Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) överlämnar denna skrivelse med styrelsens verksamhetsberättelse för år 1994 till ombudsmötet.
Sigtuna den 17 maj 1995
Gunnar Weman
Anders Lindberg
Till verksamhetsberättelsen fogas årsredovisning för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet avseende 1994.
2.2 Styrelsen och dess arbetsutskott
3.1 1991 års ombudsmötes skrivelser
3.2 1992 års ombudsmötes skrivelser
3.3 1993 års ombudsmötes skrivelser
3.4 1994 års ombudsmötes skrivelser
4.1 Arbetsgrupper, kommittéer och råd
4.5 Samverkan i utrikesarbetet
4.8 Administration och förvaltning
Utdrag ur styrelsens protokoll
Bilagorna till denna skrivelse är ej publicerade elektroniskt. Se tryckta handlingar.
Bilaga 1 Förteckning över under 1994 aktuella skrivelser från ombudsmötetBilaga 2 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans forskningsråd 1994
Bilaga 3 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans kulturråd 1994
Bilaga 4 Direktiv för en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation
Bilaga 5 Utbildningsorganisationsutredningens arbete 1994
Bilaga 6 Kyrkan och samerna
Bilaga 7 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans information 1994
Bilaga 8 Svenska kyrkans miljövärn 1994
Bilaga 9 Förvaltningsdelegationen 1994
Bilaga 10 Bokslut 1994 för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
En dominerande händelse i den rikskyrkliga verksamheten under 1994 var sammanflyttningen i det nya Kyrkans Hus i Uppsala. Under de sista veckorna i september flyttade enhet för enhet från Kyrkans Hus i Stockholm och från Domtrapphuset och ett antal tillfälliga lokaler på olika håll i Uppsala in i det nyrenoverade huset vid Sysslomansgatan. Därmed fullföljdes en strävan sedan flera år att samlokalisera det rikskyrkliga kansliet i syfte att öka samordningen och effektiviteten i arbetet, något som utretts i flera steg allt sedan våren 1987.
Nu finns således alla de fyra rikskyrkliga stiftelserna i samma hus. Förutsättningarna för en god samverkan och ett gemensamt utnyttjande av de olika enheternas kompetenser har ökat avsevärt när nu styrelsens kansli med sekretariaten för teologi och ekumenik och för juridik och förvaltning, Svenska kyrkans information, forskningssekretariatet, Församlingsnämnden, Utbildningsnämnden, Svenska kyrkans missions informations- och utlandsavdelningar, Lutherhjälpens bistånds- och informationsavdelningar och Svenska kyrkan i utlandet finns under samma tak med gemensam administration och gemensam personalavdelning. Därtill, inte minst viktigt, finns ärkebiskopen med sitt kansli också i Kyrkans Hus.
Erfarenheterna från de första månaderna visar också vad huset kan betyda som mötesplats både för dem som arbetar i huset och för de många från olika delar av Sverige och av världen som besöker huset i samband med sammanträden och konferenser.
För de fyra stiftelserna gemensamma avdelningar för administration och för personalfrågor formades under 1994 redan före inflyttningen men kunde börja fungera fullt ut som samlade enheter i och med att man tog sin "öppna lösning" - en modern form av kontorslandskap med effektivt utnyttjande av informationsteknologins möjligheter - i bruk på femte planet i huset.
Den samordning som sker genom de gemensamma avdelningarna, som ju av naturliga skäl berör väldigt mycket av det dagliga livet i huset, har gjort att de fyra stiftelserna har behövt närma sig varandra också i beslutsfunktionerna på förtroendemannaplanet. En gemensam förvaltningsdelegation har bildats under året i syfte att tydliggöra och förstärka samordningen av den rikskyrkliga organisationen. Delegationen har uppgifter inom administrativ utveckling men också en arbetsgivarroll och ansvar för de gemensamma avdelningarnas egna verksamhetsfält.
Kyrkans Hus invigdes den 12 oktober 1994 med många gäster både från närområdet och från de många samverkanspartner på olika håll som avdelningarna i Kyrkans Hus har. Husinvigningen inleddes med invigning av husets eget kapell som bär namnet "Marias lovsång".
2.1 Ombudsmötet
Enligt stiftelseurkunden består ombudsmötet av de personer som är valda att vara ledamöter av
kyrkomötet. Det är förutsatt att ombudsmötets sammanträden ska äga rum under pågående
kyrkomöte.
Ombudsmötet har under det kyrkomöte som pågick den 16-27 augusti 1994 fattat beslut med anledning av nio skrivelser från stiftelsens styrelse och 44 motioner från ombudsmötets ledamöter. Behandlingen har resulterat i 14 skrivelser till styrelsen. Vid ombudsmötets frågestund besvarades 13 frågor ställda till styrelsen eller till nämndernas ordföranden.
2.2 Styrelsen och dess arbetsutskott
Stiftelsens styrelse utgörs enligt stadgarna av de personer som tillika är ledamöter av Svenska
kyrkans centralstyrelse med de för dem valda ersättarna som ersättare. Ombudsmötet fastställde 1989
en instruktion för styrelsen, ändrad senast vid ombudsmötet 1992. Styrelsen arbetar enligt en i
december 1989 antagen arbetsordning.
Styrelsens sammansättning under året framgår av Centralstyrelsens till kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelse för 1994, CsSkr 1995:2.
Styrelsen har under 1994 haft nio sammanträden, nämligen 19-20 januari i Uppsala, den 24 mars i Uppsala, den 18-19 maj i Sigtuna, den 18 augusti i Stockholm, den 23 augusti i Stockholm, den 24 augusti i Stockholm, den 28-29 september i Växjö samt den 10 november i Uppsala.
Styrelsens arbetsutskott består av ledamöterna i Centralstyrelsens arbetsutskott med de för dem valda ersättarna som ersättare. Arbetsutskottets sammansättning framgår av Centralstyrelsens verksamhetsberättelse, CsSkr 1995:2.
Arbetsutskottet har under året haft 15 sammanträden.
2.3 Nämnder
Den närmare inriktningen av den rikskyrkliga verksamhet som stiftelsen bedriver bestäms av de fem
verksamhetsansvariga nämnderna. Dessa är Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans
utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet
och Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Nämnderna arbetar enligt av
ombudsmötet 1989 fastställda instruktioner, med vissa ändringar beslutade 1991.
Nämnderna avger egna verksamhetsberättelser, av vilka framgår varje nämnds sammansättning samt omfattningen och inriktningen av den bedrivna verksamheten.
Förhållandet mellan styrelse och nämnder framgår bland annat av stadgandet i varje nämnds instruktion att nämnden ska underställa styrelsen prövningen av ärenden som berör Svenska kyrkan som helhet eller som avser också andra verksamhetsområden än nämndens eget.
Nämndernas verksamhetsberättelser läggs fram för ombudsmötet av styrelsen (StSkr 1995:504-508).
På sedvanligt sätt redovisas i detta avsnitt styrelsens behandling av skrivelser från ombudsmötet.
Om ett ärende har överlämnats till annat organ för yttrande eller för beredning avser styrelsen att själv behandla ärendet på nytt. Det redovisas därför som "inte slutbehandlat". Om ett ärende däremot har överlämnats till annat organ för handläggning har styrelsen gjort bedömningen att ärendet helt hör hemma inom organets verksamhetsområde. Styrelsen kommer därför inte att ta upp ärendet igen. Det anges därför som, ur styrelsens synpunkt, slutbehandlat.
En samlad förteckning över de skrivelser från ombudsmötet - såväl 1994 som tidigare - som vid ingången av 1995 inte var avslutade bifogas (bilaga 1). Av förteckningen framgår var ärendet handläggs. För en närmare redovisning av de ärenden som överlämnats till någon nämnd hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.
3.1 1991 års ombudsmötes skrivelser
Oskr 1991:25 med OK 1991:502 om Skeppsholmskyrkan som rikskyrkligt kulturcentrum
Ombudsmötet beslutade bifalla kulturutskottets hemställan innebärande bland annat att SFRV:s styrelse skulle utreda frågan om ett eventuellt kyrkligt kulturcentrum, dess placering och finansiering.
Styrelsen har låtit göra en översyn av det rikskyrkliga arbetet med kulturfrågor. Resultatet redovisas i rapporten (SKU 1994:5) Svenska kyrkans kulturarbete. Där behandlas även frågan om ett kyrkligt kulturcentrum med en förläggning till Skeppsholmskyrkan som ett alternativ. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten, redovisning av remissutfallet och styrelsens förslag till det fortsatta arbetet med kulturfrågor på riksnivå återfinns i styrelsens skrivelse StSkr 1995:501 med förslag till budget för SFRV för 1996.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
3.2 1992 års ombudsmötes skrivelser
1. Oskr 1992:6 med OK 1992:506 om Svenska kyrkans statistik
Ombudsmötet har framhållit behovet av en mindre omfattande, enkelt och lättillgängligt utformad redovisning av den aktuella verksamheten inom Svenska kyrkan. En sådan redogörelse skulle med regelbunden utgivning kunna fungera som introduktion och faktainsamling om kyrkans arbete och organisation för nya förtroendevalda och anställda, liksom för massmedierna.
Ärendet handläggs hos forskningssekretariatet, som diskuterat kyrkostatistikens innehåll med olika intressenter och även arbetat med utveckling av församlingsstatistiken i flera avseenden. Särskilda arbetsgrupper har tillsatts för att arbeta med utvecklingen av kyrkostatistiken inom områdena kultur och barn/ungdom. Problem kvarstår beträffande rapporteringen av den kyrkliga verksamhet som inte är församlingsanknuten.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
2. Oskr 1992:20 med OK 1992:501 om medeltida kyrkmålningar
Ombudsmötet beslutade ge SFRV:s styrelse tillkänna vad kulturutskottet anfört, innebärande att en sammanställning borde göras över de kyrkor som är aktuella för framtagande och restaurering av medeltida målningar.
Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för juridik och förvaltning, som kontaktat Riksantikvarieämbetet i frågan. Även arbetet inom 1993 års kyrkobyggnadsutredning kan bli av betydelse i sammanhanget.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
3. Oskr 1992:21 med OK 1992:502 om Skeppsholmskyrkan som rikskyrkligt kulturcentrum
Ombudsmötet har konstaterat att utredning om det rikskyrkliga kulturarbetet pågår och avvaktar beslutsunderlag.
Se den redovisning som återfinns ovan under Oskr 1991:25 med OK 1991:502 om Skeppsholmskyrkan som rikskyrkligt kulturcentrum.
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. Oskr 1992:22 med OK 1992:505 om Svenska kyrkan och TV-mediet
Ombudsmötet har givit SFRV:s styrelse tillkänna vad kulturutskottet yttrat om bland annat det önskvärda i att kyrkan via TV-mediet kommer i kontakt med människor som står utanför kyrkans liv och arbete, om fortsatt arbete enligt de intentioner som angavs i den tidigare kyrkliga AV-utredningen och om möjligheterna att starta ett kyrkligt bolag för TV-produktion.
Ärendet handläggs hos Svenska kyrkans information, som har fortlöpande kontakt med religionsredaktionerna vid Sveriges Television AB bl.a. i syfte att främja programkvaliteten. Man har också under året lämnat ekonomiskt stöd till livsåskådningsprogram för TV. Vidare har samförstånd uppnåtts mellan Verbum, SFRV och Svenska Missionsförbundet om att ett TV-produktionsbolag kan startas inom Verbums ram. Arbetet har avancerat fram till konstruktion av bolagsform.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
3.3 1993 års ombudsmötes skrivelser
1. Oskr 1993:504 med OF 1993:505 om samboförhållanden bland kyrkligt anställda
Ombudsmötet har begärt att styrelsen skall vidta de åtgärder som behövs för att klargöra Svenska kyrkans linje i fråga om samboförhållanden.
Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans teologiska kommitté för beredning. Läget i arbetet redovisas i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse (CsSkr 1995:2). Där framgår att arbete påbörjats med att utforma ett juridiskt och etiskt begrundat material till stöd för ett kyrkans beslut vad gäller samboförhållanden bland kyrkligt anställda. Frågan har aktualiserat behovet av formulerandet av ett grundläggande social-etiskt dokument, vilket teologiska kommittén också
arbetar med för närvarande.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
2. Oskr 1993:506 med OK 1993:504 om underhållningsvåldet i massmedia
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att vidta kraftfulla åtgärder för att bilda opinion mot underhållningsvåldet i massmedia.
Ärendet har handlagts hos Svenska kyrkans information. Fem regionala seminarier om våldsskild-
ringar i TV och på film har genomförts i samverkan med fyra stift och Kyrkans utbildningscentrum/Sigtuna folkhögskola. Deltagare i seminarierna, som haft temat "Våldet i vardagsrummet", har varit barn- och ungdomsledare inom Svenska kyrkan. Målet har varit att ge information om aktuell forskning på området, förmedla verktyg för analys av TV-program och film samt stödja ledarna i att i församlingsverksamheten arbeta med barns och ungdomars upplevelse av våldsskildringar på TV och film. Föreläsningarna vid seminarierna sammanställs i en rapportbok.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
3. Oskr 1993:509 med OEo 1993:503 om kristliga fallskärmar
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse vidtar åtgärder för att ett personalpolitiskt policydokument för anställda i Svenska kyrkan utarbetas.
Ett yttrande har begärts från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. När detta föreligger får behovet av ytterligare åtgärder prövas.
Beträffande den rikskyrkliga organisationen pågår arbete med personalpolitisk policy.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
4. Oskr 1993:514 med OUb 1993:504 om Kyrkans utbildningscentrum
Ombudsmötet har begärt att styrelsen låter utforma riktlinjer för ansvarsfördelning och samordning mellan stiften och centrala utbildningsanordnare.
Ärendet har förts till den utredning för en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation som styrelsen tillsatte i juni 1994. Utredningen beräknas vara klar före utgången av 1995 och kunna redovisas för ombudsmötet 1996.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
5. Oskr 1993:517 med OO 1993:511 om riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan kyrkans förtroendevalda och anställda
Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att söka vägar för att göra ansvarsfördelningen mellan kyrkans förtroendevalda och anställda tydlig.
Styrelsen har fört detta till pågående utredning om kyrkoherdens övergripande chefsansvar. Läget i denna utredning redovisas i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse (CsSkr 1995:2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
6. Oskr 1993:519 med OO 1993:513 om revisionens organisation inom SFRV
Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att vidta åtgärder beträffande samordning av revisionsfunktionen beträffande de fyra rikskyrkliga stiftelserna.
De fyra rikskyrkliga stiftelserna har, som ett viktigt steg, fattat beslut om att så snart som möjligt utse gemensam auktoriserad revisor.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
7. Oskr 1993:521 med OK 1993:505 om söndagsbeteckning i almanackor
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att på lämpligt sätt till aktuella förlag framföra värdet av att sön- och helgdagsbeteckningar innefattas i kalendrar och almanackor.
Ärendet har förts till Svenska kyrkans information, som till Almanacksförlaget - som producerar material till en mängd andra utgivare av almanackor och kalendrar - , till ICA-förlaget och KF och ytterligare förlag framfört vad ombudsmötet begärt. Almanacksförlaget har därutöver lovat återinföra notering om kyrkoval i almanackan.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
8. Oskr 1993:522 med OF 1993:514 om Svenska kyrkans inställning till antisemitismen
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande från antisemitism, bland annat i kyrkans undervisning i olika åldrar, i kyrkans utbildningar och genom ekumeniska insatser.
Ärendet har förts till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta dels ett slags programförklaring rörande Svenska kyrkans syn på dessa frågor, dels en fördjupad analys av det större problemkomplex det här är fråga om.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
9. Oskr 1993:523 med OF 1993:516 om reflektion kring kyrkans sociala engagemang
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att skapa förutsättningar för en fortlöpande teologisk reflektion i samhällsfrågor som underlag för ställningstaganden i etiska frågor.
Ärendet ligger numera hos Svenska kyrkans teologiska kommitté, som givit en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till ett skapelseteologiskt begrundat social-etiskt program.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
10. Oskr 1993:524 med OF 1993:517 om Svenska kyrkan och samerna
Ombudsmötet har ansett det angeläget att Svenska kyrkan uppmärksammar den samiska befolkningens situation. Ombudsmötet har också begärt att SFRV:s styrelse hos regeringen begär att Sveriges möjligheter att ratificera Internationella arbetarorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder.
Beträffande samerna har styrelsen tillsatt en särskild utredning med uppgift att finna en lämplig form för att tillgodose den samiska befolkningens behov av egen representation på olika nivåer inom Svenska kyrkan. Utredningsgruppen förväntas avge sitt betänkande under våren 1995.
Frågan om uppvaktning av regeringen om ILO-konventionen bereds i styrelsens kansli.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
11. Oskr 1993:526 med OEu 1993:504 om Svenska kyrkans medlemskap i Europeiska Ekumeniska Kommissionen för kyrka och samhälle, EECCS
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att inleda förhandlingar med EECCS om medlemskap för Svenska kyrkan.
Besök hos och diskussioner med EECCS har från styrelsens sida förekommit under såväl 1993 som 1994. Svenska kyrkan hade deltagare vid ett av EECCS anordnat seminarium inför Sveriges, Norges, Finlands och Österrikes folkomröstningar i EU-frågan. Därvid kunde konstateras att då såväl Nordiska Ekumeniska Rådet som Sveriges Kristna Råd är associativa medlemmar i EECCS har Svenska kyrkan som medlemskyrka i bägge organisationerna möjlighet att nära följa och även delta i EECCS arbete. Styrelsens arbetsgrupp för europafrågor har tillstyrkt att Svenska kyrkan söker associativt medlemskap. Styrelsens arbetsutskott har emellertid funnit att frågan om medlemskap i EECCS bör behandlas i ett samlat sammanhang med Svenska kyrkans engagemang i och ekonomiska bidrag till ekumeniska centrala och regionala organ. Ett arbete med att ta fram ett underlag för principiellt ställningstagande i denna senare större fråga har inletts i styrelsens sekretariat.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
12. Oskr 1993:529 med OO 1993:514 om jämställdhet mellan kvinnor och män i förtroendevalda organ i Svenska kyrkan
Ombudsmötet har givit SFRV:s styrelse tillkänna sin mening att åtgärder för att kvinnor och män på ett mer jämlikt sätt ska kunna samverka i de rikskyrkliga organen beaktas i pågående arbete med en skrivelse till ombudsmötet om jämställdhet.
Styrelsen skrivelse om jämställdheten i Svenska kyrkan föreligger vid 1995 års ombudsmöte (StSkr 1995:509). I skrivelsen föreslås åtgärder bland annat rörande jämställdhet i de förtroendevalda organen på riksnivå.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
1. Oskr 1994:501 med OF 1994:506 om slakt enligt judisk och muslimsk ordning
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att hos regeringen begära en förnyad, samlad prövning av frågan om alternativa metoder för slakt enligt judisk och muslimsk ordning vilka är förenliga med religionsfrihetslagen, djurskyddslagen och annan svensk lag.
Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för teologi och ekumenik, där man vid beredningen av en skrivelse till regeringen konstaterat att det finns anledning att avvakta resultatet av pågående utredningsarbete i religionsfrihetsfrågor.
För det första kan konstateras att Sveriges inträde i EU har medfört att det i praktiken blivit lättare att importera koscher-kött. Vidare kommer frågans rättsliga och etiska dimensioner att behandlas inom ramen för en statlig utredning, villken beslutades i november 1994. Utredningen gäller en omfattande översyn av invandrarpolitken. I utredningens direktiv heter det bl.a. att utredningen skall "bedöma i vad mån det är möjligt för invandrare att i sitt dagliga liv i Sverige leva i enlighet med sin religiösa uppfattning".
Den invandrarpolitiska kommittén skall avge sitt betänkande i december 1995 och kommer att inbjuda företrädare för icke-statliga organisationer, inklusive kyrkor och samfund, till överläggningar under hösten 1995, varvid Svenska kyrkan kommer att framföra sina synpunkter och förslag.
Därtill kan nämnas att Svenska kyrkan 1994 fick möjlighet att utse en representant, Payandé Ahlbäck, till en ny expertgrupp inom Europarådet, vilken fått uppdraget att utreda invandrares möjligheter - lagliga och praktiska - att utöva sin religion i Europarådets medlemsstater. Denna expertgrupp besökte Sverige i mars 1995, varvid man bl.a. träffade företrädare för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och två av de muslimska riksförbunden.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
2. Oskr 1994:502 med OUb 1994:502 om karitativ profilutbildning
Ombudsmötet har begärt att, inom befintlig ekonomisk ram, frågan om teologie kandidatexamen med beteendevetenskaplig inriktning och kompletterande fackstudier som behörighetsvillkor till karitativ profilutbildning utreds.
Ärendet har överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
3. Oskr 1994:503 med OUb 1994:503 om magisterexamen
Ombudsmötet har begärt att styrelsen, inom befintlig ekonomisk ram, låter utreda hur vidareutbildningarna inom Svenska kyrkan kan utvecklas.
Ärendet har överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
4. Oskr 1994:504 med OK 1994:501 om friidrotts-VM i Göteborg 1995
Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att hos kyrkofonden ansöka om medel för friidrotts- VM 1995 i Göteborg för kyrkliga och pastorala insatser.
Kyrkofonden har beviljat Göteborgs stift extra stiftsbidrag på 500 000 kronor för ändamålet. Ombudsmötets begäran har på detta sätt tillgodosetts.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
5. Oskr 1994:505 med OO 1994:504 om opinionsyttringar
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse till 1995 års ombudsmötet lämnar förslag till rekommendationer för genomförande av offentliga opinionsyttringar.
Styrelsen avser att redovisa sin behandling av ärendet i skrivelsen StSkr 1995:503 med redogörelse för vissa ärenden under första halvåret 1995.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
6. Oskr 1994:506 med OF 1994:503 om inomkyrkliga gruppers och rörelsers hemortsrätt i Svenska kyrkan
Ombudsmötet har begärt att styrelsen tillsammans med biskoparna ska utarbeta riktlinjer för hur önskemål om alternativa gudstjänstordningar - i sammanhanget åsyftades främst äldre liturgiska böcker - ska mötas på ett positivt sätt. Församlingsutskottet uttalade dock att användningen av äldre kyrkliga böcker snarare borde vara undantag än regel och något som i varje individuellt fall regleras av kyrkan.
Styrelsen har gjort bedömningen att en reglering av dessa frågor närmast är en sak för arbetet med en kommande kyrkoordning för Svenska kyrkan. Skrivelsen har därför förts till Kyrkoordningskommittén för beaktande vid utarbetandet av förslag till kyrkoordning.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
7. Oskr 1994:507 med OO 1994:506 om verksamhetsberättelse för SFRV år 1993
Samtidigt som ombudsmötet godkände verksamhetsberättelsen gavs styrelsen tillkänna vad kulturutskottet anfört på vissa punkter. Dessa gällde synpunkter på två aktuella utredningar, dels utvärderingen av forskningsrådets arbete, dels översynen av arbetet med kulturfrågor. Vidare angavs strategiskt viktiga områden för information och media, bl a nämndes vikten av information om de nya kyrkotillhörighetsreglerna samt dialog med Sveriges Television och andra TV-kanaler om behovet av religiösa program och gudstjänster. Slutligen framhölls att SFRV:s verksamhet måste innehålla klart definierade, mätbara mål samt att det var positivt med en kompletterande, mer populärt hållen beskrivning av verksamheten i Svenska kyrkans organisation på riksnivå.
Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans information, som dels har planlagt informationsarbetet kring de nya kyrkotillhörighetsreglerna, dels håller fortlöpande kontakt med Sveriges Television samt i ett remissyttrande om public service-televisionen under 1994 dessutom särskilt tryckt på behoven av förkunnelseprogram. Kulturutskottets synpunkter har beaktats vid övervägandena om åtgärder med anledning av utvärderingen av forskningsrådets arbete och översynen av kulturarbetet. I sitt förslag till verksamhetsplan och budget för 1995 har styrelsen strävat efter att utveckla målformuleringarna på det sätt ombudsmötet önskat.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
8. Oskr 1994:508 med OEo 1994:502 om budget för SFRV år 1995
I samband med fastställandet av SFRV:s budget för 1995 gav ombudsmötet som sin mening styrelsen till känna vissa synpunkter i fråga om redovisnings- och budgetteknik. En översyn borde göras av budgetskrivelsens utformning och redovisningsteknik. Budgetskrivelsen behöver förbättras vad avser överskådlighet, tillgänglighet, stringens och redovisningsteknisk utformning.
Vidare framfördes behovet av en utvärdering av Församlingsnämndens verksamhet med hänsyn till den genomgripande omstrukturering av nämndens kansli och verksamhet som ägt rum under senare år.
Med skrivelsen med verksamhetsplan och budget för 1996 har styrelsen tagit steg i den riktning ombudsmötet efterlyst. Skrivelsen bygger beträffande den rikskyrkliga organisationens olika enheter på avsnitt med målangivelser, avsnitt med verksamhetsplanen i koncentrerad form samt ekonomisk sammanfattning av rambudgetkaraktär. Detta tillsammans med en fortsatt utveckling av den framställning av verksamhet och budget i mer populär form, som introducerades vid ombudsmötet 1994, bedömer styrelsen skall bidra till den större tydlighet och tillgänglighet ombudsmötet önskat. Med det nya ekonomihanterings- och redovisningssystem, som för närvarande håller på att byggas upp inom den rikskyrkliga organisationens gemensamma administrativa avdelning, kan till kommande år fler steg tas på denna väg.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
9. Oskr 1994:509 med OO 1994:503 om utformningen av nämndernas verksamhetsberättelser
Ombudsmötet har givit styrelsen till känna vad organisationsutskottet anfört beträffande måluppfyllelse, mätbara mål samt behovet av finansiell redogörelse för vilka beslut som verkställts under ifrågavarande budgetår eller avses finansieras inom ramen för kommande budget.
Styrelsen har noterat ombudsmötets önskemål. Sedan tidigare redovisas varje år översiktligt läget beträffande de skrivelser som överlämnats från ombudsmötet. Att komplettera denna - och annan verksamhetsredovisning - med finansiell redogörelse har inte varit möjligt till 1995 med hänsyn till pågående arbete i SFRV:s administrativa avdelning att bygga upp nya ekonomihanterings- och redovisningssystem. På sikt kommer möjligheterna att förbättras.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
10. Oskr 1994:510 med OF 1994:509 om klarare kristet ställningstagande i abortfrågan
Ombudsmötet har begärt att styrelsen ska låta utarbeta riktlinjer för hur kyrkan bäst kan erbjuda kristen själavård och kärlekens gemenskap till de kvinnor som genomgått abort.
Ärendet har överlämnats till Församlingsnämnden för handläggning.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
11. Oskr 1994:511 med OF 1994:510 om utveckling av ungas ansvarstagande i Svenska kyrkan
Ombudsmötet har begärt att styrelsen vidtar åtgärder för att främja och stimulera den yngre generationens vilja, kompetens och möjligheter att gå in i ansvarstaganden som ledare och beslutsfattare i kyrkan. Vidare har ombudsmötet begärt att styrelsen ska låta upprätta och genomföra former för att utveckla morgondagens ledare och därvid se över vilka tänkbara former och metoder samt samarbetspartner som kan vara de bästa.
Styrelsens arbetsutskott har inlett överläggningar med företrädare för Svenska kyrkans unga om dessa frågor. Utbildningsnämnden har i sitt 1991-95 löpande chefs- och ledarskapsutvecklingsprojekt under slutfasen haft en särskild seminarieserie för att främja kvinnligt ledarskap i Svenska kyrkan. I denna serie har bland annat infogats en till Kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna anknuten satsning på Ungt jämställt ledarskap.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
12. Oskr 1994:512 med OF 1994:511 om religionsundervisning i skolan
Ombudsmötet har beslutat uppdra åt SFRV:s styrelse att tillskriva regeringen med begäran att 3 kap 12 andra stycket i skollagen om befrielse från religionsundervisning upphävs.
Styrelsen har i december 1994 tillskrivit regeringen i enlighet med ombudsmötets uppdrag.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
13. Oskr 1994:513 med OK 1994:503 om gudstjänster i TV
I anslutning till behandlingen av en motion om söndagliga gudstjänster i TV har ombudsmötet givit styrelsen till känna vad kulturutskottet anfört om att målet med fler TV-sända gudstjänster bättre nås genom samtal och dialog med TV-producenterna än genom att krav ställs på Sveriges Television.
Styrelsen har konstaterat att Svenska kyrkans information står i fortlöpande kontakt med Sveriges Television och därvid både hävdar vikten av ett public service-företag står till tjänst med förkunnelse- och livsåskådningsprogram och på olika vägar söker främja kvaliteten på programmen. Den dialog som efterfrågas är således för handen.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
14. Oskr 1994:514 med OEu 1994:505 om 1993 års ombudsmötes uttalande om bojkott av Nestlé
Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att på det sätt som redovisas i StSkr 1994:509 verka för amning och mot skadlig användning av bröstmjölksersättning i tredje världen samt mot marknadsföring av bröstmjölksersättning i strid mot internationella regler.
Styrelsen har uppdragit åt en arbetsgrupp med representanter för Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen, Sveriges Kristna Råd och styrelsens sekretariat för teologi och ekumenik att utarbeta en åtgärdsplan. Överläggningar har också förts med SKM:s och Lutherhjälpens direktorer mot bakgrund av att ärendet ligger inom dessa nämnders ansvarsområde och att ombudsmötets beslut därför bör förverkligas av dessa. Direktorerna har därvid biträtt en sådan lösning.
Styrelsen har därefter givit SKM och Lutherhjälpen i uppdrag att i enlighet med den utarbetade åtgärdsplanen genomföra ombudsmötets beslut.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Svenska kyrkans forskningsråd
Svenska kyrkans forskningsråd inrättades den 1 december 1988. En instruktion fastställdes i december 1989.
Ledamöter i rådet för mandatperioden 1992-95 är biskop Martin Lind, Linköping (ordförande), direktor Birgitta Larsson, Sigtuna (vice ordförande), professor Egil Johansson, Umeå, docent Mereth Lindgren, Enskede, rektor Karin Nyberg Fleisher, Sollentuna, kontraktsprost Dag Sandahl, Kalmar, biskop Biörn Fjärstedt, Visby, professor Carl-Reinhold Bråkenhielm, Uppsala och professor Göran Gustafsson, Lund.
En arbetsgrupp bestående av centralstyrelseledamoten Birgitta Ericsson Löfgren, ordförande, docent Carl Axel Aurelius, domprost Anders Björnberg med sekreteraren för teologi Johan F Dalman som sekreterare, presenterade på styrelsens uppdrag under våren 1994 en utvärdering av det hittillsvarande arbetet i Svenska kyrkans forskningsråd, se Svenska kyrkans utredningar 1994:6.
Arbetsgruppen hade genom en rad kontakter på riks-, stifts- och församlingsnivå sökt skapa sig en bild av forskningen inom Svenska kyrkan så som den hittills bedrivits och förmedlats genom forskningsrådets försorg. Studien visade att det bland forskare och övriga intressenter inom kyrka och samhälle föreligger intresse för forskningsrådet som sådant men att tveksamhet finns rörande de medel och organisatoriska modeller detta valt för sin verksamhet. Kyrkans samlade forskningskompetens i form av disputerade präster och på olika sätt vetenskapligt kvalificerade lekmän utgör en hittills ringa utnyttjad kompetensresurs.
Utvärderingsgruppen presenterade på grundval härav ett förslag, innebärande en samordning av forskarna i ett rikstäckande forskningsnätverk, vilka på regional nivå skulle kunna samlas för gemensamt vetenskapsutbyte. Arbetet föreslogs samordnas genom en stiftslektorsfunktion, dvs. en för varje stift individuellt utformad samordningsfunktion varvid forskningssekretariatets uppgift, utöver egen forskning, skulle bli att stimulera och understödja ett sådant lokalt förankrat arbete. Rådets sekretariat får stödjande, förmedlande, granskande och sammanhållande uppgifter.
Arbetsgruppens rapport gick under hösten 1994 ut på remiss till landets stiftsstyrelser, teologiska fakulteter, forskningsorgan med teologisk inriktning med flera intressenter. Remissomgången pekade på ett utbrett stöd för utvärderingens huvudsakliga slutsatser, även om flertalet remissorgan ville se en fortsatt bearbetning av forskningsnätverkets konkreta utformning. Man bejakade forskningsorganisationens decentralisering och breddning men underströk att en sådan ambition måste ske med beaktande av kvalitetsfrågorna. Flera remissinstanser uttryckte också en önskan om fortsatta diskussioner rörande organisationsförslagets finansiella konsekvenser.
Styrelsens överväganden och förslag med anledning av utvärderingen och remissutfallet redovisas i styrelsens skrivelse till ombudsmötet 1995 (StSkr 1995:501) med förslag till verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation år 1996. Där återfinns också som bilaga sammanfattningar av utvärderingsgruppens rapport och remissutfallet.
Forskningsrådets verksamhetsberättelse för 1994 bifogas som bilaga 2.
Svenska kyrkans kulturråd
Svenska kyrkans kulturråd fick sitt nuvarande verksamhetsområde genom de förändringar som beslutades per den 1 januari 1990, då det förutvarande Svenska kyrkans kulturinstitutet upphörde.
Ledamöter i kulturrådet under 1994 har varit tandläkare Ingrid Johansson (ordförande), producent Bengt Bergius (vice ordförande), arkitekt Jerk Alton, konstnären Pär Andersson, författaren Maria Bergom Larsson, författaren Ylva Eggehorn och musiker Anders Nyberg.
Styrelsen har låtit genomföra en översyn av Svenska kyrkans arbete på riksnivå med kulturfrågor. Översynen redovisades i rapporten (SKU 1994:5) Svenska kyrkans kulturarbete - en rapport om det rikskyrkliga arbetet med kulturfrågor. Rapporten har varit remitterad under 1994. Styrelsens överväganden och förslag med anledning av översynen redovisas i styrelsens skrivelse till ombudsmötet 1995 (StSkr 1995:501) med förslag till verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation år 1996. Där återfinns också som bilaga sammanfattningar av översynsrapporten och remissutfallet.
Med anledning av den nämnda översynen har styrelsen avvaktat med att utse ledamöter i Svenska kyrkans kulturråd fr o m 1995.
Kulturrådets redogörelse för verksamheten under 1994 bifogas som bilaga 3.
Svenska kyrkans teologiska kommitté
Svenska kyrkans teologiska kommitté fungerar som ett rådgivande och beredande organ för ärkebiskopen, Centralstyrelsen och biskopsmötet och ersätter därmed de tidigare organen Biskopsmötets teologiska kommission och Centralstyrelsens ekumeniska kommitté.
Efter beslut i Centralstyrelsen och biskopsmötet under senhösten 1993 utsågs följande ledamöter: advokat Britt-Louise Agrell, docent Carl Axel Aurelius, professor Göran Bexell, rektor LarsOlov Eriksson, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Jonas Jonson, lektor Bo Nylund, direktor Margaretha Ringström och pastor Maria Klasson Sundin. Kommittén har vid sitt första sammanträde utsett biskop Jonson till ordförande och professor Bexell till vice ordförande.
Till sammanträdena adjungeras kyrkosekreteraren och forskningschefen. Från sekretariatet har administrativa sekreteraren Gunborg Blomstrand, protokollsekreterare, och sekreteraren för teologi Johan F Dalman deltagit.
Kommittén, som sammanträtt vid två tillfällen under 1994, har bland annat behandlat och yttrat sig över Borgå-överenskommelsen samt överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och Filippinska oberoende kyrkan. Med anledning av det remissarbete som pågår inom ramen för Sveriges kristna råds arbetsgrupp för gudstjänstfrågor, har kommittén under året avgivit ett yttrande rörande en eventuell nyöversättning av Fader Vår. Den har inlett arbetet med ett svar på Kyrkornas Världsråds dokument Towards a Common Understanding and Vision of the WCC samt haft överläggningar om Svenska kyrkan och antisemitismen och därvid fattat beslut om att utarbeta ett dokument som tydligt klargör Svenska kyrkans avståndstagande från varje form av antisemitism.
En utvärdering av det tioåriga bekännelsearbetet har initierats av kommittén som uppdragit åt docent Carl Axel Aurelius att förbereda studiet i ämnet. Kommittén har också inlett arbetet med att formulera ett socialetiskt program samt i övrigt vidtagit åtgärder för att bearbeta sådana frågor.
Arbetsgruppen för europafrågor
Sedan omprioriteringar gjorts inom europaarbetet i sekretariatet för teologi och ekumenik i samband med pensioneringar och omdisponering av personal, har följande områden erhållit tonvikt i arbetet: ekumeniskt och multilateralt arbete inom Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) och europaarbetet inom Lutherska världsförbundet samt bilateralt samarbete framför allt med de baltiska och östeuropeiska kyrkorna samt de tyska kyrkorna inom ramen för Tysklands förenade evangelisk-lutherska kyrka (VELKD) och den evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD).
Arbetsgruppen för europafrågor har under 1994 haft följande sammansättning: Biskop Henrik Svenungsson, ordförande, direktör Urban Gibson, vice ordförande, godsägare Carl Gustaf von Ehrenheim, biståndssekreterare Eva Christina Nilsson, (fram till 1994-04-25 ersatt av vik. biståndssekreterare Kristina Lundqvist), diakon Margareta Svensson Paràs, MS Daniel Simonsson, som i november ersattes av teol. stud. Mikael Mogren från Svenska kyrkans unga, bitr direktorn Michael Kjörling (adjungerad), kanslichef Ragnar Svenserud samt generaldirektör Christina Rogestam, som dock i januari 1994 meddelade att hon av tidsskäl tvingas avstå från framtida arbete i gruppen. SFRV:s styrelse utsåg ingen efterträdare till Rogestam med hänvisning till den begränsade tid som återstod av mandatperioden.
Birgitta Handog har varit föredragande i arbetsgruppen. Som protokollsekreterare har administrativa sekreteraren Eva Carlestål fungerat.
Arbetsgruppen har haft fyra endagsammanträden under året.
Konferensen för europeiska kyrkor, KEK
(Conference of European Churches, grundat 1959, 118 medlemskyrkor)
Sedan generalförsamlingen i Prag 1992 har Svenska kyrkan på ett tydligare sätt än tidigare både personellt och ekonomiskt stött KEK:s verksamhet. Biskop Svenungsson har ingått i centralkommittén och i den gemensamma arbetsgruppen för KEK och de europeiska katolska biskopskonferensernas råd (CCEE). I denna egenskap har biskop Svenungsson bl.a. deltagit i beslutsprocessen gällande ett andra ekumeniska möte i det fredsarbete som KEK driver i f d Jugoslavien, bl.a. i det trebiskopsbesök som arrangerades i samarbete mellan KEK och CCEE. Biskop Svenungsson har även deltagit i en fredskonferens i Moskva för alla kyrkor i före detta Sovjetunionen samt i det ekumeniska mötet som arrangerades i Tallinn av Lutherska världsförbundet, KEK och Kyrkornas Världsråd.
SFRV:s styrelse utsåg civilekonomen Gerhard Egerhag att ingå i KEK:s budgetkommitté efter Torgny Erling. Denna kommitté har under innevarande verksamhetsperiod försökt komma tillrätta med KEK:s budgetunderskott. För 1993 noterades en deficit om 105 000 CHF och för 1994 cirka 350 000 CHF. Dessa underskott härrör sig i första hand från de stora försämringar i ekonomierna som skett inte bara i Östeuropa, där medlemskyrkorna inte kan betala sina avgifter och inte heller som förut ekonomiskt ansvara för konferenser som arrangeras. Även i Västeuropa har vikande medlemsunderlag och allmän ekonomisk regression bidragit till att kyrkorna inte förmår leva upp till de förväntningar som ställts på dem. KEK har således tvingats till kraftfulla åtgärder, bland annat nedskärning av antalet tjänster i organisationen samt sänkta löner för befintlig personal. Vidare har stark prioritering av verksamheten gjorts för att balansera budgeten för 1995. Så har exempelvis den av generalförsamlingen 1992 beslutade freds- och skiljedomskommittén, som skulle finnas för fredsbevarande åtgärder vid krissituationer i Europa, inte kunnat tillsättas.
Svenska kyrkans medlemsbidrag under 1994 har uppgått till 300 000 kronor inklusive en fondering om 50 000 kronor till kommande generalförsamling. Från Lutherhjälpen har till KEK:s program- och projektverksamhet utgått sammanlagt 371 000 kronor. För 1995 har ombudsmötet i SFRVs budget anvisat sammanlagt 500 000 kronor till KEK. Detta belopp inkluderar finansiering av en större kyrka-stat-konferens. I september 1994 besökte KEK:s generalsekreterare Jean Fischer Sverige för att tillsammans med de svenska medlemskyrkorna diskutera KEK:s finansiella läge och höra om i Sverige fanns beredskap för höjningar av medlemsbidragen och/eller bidrag till den kompensationsfond som KEK inrättat för att balansera uteblivna medlemsavgifter framför allt från kyrkor i östra Europa. Några sådana löften kunde inte ges.
KEK avser att tillsammans med CCEE arrangera ett stort ekumeniskt möte 1997 med temat "Försoning - Guds gåva, källa till nytt liv". För att planera och administrera ett sådant möte behövde KEK förstärka sin personal och anhöll om att Svenska kyrkan skulle sekondera en organisationssekreterare för mötet. I detta fall beräknades kostnaderna till ca 1,6 miljoner kronor. Arbetsgruppen för europafrågor rekommenderade SFRV:s styrelse att anslå sammanlagt 750 000 kronor till KEK för detta ändamål. SFRV:s styrelse godkände förslaget och beslöt att denna summa skulle delas upp på åren 1995-1997.
Den europeiska integrationen
För att stärka kompetensen på sekretariatet för teologi och ekumenik i frågor rörande den europeiska unionen (EU) och den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (OSSE, tidigare ESK) tillsattes en särskild tillfällig referensgrupp (ad hoc-grupp). Gruppen fick i uppdrag att bevaka frågor om EU respektive ESK, bistå sekretariatet i dess arbete med dessa frågor, att informera om den europeiska integrationsprocessen, utarbeta informationsmaterial samt lämna förslag till åtgärder. Ad hoc-gruppen har haft följande sammansättning: Direktör Urban Gibson, ordförande, direktor Peter Weiderud, med.stud. Daniel Simonsson, redaktör Annika Sjöqvist Platzer, konsulent Göran Ternbo, vik. biståndssekreterare Kristina Lundqvist och f. departementsrådet Göran Göransson. Som föredragande har Birgitta Handog och David Axelsson-Fisk fungerat. Eva Carlestål och David Axelsson-Fisk har varit protokollsekreterare. Gruppen har sammanträtt fem gånger under året.
Ad hoc-gruppen har utarbetat förslag till Centralstyrelsens remissvar över Utrikesdepartementets utredning "Sveriges medlemskap i den europeiska unionen" (Ds 1994:48). Förslag till deltagande i olika konferenser och seminarier har gjorts och enskilda ledamöter i gruppen har inför EU-omröstningen deltagit i olika informationsseminarier o dyl.
Med hjälp av en särskilt tillsatt redaktionskommitté har gruppen svarat för utgivningen att den informationspublikation om Svenska kyrkan och det nya Europa, som det beslutats om. Redaktionskommittén bestod av May Inger Frischenfeldt, huvudredaktör, Annika Sjöqvist Platzer, Kristina Lundqvist, Urban Gibson, Göran Göransson och Sven Erik Brodd.
Boken, som utkom i supplementserien för Tro och Tanke och fick titeln Svenska kyrkan i det nya Europa II, utdelades under kyrkomötet till ledamöterna samt sändes till samtliga pastorat. Tillsam mans med ett tidigare bidrag i supplementserien Svenska kyrkan i det nya Europa med föredrag från ett seminarium i Uppsala, ett informationshäfte om de europeiska institutionerna, Handbok för kyrkorna över europeiska institutioner, utgör boken en del av ett informationspaket som tillhandahållits av sekretariatet för teologi och ekumenik. Ytterligare material är Församlingarna och EES-avtalet från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Brysselkontakter
I mars 1994 besökte Urban Gibson, Birgitta Handog och Eva Carlestål Bryssel och Strasbourg i avsikt att närmare lära känna dels de ekumeniska organisationerna, framför allt den europeiska ekumeniska kommissionen för kyrka och samhälle (EECCS), som har kontor såväl i Bryssel som i Strasbourg, dels också knyta kontakter med EKD-representanten i Bryssel och med EU-kommissionens framtidssekretariat och Europarådet. Resan inkluderade även kontakt med TCO-LO, Industriförbundet och SKUT-församlingen i Bryssel.
Vid det av EECCS arrangerade seminariet inför Sveriges, Finlands, Norges och Österrikes folkomröstningar deltog från Svenska kyrkan Dag Sandahl, Karl-Erik Tysk och Birgitta Handog. Då såväl Nordiska Ekumeniska Rådet som Sveriges kristna råd är associativa medlemmar i EECCS har Svenska kyrkan såsom medlemskyrka i bägge organisationerna möjlighet att nära följa och även delta i arbetet inom EECCS.
Arbetsgruppen för europafrågor har i skrivelse till styrelsen om Svenska kyrkan och den europeiska integrationen behandlat frågan om Svenska kyrkans medlemskap i EECCS och organisationens relationer till KEK. Den integration av dessa som i ett tidigare skede diskuterades har inte genomförts. Arbetsgruppen föreslog en policydiskussion om Svenska kyrkan och den europeiska integrationen varvid bland annat bör övervägas vilken roll SKUT och den svenska församlingen i Bryssel kan ha i EU-sammanhang. Vidare föreslogs att det bör skapas regelbundna kontakter mellan Svenska kyrkan och de i EU direkt engagerade svenska politikerna. Arbetsgruppen föreslog också att styrelsen i samverkan med SKR tillskriver regeringen om att en person utses att i den svenska EU-delegationen särskilt ansvara för frågor som kyrkorna kan ha intresse av. En samordning föreslås ske av de nordiska insatserna i Bryssel. Arbetsgruppen föreslog även att Svenska kyrkan söker ett associativt medlemskap i EECCS. SFRV:s arbetsutskott konstaterade emellertid att eftersom Svenska kyrkan har svårigheter med att leva upp till de ekonomiska förväntningar som finns hos de organisationer som vi redan är medlem i, bör frågan om EECCS behandlas i ett helhetssammanhang inom ramen för en planerad översyn av Svenska kyrkans internationella engagemang på längre sikt.
Församlingarna i S:t Petersburg, Tallinn och Gammalsvenskby
Vid sitt sammanträde i februari 1994 beslöt arbetsgruppen för europafrågor att utarbeta principer för Svenska kyrkans samarbete med S:ta Katarina församling i S:t Petersburg. Beslutet föranleddes av att församlingens medlemmar uttalat önskemål om att få status som svensk utlandsförsamling och att enskilda medlemmar av Svenska kyrkan vid besök i St Petersburg kommit med olika utfästelser.
Det policydokument som senare antogs innehåller bl.a. en rekommendation att församlingen ansluter sig till en lokal kyrkofamilj. Uppdrag gavs åt SKUT:s bitr. direktor Michael Kjörling samt europasekreteraren att inleda samtal med Finlands evangelisk-lutherska kyrka om ett eventuellt stöd till församlingen. Regelbunden kontakt med sekretariatet för teologi och ekumenik upprättas och ett vänförsamlingsutbyte etableras mellan S:ta Katarina församling och en lämplig svensk församling. I dokumentet avråds från insamlingar till kyrkorenovering och andra större projekt innan de formella juridiska frågorna beträffande kyrkobyggnaden och övriga byggnader på kyrktomten lösts och församlingsstrukturerna stabiliserats.
Om ett Sverigehus etableras kan det medföra att situationen för församlingen förändras. Dock finns för närvarande inte tillräckligt svenskt underlag för att grunda en SKUT-församling. De få församlingsbor som engagerar sig i verksamheten talar företrädesvis ryska.
Det uppdrag, som inititierades av arbetsgruppen för europafrågor, att närmare utreda S:t Mikaelskyrkans i Tallinn renoveringsbehov har slutförts. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillsatte en grupp bestående av förbundsdirektören Sven Arnström, avdelningschef Hans Pennlöv, K-konsult, arkitekt Kristian Talvik, hyttmästare Olle Jonsson och europasekreterare Birgitta Handog att besiktiga byggnaden. Expertgruppens rapport visar att en investering i storleksordningen 10-12 miljoner svenska kronor krävs för restaureringen. Den remissbehandling som PM om restaurering av S:t Mikaelskyrkan i Tallinn genomgått, visar att varken Svenska kyrkan eller staten har möjligheter att i dagens läge göra en sådan investering, även om byggnaden skulle kunna användas såväl i gudstjänst- och församlingsarbete som i kultursammanhang. Styrelsen vill nu uppmana församlingar och stift till frivilligkollekter och andra insamlingar till byggnadens fromma.
Genom SKUT:s och vänförsamlingens i Huddinge försorg besöks församlingen regelbundet av svensk präst. Antalet svenktalande församlingsmedlemmar är fortfarande ringa och inte heller i Tallinn finns i dag tillräckligt svenskt underlag för att bilda SKUT-församling.
Församlingen i Gammalsvenskby har regelbunden kontakt och samarbete har etablerats med Norra Kyrketorps församling i Skara stift samt med församlingar i Visby stift och ättlingar till gammal-
svenskbybor i Sverige.
Europasamarbete genom Sveriges kristna råd, SKR eller Nordiska Ekumeniska Rådet, NER
I den referensgrupp för europaarbetet som finns knuten till generalsekreteraren vid Sveriges kristna råd ingår Urban Gibson och Birgitta Handog från Svenska kyrkan. Gruppen har till uppgift att tillsammans med generalsekreteraren bevaka och utveckla det europeiska samarbetet mellan å ena sidan rådet och dess medlemskyrkor och å andra sidan olika europeiska organ. I detta arbete måste perspektivet på resten av Europa fördjupas och möjligheten uppmärksammas att stödja ekumeniska processer i olika länder, inte minst i centrala och östra Europa. Under 1994 har gruppen företrädesvis engagerat sig i frågor rörande den europeiska integrationen och EU. Såsom associativ medlem i den europeiska ekumeniska kommissionen för kyrka och samhälle (EECCS) har SKR genom sin referensgrupp att ta ställning till olika frågor som rör denna organisations verksamhet.
Då även NER har ett uppdrag från sina nordiska medlemskyrkor att bevaka den europeiska integrationsprocessen och status som associativ medlem i EECCS, råder ännu oklarhet om Svenska kyrkan i första hand ska relatera till SKR eller till NER.
Ledningsgrupp för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
I Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1994 (CsSkr 1995:2) redovisas i det inledande kapitlet målsättning och inriktning för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka - folkkyrkostudien.
De personer som ingår i ledningsgruppen, tillsatt gemensamt av styrelsen och Församlingsnämnden, är följande: ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande; kyrkoherde Margarethe Isberg, vice ordförande, och Daniel Tisell, Församlingsnämnden; Solveig Olsson, Dag Sandahl och Solveig Likström, Centralstyrelsen; KG Hammare, biskopsmötet; Karl-Göran Linsanger, Sveriges kyrkliga studieförbund, Cecilia Nahnfeldt, Svenska kyrkans unga. Kyrkosekreterare Ragnar Persenius, direktor Anders Eckerdal och informationssekreterare Martin Garlöv deltar i tjänsten.
I samordnings- och förberedelsegruppen ingår Gunnar Weman, Anders Eckerdal, Ragnar Persenius, Martin Garlöv samt projektledaren Siv Likström.
Översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation
Styrelsen tillsatte i juni 1994 en utredning med uppgift att göra en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation. Utredningen syftar till en precisering av utbildningsorganisationen och av de involverade parternas ställning i organisationen. Därvid ska behandlas den nuvarande Utbildningsnämndens roll och frågan om vilken samordnande funktion för utbildningsfrågor som är nödvändig för Svenska kyrkan. En översyn ska göras av Svenska kyrkans utbildningscentrums i Sigtuna uppgifter och av rikskyrkans men också stiftens krav på verksamheten där. Ett av målen med utredningen är vidare att söka former för acceptans av definierade mandat inom Svenska kyrkans fortbildningsverksamhet. I utredningen ska fördelningen av anslag från SFRV till olika utbildningsorganisationer belysas.
Utredningen förväntas lägga fram ett betänkande före 1995 års utgång.
Utredningens direktiv bifogas som bilaga 4. En redogörelse för utredningsarbetet under 1994 bifogas som bilaga 5.
Svenska kyrkan och samerna
Styrelsen har under 1994 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att behandla vissa frågor om Svenska kyrkan och samerna. Utredningen är närmast föranledd av ett uppdrag från ombudsmötet 1993, vilket redovisats ovan (Oskr 1993:524 med OF 1993:517).
En redovisning av gruppens sammansättning och arbetets första fas återfinns som bilaga 6.
4.3 Information och media
Informationsavdelningen, Svenska kyrkans informations, verksamhetsberättelse för 1994 finns som
bilaga 7. Av denna framgår det arbete som bedrivs på informations- och medieområdena.
4.4 Stipendier
År 1993 upptogs för första gången en rikskollekt till Svenska kyrkans stipendieverksamhet. Detta
kollektändamål återkommer vartannat år. I maj 1994 fastställde Styrelsen Riktlinjer för
stipendieverksamheten vid SFRV/Svenska kyrkans sekretariat för teologi och ekumenik. I enlighet
med dessa delas kollekten mellan allmän stipendieverksamhet, det särskilda s.k.
Johannelundsprojektet som gäller baltiska teologers utbildning i Sverige och stöd till deltagare i
internationella konferenser från östra Europa och /eller tredje världen.
Med hjälp av stipendium påbörjade teol. stud. Andreas Önver Cetrez i oktober Graduate School of Ecumenical Studies med temat Education for Diaconia vid Ecumenical Institute Bossey. Sara Martínez Bergström, SKM-missionär i Chile, fick ett stipendium för att delta i Bossey-seminariet Women in Dialogue.
Teol. stud. Jonas Öhman kunde fortsätta sitt volontärarbete i Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen under året tack vare stipendium och ekonomiskt stöd från Lutherhjälpen. Stipendier till teologistudenterna Zane Blaumane och Dace Jaunzeme, Riga, Lettland möjliggjorde en knapp månads litteraturstudium i Uppsala som ett led i deras licentiatstudier. Ett stipendium till teol. stud. Peter Lövei, Uppsala, bidrog till att han kunde acceptera en studieplats vid Evangelisk-lutherska teologiska akademin i Budapest under höstterminen 1994 för forskningsförberedande studier i ungersk kyrkohistoria och ungerskt kyrkoliv.
Ett bidrag till Visby stift möjliggjorde ett bredare deltagande från de baltiska kyrkorna i Teobalt III-konferensen 1994 med temat Vörda livet - vårda Östersjön.
Inom ramen för Svenska kyrkans utbytesprogram med lutherska minoritetskyrkor i Europa genomfördes två besök: den nyprästvigde Jakab Béla och hans hustru Edina, blivande diakonissa i den ungersktalande lutherska kyrkan i Rumänien, studerade svenskt församlingsliv i Överluleå församling, och Margaretha Dockx, verksam som organist i den lutherska kyrkan i Antwerpen besökte Falköpings församling i Skara stift under några höstveckor för att studera svensk kyrkomusik.
Fem präster fick stipendium för deltagande i Strasbourginstitutets 28:e internationella ekumeniska seminarium med temat Ecumenism, Culture and Syncretism, nämligen Johanna Holmström, Stockholms stift, Sara Ahlbom och Carl Axel Aurelius, Linköpings stift, samt Håkan Zetterquist och Gudmund Danielson, Strängnäs stift. I en seminarierapport framhåller man det väsentliga i att Svenska kyrkan sänder deltagare till de årliga seminarierna i Strasbourg som är mycket berikande. En bred sammansättning av deltagargruppen eftersträvas vad gäller ålder, ansvarsställning och språkkunskaper.
Ett stipendium beviljades även till teol. stud. Jakob Tronêt, Uppsala, som antagits till studier i ekumenisk teologi läsåret 1994-95 vid Angelicum i Rom.
Efter nominering av Svenska kyrkan utsågs konsulenten för internationella frågor i Luleå stift, Inger Aasa-Marklund, av Lutherska Världsförbundet att som en av 50 kvinnor från hela världen delta i LVF:s treåriga ledarskapsprogram för yngre kvinnor. Programmet inleddes med ett internationellt ledarskapsseminarium i Bossey i juni, varefter följde arbete som steward under det efterföljande kyrkoledarmötet i Genève. Ledarskapsprogrammet äger rum på olika plan, dels lokalt i den egna hemkyrkan, dels regionalt och dels internationellt. Förhoppningen är att deltagandet i LVF-projektet skall göra det möjligt för Inger Aasa-Marklund att fördjupa sig i arbetet med gudstjänstförnyelse, lekfolkets roll, brobyggandet människor och kyrkor emellan samt att genom egna studier vidga sin teologiska kompetens. Som personlig mentor fungerar missionsdirektor Birgitta Larsson, SKM.
4.5 Samverkan i utrikesarbetet
Den särskilda utredningsgrupp som på förslag av samarbetsrådet EFS-Svenska kyrkan år 1991 hade tillsatts av styrelsen för EFS och Svenska kyrkans centralstyrelse med uppdrag att föreslå former för fördjupad samverkan i utlandsarbetet, lade i maj fram sin slutrapport för respektive styrelse.
Utredningen mynnar ut i ett förslag att en fördjupad samverkan mellan de olika organisationer inom Svenska kyrkan som bedriver utriksarbete bör bygga på följande principer:
1 Vi bör erkänna varandra som delar av Svenska kyrkans utlandsarbete. De olika organisationerna organiserar sin verksamhet i Sverige, så att den klart framstår som en del av hela Svenska kyrkans utlandsarbete.
2 Samverkan bör ges en utformning som inför såväl inhemska som internationella samarbetspartner tydligt klargör att det handlar om en och samma kyrkas utlandsarbete, oberoende av om man kommer i kontakt med EFS, SKM, Lutherhjälpen, SKUT eller Centralstyrelsens ekumeniska arbete.
3 Samverkan bör leda till ett så rationellt utlandsarbete som möjligt inom Svenska kyrkan, inklusive EFS. Det innebär att dubbelarbete skall undvikas, utbyte av erfarenheter ske och direkt samarbete utövas inom en rad viktiga områden.
Utredningsgruppen föreslog vidare att Svenska kyrkans centralstyrelse och EFS styrelse i en första omgång skulle behandla rapporten vid ett gemensamt sammanträde tillsammans med styrelserna för SKM, Lutherhjälpen och SKUT. Ärkebiskopen inbjöd till ett sådant sammanträde i februari 1995.
4.6 Fredsfrågor
På uppdrag av ombudsmötet handläggs fredsfrågor inom sekretariatet för teologi och ekumenik.
Detta har motiverats med att fredsarbetet ofta förutsätter mellankyrkliga kontakter och många
gånger bedrivs av ekumeniska organisationer.
Tillsammans med kyrkorna i USA och Canada har Konferensen för europeiska kyrkor, KEK, ett samarbetsorgan vid namn Churches Human Rights Programme , CHRP, vars uppgift är att följa arbetet inom Europeiska Säkerhetskonferensen, OSSE. Sekretariatet har funnit det vara av värde att stödja detta arbete. Tillsammans med Västerås stift inbjöd man därför KEK:s arbetsgrupp inom CHRP att hålla sitt årsmöte på Rättviks stiftsgård i januari 1994. Därutöver utsågs en representant från Svenska kyrkan att ingå i ett av CHRP:s observatörsteam vid årets stora OSSE-konferens i november i Budapest. Till samma konferens förmedlades också till KEK 20.000 kronor från Svenska Utrikesdepartementet för finansiering av tre observatörer från östra Europa.
Sveriges kristna råd har sitt första fulla verksamhetsår bakom sig. Inom enheten för fred, rättvisa och miljö handläggs frågor som tidigare bearbetats inom bl a Kyrkornas U-forum och Svenska ekumeniska nämnden.
World Congress on Religion and Peace, WCRP, är en världsomspännande interreligiös organisation för fred och rättvisa. Sedan drygt ett år finns en svensk underavdelning i Sverige. Inom WCRP återfinns förutom representanter för Svenska kyrkan och frikyrkorna representanter för judendomen, islam, hinduismen, buddhismen, bahai- och focolare-rörelserna. Ordförande är biskop Biörn Fjärstedt och administrativa sekreteraren Eva Carlestål är sekreterare.
Biskop Biörn Fjärstedt deltog i november i WCRPs femte generalförsamling i Italien. Temat för mötet var "Healing the World: Religions for Peace". Mötet inleddes i Rom med påvens deltagande och fortsatte i Riva del Garda där biskop Biörn Fjärstedt valdes som en av presidenterna och därmed ingår i den internationella styrelsen.
Under året valdes ny styrelse inom Svenska FN-förbundet. Direktör Urban Gibson invaldes som suppleant. Som representant för frivilligorganisationerna har Gibson ingått i den regeringsdelegation som förbereder Sveriges deltagande i FNs sociala toppmöte i Köpenhamn mars 1995.
Utrikesdepartementet inbjuder med jämna mellanrum frivilligorganisationerna till informationsmöten om FN:s och OSSE:s arbete. Dessa möten vittnar om en ständigt öppnare attityd gentemot frivilligorganisationerna. Svenska kyrkan är också företrädd t.ex. i Svenska FN-förbundets olika fora, vid seminarier kring EU och säkerhetspolitiken och när olika frivilligorganisationer diskuterar frågor av gemensamt intresse.
4.7 Svenska kyrkans miljövärn
Svenska kyrkans miljövärn är namnet på Svenska kyrkans miljöprojekt, vilket för åren 1992-94
varit förlagt till Linköpings stift. Styrelsen har beslutat att fr o m 1995 direkt under styrelsen
fullfölja det arbete som bedrivs inom miljövärnet.
En redogörelsen för verksamheten inom Svenska kyrkans miljövärn under 1994 bifogas som bilaga 8.
4.8 Administration och förvaltning
Som framgått av kapitel 1 ovan har under 1994 de fyra rikskyrkliga stiftelserna SFRV, Svenska
kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen bildat en gemensam
förvaltningsdelegation i syfte att tydliggöra och förstärka samordningen av Svenska kyrkans
samlade organisation på riksplanet. En redogörelse för förvaltningsdelegationens arbete under
dess inledande år återfinns som bilaga 9.
Förvaltningsdelegationen handhar frågor som rör den för de fyra stiftelserna gemensamma administrativa avdelningen och den gemensamma personalavdelningen. Personalen i dessa båda avdelningar är emellertid anställd i SFRV.
Sigtuna den 17 maj 1995
Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
Gunnar Weman
Anders Svärd Carl-Eric Lundgren
Birger Hassel Kerstin Bergman
Christina Odenberg Alf G. Johansson
Solveig Olsson Sven-E. Kragh
Dag Sandahl Urban Gibson
Birgitta Ericsson Löfgren Bengt Gustafsson
Ulla Carlson Gunvor Hagelberg
/Sören Ekström
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet den 17 maj 1995.
Närvarande: ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, och ledamöterna Anders Svärd, Carl-Eric Lundgren, Birger Hassel, Kerstin Bergman, Christina Odenberg, Solveig Olsson, Sven-E. Kragh, Dag Sandahl, Urban Gibson, Birgitta Ericsson Löfgren, Bengt Gustafsson och Gunvor Hagelberg samt tjänstgörande ersättarna Bengt Berg och Karin Gustafson.
Föredragande: planeringschef Anders Lindberg.
________________________________
Styrelsen beslöt
att överlämna skrivelsen StSkr 1995:502 med verksamhetsberättelse för år 1994 till ombudsmötet.