Till Ekumenikutskottet har överlämnats OMot 1995:546.
I OMot 1995:546 av Catarina Agrell och Iréne Pierazzi hemställs:
1 att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet initierar ett projekt med uppgift att finna former för kunskapsutveckling av dialog mellan kristna och muslimer.
2 att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet arbetar för att Svenska kyrkan får en kunnig representation i arbetsmarknadsdepartementets samrådsförfarande med frivilligorganisationerna i flykting- och invandrarfrågor samt,
3 att ombudsmötet beslutar begära att styrelsen för Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet utser lämplig projektledare.
Läronämndens yttrande Ln 1995:508 över motionen bifogas betänkandet.
Bakgrund
Svenska kyrkan har i dag ingen centralt anställd ansvarig för dialogen mellan kyrkan och islam. SKMs Mellanösternansvarige Kjell Jonasson, Församlingsnämndens konsulent för invandrar- och flyktingfrågor Leena Björstedt och sekreteraren för ekumenik och internationella frågor Jan Henningsson är de inom den rikskyrkliga organisationen som har ansvarsområden som gränsar till dessa frågor. Ingen av dessa har dock dialogen islam-kristendom som prioriterat arbetsområde. Dialogfrågorna har uppmärksammats i seminarier och annan inte regelbundet förekommande verksamhet. I många stift finns en särskild kontaktperson för religionsmöte och dithörande frågor, ibland ett ansvar kopplat till flykting- och integrationsfrågor. I några fall - t ex Lunds, Stockholms och Luleå stift - finns speciella referensgrupper utsedda, vilka kan vara knutna till, eller ha sitt ursprung i, stiftsmissionsråden. Det finns också lokala kyrkliga projekt och nätverk för möte med muslimer, t ex i Rosengård(Malmö) och i Spånga.
Inom SKR återfinns idag två dialoggrupper som båda har sitt ursprung i fristående initiativ. Den ena gruppen finns inom Enheten för teologi och lokalekumenik. Den leds av Madeleine Fredell, och arbetar främst med religionsteologiska frågor; Svenska kyrkan företräds av Anita Diehl och Jan Henningsson. Den andra gruppen sorterar under Enheten för Kyrka och samhälle. Den leds av Göran Gunner och arbetar främst med tillämpade religionsfrihets- och attitydfrågor; Svenska kyrkan företräds där av Elon Ahlbäck.
I motionen nämns ökade resurser för integrationsfrämjande åtgärder. Det som avses här är förmodligen de resurser regeringen avsatt för integrationsarbete i åtta kommuner (Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Solna, Stockholm och Södertälje). De extra resurser som kan vara tillgängliga är alltså främst lokala och därför aktuella för församlingar i de aktuella kommunerna.
I motionen nämns vidare ett samrådsförfarande mellan regeringen och frivilligorganisationerna. Det samrådsförfarande som avses är en sammanslagning av de i dag existerande: flyktingpolitiska rådet, invandrarpolitiska rådet och samrådet med invandrarnas trossamfund. Rådet föreslås ha fyra samrådsgrupper inom sig. Dessa grupper föreslås behandla: arbetsmarknadsfrågor, utbildningsfrågor, invandrings- och flyktingpolitiska frågor samt boende- och sociala frågor.
Svenska kyrkan är i dag företrädd i flyktingpolitiska rådet av en förtroendevald som nominerats av Församlingsnämnden och i samrådet med invandrarnas trossamfund av ansvarig tjänsteman på Församlingsnämnden. Utskottet har fått informationen att Svenska kyrkan med största sannolikhet kommer att inbjudas att ingå i det nya samrådsförfarandet på samma villkor som hittills.
Både Sekretariatet för teologi och ekumenik och Församlingsnämnden har till utskottet uttryckt att ett projekt som det föreslagna skulle vara mycket välkommet och att ett behov av ökad kunskap och samordning kring dialogen kyrkan-islam finns både hos stift och församlingar. I dagsläget anser man dock inte att de befintliga resurserna är tillräckliga för att förstärka det centrala arbetet i denna fråga på det sätt som är önskvärt.
I StSkr 1995:501 nämns flera särskilda mål för 1996 som berör motionens ämne:
- Ansvaret inom den samlade riksorganisationen för studier och kontakter som rör andra religioner skall klargöras (stiftelsestyrelsen).
- En fördjupad fortbildning i internationella frågor, t.ex. religionsmöten och ekumeniskt arbete, skall genomföras tillsammans med Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen. Utbildningen är avsedd för lärarna vid de folkhögskolor som erbjuder Svenska kyrkans grundkurs (Utbildningsnämnden).
- Församlingar som har försökt integrera invandrare som tillhör en annan kyrka eller skapa relationer till invandrare av annan tro skall bli föremål för studier (Församlingsnämnden).
- Förutsättningarna för dialog mellan muslimer och kristna i Östra Afrika skall bli förbättrade (SKM).
Utskottet
Utskottet har vid behandlingen av ärendet inhämtat muntlig information från sekreteraren för ekumenik Jan Henningsson.
Utskottet anser att det är nödvändigt med ökade satsningar inom Svenska kyrkan för att bearbeta alla aspekter av religionsmötesfrågan. Det är hög tid att ansvaret för detta inom den samlade riksorganisationen klargörs. Utskottet anser också att motionärernas förslag till projekt är lovvärt eftersom fungerande former för kunskapsutveckling i dialogfrågor är av stor betydelse inte bara för relationerna med islam utan också med andra religioner.
Svenska kyrkan har att verka i en omgivning som alltmer påverkas av människor och företeelser som för bara några decennier sedan var främmande i vårt land. En modern folkkyrka kan inte fullgöra sin uppgift utan en självförståelse och en teologi som främjar goda relationer med alla grupper i ett mångkulturellt samhälle. Att Svenska kyrkan, som Läronämnden skriver, saknar en teologiskt och pastoralt genomtänkt undervisning om vad det innebär att leva i ett multireligiöst samhälle kan därför visa sig förödande för hennes trovärdighet och förankring som folkkyrka. Ett kyrkligt utvecklingsarbete kring religionsmöten måste därför, enligt utskottets uppfattning, också innehålla en teologisk bearbetning av de andra religionernas plats i Guds skapelse och betydelse för kyrkan
Muslimerna utgör den största ickekristna gruppen i Sverige. Islams närvaro i Sverige har vuxit i omfattning och betydelse de senaste åren. Även om behovet av en religionsteologi och ett stärkt pastoralt och teologiskt stöd i religionsmötesfrågor rör möten med alla religioner, är det i dag ändå rimligt att prioritera mötet med islam. Mötet med muslimer ställer Svenska kyrkan inför en rad utmaningar: teologiska, pastorala och sociala. Bilden kompliceras av att muslimerna i Sverige har mycket skiftande kulturell och språklig bakgrund. Behovet av information och fortbildning inom Svenska kyrkan är därför stort.
Utskottet utgår från att arbetet med flera av de ovan nämnda särskilda målen för 1996 med fördel kan integreras i ett projekt om mötet mellan kristna och muslimer. Utskottet överlämnar åt stiftelsestyrelsen att avgöra hur ett sådant projekt bör genomföras och styras.
Vad gäller Svenska kyrkans representation i arbetsmarknadsdepartementets samrådsförfarande finner utskottet att denna fråga faller inom ramen för Församlingsnämndens arbete. Utskottet utgår från att Svenska kyrkan kommer att erbjudas en plats i det föreslagna samrådet och att detta kommer till stånd utan att ombudsmötet agerar.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:546, yrkande 1, begär av stiftelsestyrelsen att den initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige.
2. att ombudsmötet begär av stiftelsestyrelsen att den vidtar åtgärder som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi.
3. att ombudsmötet avslår OMot 1995:546, yrkande 2 och 3
Sigtuna den 21 augusti 1995.
Eskil Jinnegård
David Axelson-Fisk
Närvarande: Eskil Jinnegård ordförande, Rolf Forslin, Monica Reichenberg Carlström, Olof Lönneborg, Maja Larsson, Nelly Wallenborg, Allis Olsson, Ingemar Söderström, Ingemar Öberg, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, Christina Hjertén, Britta Olinder, Martin Wihlborg, Jan Nunstedt.
Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
Ombudsmötet
1995:508
med anledning av motion om projekt för utveckling av Ln
former för kunskapsutveckling av dialog mellan kristna 1995:508
och muslimer
______________________________________________________________________
Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1995:546.
Motionen behandlar frågor om möte mellan människor av olika tro och ett syfte är att skapa former för dialog mellan kristna och muslimer.
Frågor om möte med människor av annan tro har sedan några decennier varit centrala i den teologiska utvecklingen i världens kyrkor. Den romersk-katolska kyrkan har i många avseenden varit vägledande särskilt genom Nostrae Aetate, ett dekret från Andra Vatikankonciliet. Där tillerkänns andra religioner andliga insikter och erfarenheter och den kristna trons exklusivitetsanspråk balanseras. Det finns erfarenheter av Gud även i annan tro.
SKM:s styrelse antog 1987 några grundprinciper för arbetet med dialog med människor som söker Gud i andra religioner, vilka diskuterats vid ombudsmötet 1989 (Ln 1989:60, OO 1989:1):
Det finns bara en Gud som är allas Gud och de som söker Gud i olika religiösa traditioner måste tänkas söka denne ende Gud.
För de kristna och för missionsarbetet är utgångspunkten i mötet med människor av annan tro Guds inkarnation i Jesus Kristus. Att Gud blev människa, att Ordet blev kött, är grunden för det evangelium missionen har i uppdrag att tydliggöra i ord och liv.
För missionen är tjänandet i världen och i första hand bland de fattiga och förtryckta, de små och förfördelade det viktigaste. Det är i den konkreta solidariteten med människor som söker sanning, upprättelse och livsmening som den missionerande kyrkan med den helige Andes kraft och ledning kan finna bundsförvanter i sin strävan att upprätta tecken på Guds rike.
Den teologiska bearbetningen har fått ytterligare nedslag därefter, bland annat i samband med bekännelsearbetet men denna bearbetning är på intet sätt färdig.
Religionsmötesfrågorna har sålunda hittills i första hand relaterats till missionens utlandsverksamhet. Motionen aktualiserar dessas betydelse också för det multireligiösa och multikulturella svenska samhället. Svenska kyrkan saknar en teologisk och pastoralt genomtänkt undervisning om vad det innebär att leva i ett multireligiöst samhälle. En religionsteologi skulle behandla hur kyrkan uppfattar gudstron i andra religioner, dessas symboler, tillbedjansformer och livsmönster. Kyrkan behöver undervisa om de andra religionernas plats i Guds skapelse och betydelse för kyrkans kallelse och uppdrag i vår tid.
Läronämnden vill starkt betona behovet av fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågan och av att en vägledande religionsteologi för vår tid formuleras.
Sigtuna den 14 augusti 1995
På läronämndens vägnar
GUNNAR WEMAN
Ragnar Persenius
Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.