Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Styrelsens för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) skrivelse Jämställdheten i Svenska kyrkan (StSkr 1995:509). Dessutom behandlas motionerna 1995:512, 1995:547 och 1995:561.
SFRVs skrivelse
I skrivelsen föreslås att ombudsmötet
1. uppdrar åt styrelsen att, i början av varje mandatperiod, i en skrivelse redovisa jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan,
2. beslutar komplettera Församlingsnämndens instruktion i enlighet med skrivelsens förslag,
3. beslutar komplettera Utbildningsnämndens instruktion i enlighet med skrivelsens förslag,
4. uppdrar åt styrelsen att återkomma med förslag till motsvarande åtgärder för övriga nämnder i Svenska kyrkans riksorganisation,
5. fastlägger målet att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan skall fördelas jämt och i övrigt slår fast de principer för jämställdheten bland de förtroendevalda som redovisas i skrivelsen,
6. uttalar som sin åsikt att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk,
7. uppdrar åt styrelsen att ta initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,
8. uppdrar åt styrelsen att vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra relevanta organisationer aktualisera övriga frågor som tas upp i denna skrivelse,
9. i övrigt godtar de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som skrivelsen beskriver.
Förslag till ändring i Församlingsnämndens respektive Utbildningsnämndens instruktioner finns i bilaga 1.
Motionerna
1995:512 av Margareta Carlenius, vari hemställs
1. att ombudsmötet som sin mening ger SFRV:s styrelse till känna att i utbildningen i manligt och kvinnligt språk för förtroendevalda bör ingå grundläggande kunskaper om hur det sociala könet påverkar individens livssituation,
2. att ombudsmötet beslutar att i SFRV:s styrelses förslag till ändring av instruktionen för Församlingsnämnden tillägga: (att främja jämställdheten) genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor,
3. att ombudsmötet beslutar att i SFRV:s styrelses förslag till ändring i instruktionen för Utbildningsnämnden tillfoga en sista att-sats: att främja jämställdheten genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor.
1995:547 av Britta Olinder och Åsa Ingårda, vari hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse verkar för att en rejäl andel av Svenska kyrkans forskningsråd resurser satsas på forskningsprojekt med inriktning mot en kristendomstolkning ut kvinnligt perspektiv.
1995:561 av Anders Jarlert, vari hemställs
att ombudsmötet uppdrar åt styrelsen för SFRV att vidta behövliga åtgärder för att på olika nivåer inom kyrkan stärka kunskapen om innehållet i Svenska kyrkans grundläggande dokument med beaktande även av varierande genusperspektiv.
För motivering, se respektive motion.
Läronämnden har yttrat sig över skrivelsen samt Omot 1995:512 och 561. Yttrandet Ln 1995:501 bifogas betänkandet som bilaga 2.
Bakgrund
I diskussionerna kring Svenska kyrkan och jämställdhetsarbetet har intresset i stor utsträckning koncentrerats kring de kvinnliga prästernas situation. Till 1988 års kyrkomöte fanns en motion (Kmot 1988:37) som uppmanade till samordnade insatser för att öka jämställdheten mellan manliga och kvinnliga präster. Motionärens krav mottogs positivt av kyrkomötet. Som en följd av kyrkomötets beslut tillsatte Svenska kyrkans Centralstyrelse 1988 en arbetsgrupp med uppgift att vara ett stödjande och rådgivande organ i förhållande till de kyrkliga organen på riks- och stiftsnivå, i frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor som arbetar som präster inom Svenska kyrkan. Centralstyrelsen beslöt vidare att arbetsgruppen skulle belysa jämställdhetssituationen i övrigt inom kyrkliga organ på riks- och stiftsnivå. Gruppen lämnade hösten 1990, till centralstyrelsen, sin slutrapport Till man och kvinna skapade han dem.
Arbetet inför den nu föreliggande skrivelsen har fokuserat andra grupper av engagerade i Svenska kyrkan än prästerna. Styrelsen beslutade år 1992 att tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att arbeta fram underlag till en skrivelse till ombudsmötet om Svenska kyrkans jämställdhetsarbete. Till gruppen har styrelsen också överlämnat en motion (Omot 1993:522) behandlad i OO 1993:514 för beredning. I motionen hemställdes att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär åtgärder för att män och kvinnor i de rikskyrkliga organen ska kunna samverka på ett effektivare och mer jämlikt sätt, detta genom inventering av forskning, utbildning av förtroendevalda och andra lämpliga åtgärder.
För Svenska kyrkan finns sedan 1990 ett Personalpolitiskt utvecklingsavtal. Avtalet gäller för såväl kyrkokommunalt reglerade tjänster som statligt reglerade tjänster och har träffats mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Svenska Kommunalarbetarförbundet, Kommunaltjänstemannakartellen, Sveriges Lärarförbund, SACO/SR samt Svenska kyrkans Personalförbund. Avtalet tar upp jämställdhetsfrågorna i kapitel 4. I avsnittet konstateras att lagen om jämställdhet i arbetslivet äger tillämpning. Av avtalet framgår vikten av jämställdhetsarbetet i personalutvecklingen.
Den nya lagen om jämställdhet (SFS 1991:433), som trädde ikraft den 1 januari 1992, bygger på samma huvudprincip som äldre lagstiftning men kan i flera hänseenden sägas innebära en skärpning i förhållande till vad som tidigare gällde. Lagen har sedan ytterligare skärpts, bland annat med krav på att arbetsgivaren årligen ska kartlägga löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Ett huvudavsnitt av lagen gäller bestämmelser om aktiva åtgärder. Enligt dessa bestämmelser ska arbetsgivare med fler än nio anställda varje år upprätta en plan för jämställdhetsarbetet. Planen ska innehålla både en översikt över de åtgärder som behövs och de konkreta åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja, eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska ingå i nästkommande års jämställdhetsplan. Det andra huvudavsnittet i lagen gäller reglerna om förbud mot könsdiskriminering vid tjänstetillsättning och lönesättning.
Pedagogiska Institutionen vid Uppsala Universitet gav i maj 1995 ut rapporten Planlöst eller planlagt? skriven av Per Hansson och Ann-Sophie Hansson. I rapporten har man undersökt förekomsten av och kvaliteten på jämställdhetsplaner inom Svenska kyrkan. Jämställdhetsplaner förekommer bland de undersökta arbetsgivarna i varierande grad. I riks/stiftskyrka har nästan 60% plan medan hos gruppen de 20 största kyrkliga arbetsgivarna ca 40% har plan. I en grupp slumpvis utvalda arbetsgivare har ca 13% plan. Arbetet med jämställdhetsplaner är således, menar Hansson & Hansson, eftersatt i Svenska kyrkan. Större, mer resursrika arbetsgivare har jämställdhetsplan i större utsträckning än de mindre. Inga åtgärder för att främja jämställdheten anges av de svarande som särskilt viktiga eller oviktiga. Fackföreningarna visar ett ringa intresse för jämställdhetsarbete inom kyrkan och även de svarandes engagemang framstår som ringa. En analys av jämställdhetsplaner visar att dessa endast i mycket begränsad omfattning uppfyller de krav som kan ställas på en jämställdhetsplan. Engagemanget för arbetet med planer förefaller lågt. De redovisade resultaten förklaras av att mannens överhöghet och kvinnans underordning framstår som en del av Svenska kyrkans internaliserade och konsoliderade värdesystem. Ett arbete med jämställdhetsplaner syns stå i motsättning till detta värdesystem. Ett ökat intresse för jämställdhetsfrågor förutsätter aktivt teologiskt-teoretiskt arbete för att ändra detta patriarkat/hierarkiska system.
SFRVs skrivelse
Ämbetsfrågan behandlas inte skrivelsen eftersom denna fråga varit föremål för samtal i andra former. Ombudsmötet och de fyra stiftelsestyrelserna i den kyrkliga riksorganisationen kan endast fatta bindande beslut om jämställdhetsfrämjande åtgärder beträffande de egna verksamheterna. För Svenska kyrkan i stort kan det endast bli frågan om rekommendationer. Av denna anledning innehåller skrivelsen också uppmaningar till andra kyrkliga organ med möjligheter att själva bedriva jämställdhetsfrämjande arbete.
Flertalet av de kyrkliga arbetsgivarna lever, enligt SFRV, inte upp till jämställdhetslagens krav på jämställdhetsplaner. I stora delar av kyrkan kommer därför den närmaste tidens jämställdhetsarbete att domineras av framtagandet och genomförandet av jämställdhetsplaner. Det är stiftelsestyrelsens åsikt att arbetet med en jämställdhetsplan för de anställda bör kompletteras med genomförandet av jämställdhetsfrämjande arbete bland förtrodenvalda och andra engagerade i församlingsverksamhet.
Enligt skrivelsen finns det uppgifter som tyder på att förhållandena inom kyrkan i stort är de samma som de som beskrivs i till exempel Löneskillnadsutredningen (SOU 1993:7) vad gäller arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsmarknaden inom Svenska kyrkan är således segregerade (i stor utsträckning arbetar kvinnor och män med olika uppgifter), mellan 1 och 8% av löneskillnaderna mellan kvinnor och män är svåra att förklara med faktorer som utbildning, ansvar och tjänstetid. Män innehar också högre tjänster än kvinnor. Av kvinnor har också en betydligt större andel deltidstjänster än män. SFRV menar att hindren mot kvinnligt avancemang inom kyrkan huvudsakligen ligger i de kyrkliga strukturerna. Dessa strukturella hinder kan inte undanröjas med mindre än att de medvetandegörs och diskuteras.
I skrivelsen konstateras att med antagandet att ungefär hälften av de nyrekryterade prästerna skulle vara kvinnor kommer kvinnornas andel av prästerskapet att vara 50% år 2090. När det gäller rekryteringen till andra tjänster inom kyrkan ser man inga klara tendenser till ökad jämställdhet. Andelen manliga diakoner är 11% idag jämfört med 10% 1988. Andelen manliga barntimmeledare är bara ca 5%. SFRV menar att det finns anledning för rekryteringsansvariga och utbildare inom Svenska kyrkan att vidta åtgärder för att öka rekryteringen av män till församlingsvårdande tjänster vid sidan av prästämbetet. Bl a måste verksamheten inom det diakonala arbetet, liksom inom barn- och ungdomsarbetet utformas så att pojkarna lockas att stanna kvar och männen lockas att delta.
SFRV konstaterar att andelen kvinnliga förtroendevalda i kyrkan ökar, dock finns det tecken på att andelen kvinnor är större i instanser som handlägger diakoni och utbildning än i instanser som handlägger ekonomi och fast egendom. Stiftelsestyrelsen anser att man bör komplettera en jämställdhetsplan med ett program för hur man ska uppnå en jämn fördelning av män och kvinnor för förtroendevaldas uppdrag i samfällighet, pastorat och församling.
Beträffande språkbruket i kyrkans verksamhet konstateras bl a att språkskillnader mellan män och kvinnor snarare har kulturella än biologiska orsaker. Sociala mönster har förstärkt de skillnader som kan ha biologiska orsaker. Det pågår ett arbete med det så kallade inklusiva språket med sikte på det religiösa språket i teologi och liturgi. Att tala om Gud, benämna det heliga också utifrån kvinnors erfarenhet är av stor identitetsskapande vikt för kvinnor.
Temat kvinnligt, manligt, mänskligt behöver enligt SFRV bli föremål för en grundlig teologisk bearbetning inte minst mot bakgrund av senare års kvinnoforskning. Svenska kyrkans teologiska kommitté har därför beslutat att inleda ett studium kring detta tema. Behovet av bearbetning uppmärksammades vid 1994 års kyrkomöte i samband med att ämbetssynen behandlades. I skrivelsen konstateras att det finns en hållfast teologisk grund för att föra jämställdhetstraditionen vidare och utveckla denna, vilket framgår redan av skapelseberättelsen. Skapelsen till Guds avbild innebär att alla människor har lika värde inför Gud.
Stiftelsestyrelsen föreslår att ombudsmötet uppdrar åt styrelsen att vid överläggningar med kyrkliga arbetsgivare aktualisera de frågor som tas upp i skrivelsen. Då bör de principer som redovisats i skrivelsen tas upp, bl a behovet av jämställdhetsplaner. Behovet av praktiska åtgärder såsom instrument för arbetsvärdering, olika kyrkliga tjänsters status, möjligheten att kombinera olika arbetsuppgifter för att minska antalet deltidsanställda, samt rekrytering till kyrkliga tjänster bör också uppmärksammas vid dessa överläggningar. SFRV vill i detta sammanhang lyfta fram betydelsen av föredömen och symboliskt viktiga tjänster inom kyrkan såsom biskopar, domprostar, domkyrkoorganister och olika chefstjänster inom rikskyrkan. Stiftelsestyrelsen anser det viktigt att ombudsmötet klargör sin åsikt att också i dessa tjänster bör målet vara en jämn könsfördelning.
Det föreslås att SFRV i början av varje mandatperiod till ombudsmötet avger en jämställdhetsskrivelse med följande inriktning:
- situationen på den kyrkliga arbetsmarknaden från jämställdhetssynpunkt
- tillgängliga uppgifter beträffande jämställdheten för kyrkokommunala tjänster
- en statistisk beskrivning av könsfördelningen i rekryteringen till utbildningar för tjänst inom Svenska kyrkan
- en redovisning av könsfördelningen i förtroendeorgan på stifts- och riksnivå liksom på lokal nivå
- en översikt över övrigt jämställdhetsarbete i stift och i Svenska kyrkans riksorganisation, inklusive en utvärdering av projekt som avslutas under perioden.
Avsikten med skrivelsen är att den ska ligga till grund för ombudsmötets beslut om prioriteringar på jämställdhetsområdet.
I skrivelsen föreslås en ändring av instruktionerna för Församlingsnämnden respektive Utbildningsnämnden med ett uttalat ansvar att beakta jämställdhetsaspekter i nämndernas arbete. SFRV anser att Församlingsnämnden uttryckligen bör ha som sitt uppdrag att stimulera reflexionen kring mansrollen i kyrkan och bidra till att utveckla veksamhetsformer där båda könen trivs och samarbetar. För Utbildningsnämndens del bör det anges att nämnden har att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan. Utbildningsnämnden bör också, anser SFRV, pröva om det är möjligt och önskvärt att de som anordnar utbildning för kyrklig tjänst inför kvotering vid intagning, i syfte att motverka könssegregering inom Svenska kyrkan. De ändringar som nu föreslagits i instruktionerna föreslås till kommande ombudsmöte följas upp med motsvarande tillägg i instruktionerna för övriga nämnder. Svenska kyrkans forskningsråd har också, enligt SFRV, en viktig roll beträffande såväl forskning kring kyrkan och jämställdheten som stöd till kvinnliga forskare.
SFRV understryker ombudsmötets roll som katalysator, genom att aktivt arbeta för att främja jämställdheten i de organ ombudsmötet utser, föregå med ett exempel som kommer att få genomslag i hela Svenska kyrkans förtroendemannaorganisation. SFRV föreslår att det minst representerade könet ska inneha minst 40% av platserna i alla valda organ, t ex verkställande utskott, arbetsutskott, arbetsgrupper och utredningar i Svenska kyrkans riksorganisation samt att ordförandeposterna i riksorganisationen ska vara jämnt fördelade. Det föreslås också att målet för alla typer av förtroendeuppdrag är en jämn könsfördelning. Styrelsen avser att pröva om det är möjligt att komplettera registret över dem som tillhör Svenska kyrkan (kyrkobokföringen) med uppgifter om förtroendeuppdrag inom Kyrkan. Detta för att förbättra möjligheten att följa utvecklingen när det gäller jämställdheten bland de förtroendevalda. Ombudsmötet föreslås också besluta att särskilda satsningar ska göras så att de förtroendevaldas kunskaper om manligt och kvinnligt språk fördjupas. Enligt skrivelsen bör kyrkomötet/ombudsmötet samt styrelser och nämnder i den kyrkliga riksorganisationen åläggas att genomgå en utbildning om kvinnligt och manligt språk. Genom ledamöternas engagemang i andra kyrkliga organ på riks-, stifts- och lokalnivå får en sådan fortbildningsinsats ett betydande genomslag även utanför kyrko- och ombudsmöte, inklusive kyrkliga styrelser och nämnder på riksnivå.
Utskottet
Utskottet har inhämtat jämställdhetsombudsmannens (Jämo) synpunkter på skrivelsen. Jämo konstaterar inledningsvis att skrivelsen är ett exempel på hur utmärkt en skrivelse blir när man lägger ner tid och engagemang och framförallt har en seriös inställning till frågan. Jämo menar emellertid att det bör framgå att en arbetsgivare (exempelvis pastorat) är skyldig att upprätta en plan för samtliga sina anställda oavsett om det exempelvis enbart finns 7 personer på olika arbetsplatser. Det bör också framgå att Jämo ställer krav på att målsättningarna i jämställdhetsplanerna ska vara mätbara. För övrigt skulle Jämo gärna se ett utökat avsnitt om problematiken sexuella trakasserier där det ges exempel på vilka åtgärder en arbetsgivare kan och ska vidta i syfte att motverka uppkomsten av handlingen. Jämo anser också att arbetsgivare, förutom att vidta förebyggande åtgärder, också ska ha en handlingsplan för hur man ska hantera en sådan situation. Definition av begreppet sexuella trakasserier, handlingsplan för hanteringen av en eventuell anmälan samt en uttalad policy kring detta bör beskrivas i den centrala policyn. Jämo anser också att man om möjligt bör skriva mer om vilka åtgärder en arbetsgivare kan vidta i syfte att underlätta för de anställda att förena förvärvsarbete med föräldraskap.
Utskottet anser att skrivelsen visar på en ambitiös och seriös inställning till frågan om jämställdhet. Frågan är av stor vikt eftersom den bl a handlar om makt och demokrati inom Svenska kyrkan. Utskottet vill dock betona vikten av att kunnande, intresse och kompetens inte glöms bort när kvantitativ jämställdhet diskuteras. Med kvantitativ jämställdhet menar utskottet fördelningen mellan män och kvinnor inom olika delar av kyrkan.
Utskottet delar SFRVs uppfattning att jämställdhetsarbetet i mycket är en fråga om attitydskapande opinionsbildning. Det handlar om att förändra attityder och gammalt könsrollstänkande. Utskottet vill i detta sammanhang understryka chefernas ansvar i det jämställdhetsfrämjande arbetet. Skrivelsen saknar en bearbetning av chefsrollens funktion i detta sammanhang. Det hade varit värdefullt om denna fråga hade beaktats i skrivelsen.
Utskottet instämmer i läronämndens yttrande att det behövs en fördjupad teologisk reflexion och bearbetning av kapitel 4 och 5.1 i skrivelsen. Skapelseberättelsernas innebörd behöver klargöras, likaså frågor om människosyn, kön och genus.
I skrivelsen talas om behovet av regelbunden kompetensutveckling vilket bl a kan verka rekryteringsfrämjande på ett sådant sätt att sned könsfördelning förändras positivt. Utskottet anser det viktigt att kompetensutveckling kopplas till lönesättning. Den som skaffar sig högre kompetens bör vidkännas en positiv löneutveckling.
I skrivelsen talas om de kyrkliga strukturerna som hinder mot kvinnligt avancemang. Utskottet menar att det inte tjänar klarhet att tala om strukturella hinder. Det handlar om kvardröjande traditionsmönster som speglar samhället i stort och inte endast kyrkan. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att begränsa antalet deltidstjänster och om möjligt finna vägar att kombinera olika arbetsuppgifter för att på så sätt minska antalet deltidstjänster. Andelen män inom andra församlingsvårdande tjänster än präster ligger på en mycket låg nivå. För helhetens skull behövs både män och kvinnor inom denna verksamhet. För att pojkarna inom barn- och ungdomsarbetet ska lockas att stanna kvar behövs manliga förebilder. Utskottet understryker vikten av att rekryteringsansvariga och utbildare inom Svenska kyrkan vidtar åtgärder för att öka rekryteringen av män till församlingsvårdande tjänster. Svenska kyrkans Utbildningsnämnd antog den 13 juni 1995 ett dokument om rekrytering. Dokumentet tar upp bl a jämställdhetsaspekterna i kapitel 8. Där sägs: "För församlingsarbetets och arbetslagets skull är det av vikt att jämställdhet mellan könen beaktas vid rekrytering. Balans mellan kvinnor och män är viktigt och nödvändigt för Svenska kyrkan ur kvalitetssynpunkt. Det är dessutom väsentligt för hennes trovärdighet. Svenska kyrkan ska ta tillvara erfarenhet, kunskap och kreativitet från både män och kvinnor för att på bästa möjliga sätt förmedlar evangelium." Utskottet vill instämma i detta och betona vikten av detta synsätt blir vägledande.
Beträffande ordförandeposterna i den kyrkliga riksorganisationen vill utskottet uttrycka en annan uppfattning än SFRV som anser att ordförandeposterna i den kyrkliga riksorganisationen skall vara jämnt fördelade. Det är utskottets uppfattning att det ska vara ett mål att ordförandeposterna i den kyrkliga riksorganisationen ska vara jämnt fördelade.
Utskottet delar de synpunkter Jämo framfört beträffande önskemålen att målsättningarna i jämställdhetsplanerna ska vara mätbara samt behovet av uttalad policy kring problematiken sexuella trakasserier och möjligheterna att förena förvärvsarbete med föräldraskap.
I fråga om utbildning i manligt och kvinnligt språk för förtroendevalda, biträder utskottet vad härom sägs i Omot 1995: 512. Däremot finner utskottet inte behov att komplettera Församlings- respektive Utbildningsnämndens instruktion på det sätt som motionären föreslår. Utskottet anser att skrivelsens förslag till förändrade instruktioner för dessa båda nämnder erbjuder ett fullgott alternativ. Det får anses ingå som en självklar del i dessa nämnders arbetssätt att ett genusperspektiv anläggs på varje ärende, för att försäkra sig om att jämställdheten främjas, utan att detta fördenskull behöver ingå i instruktionen för respektive nämnd. Utskottet bifaller således yrkande 1 i Omot 1995:512 men avstyrker yrkandena 2 och 3.
Beträffande Omot 1995:547 anser utskottet att motionen pekar på ett viktigt forskningsområde som hittills varit försummat, d v s kristendomstolkning från kvinnligt perspektiv. Utskottet har här inhämtat synpunkter från Forskningssekretariatet. De två teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund sedan länge inrättat särskilda forskarseminarier med kvinnovetenskaplig inriktning utan att fördenskull inrätta särskilda tjänster. I den teologiska grundutbildningen intar också genusperspektivet sin givna plats. Också inom Svenska kyrkans forskningsråds verksamhet har hittills satsats en hel del på kristendomsforskning ur kvinnligt perspektiv. I publikationen Tro & Tanke har således publicerats studierna Kvinnor och män som bibelläsare, Kan vi tro på Gud Fader? och Jämställdheten i Svenska kyrkan. Dessa projekt har till stor del finansierats med särskilda medel. Bland större pågående forskningsprojekt med genusmedvetet perspektiv som drivs inom ramen för de tjänster som nu finns inom Forskningssekretariatet kan nämnas uppdraget från Kyrkornas Världsråd att arbeta med "historical models of Church`s critique of sexism". Andra forskningsprojekt under uppbyggnad är feministiska perspektiv i den interreligiösa dialogen samt kvinnor och fundamentalism. Det bedrivs således forskning ur kvinnovetenskapligt perspektiv av Forskningssekretariatet inom ramen för de tjänster som finns eller som projektforskning. Det är sekretariatets ambition att ytterligare stärka denna inriktning. Eftersom motionens intention kan anses uppfylld avstyrker således utskottet Omot 1995:547.
Den fråga som aktualiseras i Omot 1995:561 om att stärka kunskapen om innehållet i Svenska kyrkans grundläggande dokument med beaktande av varierande genusperspektiv är av stor vikt. Utskottet delar Hansson & Hanssons uppfattning i rapporten Planlöst eller Planlagt? (Nr 192, Maj 1995, Ped Inst Uppsala Univ) att de övergripande teologiska frågorna inte kan lämnas åt sidan i syfte att snabbt få fram jämställdhetsplaner. Det är först när planerna uppfattas som ett medel att nå de mål man tydligt ser ur teologiska, arbetsrättsliga eller andra aspekter, som dessa kommer att bli en naturlig del i ett kyrkligt förändringsarbete. Som framgår av SFRVs skrivelse kommer Svenska kyrkans teologiska kommitté att inleda ett studium kring temat kvinnligt, manligt, mänskligt. Denna studie kommer att ge en fördjupad teologisk grund för Svenska kyrkans framtida jämställdhetsarbete. I november 1995 ska huvudlinjerna dras upp, men en av grundtankarna är att med ett varierande genusperspektiv beakta Svenska kyrkans grundläggande dokument. Studien beräknas vara klar under våren 1996. Med detta torde motionärens synpunkter vara uppfyllda, varför utskottet avstyrker Omot 1995:561.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet begär att styrelsen i början av varje mandatperiod, i sin verksamhetsberättelse för ombudsmötet redovisar jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan,
2. att ombudsmötet, med avslag av Omot 1995:512 yrkande 2, beslutar komplettera instruktionen för Församlingsnämnden i enlighet med skrivelsens förslag, med innebörden att främja jämställdheten i Svenska kyrkan,
3. att ombudsmötet, med avslag av Omot 1995:512 yrkande 3, beslutar komplettera instruktionen för Utbildningsnämnden i enlighet med skrivelsens förslag, med innebörden att nämnden har att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan,
4. att ombudsmötet begär att styrelsen återkommer med förslag till motsvarande bestämmelser för övriga nämnder i Svenska kyrkans riksorganisation,
5. att ombudsmötet fastlägger målet att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan skall fördelas jämnt och i övrigt ställer sig bakom de principer för jämställdheten bland de förtroendevalda som redovisas i skrivelsen, dock med beaktande av vad utskottet anfört beträffande ordförandeposterna att också här målet är att dessa poster ska vara jämnt fördelade,
6. att ombudsmötet som sin mening ger styrelsen till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid med bifall till Omot 1995:512 yrkande 1, bör ingå grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation,
7. att ombudsmötet begär att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,
8. att ombudsmötet begär att styrelsen vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra berörda organisationer aktualisera övriga frågor som tas upp i skrivelsen och i utskottets betänkande,
9. att ombudsmötet godtar de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som tas upp i skrivelsen och med beaktande av vad utskottet i övrigt anfört,
10. att ombudsmötet avslår Omot 1995:547,
11. att ombudsmötet avslår Omot 1995:561.
Sigtuna den 21 augusti 1995
På organisationsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
Göran Ternbo
Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Iréne Pierazzi, Lars Starkerud, Birgitta Björner, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Berit Möllebäck, Bengt Englund, Per Ronquist, Margareta Holmberg, Gudrun Larsén, Kjell Söderberg, Birgitta Reimer, Bolennart Anbäcken och Runar Patriksson
Biskop Henrik Svenungsson och biskop Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservationer
1. Förtroendeuppdrag m m
Margareta Holmberg, Gudrun Larsén och Kjell Söderberg anför:
Vi anser att utskottets hemställan i punkterna 5,6 och 7 bort ha följande lydelse:
5. att ombudsmötet fastlägger målet att förtroendeuppdrag skall fördelas jämnt, dock vill utskottet betona vikten av att egenskaper som kunskap, intresse och kompetens beaktas vid urvalet,
6. att ombudsmötet med hänvisning till Svenska kyrkans ansträngande ekonomi, med avslag av Omot 1995:512 yrkande 1, avstår från särskilda satsningar för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk,
7. att ombudsmötet begär att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster samt att löneutveckling kopplas till kompetensutveckling.
2. Församlingsnämndens och Utbildningsnämndens instruktioner
Iréne Pierazzi, Lars Starkerud, Birgitta Björner, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Birgitta Reimer och Bolennart Anbäcken anför:
Vi anser att utskottets hemställan i punkterna 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att ombudsmötet beslutar komplettera instruktionen för Församlingsnämnden, dels i enlighet med skrivelsens förslag med innebörden att främja jämställdheten i Svenska kyrkan, dels med bifall till Omot 1995:512 yrkande 2, genom att tillägga att främja jämställdheten genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor,
3. att ombudsmötet beslutar komplettera instruktionen för Utbildningsnämnden, dels i enlighet med skrivelsens förslag med innebörden att nämnden har att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan, dels med bifall till Omot 1995:512 yrkande 3, genom att tillfoga en sista att-sats med innebörden att främja jämställdheten genom att utveckla ett genusperspektiv på samtliga frågor.