I motion 1995:556 av Henry Svensson hemställs
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för en god psykosocial arbetsmiljö på de kyrkliga arbetsplatserna.
Läronämnden har inte avgivit något yttrande med anledning av motionen.
Motionen
I motionen anförs att det på en del kyrkliga arbetsplatser förekommer brister i den psykosociala arbetsmiljön. Motionären anser att bidragande orsaker till detta kan vara tillämpningen av den dubbla ansvarslinjen och en rädsla för att möta konflikter och ta i tu med dem. Motionären önskar att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå åtgärder som kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön på de kyrkliga arbetsplatserna.
Bakgrund
De kyrkliga arbetsplatserna inom pastorat och kyrkliga samfälligheter regleras av de lagar, avtal och bestämmelser som råder på den svenska arbetsmarknaden i övrigt. Bestämmelser om arbetsmiljön återfinns därvid bland annat i arbetsmiljölagen (1977:1160). Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Genom lagen (3 kap. 1a ) åläggs arbetsgivare och arbetstagare att samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det ankommer på arbetsgivaren att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten samt se till att det finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (3 kap. 2 a ). Arbetarskyddsstyrelsen utövar tillsynen över att arbetsmiljölagen efterlevs. Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar också med stöd av bland annat arbetsmiljölagen föreskrifter om arbetsmiljön. Här kan i detta sammanhang nämnas Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
- (AFS 1992:6) om internkontroll av arbetsmiljön
- (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet
- (AFS 1994:1) om arbetsanpassning och rehabilitering.
Sedan år 1993 sker överläggningar två gånger per år med representanter från Arbetsgivarverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Stiftelsestyrelsens kansli, Pastoratsförbundet samt företrädare för stiftsjurister och personalhandläggare som hanterar personalsociala frågor vid domkapitlen. Överläggningarna inleddes med anledning av anmälningar till Yrkesinspektionen i Malmö och efterföljande utredning. Yrkesinspektionens utredning undersöker om den psykosociala miljön på kyrkliga arbetsplatser är sämre än på andra arbetsplatser. Överläggningarna har bland annat till syfte att uppnå en korrekt tillämpning av Arbetarskyddsstyrelsens nämnda föreskrifter.
Pastoratsförbundet har vidare tillsammans med stiftsjurister, personalhandläggare och regionansvarig yrkesinspektör i Lund och Linköpings stift arrangerat endags informationstillfällen omkring gällande föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön samt hur ett förebyggande arbete kan ske. Inbjudna till dagen har varit pastoratsföreträdare och kyrkoherdar. Informationsdagar är även planerade att hållas i Uppsala och Stockholms stift under kommande höst.
Arbetsledaren har en betydelsefull uppgift att se till att det råder en god psykosocial arbetsmiljö. För detta krävs hög kompetens vad avser ledarskap. För att höja den kompetensen har under de senaste åren stiften i samverkan med Svenska kyrkans utbildningsnämnd och med ekonomiskt stöd från Arbetslivsfonden utvecklat och bedrivit omfattande chefs- och förberedande chefsutbildningar. Utbildningsnämnden har under sommaren redovisat en utvärdering av erfarenheterna och planerade åtgärder i framtiden.
Den dubbla ansvarslinjen
Den dubbla ansvarslinjen syftar på kombinationen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. Begreppet "den dubbla ansvarslinjen" syftar till att beskriva ett gemensamt ansvarstagande, om än med olika roller, för såväl de praktiska kyrkliga frågorna som för kyrkans andliga liv.
Den dubbla ansvarslinjen är också formellt märkbar i den kyrkliga organisationen. Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet, biskopen självskriven ordförande i stiftsstyrelse och domkapitel samt ärkebiskopen självskriven ordförande i Svenska kyrkans centralstyrelse.
Ombudsmötets tidigare behandling av frågor rörande arbetsmiljön på de kyrkliga arbetsplatserna
Arbetsmiljöfrågor på de kyrkliga arbetsplatserna har varit föremål för behandling vid 1991, 1992 och 1993 års ombudsmöten.
Vid 1991 års ombudsmöte behandlades en motion (OMot 1991:520, OF 1991:508) om behovet av att stiftsledningarna förstärker sina möjligheter att stödja församlingar och pastorat med konfliktbehandling vidare att konfliktbehandling bör ingå i den pastorala utbildningen. Församlingsutskottet delade motionärens uppfattning att det är angeläget att konfliktbehandling och konfliktlösning aktualiseras såväl i stiften, församlingarna som i de kyrkliga utbildningarna. Vidare konstaterade utskottet att stiften är uppmärksamma på vikten av att i fortbildningen ge kunskap om konfliktbearbetning i framför allt förebyggande syfte. Utskottet konstaterade vidare att det i första hand är pastor som har uppgiften att försöka lösa uppkomna konflikter och att det därför är väsentligt att dessa frågor har utrymme inom arbetsledarutbildning. Utskottet påtalade också att det är väsentligt att det i församlingarna skapas varma och positiva miljöer där man vågar ta upp de problem som uppstår och att de anställda är delaktiga i församlingens mål och planering. Slutligen pekade utskottet på den värdefulla möjlighet att erhålla enskild själavård som stiftens själavårdscentra, som var under uppbyggnad, ger möjlighet till. Församlingsutskottet föreslog med hänvisning till vad utskottet anfört att motionen skulle avslås. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Till 1992 års ombudsmöte väcktes två motioner (OMot 1992:527 och 528) som ur olika aspekter tog upp kyrkans ansvar för anställd personal. Den ena motionen tog upp frågan om el-överkänslighet. Den andra motionen tog upp frågan om stöd för kyrkans anställda med anledning av de förändringar som kyrkan står inför. Församlingsutskottet konstaterade i sitt betänkande (OF 1992:509) att de lagar, avtal och bestämmelser som gäller de anställda inom kyrkan avseende arbetsskydds- och arbetsmiljöfrågor är tillräckliga för att lösa de problem som motionärerna tar upp och föreslog därför att motionerna skulle avslås. Utskottet påtalade att även de problem som tas upp i motionerna till stor del måste tas upp lokalt men att mer övergripande problem är en uppgift för Pastoratsförbundet. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Vid 1993 års ombudsmöte behandlades en motion om mobbning på kyrkliga arbetsplatser (OMot 1993:505, OF 1993:502). Motionären pekade på de problem som uppstår när mobbning förekommer på kyrkliga arbetsplatser och motionen syftade till att begränsa förekomsten av mobbning. Församlingsutskottet delade motionärens uppfattning att där mobbning förekommer på en kyrklig arbetsplats måste den beivras och stoppas. Utskottet konstaterade att ansvaret för att så sker åvilar arbetsledningen. Vidare konstaterade utskottet att den lagstiftning som finns inom arbetsmiljöområdet innebär ett ansvar för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan att inspektera, följa upp och ge anvisningar i de fall den arbetssociala miljön är dålig. Med tillfredställelse noterade utskottet de olika insatser stiften redan hade gjort för att stödja församlingarna med arbetsmiljöfrågor. Samtidigt ville utskottet uppmärksamma stiftsstyrelser och domkapitel på det ansvar som de har för att ge församlingarna stöd och ledning när mobbning förekommer. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag att med hänvisning till vad som anförts avslå motionen.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det av bakgrundsmaterialet framgår att utredning pågår om den psykosociala arbetsmiljön på de kyrkliga arbetsplatserna och att överläggningar sker med syfte att uppnå en korrekt tillämpning av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om den psykosociala miljön. Utskottet anser att något ytterligare behov av utredningar inte föreligger.
Utskottet konstaterar att den dubbla ansvarslinjen innebär ett gemensamt ansvarstagande där pastor vanligtvis svarar för arbetsledningen och kyrkorådet är arbetsgivare för den kyrkokommunala personalen. Tillsammans bär de ansvaret för den psykosociala miljön på de kyrkliga arbetsplatserna och kan rätt uppfattat innebära ett väl fungerande samarbete dem emellan. Medvetenhet om vilka olika uppgifter de har som arbetsledare och arbetsgivare kan ge goda förutsättningar för en god arbetsmiljö. Formellt vill utskottet dock påpeka att arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) åvilar arbetsgivaren. Reellt finner utskottet det önskvärt att den arbetsledarfunktion som åvilar kyrkoherden får gälla all församlingens/pastoratets personal. Utskottet ser därför med tillfredställelse på de utbildningssatsningar som genomförs för att öka kyrkoherdarnas kompetens i chef- och ledarskapsfrågor. Utskottet anser att det är viktigt att utbildning bedrivs för förtroendevalda kring arbetsmiljö- och arbetsgivaransvar.
Utskottet vill vidare peka på de personalvårdscentra som finns uppbyggda i stiften som en viktig resurs i detta sammanhang. Utskottet anser att problem på arbetsplatserna ofta beror på en oklar arbetsledning och avsaknad av fastställda mål för arbetet. Det är oundvikligt att helt undgå konflikter på kyrkliga såväl som på andra arbetsplatser. Det viktiga är att man ger dem en kompetent hantering.
Hemställan
beträffande kyrklig arbetsmiljö
att ombudsmötet avslår OMot 1995:556
Sigtuna 18 augusti 1995
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
Marie Schött
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Marianne Upmark, Britt Andersson, Hans Hernström, Gunnar Prytz, Ulla Göransson, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Lennart Åslid, Curt Forsbring, Stig Carlsson, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.