Till utskottet har hänvisats motion 1995:554 om de arbetsfria kyrkliga helgdagarna av Susanne Torgerson, i vilken det hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse på olika sätt verkar för ett system med "bank holidays" i stället för vissa arbetsfria kyrkliga högtidsdagar.
Läronämnden har avgivit yttrande (Ln 1995:510) vilket bifogas detta betänkande som bilaga 1.
MOTIONEN
Inledningsvis konstaterar motionären att anledningen till att de flesta kyrkliga högtider är arbetsfria var att man ville bereda det arbetande folket ledighet så att man kunde fira gudstjänst.
Situationen är numera annorlunda. Ledigheter och skollov vid de stora högtiderna, t.ex. påsk, medför att många familjer reser bort så att gudstjänsterna ofta får firas utan barnfamiljer. Kvar blir församlingsanställda som måste vara i tjänst och äldre församlingsmedlemmar som inte har sommarställen eller familjer att resa bort med.
De arbetsfria kyrkliga helgdagarna försvårar på det sättet för kyrkan att nå ut med sitt budskap. Därför är det i kyrkans intresse att arbetsledighet på kyrkliga helger ersätts av andra lediga dagar under året. Ett sätt att göra detta skulle, enligt motionären, vara att införa ett system med "bank holidays" enligt förebild från Storbritannien.
Vissa kyrkliga helgdagar, t.ex. annandag jul, påsk och pingst, liksom Kristi himmelfärdsdag, kunde, menar motionären, bli arbetsdagar, då gudstjänst firades på kvällen, medan fyra andra måndagar under året i stället blev arbetslediga.
BAKGRUND
Tidigare kyrkomöte
Frågan om borgerliga och kyrkliga helgdagar behandlades vid 1994 års kyrkomöte.
Detta skedde med anledning av en motion (OMot 1994:511) om Annandag pingst, där motionären, Nils Gårdner, ville slå vakt om denna dag. Bakgrunden till motionen var de tankar som framförts av nationaldagsutredningen (SOU 1994:58) om att göra den 6 juni till allmän helgdag, och i stället dra in Annandag pingst som allmän helgdag. Motionen hänvisades beträffande olika i motionen framförda yrkanden, både till gudstjänstutskottet och till kulturutskottet. En del av de överväganden som redovisades i de båda utskottens betänkanden, kan anses ha betydelse för behandlingen av den nu föreliggande motionen.
Kulturutskottet framhöll (OMot 1994:506) att det, även om det borgerliga och det kyrkliga året ofta sammanfallit, är kyrkans uppgift att fira kyrkoårets högtider och helgdagar, oavsett vad som gäller för det borgerliga året. Både kulturutskottet och gudstjänstutskottet (OG 1994:501) betonade ett ev. beslut om indragning av Annandag Pingst inte i och för sig skulle behöva påverka den kyrkliga kalendern. Kulturutskottet påpekade att "kyrkoåret har sin givna struktur och det liturgiska firandet i form av gudstjänster och böner kan fortgå även på dagar som ej är arbetsfria".
Läronämnden sade i ett yttrande (Ln 1994:506) att det inte är givet att kyrkliga firningsdagar skall vara arbetsfria, än mindre att det kyrkliga och det borgerliga helgdagsåret måste sammanfalla.
Däremot uttryckte gudstjänstutskottet farhågor för att en indragning av Annandag Pingst skulle innebära en betydande risk för att pingsten som kyrklig högtid skulle tappa sin ställning i kyrkolivet. "Det folkliga medvetandet om pingstens betydelse genom att den firas med en annandag kan, enligt utskottet, mycket lätt försvinna om annandagen upphör att vara arbetsfri dag." Avslutningsvis betonade utskottet att både Kristi himmelfärdsdag och Annandag pingst på olika sätt är viktiga i kyrkans gudstjänstliv och bör behållas som allmänna helgdagar.
Bank Holiday
Bank Holiday, som omnämns i motionen, är en dag, vilken beträffande förfallodag för växel, lån mm. betraktas som allmän helgdag. I Storbritannien är, förutom lördagar, annandag påsk och annandag jul, första och sista måndagen i maj och sista måndagen i augusti bank holiday. Företag och affärer är i allt väsentligt stängda dessa dagar och i det allmänna medvetandet har de en stark ställning som viktiga fridagar.
UTSKOTTET
Utskottet instämmer i den beskrivning av förhållandena vid vissa stora kyrkliga helger som ges i motionen. Det är ett faktum att många människor, inte minst de som bor i städer och tätorter, vid t.ex påsk och Kristi Himmelfärds dag lämnar sina bostadsorter och reser till fritidshus och fritidsanläggningar av olika slag. Självfallet ger detta andra förutsättningar för gudstjänstfirandet i de församlingar de tillfälligt lämnar.
Emellertid menar utskottet att den utväg, som föreslås i motionen, vare sig är önskvärd eller framkomlig. Visserligen bejakar utskottet läronämndens uppfattning att det borgerliga och det kyrkliga året alls inte måste sammanfalla, men utskottet ställer sig ändå avvisande till att Svenska kyrkan skulle ta initiativ i syfte att omvandla arbetsfria kyrkliga helgdagar till vanliga arbetsdagar. Utskottet menar att man kan ifrågasätta om det skulle gå att samla en stor gudstjänstfirande församling på kvällen, annandag pingst eller Kristi Himmelfärds dag, om dessa varit vanliga arbetsdagar. Det finns, enligt utskottet, en risk att åtgärder av det slag som motionen föreslår, skulle motverka sitt eget syfte.
Utskottet ställer sig också frågande till om det kan vara kyrkomötets uppgift att initera förändringar av detta slag. Därutöver ser utskottet en risk för att ett initiativ från kyrkomötet i syfte att åstadkomma detta slag av förändringar, skulle kunna leda till en uppluckring av stabiliteten i den borgerliga almanackan som i sig kunde få oönskade konsekvenser för kyrkoåret.
Utskottet vill i stället hänvisa till andra sätt att möta den i motionen beskrivna utvecklingen.
Det finns naturligtvis inte något som hindrar att gudstjänst med kyrkoårsanknutet tema firas en vanlig vardagskväll i nära anslutning till kyrkliga helger. Sammanlysning av gudstjänster, t.ex. på annandagar, kan också vara ett sätt att få fira gudstjänst tillsammans med fler deltagare än vad som annars skulle ha varit fallet.
Utskottet vill också peka på den viktiga roll turist- och fjällkyrkor i Sverige, liksom Svenska kyrkan i utlandet, spelar i en situation där stora delar av befolkningen blir allt mer rörlig.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet
att ombudsmötet avslår motion 1995:554
Sigtuna den 21 augusti 1995
Glenn Håkansson
Michael Kjörling
Närvarande:
Glenn Håkansson, ordf, Rune Entelius, Asta Karlsson, Ulla-Britt Emanuelsson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström
Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande Ombudsmötet
1995:510
med anledning av motion om de arbetsfria kyrkliga Ln
helgdagarna 1995:510
___________________________________________________________________________
Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1995:554.
Läronämnden angav i yttrandet Ln 1994:506 sin principiella syn på frågor om kyrkoåret och på frågan om borgerliga helgdagar och konstaterade dels att kyrkoårets grundstruktur tillhör det allmänkyrkliga arvet, dels att kyrkoår och borgerligt helgdagsår ej behöver sammanfalla.
Sigtuna den 14 augusti 1995
På läronämndens vägnar
GUNNAR WEMAN
Ragnar Persenius
Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.