Överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Filippinska oberoende kyrkan
Ekumenikutskottets betänkande 1995:1
Skrivelsen
Till utskottet har hänvisats CsSkr 1995:5 vari Centralstyrelsen föreslår kyrkomötet att anta överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Filippinska oberoende kyrkan enligt bilaga 1.
Motionen
Till utskottet har hänvisats motion 1995:44 av Martin Wihlborg och Pekka Heikkinen, vari hemställs
1. att kyrkomötet avslår Centralstyrelsens förslag enligt CsSkr 1995:5
2. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen fortsätter lärosamtalen med Filippinska kyrkan för att undersöka om det finns läromässiga förutsättningar för kyrkogemenskap.
LÄRONÄMNDEN
Enligt Augsburgska bekännelsens sjunde kapitel anges att en fullständig överenskommelse inte krävs mellan kyrkor för att en kyrkogemenskap skall kunna upprättas. Så är inte heller fallet beträffande överenskommelser som tidigare ingåtts med andra kyrkor, t ex genom antagandet av Borgå-deklarationen. Det gäller även för kyrkogemenskapen med andra lutherska kyrkor; olikheterna inom denna gemenskap är i vissa avseenden betydande.
Det är uppenbart att skillnader finns i tro och tradition, men Läronämnden bedömer ej att dessa är av sådan karaktär att de skulle vara kyrkoskiljande.
Läronämnden har för sin del inget att erinra mot att kyrkomötet antar överenskommelsen.
UTSKOTTET
Samarbetet med Filippinska oberoende kyrkan har utvecklats mycket positivt under ett par decennier. Det förarbete som ligger till grund för den nu aktuella skrivelsen har lagt en god grund för närmare relationer mellan kyrkorna. I Läronämndens yttrande konstateras att de skillander som finns mellan kyrkorna i tro och tradition inte är av sådan karaktär att de skulle vara kyrkoskiljande. Utskottet välkomnar därför förslaget till överenskommelsen med Filippinska oberoende kyrkan.
Utskottet finner det angeläget att Svenska kyrkan nu ingår en överenskommelse som till fullo klargör att hon ser Filippinska oberoende kyrkan som en fullvärdig gestaltning av den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan. Detta är av särskild betydelse eftersom IFI har att verka i en omgivning där detta ibland ifrågasätts.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att kyrkomötet med avslag på KMot 1995:44 godkänner den som bilaga 1 till CsSkr 1995:5 bifogade överenskommelsen.
RESERVATION
Martin Wihlborg anför reservation till utskottets övervägande och för fram följande hemställan
1. att kyrkomötet med bifall till KMot 1995:44 yrkande 1 avslår Centralstyrelsens förslag enligt CsSkr 1995:5 samt
2. att kyrkomötet med bifall till KMot 1995:44 yrkande 2 begär att Centralsyrelsen fortsätter lärosamtalen med Filippinska oberoende kyrkan för att undersöka om det finns läromässiga förutsättningar för kyrkogemenskap.
BESLUT
Kyrkomötet beslutade efter votering
att bifalla utskottets hemställan.
Budget för kyrkomötet 1996
Ekonomiutskottets betänkande 1995:1
Skrivelsen
Betänkandet behandlar Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse 1995:1. Utskottet har i ärendet inhämtat upplysningar från förvaltningsdirektören Lars-Olof Hellgren och revisorerna Nils Ola Andersson, Gudrun Larsén och Björn Fernström. I skrivelsen föreslår Centralstyrelsen
att kyrkomötet antar förslaget till budget för kyrkomötet för år 1996.
Utskottet
Centralstyrelsen har i sitt förslag till budget för 1996 beräknat medelsbehovet till drygt 16 miljoner för en sammanträdestid om 12 dagar. Ekonomiutskottet noterar att kostnaderna för kyrkomötet succesivt ökat de senaste åren och menar att detta är en olycklig utveckling när det allmänna läget snarare manar till besparingar. Utskottet konstaterar vidare att det är svårt att på grundval av den förelagda skrivelsen analysera budgeten närmare, eftersom skrivelsen saknar preciserande kommentarer och noter om vad de ökade kostnaderna består i. Utskottet efterlyser emellertid inte enbart utförligare budgetkommentarer, utan anser även att uppställningen av budgeten skall ses över för ökad överskådlighet.
Strävan bör vara, menar utskottet, att hitta en lösning där närheten till kyrkans egna lokaler och personalstyrka kommer att kunna bidra till att hålla möteskostnaderna nere. Utskottet förutsätter att denna typ av kostnadsmedvetna sonderingar fortsättningsvis kommer att göras.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot Centralstyrelsens förslag, varför det tillstyrkes.
Hemställlan
Utskottet hemställer
1. beträffande budget för kyrkomötet 1996
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse 1995:1 godkänner det i skrivelsen redovisade förslaget till budget för kyrkomötet 1996.
2. beträffande anslagsbehovet ur Kyrkofonden för kyrkomötet
att kyrkomötet fastställer anslagsbehovet till 16 650 000 kronor.
Beslut
Kyrkomötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Prästers anställningsförmåner m.m.
Församlingsutskottets betänkande 1995:502
MOTIONERNA
Per Ronquist hemställer i motion 1995:504
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utreda frågan om präst som inte fått tjänst kan överföras till a-kassa sex månader efter introduktionsårets utgång.
I motion 1995:534 av biskop Karl-Johan Tyrberg hemställs
1. att låta utreda frågan om tjänstledighet för studier i enlighet med vad som anförs i motionen,
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse söker bidrag ur Kyrkofonden för studier enligt vad som anförts i motionen.
Läronämnden har inte givit något yttrande.
UTSKOTTET
Utskottet konstaterar med anledning av motion 504 att det föreligger formella hinder för det förslag som motionären framför att den präst som inte fått tjänst sex måander efter pastorsadjunktsåret skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Pastorsadjunkterna idag är tillvidareförordnade. Utskottet vill peka på att endast den som tillhör en arbetslöshetskassa och uppfyller kraven för att erhålla ersättning kan få sådan. Utskottet delar motionärens uppfattning (motion 534) att merkostnaderna för prästernas tjänst till tjänstledighet med B- avdrag vid studier inte bör belasta det enskilda pastoratet. Utskottet anser, i likhet med kyrkomötets beslut med anledning av tidigare motioner, att stiften, som genom domkapitel och stiftsstyrelse beslutar om ledigheten, också till pastoraten bör utbetala de medel som erfordras för att täcka pastoratets merkostnader.
Utskottet konstaterar att Kyrkofonden bland annat har till uppgift att vid behov utjämna den ekonomiska situationen i pastoratet. Pastoratet har dessutom bland annat från prästlönemedel bidragit till Kyrkofonden genom stiftens egendomsförvaltning. Utskottet förordar att stiftssamfälligheterna får ansöka om medel hos Kyrkofonden för att täcka pastoratens merkostnader i samband med prästs ledighet för studier med B-avdrag.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
1. beträffande prästers tillhörighet till a-kassa
att ombudsmötet avslår OMot 1995:504
2. beträffande tjänstledighet för studier med B-avdrag
att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:534 begär att SFRV:s styrelse ombesörjer att förhandlingar upptas med Kyrkofonden och representanter för stiftssamfälligheterna om formerna för bidrag till pastoraten för att täcka merkostnaderna i samband med prästs tjänstledighet för studier med B-avdrag.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla hemställan.
Åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet
Församlingsutskottets betänkade 1995:505
MOTIONEN
Urban Gibson m fl hemställer i motion 1995:526
1. att ombudsmötet i skrivelse till Stiftelsestyrelsen framhåller betydelsen av att MOD-projektet får fortsätta samt uppdrar till Svenska kyrkans representanter i SKR:s organ att verka för en sådan förlängning,
2. att ombudsmötet uttalar sin beredvillighet att ta sin del av ansvaret för att garantera att MOD-projektet ges en treårig fortsättning.
Läronämnden har inte avgivit något yttrande med anledning av motionen.
UTSKOTTET
Utskottet delar motionärens synpunkter rörande betydelsen av ett lokalförankrat antirasistprogram med bred ekumenisk och samhällelig förankring. Under de senaste decenniet har det arrangerats ett antal kampanjer och manifestationer mot rasism och främlingsfientlighet. Frivillig-organisationer och kyrkor, däribland vår egen, har ofta enskilt eller gemensamt stått som huvudmän för dessa. Större kampanjer har, om de inte helt och hållet arrangerats av en statlig myndighet eller liknande officiellt organ, ändå erhållit någon form av statligt stöd. När man i medierna och på andra sätt diskuterar åtgärder för att bekämpa rasism uttrycks ibland tveksamheter om värdet av stora kampanjer. Utskottet har dock erfarit hur MOD-projektet beskrivs som välfungerande och därigenom också är så attraktivt att det genom försålda tjänster, bl. a till Svenska kyrkans församlingar, torde kunna vara i det närmaste självfinansierade. Projektets internationella fortsättning och statliga uppbackning talar vidare för att dess framtid i ekonomiskt avseende är säkrad - Svenska kyrkans direkta ekonomiska garanti förutan. Utskottet vill dock instämma i motionärens uppmaning till Svenska kyrkans representanter i SKR:s olika organ att verka för MOD-projektets förlängning.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:526 yrkande 1, för Stiftelsestyrelsen framhåller betydelsen av att MOD-projektet får fortsätta samt uppmanar Svenska kyrkans representanter i SKR:s organ att verka för en sådan förlängning.
2. att ombudsmötet avslår OMot 1995:526 yrkande 2.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan
Kyrka och arbetslöshet
Församlingsutskottets betänkande 1995:506
Motioner
Församlingsutskottet behandlar i detta betänkande tre motioner om kyrka och arbetslöshet.
I motion 1995:527 av Christina Odenberg m fl hemställs
1. att styrelsen beslutar begära att SFRV:s styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierar ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar - systematiskt, nära och långsiktigt - i ett stort antal lokala projekt i syfte att minska emotionella störningar och stärka självförtroende, kreativitet och socialt engagemang hos ett stort antal arbetslösa,
2. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse förankrar projektet enligt yrkande 1 hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna är beredda att ställa sådana resurser till projektets förfogande - personella och lokalmässiga - att intresserad personal med förutsättningar att bedriva god själavård hos arbetslösa ges tillfälle att ta del av särskilt anpassad utbildning, att arbetsförmedlingar som önskar ett lokalt samarbete med Svenska kyrkans församlingar möter ett positivt gensvar och att flertalet arbetslösa som önskar en särskilt anpassad själavård också kan erhålla en sådan av Svenska kyrkan,
3. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen att före årets slut tillsätta och finansiera en central ledning för projektet enligt yrkande 1,
4. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att före årets slut vara överens om en gemensam, tvåårig projektplan enligt yrkande 1 samt finansiering av framtida, centrala projektkostnader,
I motion 1995:541 av Juhani Rantanen hemställs
att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga här ovannämnda situation och kyrkans möjlighet och skyldighet att utifrån sin kristna människosyn träda den enskilda medmänniskan till hjälp.
I motion 1995:543 av Carl-Henric Grenholm hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse uppdrar åt Församlingsnämnden att för bearbetningen av arbetslivets problem tillsätta en kvalificerad tjänst, utse en särskild kommitté samt ställa erforderliga resurser till förfogande för utbildning, utredningsarbete och konferensverksamhet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det höga antalet arbetslösa i vårt land inte längre kan betraktas som en tillfällighet utan är ett konstant problem som vi har att räkna med i vårt svenska samhälle. Det behövs kraftfulla och genomtänkta insatser från kyrkans sida. Utskottet finner det i motion 527 framställda projektförslaget intressant att kyrkan i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna skall initiera ett rikstäckande samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingarna och Svenska kyrkans församlingar med syfte att stödja och upprätta de arbetslösa.
När det gäller motion 541 konstaterar utskottet att det genom den lag om skuldsanering som trädde i kraft den 1 juli 1994 finns möjlighet att få en lösning för den som hamnat i ekonomisk kris. Det är däremot en diakonal uppgift för kyrkan att stötta den som är arbetslös och hamnat i ekonomiska svårigheter till följd av det.
Utskottet delar den i motion 543 framförda uppfattningen att arbetslivsfrågor är ett område som behöver prioriteras inom kyrkans arbete. Utskottet konstaterar att det för närvarande verkar föreligga en spänning mellan Församlingsnämndens intention och viljeinriktning avseende arbetsområdet kyrka och arbetsliv och det arbete som idag bedrivs. En samordnare för arbetet med kyrka och arbetsliv behövs på central nivå. Enligt vad utskottet erfarit pågår samtal inom Sveriges Kristna Råd om att de skall förstärka sina resurser inom området kyrka och arbetsliv. Utskottet anser därför inte att det kan ta ställning för var en sådan tjänst skall vara placerad eller vilka arbetsuppgifter som bör ligga på den.
Läronämnden
Läronämnden skriver i sitt yttrande över motionerna 1995:527, 541 och 543:
"Det är principiellt viktigt att kyrkan på olika ansvarsnivåer engagerar sig i denna samhällsfråga. I samarbete med alla goda krafter i samhället kan kyrkan och den enskilde kristne utifrån kristen syn på arbete, människovärde och livsmening bearbeta de arbetslösas situation".
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:527 beslutar
a) att begära att SFRV:s styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierar ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar - systematiskt, nära och långsiktigt - i ett stort antal lokala projekt i syfte att minska emotionella störningar och stärka självförtroende, kreativitet och socialt engagemang hos ett stort antal arbetslösa,
b) att begära att SFRV:s styrelse förankrar projektet enligt yrkande 1 hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna är beredda att ställa sådana resurser till projektets förfogande - personella och lokalmässiga - att intresserad personal med förutsättningar att bedriva en god själavård hos arbetslösa ges tillfälle att ta del av särskilt anpassad utbildning, att arbetsförmedlingar som önskar ett lokalt samarbete med Svenska kyrkans församlingar möter ett positivt gensvar och att flertalet arbetslösa som önskar en särskilt anpassad själavård också kan erhålla en sådan av Svenska kyrkan,
c) att begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att få Arbetsmarknadsstyrelsen att före årets slut tillsätta och finansiera en central ledning för projektet enligt yrkande 1,
d) att begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att före årets slut vara överens om en gemensam, tvåårig projektplan enligt yrkande 1 samt finansiering av framtida, centrala projektkostnader.
2. att ombudsmötet avslår OMot 1995:541.
3. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:543 begär att SFRV:s styrelse utreder vilken samordnarfunktion som erfordras inom arbetsområdet kyrka och arbetsliv samt var den skall vara placerad.
Beslut
Ombudsmötet beslutade efter votering och rösträckning, 140 ja och 96 nej
att bifalla utskottets hemställan.
Kyrklig arbetsmiljö
Församlingsutskottets betänkande 1995:512
Motion
I motion 1995:556 av Henry Svensson hemställs
att SFRV tillsätter en utredning med uppgift att föreslå åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för en god psykosocial arbetsmiljö på de kyrkliga arbetsplatserna.
Bakgrund
De kyrkliga arbetsplatserna regleras av de regler, avtal och bestämmelser som råder på den svenska arbetsmarknaden. De syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall och även för att få god arbetsmiljö.
Sedan 1993 sker överläggningar med Arbetsgivarverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Stiftelsestyrelsens kansli, Pastoratsförbundet, samt företrädare för stiftsjurister och personalhandläggare vid domkapitlen. Syftet är att uppnå en korrekt tillämpning av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Utbildningsnämnden bedriver vidare chefsutbildningar för höjd ledarkompetens.
Utskottet
Utskottet konstaterar att utredningar pågår om den psykosociala arbetsmiljön på de kyrkliga arbetsplatserna och att överläggningar sker för att uppnå en korrekt tillämpning av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Utskottet anser inte att det föreligger något ytterligare behov av utredningar.
Utskottet anser att det är viktigt att utbildning bedrivs för förtroendevalda kring arbetsmiljö- och arbetsgivaransvar.
Utskottet vill vidare peka på att de personalvårdscentra som finns i stiften är resurser i sammanhanget. Uppstådda problem beror ofta på oklar arbetsledning och avsaknad av mål för arbetet. Konflikter är oundvikliga, på kyrkliga som på andra arbetsplatser. Det är viktigt att de får kompetent hantering.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:556
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Agenda 21
Församlingsutskottets betänkande 1995:509
Motion
I motion 1995:552 av Roland Johansson hemställs
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en kyrklig Agenda 21 utarbetas för både rikskyrkan, stiftsnivå och lokala församlingar.
Agenda 21 är ett av de konkreta resultaten av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Agenda 21 är den handlingsplan för det 21:a århundradet som konferensen presenterade. Dokumentet, vilket undertecknades av en majoritet av de därvarande stats- och regeringscheferna, innehåller förslag till åtgärder på global, regional, nationell och lokal nivå.
Utskottet
Utskottet delar motionärens synpunkter vad gäller betydelsen av Svenska kyrkans aktiva miljöengagemang. Här bör insatserna inte begränsas till ett internationellt eller nationellt plan utan inriktas så att förutsättningarna för de lokala församlingarnas medverkan i exempelvis kommunens övergripande miljösatsningar underlättas och stimuleras. Utskottet ser därför med tillförsikt fram emot det material som genom Svenska kyrkans miljövärns försorg för närvarande tas fram till hjälp såväl för den enskilde, för de lokala pastoraten, stiften som för Svenska kyrkans rikskyrkliga organ. Med hänsyn till vad som anförts rörande det aktuella arbetet med en kyrklig Agenda 21 anser utskottet motionen härmed vara besvarad.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:552.
Beslut
Ombudsmötet beslutade att bifalla utskottets hemställan.
Miljövänliga drivmedel
Församlingsutskottets betänkande 1995:510
Motion
I motion 1995:544 av Allis Olsson hemställs
att ombudsmötet beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om i första hand skattebefrielse och i andra hand en skattesänkning för svenska, miljövänliga drivmedel.
Utskottet
Utskottet delar motionärens ståndpunkt att församlingar och pastorat bör i konkret handling förverkliga sitt miljöengagemang. Ett steg i rätt riktning är att t ex övergå från maskinbränsle till miljövänlig alkylatbensin inom kyrkogårdsskötseln. Frågan om vilka faktorer som påverkar alkylatbensinens pris är mer komplex än vad motionen antyder.
Hemställan
Församlingsutskottet hemställer
att ombudsmätet avslår OMot 1995:544
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Obligatorisk förpraktik
Utbildningsutskottets betänkande 1995:501
MOTIONEN
Till utskottet har hänvisats motion 1995:520 av Lars Ekbald vari hemställs
att ombudsmötet begär att stiftelsestyrelsen tar sådana initiativ att systemet med förpaktik förändras i enlighet med intentionen i vad som i motionen framförts.
UTSKOTTET
Utskottet noterar att motionären önskar att den obligatoriska förpraktiken för studerande inom pastoral profil skulle ge akademisk poäng och därmed rätt till studiemedel under praktiktiden. Utskottet anser dock inte att det finns någon förutsättning för att få räkna akademiska poäng på den obligatoriska förpraktiken som den för närvarande är utformad delvis beroende på att förpraktiken ska vara handledd samt ingå som en viktig del i stiftens lämplighetsprövning.
Möjlighet att förlägga praktiken till terminen finns om den studerande själv så önskar. Utskottet anser det önskvärt att samma villkor för arvodering gäller för samtliga studerande som utbildar sig inom någon av de fyra utbildningsprofilerna. En möjlighet är en eventuell framtida omfördelning av medel så att Svenska kyrkans grundkurs får bekostas med studiemedel och förpraktikmånaderna i stället finansieras med utbildningsstipendier. Utskottet anser att ansvaret för att lösa arvoderingsfrågan för närvarande bör ligga på stiften.
Frågorna om förpraktikens utformning, förläggning inom de fyra utbildningsprofilerna och dess finansiering bör särskilt uppmärksammas i samband med utvärderingen av hela reformen.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att ombudsmötet avslår OMot 1995:520.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Utbildning av förtroendevalda
Utbildningsutskottets betänkande 1995:502
MOTIONERNA
Till utskottets har hänvisats motion 1995:533 av biskop Karl-Johan Tyrberg vari hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse tar fram ett gemensamt förtroendemannautbildningsprogram för hela Svenska kyrkan.
motion 1995:539av Elisabeth Engberg vari hemställs
att ombudsmötet hos stiftelsens styrelse begär att en långsiktig kompetensutveckling för Svenska kyrkans förtroendevalda utarbetas.
UTSKOTTET
Utskottet anser att yrkandet i motion 1995:539 innefattar intentionen och de grundläggande tankarna i motion 1995:533.
Utbildningsnämnden bör prioritera arbetet att utforma en sådan långsiktig kompetensutvecklingsplan som motionen 1995:539 nämner. I denna bör ingå exemepel på hur en teologisk utbildning för förtroendevalda kan vara utformad. Därvid skall de erfarenheter som gjorts vid utbildningar i olika stift beaktas.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att beträffande OMot 1995:533 avslå motionen,
att beträffande motion OMot 1995:539 bifalla motionen.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Kyrkomusikerutbildningarna
Utbildningsutskottets betänkande 1995:503
MOTIONERNA
Till utskottet har hänvisats motion 1995:505 av Bengt Nilsson vari hemställs
att SFRV:s styrelse låter utarbeta en alternativ utbildningsplan med annat huvudinstrument än orgel,
samt motion 1995:550 av Roland Johansson vari hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse i utbildningsreformen även inkluderar organister.
UTSKOTTET
Utskottet delar uppfattningen att en fortsatt breddning av kantorsutbildningen bör komma till stånd. Orgel bör dock fortsättningsvis vara huvudinstrument eftersom kantorstjänsterna i våra församlingar förutsätter att tjänsteinnehavaren är kompetent som orgelspelare.
Utskottet noterar dock att en process satts igång genom att Utbildningsnämnden under hösten kommer att ta initiativ till överläggning med berörda parter om en breddning av kantorsutbildningen.
Utskottet konstaterar att en alternativ väg för att erhålla behörighet som kantor finns genom den möjlighet som musiklärare har att fullgöra kyrkomusikaliskt tillval vid musikhögskola.
Angående organistutbildningen konstaterar utskottet att även den innehåller undervisning i kyrkokunskap och om gudstjänstens utformning. Organistutbildningen är reglerad i kyrkolagen och är därför inte möjlig att inkludera i utbildningsreformen. Däremot menar utskottet bör samtal föras med musikhögskolorna om möjligheten att rekommendera Svenska kyrkans grundkurs för de studerande inom organistutbildningen.
Genom de samtal som redan nu förs dels mellan Utbildningsnämnden och musikhögskolorna respektive Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, dels mellan musikhögksolorna och de kantorsutbildande skolorna anser utskottet att motionens intention redan är uppfylld.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
att OMot 1995:505 om alternativ kantorsutbildning avslås,
att OMot 1995:550 om kyrkomusikerutbildningen avslås.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Kunskapsutveckling kring religionsmöten
Ekumenikutskottets betänkande 1995:502
Motionen
Till utskottet har överlämnats OMot 1995:546, där Catarina Agrell och Iréne Pierazzi hemställer:
1. att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för SFRV initierar ett projekt med uppgift att finna former för kunskapsutveckling av dialog mellan kristna och muslimer.
2. att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för SFRV arbetar för att Svenska kyrkan får en kunnig representation i arbetsmarknadsdepartmentets samrådsförfarande med frivilligorganisationerna i flykting- och invandrarfrågor samt,
3. att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för SFRV utser lämplig projektledare.
Bakgrund
Svenska kyrkan har idag ingen centralt anställd ansvarig för dialogen mellan kyrkan och islam. SKM:s Mellanösternansvarige Kjell Jonasson, Församlingsnämndens konsulent för invandrar- och flyktingfrågor Leena Björstedt och sekreteraren för ekumenik och internationella frågor Jan Henningsson är de inom den rikskyrkliga organisationen som har ansvarsområden som gränsar till dessa frågor. Ingen av dem har dock dialogen islam-kristendom som prioriterat arbetsområde. Dialogfrågorna har uppmärksammats i seminarier och annan inte regelbundet förekommande verksamhet. I många stift finns särskild kontaktperson för religionsmöte och dithörande frågor. Det finns också lokala kyrkliga projekt och nätverk för möte med muslimer, t ex i Rosengård (Malmö) och i Spånga. Inom Sveriges Kristna Råd (SKR) finns två dialoggrupper, en inom enheten för teologi och lokalekumenik, där Svenska kyrkan företräds av Anita Diel och Jan Henningsson, och en under enheten för Kyrka och samhälle, där Elon Ahlbäck är Svenska kyrkans representant.
Utskottet
Utskottet anser det nödvändigt med ökade satsningar inom Svenska kyrkan för att bearbeta alla aspekter av religionsmötesfrågan. Det är hög tid att ansvaret för detta inom den samlade riksorganisationen klargörs. Utskottet anser också att motionärernas förslag till projekt är lovvärt eftersom fungerande former för kunskapsutveckling i dialogfrågor är av stor betydelse inte bara för relationerna med islam utan också med andra religioner.
Vad gäller Svenska kyrkans representation i arbetsmarknadsdepartementets samrådsförfarande finner utskottet att denna fråga faller inom ramen för Församlingsnämndens arbete. Utskottet utgår från att Svenska kyrkan kommer att erbjudas en plats i det föreslagna samrådet och att detta kommer till stånd utan att ombudsmötet agerar.
Läronämnden
I Läronämnden yttrande, 1995:508, konstateras att religionsmötesfrågorna hittills i första hand relaterats till missionens utlandsverksamhet. Svenska kyrkan saknar en teologisk och pastoralt genomtänkt undervisning om vad det innebär att leva i ett multireligiöst samhälle. En religionsteologi skulle behandla hur kyrkan uppfattar gudstron i andra religioner, dessas symboler, tillbedjansformer och livsmönster. Kyrkan behöver undervisa om de andra religionernas plats i Guds skapelse och betydelse för kyrkans kallelse och uppdrag i vår tid. Läronämnden vill starkt betona behovet av fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågan och av att en vägledande religionsteologi för vår tid formuleras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:546, yrkande 1, begär att stiftelsestyrelsen initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige.
2. att ombudsmötet begär av stiftelsestyrelsen att den vidtar åtgärder som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi.
3. att ombudsmötet avslår OMot 1995:546, yrkande 2 och 3.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Om barnarbete
Ekumenikutskottets betänkande 1995:503
MOTIONEN
I motion 1995:553 av Paul Trossö hemställs att ombudsmötet beslutar
1. att uttala sig för en bojkott av barntillverkade mattor och andra under liknande former barntillverkade varor, samt
2. att begära att Stiftelsestyrelsen genom de internationella organ och kontaktytor man har och förfogar över - exempelvis Kyrkornas Världsråd och Sveriges Kristna Råd - med kraft verkar för att opinionsbildning mot och information om barnarbetet förs ut.
BAKGRUND
1994 års ombudsmöte begärde att styrelsen för SFRV skulle lämna rekommendationer för genomförande av offentliga opinionsyttringar. Styrelsen instämmer i att opinionsyttringar bör bygga på goda utredningar men anser att detta är svårt att uppnå med dagens arbetsformer för ombudsmötet.
Ombudsmötet har tidigare tagit ställning för bojkott av varor vid två tidigare tillfällen. 1987 mot Shell och 1993 mot Nestlé. Vid båda dessa bojkottbeslut fanns en tydlig definition av vilken eller vilka produkter/producenter som skulle bojkottas.
Rädda Barnen med flera har uttryckt att det behövs samordnade internationella insatser mot barnarbetet. För att säkerställa att produkter inte framställts med hjälp av barnarbete krävs enligt Rädda Barnens mening någon typ av kontrollsystem i tillverkningslandet.
Utskottet har kunnat konstatera att i och med att det är svårt med definitionsfrågan har flera frivilligorganisationer avstått från bojkotter. Svenska Kyrkans Unga har antagit en policy att inte använda produkter som misstänks ha producerats av barn.
UTSKOTTET
Utgångspunkten för ombudsmötets beslut är att barn skall skyddas från utnyttjande och att barnens rättigheter enligt FN:s barnkonvention måste värnas. Utskottet delar motionärens åsikt att Svenska kyrkan måste ta avstånd från utnyttjande av barn och medverka till opinionsbildningen mot sådant utnyttjande. Dock ser utskottet stora svårigheter med att klargöra hur en bojkott skall genomföras.
Utskottet delar motionärens åsikt att stiftelsestyrelsen bör ges i uppdrag att göra Svenska kyrkans avståndstagande från utnyttjande av barn tydligt i ord och handling. Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission har en gemensam uppgift att främja kampen mot utnyttjande av barn.
Utskottet har inhämtat att en teologisk bearbetning av synen på barnet och barnets rättigheter pågår inom ramen för teologiska kommitténs arbete. Utskottet välkomnar och vill uttrycka sin uppmuntran för detta arbete.
Läronämndens yttrande Ln 1995:509 över motionen bifogas yttrandet.
LÄRONÄMNDENS YTTRANDE
FN:s barnkonvention ger uttryck för det internationella samfundets officiella syn på barnen och deras rättigheter. Läronämnden menar att också en teologisk bearbetning av synen på barnet och barnets rättigheter behövs.
HEMSTÄLLAN
Utskottet hemställer
1. att ombudsmötet avslår yrkande 1 i
OMot 1995:553 samt
2. yrkande 2 gällande opinionsbildningsarbetet begär att Stiftelsestyrelsen på lämpligt sätt verkar för att kyrkans opinionsbildningsarbete mot barnarbete stärks.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Förbud mot antipersonella minor
Ekumenikutskottets betänkande1995:504
Motion
I motion 1995:540 av Gunnar Lindberg hemställs
1. att ombudsmötet uttalar sitt stöd till de 29 frivilligorganisationers, däribland Lutherhjälpen, SKM, upprop att riksdag och regering "satsa ytterligare på minröjning, rehabilitering av minornas offer, samt forskning i nya metoder för minröjning;
fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett internationellt förbud mot antipersonella minor;
förbjuda den svenska tillverkningen, handeln, användningen och lagringen av antipersonella minor"
2. att ombudsmötet ger regeringen till känna sitt stöd till den uppmaning till riksdag och regering som formulerats i uppropets tre avslutande punkter.
Bakgrund
I FN:s Human Development Report 1994 sägs att omkring 800 människor dödas per månad av personminor. Antalet skadade är många fler.Totalt beräknas ca 100 miljoner fullt funktionsdugliga minor finnas utlagda i världen i dag. Röjning och sanering är ett oerhört tidskrävande och kostsamt arbete.
Användningen av minor regleras i den internationella humanitära rätten och i en FN-konvetion från 1980, medan regler för tillverkning, försäljning, export och lagerhållning av minor helt saknas.
I 94-års regeringsförklaring står att läsa att "Sverige skall aktivt verka för ett internationellt förbud mot antipersonella minor". Däremot motsätter sig Försvarsdepartementet ett ensidigt förbud för Sverige. Ett ensidigt svenskt avskaffande av antipersonella minor skulle, menar man, vara förknippat med stora kostnader och skulle ej heller gynna målet, d. v.s. ett globalt förbud.
I ombudsmötet 1993 biföll ombudsmötet en motion om omställning av svensk exportindustri inom vapenhandeln och avveckling av svensk vapenexport.
Läronämnden
Nämnden anser att bruk av våld och vapen ibland kan vara nödvändigt för att skydda liv. Några etiska försvarbara skäl för att tillverka eller använda vapen som de antipersonella minorna finns däremot inte.
Utskottet
Utskottet hänvisar i sin diskussion till de samtal som fördes i samband med OMot 1993:551 och till det faktum att såväl Lutherhjälpen som SKM redan undertecknat det i den nu aktuella motionen beskrivna uppropet. Då det inte föreligger några som helst etiskt försvarbara skäl till användningen av antipersonella minor, menar utskottet att det vore av stort värde att ombudsmötet uttalar sitt stöd till uppropet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att ombudsmötet med bifall till OMot 1995:540
1. uttalar sitt stöd till organisationernas ovan citerade upprop,
2. som sin mening ger regeringen till känna sitt stöd till den uppmaning till riksdag och regering som formulerats i uppropets tre avslutande punkter.
Beslut
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.
Nedskärning av det svenska biståndet till utvecklingsländer
Ekumenikutskottets betänkande 1995:505
MOTIONEN
Torgny Larsson och Marianne Upmark motionerar i OMot 1995:510 om nedskärningen av det svenska biståndet till utvecklingsländer. I motionen hemställs
att ombudsmötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nedskärningen av biståndet.
BAKGRUND
Enprocentsmålet för u-hjälpen är starkt förankrat i svensk kyrklighet och har av ombudsmötet tidigare behandlats 1991 och 1993.
UTSKOTTET
Utskottet menar att det är moraliskt oförsvarbart att människor i tredje världen genom minskat svenskt u-landsbistånd ska bidra till att sanera de svenska statsfinanserna.
Utskottet framhåller att Svenska kyrkan vid upprepade tillfällen protesterat mot regeringens nedskärningar av u-landsbiståndet och genom att själv bibehålla nivåerna på detsamma inom sina olika biståndsorgan har kyrkan visat trovärdighet i denna diskussion. Utskottet finner det lämpligt att SFRVs styrelse aktualiserar den i motionen berörda frågan hos regeringen.
HEMSTÄLLAN
Med anledning av OMot 1995:510 hemställer utskottet
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nedskärningen av biståndet.
BESLUT
Ombudsmötet beslutade
att bifalla utskottets hemställan.