Andra kyrkolagsutskottets betänkande

1995:4

Vissa ändringar i kungörelserna om kyrkobokföringen m.m.


Sammanfattning

I detta betänkande behandlas Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse 1995:7 Vissa ändringar i kungörelserna om kyrkobokföring jämte en motion som väckts med anledning av skrivelsen. De föreslagna ändringarna har samband med de nya kyrkotillhörighetsregler som antogs av 1994 års kyrkomöte och som för närvarande är föremål för riksdagsbehandling. Vidare behandlas i betänkandet två motioner som tar upp vissa frågor kring kyrkotillhörigheten. Utskottet har tillstyrkt Centralstyrelsens förslag och har avstyrkt samtliga motioner.

Skrivelsen

CsSkr 1995:7 vari Svenska kyrkans centralstyrelse föreslår kyrkomötet att anta förslag till

1. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker.

2. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:6) om centralt dop- och konfirmationsregister.

Motionerna

KMot 1995:11 av Lars Ekblad, vari yrkas att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att dopet blir ett nödvändigt kriterium för kyrkotillhörighet,

KMot 1995:23 av Sten Johansson, vari yrkas att kyrkomötet i kungörelse inför bestämmelse om utfärdande av intyg eller motsvarande, när vederbörande antecknats som kyrkotillhörig,

KMot 1995:47 av Herbert Sjödin, vari yrkas

1. att kyrkomötet antar förslaget till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker med undantag för avsnitten i 2 om vad som gäller för den döpte som är under 18 år och i 8 om vad som gäller för den minderårige som avlidit,

2. att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen ytterligare bereder förslaget i 2 om vad som gäller för den döpte som är under 18 år respektive i 8 om vad som gäller för den minderårige som avlidit.

Läronämnden

Läronämnden har avlämnat ett yttrande (Ln 1995:5) över motion 1995:11. Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga.

Utskottet

Ministerialböckerna m.m.

Bakgrund

Regeringen har överlämnat proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan till riksdagen. Propositionen har föranlett fyra motioner, vari begärs att det skall införas ett dopkrav för förtroendeuppdrag eller för vissa anställningar inom Svenska kyrkan. Ärendet kommer att behandlas i riksdagen under hösten 1995. I propositionen föreslås bl.a. att det införs en ny tredje avdelning i kyrkolagen rubricerad Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. De föreslagna ändringarna för med sig ett behov av att ändra i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker.

Ministerialböckerna förs i stor utsträckning genom ADB, vilket innebär att datalagens regler och datainspektionens föreskrifter har avgörande betydelse för vad registret kan innehålla. Inom datainspektionen utarbetas för närvarande generella föreskrifter för kyrkans registerföring. Enligt uppgift bygger dessa i stor utsträckning på tidigare föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister i Svenska kyrkans verksamhet (DIFS 1991:2).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen föreslås att ansvaret för förande av ministerialböcker skall ligga hos kyrkoherde i stället för hos pastor. Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller underrättelseskyldigheten i fråga om dop. Dels ändras underrättelseskyldigheten till att i stället för pastor gälla kyrkoherde, dels införs en regel om underrättelse till Svenska kyrkans centralstyrelse i fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige.

Centralstyrelsen föreslår också att det införs en ny bestämmelse med innebörd att det i en ministerialbok får antecknas också de övriga uppgifter om den kyrkliga handlingen som är av särskild betydelse.

Slutligen föreslås i skrivelsen att den kyrkliga kungörelsen om centralt dop- och konfirmationsregister byter rubrik och i stället kallas kyrklig kungörelse om centralt referensregister. I denna kungörelse föreslås en bestämmelse om att i registret skall antecknas även uppgift om dop i någon annan kristen kyrkas ordning beträffande den som tillhör Svenska kyrkan. Som skäl för detta har anförts att det behövs en sådan uppgift i registret om det införs en valbarhet för kyrkligt förtroendeuppdrag.

Motionen som väckts med anledning av Centralstyrelsens förslag

I motion 1995:47 framhåller Herbert Sjödin att det är föga välbetänkt att som Centralstyrelsen föreslår ersätta en uppgift om föräldrar med en uppgift om vårdnadshavare när det gäller den som är under 18 år. Enligt motionären bör mer eller mindre kaotiska förhållanden i samlevnad och familj inte ändra kyrkans grundläggande syn på familjen. Vårdnadsbegreppets allt vanligare tillämpning till följd av instabila familjeförhållanden motiverar inte heller att kyrkans ordning helt frångås. Vad det här kan bli frågan om är att komplettera den hittillsvarande ordningen med uppgifter, som tar hänsyn till en del barns speciella vårdnadsförhållanden. Motionären föreslår att bestämmelserna om uppgifter om vårdnadshavare i 2 och 8 i Centralstyrelsens förslag till kungörelse om ministerialböcker avslås och att de nuvarande bestämmelserna gäller till dess kyrkomötet på nytt - efter beredning av Centralstyrelsen - prövat frågan.

Utskottets bedömning

Centralstyrelsen föreslår vissa bestämmelser om underrättelseskyldigheter vilka enligt propositionen 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan i stora delar bör föras in också i 3 kap. kyrkolagen. Kyrkolagen kommer dock inte att reglera underrättelseskyldigheten i den del som avser dop av den som redan tillhör Svenska kyrkan. Med hänsyn till behovet av lättillgänglighet och tydlighet anser utskottet därför att Centralstyrelsens förslag till utformning av de aktuella bestämmelserna bör kunna godtas.

I kyrkomötets arbete år 1994 med de nya kyrkotillhörighetsreglerna diskuterades familjens roll i flera sammanhang bl.a. i samband med frågor om församlingsregistret. I dessa sammanhang var det vårdnadshavarnas betydelse som lyftes fram. Det är också uppgifter rörande vårdnadshavarna som behövs i den kyrkliga verksamheten. Det är således vårdnadshavaren som skall lämna meddelande i fråga om barnets kyrkotillhörighet och som ansvarar för dess fostran även i religiöst hänseende. Utskottet delar motionärens uppfattning att det många gånger ändå är angeläget att ha tillgång till uppgifter om föräldrar som inte är vårdnadshavare. Utskottet vill peka på att den föreslagna nya bestämmelsen 11 a om att i ministerialbok får antecknas övriga uppgifter om den kyrkliga handlingen som är av särskild betydelse kan ge utrymme för att i vart fall i icke-datoriserade register föra in uppgifter om föräldrar som inte är vårdnadshavare. Det torde också vidare finnas stora möjligheter att i det pastorala arbetet i församlingen sköta den viktiga föräldrakontakten även utan de begärda uppgifterna i registret. Mot bakgrund bl.a. av den datalagstiftning som kommer att gälla för större delen av registren är utskottet emellertid inte berett att förorda en sådan förändring av Centralstyrelsens förslag som föreslås i motion 47. Motionen avstyrks följaktligen.

Kyrkotillhörigheten

Motionerna

Lars Ekblad tar i motion 1995:11 upp frågan om dopet som ett nödvändigt kriteium

för kyrkotillhörighet, och yrkar att kyrkomötet hos regeringen skall begära en lagändring i detta avseende. I den proposition om kyrkotillhörigheten som lagts fram av regeringen föreslås inte att dopet skall utgöra ett valbarhetskriterium för kyrkliga förtroendeuppdrag. Detta förhållande innebär enligt motionären en rubbning av den viktiga balans som var en förutsättning för det förslag som kyrkomötet enats omkring förra året när det tog ställning i kyrkotillhörighetsfrågan..

I motion 1995:23 av Sten Johansson begärs att det skall införas ett intyg eller motsvarande när vederbörande antecknas som kyrkotillhörig. Motionären hänvisar till att det när det gäller utträde finns föreskrifter om bevis, och framhåller att det behövs en motsvarighet vid inträde.

Läronämndens yttrande

Läronämnden har i yttrande över motion 1995:11 hänvisat till 1994 års kyrkomötes beslut om kyrkotillhörigheten. Kyrkomötet utgick därvid från att kyrkotillhörigheten i en på sakramenten byggd kyrka alltid har en relation till dopet antingen så att man blir kyrkotillhörig genom dopet eller efter anmälan om kyrkotillhörighet i avvaktan på dop. För att förena öppenheten med ett värnande om dopet som grund för kyrkolivet beslöts att även om man kunde bli kyrkotillhörig i avvaktan på dop och som kyrkotillhörig hade rösträtt i kyrkliga val, man dock ej skulle vara valbar till kyrkliga förtroendeuppdrag om man inte genom dop var inlemmad i den kyrkogemenskap man var med om att forma. Läronämnden förutsätter att regelverk på sikt utformas i enlighet med intentionerna i beslutet av 1994 års kyrkomöte (Ln 1995:5).

Utskottets bedömning

Kyrkomötet har år 1994 klart uttalat sig för att dopet skall vara en förutsättning för valbarhet till förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan. Regeringen har valt att inte lägga fram ett förslag i detta syfte i propositionen 1994/95:226, och har därvid bl.a. hänvisat till att reformarbetet när det gäller ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan kan leda till att frågan får en inomkyrklig karaktär.

Frågan ligger således för närvarande hos riksdagen, som i propositionen informeras om kyrkomötets ställningstagande, och i motioner har framställts yrkanden som ligger i linje med kyrkomötets ställningstagande. Mot bakgrund av detta beslutsläge anser utskottet att det inte nu bör vidtas någon åtgärd i frågan från kyrkomötets sida. Motion 1995:11 avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om intyg eller liknande vid inträde i Svenska kyrkan kan nämnas att i regeringens proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan föreslås att det i kyrkolagen införs en bestämmelse om att den som tagits upp i Svenska kyrkan, liksom den som trätt ut genast skall få ett skriftligt bevis. Det ankommer i övrigt på församlingarna att bestämma, lämpligen inom ramen för de pastorala program som förutsätts upprättas,om det därutöver skall överlämnas särskilt utformade intyg eller diplom till den som upptas i Svenska kyrkan. Utskottet är inte berett att förorda en ändring av denna ordning. Enligt utskottets mening saknas mot denna bakgrund anledning att tillstyrka motion 23.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ministerialböcker m.m.

att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:7 och med avslag på motion 1995:47 antar Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse om ändring av kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker och till kyrklig kungörelse om ändring av kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:6) om centralt dop- och konfirmationsregister.

2. beträffande kyrkotillhörigheten

att kyrkomötet avslår motionerna 1995:11 och 1995:23.

Sigtuna den 23 augusti 1995

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Åse Matz

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Catarina Agrell, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Anna-Lena Forsdahl, Herbert Sjödin, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén, Britt Louise Agrell och Åke Frennby.

Biskop Lars Eckerdal och biskop Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.

2KL 1995:4

Bilaga

Läronämndens yttrande Kyrkomötet

1995:5

med anledning av motion om kyrkotillhörigheten Ln 1995:5

___________________________________________________________________________

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1995:11.

1994 års kyrkomöte beslöt att hos regeringen hemställa om nya regler för kyrkotillhörigheten. Kyrkomötet eftersträvade att utifrån en folkkyrklig tradition slå vakt både om kyrkans öppenhet och hennes på Ordet och sakramenten grundade identitet.

Kyrkomötet utgick från att kyrkotillhörigheten i en på sakramenten byggd kyrka alltid har en relation till dopet, antingen så att man blir kyrkotillhörig genom dopet eller efter anmälan om kyrkotillhörighet i avvaktan på dop.

För att förena öppenheten med värnande om dopet som grund för kyrkolivet beslöts att även om man kunde bli kyrkotillhörig i avvaktan på dop och som kyrkotillhörig hade rösträtt i kyrkliga val, man dock ej var valbar till kyrkliga förtroendeuppdrag om man inte genom dop var inlemmad i den kyrkogemenskap man var med om att forma.

Läronämnden framhöll i sitt yttrande Ln 1994:2 följande om dop som förutsättning för kyrkligt förtroendeuppdrag: "Den teologiska motiveringen härför är att sådant uppdrag är grundat i dopet (de döptas och troendes prästadöme). Dopet skänker en delaktighet i Kristus och kyrkans liv som får ett av sina uttryck när någon tar ansvar som förtroendevald. I dopet finns löftet om Andens gåva och ledning."

Läronämnden förutsätter att regelverk på sikt formas i enlighet med intentionerna i beslutet av 1994 års kyrkomöte.

Uppsala den 8 augusti 1995

På läronämndens vägnar

GUNNAR WEMAN

Ragnar Persenius

Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.