Skäl att föreslå ändring i nämndinstruktioner föreligger inte.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:503
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motionen
I motionen 1995:545 av Britta Olinder m fl hemställs
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär en utredning av förutsättningarna för att bilda Svenska kyrkans egen bank.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis peka på att det inom den gemensamma administrativa avdelningen för de rikskyrkliga stiftelserna pågår ett ständigt förnyelsearbete. De grundläggande målen är:
- att till lägsta möjliga kostnad tillgodose de administrativa och förvaltningsmässiga behov som organisationens olika enheter har, samt
- att etablera och underhålla administrativa rutiner som säkerställer ett rationellt och effektivt arbete i hela organisationen.
En naturlig del kan vara att man inom de rikskyrkliga stiftelserna, liksom på stifts- och församlingsnivå, söker organisationsformer där t.ex. clearing i betalningsflöden och kapitalrationaliseringar kan ske.
Mot bakgrund av detta kan det ses naturligt att den administrativa avdelningens förändringsprocess prövar motionärenas frågeställningar i de pågående samordnings- och besparingssträvandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår motion 1995:545.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motionen 1995:551 av Roland Johansson hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse tar fram material för att stimulera etiska placeringar.
Utskottet
Utskottet delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att öka storleken i de s.k. etiska placeringarna som bl.a. kan innebära att kyrkan ekonomiskt kan stödja olika U-landsprojekt. Att etiska placeringar utgör en del av kyrkans kapitalförvaltning är ett ansvar för hela Svenska kyrkan, på såväl församlings-, stifts- som riksnivå.
När det gäller kyrkokommunala medel finns laghinder för etiska placeringar vilka bör överbryggas, ytterst genom lagändring. Det skall dock noteras att församlingarna har betydligt större frihet att förvalta sitt kapital vad avser t.ex. donationsmedel.
När det gäller åtgärder för att stimulera etiska placeringar skall nämnas att de rikskyrkliga stiftelserna har en gemensam placeringspolicy som innebär att 25 procent av långfristiga tillgångar kan placeras ideellt, d.v.s. så att de arbetar hos, med och för grupper som annars inte kommer i kontakt med finansiella marknader. Här avses främst de fattiga i tredje världen.
Centralstyrelsens programförklaring 1993-1995 utfäster bl.a. att man skulle lyfta fram frågan om: "Nedskrivning av de fattiga ländernas skulder och en världshandel som leder till en rättvis fördelning och ett rätt bruk av jordens resurser". Så har också skett genom att Centralstyrelsen i olika sammanhang hänvisat till biskopsbrevet "Rika och fattiga" .
Inom den gemensamma administrativa avdelningen återfinns enheten Global ekonomi. Denna enhet är en resurs inom Svenska kyrkan för opinionsbildning, kompetenshöjning och lobbyarbete i frågor om global rättvisa.
Utskottet finner, liksom motionären, att det är angeläget att SFRV:s styrelse tar fram och ger spridning av material för att ge kunskap och stimulans om etiska placeringar.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med anledning av motion 1995:551 som sin mening ger Stiftelsestyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONERNA
I detta betänkande behandlas två motioner om djuretik
I motion 1995:501 av Per Ronquist hemställes
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utreda frågan huruvida människan har rätt och myndighet att behandla djur efter gottfinnande eller till vilken grad djuren måste respekteras av människan.
I motion 1995:536 av Vivianne Wetterling hemställes
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse låter bilda ett djurvärn inom Svenska kyrkan som bl.a. kan lämna synpunkter på Djurförsöksetiska nämndens frågor och beslut och på EU-debatten kring djurhållning.
LÄRONÄMNDEN
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1995:501 och 536.
På initiativ av Svenska kyrkans biskopsmöte utreddes frågan etiskt och teologiskt i Djuretik (1976). En av de grundläggande slutsatserna i denna utredning var att djur med förmåga att lida måste tillerkännas egenvärde och att människan är skyldig att ta hänsyn till djurens behov av föda, rörelseutrymme och välbefinnande.
Människan som skapad till Guds avbild har sitt eget särskilda värde. Arten homo sapiens kan avkrävas moraliskt ansvar. Denna grundvärdering delar kyrkan med många människor i en humanistisk tradition. Enligt kyrkans synsätt har människans unika värde sitt yttersta fäste i hennes outgrundliga gudsrelation.
I kristen tradition har denna människosyn ibland använts för att förringa - och ibland t.o.m. frånkänna - djuren ett moraliskt egenvärde. Det råder idag en omfattande teologisk konsensus om att människans värde inte utesluter, utan tvärtom framhäver, den övriga skapelsens integritet.
UTSKOTTET
Utskottet har erfarit att arbetet med Den Goda Jorden? fortgått och att Skara stift m.fl. under hösten 1995 står i begrepp att presentera ett studiematerial, Den Goda Jorden - Dialog, i vilket bl.a. etiska frågor rörande jordbruk och djurhållning ytterligare belyses. Det fortsatta arbetet sker nu inom ramen för ett större projekt i vilket flera stift samarbetar. Utskottet ser detta projekt, tillsammans med det arbete som initieras och genomförs av Svenska kyrkans Miljövärn, som utmärkta fora för studier och opinionsbildning av det slag som efterfrågas i de båda motionerna.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer att ombudsmötet avslår OM 1995:501 och OMot 1995:536.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.