VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
SVENSKA KYRKANS CENTRALSTYRELSE
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Levi Bergström, folkhögskollärare, Luleå
2. Kerstin Bergman, lektor, Linköping
3. Carl-Henrik Grenholm, professor, Uppsala
4. Catarina Agrell, avdelningsdirektör, Stockholm
5. Sven E Kragh, kyrkoherde, Karlstad
6. Ulla Carlsson, prost, Växjö
7. Anita Franzén, högstadielärare, Göteborg
8. Stina Eliasson, fd riksdagsledamot, Härnösand
9. Christina Odenberg, kontraktsprost, Stockholm
10. Birgitta Ericsson Löfgren, speciallärare, Lund
11. Bengt Berg, kontraktsprost, Strängnäs
12. Dag Sandahl, kontraktsprost, Växjö
13. Gunvor Hagelberg, kanslichef, Göteborg
14. Urban Gibson, direktör, Stockholm
Ersättare
1. Torgny Larsson, kyrkoherde, Göteborg
2. Marianne Upmark, försäkringskassetjm., Stockholm
3. Birger Hassel, överförmyndare, Göteborg
4. Kerstin Björk, assistent, Västerås
5. Marianne Rosenkvist, fd kommunalråd, Västerås
6. Alvar Gahm, speciallärare, Uppsala
7. Ulla Samuelsson, kyrkokamrer, Lund
8. Anders Åkerlund, kontraktsprost, Västerås
9. Per Jan Wållgren, överläkare, Karlstad
10. Christina Hjertén, sjuksköterska, Skara
11. Gunnar Sibbmark, kommunalråd, Växjö
12. Kerstin Kedvall, diakon, Växjö
13. Bengt Linvall, kontraktsprost, Västerås
14. Jan Erik Ågren, kontraktsprost, Härnösand
1:e vice ordförande:
Levi Bergström
2:e vice ordförande:
Stina Eliasson
Ersättare för ärkebiskopen som ledamot i Centralstyrelsen:
Biskop Henrik Svenungsson
SVENSKA KYRKANS CENTRALSTYRELSE (forts.)
Ordinarie ledamöter och ersättare har nominerats av följande grupper, nämligen platserna 1-4 av nomineringsgruppen (s), platserna 5-8 av nomineringsgruppen (c), platserna 9-11 av nomineringsgruppen (m), platserna 12-13 av nomineringsgruppen (ppo) samt plats 15 av nomineringsgruppen (fp/kds).
Ersättarna skall fungera som gruppersättare. Om det i något fall saknas gruppersättare skall ersättare inkallas efter den ordning som ersättarna är upptagna på listan, med början med den ersättare som står närmast efter den egna gruppens ersättare.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
KYRKOMÖTETS BESVÄRSNÄMND
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ordförande:
Carl-Axel Petri, hovrättspresident
Vice ordförande:
Elisabeth Palm, regeringsråd
Biskop som ledamot i besvärsnämnden:
Karl-Gunnar Grape, biskop emeritus
Ersättare för biskopen:
Tore Furberg, biskop emeritus
Övriga ledamöter
1. Kjell R Jönsson, förhandl.ombudsman, Lund
2. Martin Olsson, fd riksdagsledamot, Härnösand
3. Robert Schött, rådman, Stockholm
Ersättare för övriga ledamöter
1. Tor Frylmark, kontraktsprost, Uppsala
2. Catharina Månsson, studerande, Lund
3. Erna Arhag, konsult, Lund
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand skall ersättare inkallas till tjänstgöring i den ordning som de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
KYRKOFONDENS STYRELSE
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter valda av kyrkomötet:
1. Lars Rydje, överförmyndare, Västerås
2. Sten Johansson, kontraktsprost, Lund
3. Carl-Gustaf von Ehrenheim, godsägare, Uppsala
Ersättare valda av kyrkomötet:
1. Lisen Ridne, tjänsteman , Strängnäs
2. Birgitta Johansson, fru, Växjö
3. Berith Öhrnberg, kyrkoherde, Stockholm
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att de i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand skall ersättare inkallas till tjänstgöring i den ordning som de upptagits på listan.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSNÄMND
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Margarethe Isberg, kyrkoherde, Stockholm
2. Inga Mårtensson, adjunkt, Linköping
3. Karin Burstrand, komminister, Uppsala
4. Sune Holgersson, diakon, Stockholm
5. Ulla Göransson, föreståndare, Västerås
6. Daniel Tisell, teol.stud., Göteborg
7. Margareta Holmberg, konsult, Stockholm
8. Glenn Håkansson, kontraktsprost, Lund
9. Kerstin Wikman, diakon, Göteborg
Ersättare
1. Per-Olof Fristorp, socialkonsulent, Växjö
2. Britt Andersson, diakon, Uppsala
3. Magnus Dahlberg, församlingsassistent, Lund
4. Börje Finnstedt, kontraktsprost, Växjö
5. Irene Eriksson, Skara
6. Christina Holmgren, lärare, Luleå
7. Lena Herbst, lågstadielärare, Lund
8. Johan Lothigius, chefspsykolog, Karlstad
9. Ann-Katrin Bosbach, präst, Uppsala
Ordförande
Margarethe Isberg
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand inkallas annan ersättare från samma nomineringsgrupp som den frånvarande ledamoten tillhör. I tredje hand skall de inkallas i den ordning de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
SVENSKA KYRKANS UTBILDNINGSNÄMND
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Britas Lennart Eriksson, avdelningschef, Västerås
2. Monica Reichenberg-Carlström, adjunkt, Göteborg
3. Olof Lönneborg, präst , Luleå
4. Evert Josefsson, rektor, Göteborg
5. Anna-Lena Forsdahl, församlingsassistent, Karlstad
6. Einar Malmström, prost, Lund
7. Sigvard Härnring, fil.lic., Lund
8. Kjell Söderberg, fil.dr., Luleå
9. Birgitta Reimer, rektor, Lund
Ersättare
1. Bengt Nilsson, avdelningsdirektör, Linköping
2. Ingrid Emanuelsson, universitetslektor, Karlstad
3. Birgith Wiklund-Molberg, socialdirektör, Härnösand
4. Berit Bergman, kursföreståndare, Uppsala
5. Asta Andersson, småskollärare, Skara
6. Lars-Erik Sundin, kyrkoherde, Uppsala
7. Margareta Wachtmeister, diakon, Göteborg
8. Göran Petterson, sekreterare, Stockholm
9. Lena Petersson, komminister, Lund
Ordförande
Sigvard Härnring
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand inkallas annan ersättare från samma nomineringsgrupp som den frånvarande ledamoten tillhör. I tredje hand skall de inkallas i den ordning de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
NÄMNDEN FÖR SVENSKA KYRKAN I UTLANDET
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Inger Krantz, utredare, Stockholm
2. Margaretha Carlenius, komminister, Linköping
3. Gunnar Prytz, kyrkoherde, Skara
4. Karin Israelsson, distriktssköterska, Luleå
5. Bertil Andersson, prost, Västerås
6. Ann-Marie Nylander, företagare, Göteborg
7. Björn-Eric Carlsson, kyrkoherde, Växjö
8. Kristian Nylund, intendent, Stockholm
9. Jan Anders Jansson, komminister, Uppsala
Ersättare
1. Lars Starkerud, utredningschef, Stockholm
2. Reidar Gustavsson, Luleå
3. Börje Persson, andre förbundsordf., Göteborg
4. Inga-Lis Moberg, journalist, Linköping
5. Elsa Spännar, lärare, Västerås
6. Monica Karlsson, församlingsass., Stockholm
7. Maria Tisell, studerande, Lund
8. Bengt Olof Dike, redaktör, Linköping
9. Eva Forsell Aronsson, docent, Göteborg
Ordförande
Karin Israelsson
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand inkallas annan ersättare från samma nomineringsgrupp som den frånvarande ledamoten tillhör. I tredje hand skall de inkallas i den ordning de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
SVENSKA KYRKANS NÄMND FÖR INTERNATIONELL DIAKONI/LUTHERHJÄLPEN
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Gunnar Lindberg, prost, Karlstad
2. Ingemar Simonsson, kyrkoherde, Lund
3. Rune Backlund, biskop, Luleå
4. Ingegerd Gustavsson, laboratorieassistent, Uppsala
5. Birgitta Amnéus, sjukgymnast, Västerås
6. Lasse Blom, kontraktsprost, Visby
7. John Liljeblad, kyrkoherde, Lund
8. Margareta Grundmark Åman, överläkare, Karlstad
9. Britta Olinder, docent, Göteborg
Ersättare
1. Christer Säll, läkare, Skara
2. Assar Fjelkman, fd kyrkoherde, Strängnäs
3. Anna von Malmborg, personaladm., Stockholm
4. Mikael Sparrhult, studerande, Lund
5. Renee Danielsson, flyktingsekr, Strängnäs
6. Matthias Sahlman, ingenjör, Linköping
7. Suzanne Fredborg, granskare, Stockholm
8. Ingemar Nilsson, kyrkoherde, Växjö
9. Olle Franzén, kyrkoherde, Göteborg
Ordförande
Biskop Rune Backlund
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand skall de inkallas till tjänstgöring i den ordning de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
1995 ÅRS KYRKOMÖTE
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
NÄMNDEN FÖR SVENSKA KYRKANS MISSION
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Jonas Jonson, biskop, Strängnäs
2. Bo Nylund, lektor, Uppsala
3. Gurli Nylund, byrådirektör, Härnösand
4. Gunvor Arén, ekonomichef, Växjö
5. Anders Åkerlund, kontraktsprost, Västerås
6. Elisabeth Danielsson, studerande, Karlstad
7. Yngve Kalin, kyrkoherde, Göteborg
8. Pernilla Stenström, teol.stud., Uppsala
9. Sten Jagell, docent, överläkare, Uppsala
Ersättare
1. Lars Göran Lönnermark, biskop, Skara,
2. Bengt Ingvarsson, kyrkoherde, Lund
3. Monika Persson Burström, komminister, Luleå
4. Timmy Leijen, sjuksköterska, Strängnäs
5. Anita Diehl, lektor, Lund
6. Astrid Fjellström, läkare, Härnösand
7. Peter Weiderud, journalist, Västerås
8. Karin Ramström, grundskollärare, Lund
9. Lars-Olof Bårström, agronom, Skara
Ordförande
Jonas Jonson
Beträffande ordningen för inkallande av ersättare föreslås att ersättare i första hand skall vara personliga och tjänstgöra för vald ledamot med samma platsnummer. I andra hand skall de inkallas till tjänstgöring i den ordning de upptagits på listan med början med den ersättare som står närmast efter den personlige ersättaren.
KYRKOMÖTET 1995
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VAL AV
KYRKOMÖTETS LÄRONÄMND
Valet gäller för tiden fr.o.m. valdagen till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Ledamöter
1. Astrid Andersson Wretmark, sjukhuspräst, Visby
2. Göran Bexell, professor, Lund
3. Christina Grenholm, docent, Uppsala
4. Curt Forsbring, lektor, Uppsala
5. Catharina Stenqvist, docent, Lund
6. Birger Olsson, professor, Uppsala
7. Anna Lena Weberup, studieinstruktör, Lund
8. Björn Skogar, högskoleadjunkt, Karlstad
Motion
I motion 1995:530 av Ulla Carlson hemställes
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse vädjar till våra biskopar om att medverka till att enkla predikoutkast blir tillgängliga på det sätt motionen beskriver.
I motion 1995:537 av Vivianne Wetterling hemställes
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse uppdrar åt Församlingsnämnden att till alla församlingar sända ut en skrift med beskrivning av dans i den judiska, den fornkyrkliga och den kristna medeltida traditionen samt förslag till danser och lämplig musik.
Bakgrund
I OMot 1995:530 föreslås åtgärder för att göra predikoutkast och "predikotankar" tillgängliga för prästerna via datateknik.
Under ombudsmötet 1994 aktualiserades frågor om predikan. Då framhöll Utbildningsutskottet att predikan och predikans roll är en för kyrkan central fråga, men att frågor kring predikan också berör olika områden av teologin och därigenom kan behandlas ur en rad olika infallsvinklar.
Dansen i gudstjänsten berörs i "Gudstjänst i Svenska kyrkan" (Mitt i församlingen 1994:8) Bland annat konstateras där att liturgisk dans blivit aktuell på nytt. Dansen fanns i vissa medeltida liturgier. I de ortodoxa kyrkorna har den till vissa delar bevarats. Liturgisk dans finns omtalad i Gamla testamentet.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över OMot 1995:537 och framhåller att dans kan bidra till att uttrycka tron, men att det, liksom beträffande andra uttryckssätt är väsentligt att dess innehåll prövas.
Utskottet
Utskottet delar motionärens omsorg om predikan och predikanter men är inte utan vidare berett att ställa sig bakom föreslagna åtgärder. Utskottet vill framhålla betydelsen av den fortbildning i predikan som arrangeras i stiften samt av Svenska kyrkans pastoralinstitut i samråd med Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna.
Utskottet vill understryka betydelsen av att lekmän deltar i planeringen av gudstjänsten. Utskottet vill föra fram dialogpredikan som en möjlighet.
Utskottet konstaterar att hjälpmedel redan finns i kyrkliga tidskrifter och handböcker men att detta inte hindrar att även andra initiativ kan vara värdefulla. Utskottets mening är att motionens idé bör prövas mer informellt i stiftssammanhang.
Vad gäller dans i gudstjänsten delar utskottet Läronämndens mening.
Dans är ett av språken för att förmedla evangelium, därför tar utskottet för givet att dans är en del av det liturgiska förnyelsearbetet inom vår kyrka och att frågan bevakas inom Församlingsnämnden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet avslår OMot 1995:530, beträffande stöd för predikan och predikanter,
2. att ombudsmötet avslår OMot 1995:537, beträffande dans i gudstjänsten.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:554 av Susann Torgerson hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse på olika sätt verkar för ett system med "bank holidays" i stället för vissa arbetsfria kyrkliga högtidsdagar.
Bakgrund
Bank Holiday är en dag som betraktas som allmän helgdag. Företag och affärer är i allt väsentligt stängda dessa dagar och i det allmänna medvetandet har de en stark ställning som viktiga fridagar.
Läronämnden
I sitt yttrande anger Läronämnden sin principiella syn på frågor om kyrkoåret och på frågan om borgerliga helgdagar och konstaterar dels att grundstrukturen i kyrkoåret tillhör det allmänkyrkliga arvet, dels att kyrkoår och borgerligt helgdagsår ej behöver sammanfalla.
Utskottet
Utskottet instämmer i den beskrivning av förhållandena som ges i motionen. Det är ett faktum att många människor vid t ex påsk och Kristi Himmelfärds dag lämnar sina bostadsorter och reser iväg. Detta ger andra förutsättningar för gudstjänstfirandet i hemförsamlingarna.
Emellertid menar utskottet att den utväg, som föreslås i motionen, vare sig är önskvärd eller framkomlig. Det finns, enligt utskottet, en risk att åtgärder av det slag som motionen föreslår, skulle motverka sitt eget syfte.
Utskottet ser en risk för att ett initiativ från kyrkomötet i syfte att åstadkomma detta slag av förändringar, skulle kunna leda till en uppluckring av stabiliteten i den borgerliga almanackan som i sig kunde få oönskade konsekvenser för kyrkoåret.
Utskottet vill i stället hänvisa till att fira gudstjänst en vardagskväll i anslutning till kyrkliga helger eller sammanlysning av gudstjänster.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår motion 1995:554.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
MOTIONERNA
Till utskottet har hänvisats sju motioner om våldet i samhället
I motion 1995:509 av Ulla Göransson och Else-Maj Silvernagel hemställes
1. att ombudsmötet rekommenderar SFRV:s styrelse och Församlingsnämnden, biskopar och stiftsfullmäktige att satsa mera resurser på verksamhet och kontakt med barn och ungdomar som har det svårt,
2. att ombudsmötet förklarar miljödagen= Midsommardagen 1996 till barnens och ungdomens inre miljödag; för barn och ungdom hör också till skapelsen,
3. att ombudsmötet rekommenderar Församlingsnämnden att tillsätta en utredning som arbetar fram ett mätbart mål, där man kan se de resultat som ernåtts efter ett år; för att se om barn och ungdom mår bättre i vårt land när kyrkan ökat sina insatser.
I motion 1995:513 av Kerstin Bergman och Margareta Carlenius hemställes
att ombudsmötet som sin mening ger SFRV:s styrelse till känna att utbildning i frågor som gäller våld mot kvinnor bör ingå i de kyrkliga utbildningarna.
I motion 1995:515 av Sven Håkansson hemställes
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en åtgärdsplan för kyrkans insatser i kampen mot våldet upprättas.
I motion 1995:516 av Dag Sandahl hemställes
att ombudsmötet beslutar om en evangelisationssatsning.
I motion 1995:517 av Rolf Forslin hemställes
att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse uppdrar åt Församlingsnämnden att utarbeta ett långsiktigt handlingsprogram vad gäller frågor som kan relateras till våldsproblematiken t ex konflikthantering, rasism, människosyn och drogproblematik som församlingarna kan använda i barn-, ungdoms- och familjearbetet samt i konfirmandarbetet.
I motion 1995:521 av Britt Louise Agrell m fl hemställes
att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse inom Församlingsnämndens ram tillsätter en projekttjänst med uppdrag att i samråd med Svenska Kyrkans Unga genomföra ett program mot våld och våldsanvändning och stimulera till samtal om etik och livsfrågor på skolorna.
I motion 1995:528 av Urban Gibson m fl hemställes
att ombudsmötet beslutar att i skrivelse till Stiftelsestyrelsen begära att styrelsen tar ett initiativ till en kampanj mot våld och vapenanvändning i överensstämmelse med vad som anförs i motionen.
LÄRONÄMNDEN
Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1995:509, 513, 515-517 och 528.
Läronämnden delar den oro för våldet i samhället som uttrycks i motionerna. Att komma till rätta med våldet i samhället kräver ett långsiktigt och uthålligt arbete. Det är hela samhällets sak. Kyrkan måste arbeta tillsammans med alla goda krafter. En kontinuerlig reflektion kring frågor om männsikosyn, det ondas problem, våld och icke-våld, lag och evangelium, kyrka och samhälle måste fortsätta och fördjupas samtidigt som vi utformar konkreta handlingsprogram för tillämpningen av både lag och evangelium.
YTTRANDE
Utbildningsutskottet har yttrat sig över motion OMot 1995:513 av Kerstin Bergman och Margareta Carlenius om utbildning i frågor om våld mot kvinnor.
Det är viktigt att inom de kyrkliga utbildningarna uppmärksamma både våldet mot kvinnor och den kvinnosyn som kan ligga till grund för detta. Utskottet tillstyrker att motionens hemställan bifalles.
UTSKOTTET
Utskottet delar motionärernas oro och menar att det nu, innan man mot bakgrund av en fördjupad nutidsanalys tydligare formulerat vari kyrkans bidrag kan bestå, måste ankomma på SFRV:s styrelse att skyndsamt söka finna former för frågans fortsatta behandling. Att inom ramen för detta ombudsmöte komma med förslag på konkreta åtgärder förefaller inte möjligt - här krävs ytterligare kunskaper och överläggningar.
De åtgärder Styrelsen enligt utskottets mening skall vidta bör
- syfta till långsiktighet
- utgå från den grundsyn som ställer in våldsproblematiken i den vidare samhällsanalys som ser frågan i dess fulla komplexitet och inte nöjer sig med förenklade förklaringsmodeller
- sammanföra kyrkans insatser med övriga samhällsorgans och då särskilt uppmärksamma ungdomsrörelsernas och skolans roll
- undvika all moralism och låta i allt lagen balanseras av evangeliet
- inbegripa konkreta förslag på hur kyrkan pedagogiskt skall kunna redovisa den nya kunskap som skall bli resultatet av arbetet
- syfta till att utbilda kyrkans folk; anställda och frivilliga, ämbetsbärare och lekfolk, mer eller mindre kyrkligt aktiva
- vara ekumeniskt förankrade i en strävan efter att bedriva arbetet så att alla goda krafter kan förenas
- lägga stor vikt vid att det stora kan ske i det lilla, i den enskilde kristnes aktiva medverkan på lokalplanet.
Former för att tillvarata människors önskan att få bidra aktvit i dessa sammanhang, måste sökas. Verksamheter som tydligt förenar kyrkans kallelse till ord och handling, prioriteras.
Utskottet vill därför uppmana ombudsmötet att överföra frågan, i detta obearbetade, tidiga, och ännu ganska konturlösa skick, fas och form till SFRV:s styrelse för skyndsam åtgärd.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer med anledning av OMot 1995:509, OMot 1995:513, OMot 1995:515, Omot 1995:516, OMot 1995:517, OMot 1995:521 och OMot 1995:528
att begära att SFRV:s styrelse i enlighet med kyrkans evangelisatoriska uppdrag, i samarbete med berörda organisationer och samhällsorgan, och i syfte att inspirera lokalförsamlingarna, skyndsamt tar initiativ till; ett fördjupat studium av, samt vidtar konkreta åtgärder mot, våldet - det fysiska och psykiska - dess orsaker och konsekvenser.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:525 av Eskil Jinnegård m.fl. hemställes
att ombudsmötet som sin mening ger Stiftelsestyrelsen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen.
Motionen
I motionen pekas på skadeverkningar av alkohol. Upplysningsverksamhet bör därför prioriteras och att kyrka, skola och föreningsliv ser det som sin uppgift. Kyrkan kan t ex besluta om alkoholfri representation, samt utarbeta ett åtgärdsprogram för minskad alkoholkonsumtion.
Bakgrund
Frågan om alkoholfri representation har behandlats i kyrkomötet många år. I motion 1984:57 argumenterades för att all kyrklig representation, av omsorg om personer med missbruksproblem men också av trovärdighetsskäl, borde vara alkoholfri. Kyrkomötet biföll utskottets hemställan. Beslut 1987 och 1990 bekräftades 1984 års beslut.
Svenska kyrkan har haft ett anti-drog projekt. Två projekttjänster tillsattes, med uppdrag att å ena sidan genomföra en kartläggning och samhällsanalys, å andra sidan föreslå förändringsåtgärder. Efter projekttidens utgång har en arbetsgrupp mellan DKSN och Församlingsnämnden etablerats för nyproduktion, utvärdering och kartläggning av aktuellt material. Församlingsnämnden driver även drogfrågorna inom ramen för Rådet för diakoniinstitutioner.
Ersta Vändpunktens, Stadsmissionernas, RIA-byråernas och en hel del enskilda församlingars arbete är sammantaget den i särklass största frivilliga insatsen mot droger i samhället. Tillfällig övernattning för hemlösa, behandlingsarbete enligt Minnesotamodellen, anhöriggrupper för missbrukares familjer och anhöriga, fältarbete på gator och torg, öppet-hus/värmestuga och samverkan med olika samhällsinstanser, är några av de många olika sätt på vilka Svenska kyrkan bidrar till att lindra drogmissbrukets effekter och motverka dess utbredning.
Utskottet
Drogmissbruk, i alla dess former, utgör ett av samhällets allra största problem. Svenska kyrkan har på olika sätt engagerat sig i kampen mot detta, såväl på ett ideologiskt som på ett konkret praktiskt plan.
Utskottet menar att Svenska kyrkan, via diakoniinstitutioner, stadsmissioner, Församlingsnämnden, i ekumenisk samverkan på lokal och nationell nivå tagit sig an denna fråga med allvar och engagemang.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:525.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:529 av Pekka Heikkinen hemställs
1. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse riktar en uppmaning till regeringen att respektera den grundläggande föräldrarätten att bestämma över barnens religiösa fostran,
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse riktar en uppmaning till regeringen att vidare respektera internationella rättigheter och internationellt protokollförda beslut samt,
3. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse riktar en uppmaning till regeringen att medge svenska barn samma typ av religiös undervisning, som uteslutande gällande i alla västeuropeiska stater, där det svenska systemet inte finns utan bestämt avvisas.
Bakgrund
En ny läroplan - 1994 års läroplan för obligatoriska skolväsendet [Lpo94] - träder i kraft innevarande läsår 1995/96 och bör vara helt genomförd läsåret 1997/98. Nya kursplaner har utarbetats och vad avser ämnet religionskunskap är det nu ett eget ämne för alla elever i grundskolan. Undervisningen syftar till att öka kunskaperna om religioner och livsåskådningar och arbeta med egna reflektioner och frågor kring existentiella problem.
Bestämmelser finns om att befrielse från undervisning i religionskunskap ges, om eleven tillhör ett trossamfund som har regeringens tillstånd att ombesörja undervisning, och bevis att han deltar i denna.
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller bland annat en förpliktelse avseende föräldrars frihet att tillförsäkra sitt barn den religiösa och moraliska uppfostran enligt den övertygelse de har.
Vid 1994 års ombudsmöte behandlades en motion om upphävande av möjlighet att erhålla befrielse från ämnet religionskunskap. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Läronämnden
Enligt läronämndens uppfattning bör religionsundervisningen utformas så att skolans grundläggande målsättning att främja tolerans och mångfald ges prioritet. Detta mål tillgodoses bäst genom allsidig och saklig behandling av olika religioner och livsåskådningar och med en strävan att aktivt stimulera eleverna till egna ställningstaganden i olika tros- och livsfrågor. En sådan strävan är ytterst förankrad i respekt för den enskilda människans värdighet och självbetämmande, dvs i den kristna människosyn som har en central plats i en evangelisk-luthersk trostradition.
Denna form av religionsundervisning behöver kompletteras genom hem och församling med en undervisning om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den nya läroplanen säger att skolan skall förmedla och förankra de värden som vårt samhälle vilar på och att det skall ske i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Det anförs vidare att undervisningen skall vara saklig och allsidig och inte ensidigt påverkande.
Utskottet anser att de övergripande målen i läroplanen och de strävansmål som kursplanen anger för ämnet religionskunskap främjar skolans målsättning att främja tolerans och samförstånd mellan olika konfessioner och religioner. Utskottet instämmer med Läronämnden yttrande.
Kyrkan har idag stora möjligheter att komma in och arbeta på skolorna och utskottet vill betona vikten av att församlingarna utnyttjar denna möjlighet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:529.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskotets hemställan.
I motion 1995:532 av Monica Karlsson hemställs
att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att
1. riktlinjer utarbetas för skolkyrkan, med en studieplan för grundskolan och gymnasiet,
2. en handledning för studiebesök i den egna församlingskyrkan tas fram,
3. olika typer av läromedel som på ett enkelt sätt presenterar Svenska kyrkan, dess grundsyn och organisation utarbetas,
4. en utbildnings- och fortbildningsplan för personal som skall gå in i ett skolkyrkoarbete utarbetas,
5. en fortbildning för lärare i Svenska kyrkans lära och grundsyn utarbetas, som syftar till en fördjupad kunskap om Svenska kyrkan, samt ger tillfälle för lärare att bearbeta livsfrågor.
Läronämnden har inte avgivit något yttrande med anledning av motionen.
Utskottet
Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att det är angeläget att Svenska kyrkan bedriver skolkyrkoarbete i landets skolor. I såväl Stiftelsestyrelsens skrivelse (StSkr 1993:509) som ekumenikutskottets betänkande (OEu 1993:506) konstaterades att samverkan med SKR aldrig får ta över Svenska kyrkans ansvar och beslut vad avser policyfrågor. Utskottet anser att Församlingsnämnden måste utarbeta en klar policy för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete och att de riktlinjer för skolkyrkoarbetet som antogs av Svenska kyrkan år 1988 i samband härmed behöver revideras.
Det finns olika material för handledning för studiebesök i församlingskyrkan och för andra ändamål men kunskapen om att de finns på marknaden saknas. Utskottet anser sig inte kunna avgöra om de material som finns täcker de behov motionären påtalar. Det är därför angeläget att en inventering görs av vilka lämpliga material som finns. Vidare att information sprids till skolkyrkans medarbetare om befintliga material samt att nya utarbetas om det framkommer att vi saknar adekvata läromedel.
Utskottet anser att det för närvarande inte föreligger något behov av att utarbeta en utbildnings- och fortbildningsplan för skolkyrkans medarbetare utan man bör avvakta resultatet av SKR:s arbete.
Utskottet konstaterar att kyrkan redan idag på många platser runt om i landet är med och arrangerar fortbildningsdagar för lärare. Vidare vill utskottet peka på att det redan finns två böcker som är användbara i detta sammanhang Befrielsen Stora boken om kristen tro och boken Vad tror du på?.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande riktlinjer för skolkyrkoarbetet att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:532 begär
att SFRV:s styrelse reviderar riktlinjerna för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete i enlighet med vad utskottet anfört.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:555 av Susann Torgerson hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse utarbetar en plan för framtida prioriteringar inom kyrkan till vägledning för stift och församlingar.
Bakgrund
Centralstyrelsen skriver i sin programförklaring för åren 1993-1995 att Svenska kyrkans ekonomi kommer utsättas för betydande påfrestningar.
Under året har Centralstyrelsen tillsatt en utredning om Svenska kyrkans ekonomi.
Enligt direktiven skall en grundlig studie av Svenska kyrkans ekonomi på lokalplanet, med församlingar och kyrkliga samfälligheter, stiftsplanet och den rikskyrkliga verksamheten göras. Utredningen kommer ta upp effektivitet, åtgärder till förbättringar, samordningen av Pastoratsförbundets rådgivning, frivillighetens omfattning och villkor samt den framtida rollen för frivilliga insatser.
På uppdrag av 1991 års ombudsmöte har Utbildningsnämnden planlagt och genomfört en utbildning för de rikskyrkliga styrelserna och nämnderna i målrelaterat arbetssätt.
Utskottet
Utskottet instämmer i motionärens påtalande att kyrkan står inför många utmaningar samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade.
Utskottet konstaterar att det krävs utökad kompetens bland såväl förtroendevalda som präster och anställda om hur man arbetar målrelaterat. Det studiematerial som kommer att utges senare i år kan komma att fungera som ett instrument för att öka kunskapen.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att man inte kan utarbeta ett material som ger kunskap om vilka prioriteringar som bör göras framöver i kyrkan eftersom det alltid måste utgå från de lokala förutsättningarna i församlingen eller i stiftet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:555.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:506 av Anders Åkerlund m fl hemställes
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter tillsätta en utredning om en samlad organisation för Svenska kyrkans internationella arbete.
Motionen
Motionären menar att Svenska kyrkan misshushållar med resurser när den bedriver sitt utrikesarbete genom många olika organ.
Yttrande
Ekonomiutskottet har lämnat ett yttrande.
Utskottet
Utskottet har vid behandlingen av motionen inhämtat information från företrädare för utrikesstiftelserna samt Sekretariatet för teologi och ekumenik.
Utskottet bejakar en utredning med uppdrag att belysa förutsättningarna för en eventuell sammanslagning av Svenska kyrkans utrikesarbete. En strävan att uppnå en mer enhetlig bild av Svenska kyrkan gentemot våra internationella kontakter får dock ej ske på bekostnad av den folkrörelsekaraktär som betecknar vissa av de aktuella organen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med bifall till OMot 1995:506 begär att styrelsen för SFRV låter tillsätta
en utredning om en samlad organisation för Svenska kyrkans internationella arbete.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Till utskottet har för beredning hänvisats Styrelsen för SFRV:s verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:502) samt motionerna OMot 1995:519 och OMot 1995:558. Revisionsberättelse för år 1994 har överlämnats av kyrkomötets revisorer.
Sammanfattning av skrivelsen
Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:
1. Inledning
2. Organisation
3. Ombudsmötets skrivelser
4. Verksamheten
5. Bokslut 1994
Till verksamhetsberättelsen är fogat styrelsens bokslutshandlingar och ett flertal bilagor.
Motionerna
I motion OMot 1995:519 av Gösta Äng hemställes
att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse och de fem nämnderna vidareutvecklar den administrativa samordningen i Kyrkans Hus och till 1996 års ombudsmöte redovisar resultatet av detta arbete.
I motion OMot 1995:558 av biskop Bengt Wadensjö och biskop Lars Eckerdal hemställes
att ombudsmötet som sin mening ger SFRV:s styrelse till känna att ombudsmötet fortsättningsvis önskar koncentrerade verksamhetsberättelser av principiell, övergripande natur och att översikter över vad som uträttats ges i slutet av varje mandatperiod.
För motivering se resp motion.
Yttranden
Yttranden har inhämtats från ekonomiutskottet (bilaga 1), kulturutskottet (bilaga 2) samt från ekumenikutskottet (bilaga 3).
Utskottet
Beträffande OMot 1995:519 konstaterar utskottet att Svenska kyrkan har ett stort ansvar att använda sina medel på ett så effektivt sätt som möjligt. Utdebiterade och insamlade medel skall läggas på verksamheten. Ett av de avgörande skälen till samlokaliseringen av riksorganisationens fem nämnder och Stiftelsestyrelse till Kyrkans Hus i Uppsala var de förväntade effektivitetsvinsterna.
Det har för utskottet redovisats att det efter ett år tycks bli allt tydligare att det var en riktig bedömning att samlokaliseringen skulle leda till effektivitetsvinster i administrationen. Det ekonomiska utfallet av samlokaliseringen har visat sig ha ett nära samband med utnyttjandegraden av de gemensamma resurserna.
Utskottet uppmanar nämndsstyrelserna att söka alla tillgängliga vägar för att påskynda och fördjupa samverkan på det administrativa området där så är möjligt.
Beträffande motion OMot 1995:558 delar utskottet motionärernas uppfattning att det ofta mycket omfattande materialet i verksamhetsberättelserna försvårar en mer principiell diskussion om de grundläggande övervägandena bakom verksamheten. Utskottet bejakar också Läronämndens yttrande där man uttrycker det önskvärda i att verksamhetsberättelsernas utformning medverkar till att de teologiska och principiella övervägandena diskuteras.
Utskottet vill emellertid peka på behovet av information från tjänstemän till förtroendevalda.
Att koncentrera en beskrivning av verksamheten är svårt. Utskottet uttrycker en förhoppning att det arbete som pågår i Stiftelsestyrelse och nämnder med att tydliggöra verksamhetens mål och såväl kvantitativ som kvalitativ redovisning av måluppfyllelse skall bidra till mer koncentrerade och lättillgängliga verksamhetsberättelser. När tydliga målformuleringar och rutiner för måluppföljning finns tillgängliga blir det också lättare att konkretisera verksamhetsberättelsen.
Den broschyr som i populär form beskriver Centralstyrelsens och SFRVs verksamhet finner utskottet både användbar och lättillgänglig och är värdefull som komplement till de traditionella skrivelserna.
Beträffande forskningen inom Svenska kyrkan vill utskottet liksom kulturutskottet i sitt yttrande lyfta fram behovet av en mer stiftsanknuten forskning. Det är viktigt, vilket även kulturutskottet understryker, att det centrala forskningssekretariatet bibehålls, men också att de ekonomiska och kompetensmässiga konsekvenserna för stiften måste uppmärksammas.
Revisionsberättelsen ger inte anledning till anmärkning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet med bifall till motionen OMot 1995:519 beslutar begära att SFRV:s styrelse och de fem nämnderna vidareutvecklar den administrativa samordningen i Kyrkans Hus och till 1996 års ombudsmöte redovisar resultatet av detta arbete,
2. att ombudsmötet avslår motion OMot 1995:558,
3. att ombudsmötet lägger Stiftelsens för rikskyrklig verksamhet verksamhetsberättelse för år 1994 (StSkr 1995:502) med tillhörande dokument till handlingarna.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Skrivelsen och motionen
Utskottet har behandlar Svenska kyrkans stiftelses för rikskyrklig verksamhet (SFRV:s) skrivelse Verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisationen år 1996 och motionen OMot 1995:535 av Yngve Kalin m fl om finansieringen av de gemensamma avdelningarna i Svenska kyrkans riksorganisation.
Årets budgetskrivelse omfattar i år inte bara SFRV utan även utrikesarbetet hos stiftelserna på riksplanet, d v s SKM, SKUT och Lutherhjälpen..
Utskottet
Årets budgetförslag utgår från den reviderade budgetramen för innevarande verksamhetsår. Det problematiska samhällsekonomiska läget fortsätter att ge återverkningar i den kyrkliga ekonomin, bl a genom kraftigt sjunkande skatteintäkter. Budgetramen för 1996 är något minskad jämfört med föregående år och anslaget från Kyrkofonden föreslås bli lägre.
När det gäller redovisnings- och budgetteknik påpekar utskottet a) att varje verksamhetsmål fylls med distinkt och mätbart innehåll. b) att verkssamhetsmålen följs av resultatuppföljning, c) att budget redovisar planeringsförutsättningar för budgetarbetet och tidiga strategiska överväganden vad gäller verksamheternas framtidsplaneringar, d) att besparingsplaner redovisas jämte analys av dessas effekter på verksamheten. e) att budget redovisar personalbilaga i vilken även redogörelse lämnas om de förtroendevalda f) att stiftelsestyrelsens budgetskrivelse kompletteras med årsredovisningar för Fastighets AB Sysslomannen, Kyrkans Hus AB och Svenska Kyrkans Riksmöten AB.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande SFRV:s budgetförslag för år 1996
att ombudsmötet dels med bifall till styrelsens förslag fastställer det StSkr 1995:501 framlagda budgetförslaget för SFRV år 1996, dels med anledning av motion OEo 1995:535 som sin mening ger styrelsen för SFRV till känna vad utskottet anfört.
2. beträffande redovisnings- och budgetteknik
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV i fortsättningen iakttar vad utskottet anfört i punkterna a-f.
3. beträffande anslag ur Kyrkofonden
att ombudsmötet fastställer anslagsbehovet ur Kyrkofonden för år 1996 till 111 600 000 kronor till SFRV.
4. beträffande verksamhetsplaner och budgetar för SKM, SKUT och LH för år 1996
att ombudsmötet dels förklarar sig inte ha något att erinra mot dot dessa, dels som sin mening ger styrelsen till känna att samordningsarbetet mellan de olika stiftelserna bör intensifieras och redovisas.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
I detta betänkande behandlas Styrelsens för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) skrivelse Jämställdheten i Svenska kyrkan (StSkr 1995:509). Dessutom behandlas motionerna 1995:512, 1995:547 och 1995:561
Skrivelsen
I skrivelsen föreslås att ombudsmötet
1. uppdrar åt styrelsen att, i början av varje mandatperiod, i en skrivelse redovisa jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan.
2. beslutar komplettera Församlingsnämndens instruktion i enlighet med skrivelsens förslag.
3. beslutar komplettera Utbildningsnämndens instruktion i enlighet med skrivelsens förslag.
4. uppdrar åt styrelsen att återkomma med förslag till motsvarande åtgärder för övriga nämnder i Svenska kyrkans riksorganisation.
5. fastlägger målet att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan skall fördelas jämt och i övrigt slår fast de principer för jämställdheten bland de förtroendevalda som redovisas i skrivelsen,
6. uttalar som sin åsikt att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk.
7. uppdrar åt styrelsen att ta initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster.
8. uppdrar åt styrelsen att vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra relevanta organisationer aktualisera övriga frågor som tas upp i denna skrivelse
9. i övrigt godtar de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som skrivelsen beskriver.
Motionerna
1995:512 av Margareta Carlenius, vari hemställs
1. att ombudsmötet som sin mening ger SFRV:s styrelse till känna att i utbildningen i manligt och kvinnligt språk för förtroendevalda bör ingå grundläggande kunskaper om hur det sociala könet påverkar individens livssituation.
2. att ombudsmötet beslutar att i SFRV:s styrelses förslag till ändring av instruktionen för Församlingsnämnden tillägga: (att främja jämställdheten) genom att utveckla ett genuserspektiv på samtliga frågor.
1995:547 av Britta Olinder och Åsa Ingårda, vari hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse verkar för att en rejäl andel av Svenska kyrkans forskningsråds resurser satsas på forskningsprojekt med inriktning mot en kristendomstolkning ur kvinnligt perspektiv.
1995:561 av Anders Jarlert, vari hemställs
att ombudsmötet uppdrar åt styrelsen för SFRV att vidta behövliga åtgärder för att på olika nivåer inom kyrkan stärka kunskapen om innehållet i Svenska kyrkans grundläggande dokument med beaktande även av varierande genusperspektiv.
Utskottet
Utskottet har inhämtat jämställdhetsombudsmannens (Jämo) synpunkter på skrivelsen. Jämo konstaterar att skrivelsen är ett exempel på hur utmärkt en skrivelse blir när man lägger ner tid och engagemang och framförallt har en seriös inställning till frågan.
Ifråga om utbildning i manligt och kvinnligt språk för förtroendevalda biträder utskottet vad som sägs i OMot 1995:512. Däremot finner utskottet inte behov att komplettera Församlings- resp Utbildningsnämndens instruktion på det sätt som motionären föreslår. Utskottet bifaller således yrkande 1 i motionen , men avstyrker yrkande 2 och 3.
Beträffande OMot 1995:547 anser utskottet att motionen pekar på ett viktigt forskningsområde som hittills varit försummat, d v s kristendomstolkning från kvinnligt perspektiv. Inom Svenska kyrkans forskningsråds verksamhet har hittills satsats en hel del på kristendomsforskning ur kvinnligt perspektiv. Forskningssekretariatet har klart uttalat ambitionen att ytterligare stärka denna inriktning. Eftersom motionens intention kan anses uppfylld avstyrker utskottet OMot 1995:547.
Beträffande Omot 1995:561 konstaterar utskottet att enligt SFRV:s skrivelse kommer Svenska kyrkans teologiska kommitté att inleda ett studium kring temat kvinnligt, manligt, mänskligt. Denna studie kommer att ge en fördjupad teologisk grund för Svenska kyrkans framtida jämställdhetsarbete. Utskottet avstyrker därmed OMot 1995:561
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet begär att styrelsen i början av varje mandatperiod, i sin verksamhetsberättelse för ombudsmötet redovisar jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan,
2. att ombudsmötet, med avslag av OMot 1995:512 yrkande 2, beslutar komplettera 4 i instruktionen för Församlingsnämnden i enlighet med skrivelsens förslag, med innebörden att främja jämställdheten i Svenska kyrkan,
3. att ombudsmötet, med avslag av OMot 1995:512 yrkande 3, beslutar komplettera 4 i instruktionen för Utbildningsnämnden i enlighet med skrivelsens förslag, med innebörden att nämnden har att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan,
4. att ombudsmötet begär att styrelsen återkommer med förslag till motsvarande bestämmelser för övriga nämnder i Svenska kyrkans riksorganisation,
5. att ombudsmötet fastlägger målet att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan skall fördelas jämt och i övrigt ställer sig bakom de principer för jämställdheten bland de förtroendevalda som redovisas i skrivelsen, dock med beaktande av vad utskottet anfört beträffande ordförandeposterna att också här målet är att dessa poster skall vara jämt fördelade,
6. att ombudsmötet som sin mening ger styrelsen till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid, med bifall till OMot 1995:512 yrkande 1, grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation bör ingå,
7. att ombudsmötet begär att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,
8. att ombudsmötet begär att styrelsen vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra berörda organisationer aktualisera övriga frågor som tas upp i skrivelsen och i utskottets betänkande,
9. att ombudsmötet godtar de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som tas upp i skrivelsen med beaktande av vad utskottet i övrigt anfört,
10. att ombudsmötet avslår OMot 1995:547,
11. att ombudsmötet avslår OMot 1995:561.
Reservationer
Margareta Holmberg, Gudrun Larsén och Kjell Söderberg anför:
Vi anser att utskottets hemställan i punkterna 5, 6 och 7 bort ha följande lydelse:
5. att ombudsmötet fastlägger målet att förtroendeuppdrag skall fördelas jämt, dock vill utskottet betona vikten av att egenskaper som kunskap, intresse och kompetens beaktas vid urvalet.
6. att ombudsmötet med hänvisning till Svenska kyrkans ansträngande ekonomi, med avslag av Omot 1995:512 yrkande 1, avstår från särskilda satsningar för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk.
7. att ombudsmötet begär att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster samt medför att löneutveckling kopplas till kompetensutveckling.
Iréne Pierazzi, Lars Starkerud, Birgitta Björner, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Birgitta Reimer och Bolennart Anbäcken anför:
Vi anser att utskottets hemställan i punkterna 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att ombudsmötet beslutar komplettera 4 i instruktionen för Församlingsnämnden, dels i enlighet med skrivelsens förslag med innebörden att främja jämställdheten i Svenska kyrkan, dels med bifall till OMot 1995:512 yrkande 2, genom att som en sista att-sats i paragrafen införa "att främja jämställdheten genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor".
3. att ombudsmötet beslutar komplettera 4 i instruktionen för Utbildningsnämnden, dels i enlighet med skrivelsens förslag med innebörden att nämnden har att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan, dels med bifall till Omot 1995:512 yrkande 3, genom att i paragrafen tillfoga en sista att-sats av följande lydelse: "att främja jämställdheten genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor".
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan med tillägg till moment 4 - stiftelser.
Ökad jämvikt och jämlikhet i samhället Organisationsutskottets betänkande 1995:502
Motion
I motion 1995:511 av Curt Carlsson och Torgny Larsson hemställs
att ombudsmötet tillskriver regering och riksdag med begäran att vidta alla åtgärder som står i dess makt för att minska de ekonomiska, sociala och kulturella klyftorna i det svenska samhället samt ger sin mening och vilja tillkänna för Sveriges folk i detta ärende.
Utskottet
I kyrkans verksamhet skall vi sträva efter jämvikt och jämlikhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör gälla för hela samhället. Utskottet anser även, att kyrkans uppfattning om detta bör delges riksdag och regering. Utskottet anser att den närmare utformningen av skrivelsen bör ankomma på SFRV:s styrelse. Med anledning härav föreslår utskottet att ombudsmötet ger SFRV:s styrelse i uppdrag att avge en skrivelse till riksdag och regering, vari anges att Svenska kyrkans uppfattning är att jämvikt och jämlikhet skall råda i samhället och att riksdag och regering skall vidta de åtgärder som står i dess makt för att minska de ekonomiska, sociala och kulturella klyftorna i samhället.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:511 begär att SFRV:s styrelse avger en skrivelse till riksdag och regering i enlighet med vad utskottet föreslagit.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:518 av Per-Jan Wållgren hemställes
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse verkar för att formerna för inköp av nattvardsvin ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionen
Församlingarnas rätt att köpa obeskattat nattvardsvin har upphört och nattvardsvin kan endast köpas mot kontant betalning. Motionen föreslår att SFRV:s styrelse bör verka för att nattvardsvin skall kunna inhandlas genom rekvisition.
Utskottet
Skattebeläggningen följer den nya lagen om alkoholskatt. De nya reglerna är en anpassning till EU, i syfte att skapa ett enklare och klarare förfarande inom punktskatteområdet.
Enligt alkohollagen får inte detaljhandel lämna ut varor till köpare förrän betalning skett. Den gamla bestämmelsen, om speciella bestämmelser om försäljning av vin för kyrkligt bruk, finns inte i den nya lagen.
Utskottet anser inte att det finns skäl varför Svenska kyrkan skall särbehandlas i detta ärende.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:518.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:538 av Nils Gårder m fl hemställs
att ombudsmötet beslutar om sådana ändringar att sju revisorer skall utses varav en skall vara auktoriserad
Utskottet
En ny stiftelselag träder i kraft 1 januari 1996. I bestämmelserna om revision sägs att för revision av SFRV:s verksamhet skall finnas minst en auktoriserad revisor. Till följd av det bör ändring ske av 8 i stadgar för SFRV.
Utskottet föreslår följande ändring av 8.
Stiftelsens verksamhet revideras av sju av ombudsmötet för varje valperiod valda revisorer bland vilka ombudsmötet väljer en ordförande och en vice ordförande. Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor.
Utskottet vill erinra om att till revisor även kan utses ett auktoriserat revisionsbolag. Utskottet vill vidare uppmärksamma tillämpliga bestämmelser i lagen om offentlig upphandling.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:538 antar utskottets framlagda förslag till ändring i stadgar för SFRV.
Beslut
Ombudsmötet belutade
att bifalla utskottets hemställan.
Motion
I motion 1995:559 av Runar Patriksson hemställs,
1. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger Utbildningsnämnden i uppdrag att utarbeta konkreta utbildningsvägar för i motionen nämnda kombinationstjänster och
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger Utbildningsnämnden i uppdrag att genomarbeta ett förslag till utbildningsanstalter med kyrklig anknytning, som visar en timplan med innehåll som kan komma att leda till en framtida tjänst inom Svenska kyrkan som kyrkomusiker/församlingsassistent i kombination.
Yttrande
Utbildningsutskottet har avgett yttrande.
Utskottet
I utbildningsutskottets yttrande ges en beskrivning av rådande principer för utbildningen. Utbildningsutskottet framhåller att man bör hålla fast vid grundtanken att specialiseringen är nödvändig för den kompetens församlingen behöver inom skilda områden, liksom för den enskildes yrkesidentitet. Utbildningsutskottet konstaterar att behov finns av tjänster som motionären efterlyser, men gör bedömningen att det finns skäl att invänta den utvärdering av utbildningsreformen som är planerad.
Utskottet delar utbildningsutskottets yttrande.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:559.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.