I detta betänkande behandlas tre motioner om kyrka och arbetslöshet.
I motion 1995:527 av Christina Odenberg m. fl. hemställs
1. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierar ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar - systematiskt, nära och långsiktigt - i ett stort antal lokala projekt i syfte att minska emotionella störningar och stärka självförtroende, kreativitet och socialt engagemang hos ett stort antal arbetslösa,
2. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse förankrar projektet enligt yrkande 1 hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna är beredda att ställa sådana resurser till projektets förfogande - personella och lokalmässiga - att intresserad personal med förutsättningar att bedriva en god själavård hos arbetslösa ges tillfälle att ta del av särskilt anpassad utbildning, att arbetsförmedlingar som önskar ett lokalt samarbete med Svenska kyrkans församlingar möter ett positivt gensvar och att flertalet arbetslösa som önskar en särskilt anpassad själavård också kan erhålla en sådan av Svenska kyrkan,
3. att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att få Arbetsmarknadsstyrelsen att före årets slut tillsätta och finansiera en central ledning för projektet enligt yrkande 1,
4. Att ombudsmötet beslutar begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Ar betsmarknadsstyrelsen i syfte att före årets slut vara överens om en gemensam, tvåårig projektplan enligt yrkande 1 samt finansiering av framtida, centrala projektkostnader.
I motion 1995:541 av Juhani Rantanen hemställs
att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga här ovannämnda situation och kyrkans möjlighet och skyldighet att utifrån sin kristna människosyn träda den enskilda medmänniskan till hjälp.
I motion 1995:543 av Carl-Henric Grenholm hemställs
att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse uppdrar åt Församlingsnämnden att för bearbetningen av arbetslivets problem tillsätta en kvalificerad tjänst, utse en särskild kommitté samt ställa erforderliga resurser till förfogande för utbildning, utredningsarbete och konferensverksamhet.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1995:504 bifogas betänkandet som bilaga.
Motionerna
I motion 527 tar motionärerna upp den höga arbetslösheten som råder i Sverige och dess destruktiva följdverkningar för den arbetslöse och dennes familj som exempel nämns bl.a. skam, ångest, existentiella grubblerier, otrygghet, passivitet, apati, missbruk, våld och övergrepp inom familjen.
Motionärerna anser att Svenska kyrkan med sin diakonala tradition och sina ritualer har större möjligheter än vad som idag sker att i de lokala församlingarna erbjuda de arbetslösa stöd såväl individuellt som i grupp. Motionärerna önskar därför att ett riksomfattande tvåårigt projekt skall startas tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen med det syfte som anges i motionens yrkande 1.
I motion 541 tar motionären upp den besvärliga ekonomiska situation som många män niskor utan arbete hamnar i och samhällets minskade möjlighet att ekonomiskt biträda dem. Motionären anser att Svenska kyrkan bör ta sitt diakonala ansvar för dessa människor och en utredning bör därför tillsättas för att undersöka vad som sker inom kyrkan redan nu och hur ett framtida stöd skulle kunna te sig.
I motion 543 anför motionären vikten av att man inom den rikskyrkliga organisationen arbetar med det samhällsdiakonala verksamhetsområdet arbetslivets problem. Motionären beskriver de insatser som hittills gjorts centralt inom Svenska kyrkan och påtalar att arbetslivets problem är ett område som varit föremål för bearbetning sedan den socialetiska delegationen tog initiativ till det. Motionären påtalar vidare att det inom flera stift och församlingar bedrivs arbete kring detta område.
Motionären tar därefter upp 1990 års ombudsmötes beslut (OF 1990:506) som innebar att Församlingsnämnden skulle ge särskild prioritet åt arbetslivsfrågorna vad avser tjänster, utbildning m.m. samt deras roll i församlingslivet. Motionären anför vidare att Församlingsnämnden sedan beslutet har satsat på arbetslivsfrågorna och beskriver därefter hur detta skett bl.a. genom ett projekt. Motionären påtalar vidare att av den framlagda projektrapporten "Kyrkan och arbetslivet" (1992-10-12) framgår det att Församlingsnämnden bör ha personella resurser för att vidare arbeta med arbetslivsfrågor. Motionären konstaterar att sedan innehavaren som arbetade med arbetslivsfrågorna gått i pension har inte någon ny tjänsteinnehavare tillsatts.
Enligt motionären strider denna utveckling mot det för fem år sedan av ombudsmötet fattade beslutet och ombudsmötet bör därför begära att resurser åter satsas på arbetslivsfrågorna.
Bakgrund
En beskrivning av hur Församlingsnämnden arbetat med arbetslivsfrågorna under åren 1990 - 1993 återfinns i Församlingsutskottets betänkande (OF 1993:515) under rubriken bakgrund.
Under år 1992 anordnade Stiftelsestyrelsen och Församlingsnämnden ett "strategiseminarium" vid vilket en grund lades för hur det rikskyrkliga arbetet med församlingsfrågor skulle bedrivas framöver. Utifrån den framtagna strategin utarbetades sedan principer för nämndens arbete:
1. Från verksamhetsansvar till idéarbete
2. Färre uppgifter - större slagkraft
3. En rörligare kansliorganisation
4. Tag till vara stiftens och sidoorganisationernas kompetens
5. Så mycket som möjligt från en ekumenisk bas.
De nya principerna medförde stora omstruktureringar av nämndens kansli. Antalet fasta handläggartjänster skars ned från 21,5 till 13 och man övergick till ett alltmer projektbaserat arbete. Förändringarna genomfördes till stor del under år 1993. En av de handläggartjänster som drabbades av denna nedskärning var den med arbetsområdet kyrka och arbetsliv. När den dåvarande tjänsteinnehavaren gick i pension i oktober 1994 återbesattes inte tjänsten.
Av Stiftelsestyrelsens budgetskrivelse för år 1995 (StSkr 1994:501) framgår av bilaga 1 Förteckning över tjänster år 1995 att det på Församlingsnämnden inte finns någon fast konsulent med arbetsområdet kyrka och arbetsliv. Däremot förelåg i skrivelsen under rubriken verksamhets- och budgetplan för Församlingsnämnden ett förslag till projekt kring utbildningsfrågor inom området kyrka och arbetsliv. I Ekonomiutskottets betänkande (OEo 1994:502) förelåg inte någon erinran mot budgetförslaget avseende Församlingsnämndens verksamhet och fasta kanslibemanning utan utskottet hemställde att budgetförslaget, vad avsåg denna del, skulle fastställas. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
På nämndens kansli har för närvarande en av medarbetarna uppgiften att som en del av sin tjänst ansvara för att samordna frågor som rör kyrka - arbetsliv. I den uppgiften ingår bland annat att tillsammans med den av Församlingsnämnden utsedda idégruppen för kyrka - arbetsliv föra arbetet framåt. Under maj månad samlades ett 30-tal personer till idédagar kring kyrkan och arbetslivsfrågorna. Dagarna innehöll fyra delar; kyrkans identitet i arbetslivet, behov och förväntningar i samarbetet mellan riksnivå, stift och församlingar, arbetet i Bibeln och erfarenhetsutbyte av metoder och arbetssätt i stift och församlingar. Idédagarna planerades och genomfördes av idégruppen. Inbjudan hade gått ut till aktiva inom verksamhetsområdet på såväl stift som församlingsplan. I Linköpings stift och i Västerås stift anordnas kurser i samarbete med högskolan om kyrkans roll i arbetslivet för att ge präster och diakoner ökad kompetens. En ny omgång av universitetskursen "Gäst eller jäst?" som bedrivits i samarbete mellan Västerås stift, Uppsala universitet och Församlingsnämnden är planerad att starta under hösten. I den nya omgången deltar inte Församlingsnämnden.
Tidigare behandling i kyrko- och ombudsmötet av arbetslivsfrågor
Motioner angående kyrkliga insatser för att stödja den som blivit arbetslös väcktes redan under 1980-talet. Vid 1983 års kyrkomöte beslöts med anledning av en motion att uppdra åt Centralstyrelsen att inventera vad som gjorts i stift och församlingar i form av stöd och hjälp till de arbetslösa (DU 1983:6). Vid 1984 års kyrkomöte behandlades en motion om kyrkans deltagande i kampen mot arbetslösheten (KMot 1984:38, DU 1984:4). Av Diakoniutskottets betänkande framgår att Centralstyrelsen avsåg att överlämna en skrivelse om samarbetet mellan kyrka och arbetsliv till den nyinrättade Nämnden för diakoni och samhällsansvar (NDS). Utskottet påpekade att NDS och den tillika nyinrättade Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning avsågs komma att få en viktig samordnande och övergripande uppgift att utveckla erfarenheterna och arbetet som bedrivs i stift och församlingar inom detta arbetsområde. Slutligen ansåg utskottet att det är väsentligt att kyrkan engagerar sig i dessa frågor och utifrån kyrkans utgångspunkter verkar för ökad livskvalité. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets hemställan att kyrkan centralt skulle verka i opinionsbildande verksamhet med att föra ut kyrkans syn på arbete och arbetslöshet.
Under 1990-talet har frågor rörande kyrka och arbetsliv varit föremål för behandling vid tre ombudsmöten. Till 1990 års ombudsmöte förelåg en motion (OMot 1990:511) i vilken motionärerna föreslog att Församlingsnämnden skulle ge särskild prioritet åt arbetslivsfrågorna vad gäller tjänster, utbildning, organisation samt deras roll i församlingsarbetet. Församlingsutskottet (OF 1990:506) konstaterade att arbetslivsfrågorna är ett av Församlingsnämndens många angelägna verksamhetsområden och att det vore väsentligt att personella och ekonomiska resurser satsades på arbetslivsfrågor. Utskottet påtalade vidare att en sådan satsning kan komma att innebära andra prioriteringar i nämndens arbete än vad som idag sker. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan att ge Stiftelsestyrelsen tillkänna vad utskottet anfört.
Till 1992 års ombudsmöte hade inkommit en motion (OMot 1992:521, OF 1992:502) i vilken motionären begärde att Stiftelsestyrelsen skulle ta de initiativ som erfordras för att kyrkans resurser utnyttjas i syfte att ge stöd åt arbetslösa människor. Församlingsutskottet delade motionärens uppfattning att kyrkan har goda möjligheter att vara ett stöd för den som drabbas av arbetslöshet. Utskottet konstaterade att det finns behov av att Svenska kyrkan går in på tre plan med insatser för de arbetslösa. Det gäller att anordna praktik- och beredskapsarbetsplatser, att hjälpa till med krisbearbetning samt att i förkunnelse och undervisning lyfta fram människovärdet. Utskottet föreslog ombudsmötet att göra ett uttalande till Svenska kyrkans församlingar om de insatser utskottet förordar att man gör för att stödja de arbetslösa. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Vid 1993 års ombudsmöte behandlades tre motioner om kyrkan, arbetslösheten och människovärdet (OMot 1993:504, 512 och 549, OF 1993:515). Församlingsutskottet konstaterade att arbetslösheten ställer Svenska kyrkan inför krav och förväntningar på insatser. Arbetet med att stödja de människor som drabbats av arbetslöshet och deras anhöriga måste därför prioriteras. Utskottet framhöll vidare stiftssamfälligheternas ansvar att främja församlingarna i detta arbete samt att Församlingsnämnden måste intensifiera sitt arbete med arbetslivsfrågorna. Utskottet ansåg det också viktigt att man satsar på fortbildning av kyrkans personal, utvecklar de förtroendevalda och församlingsborna som resurser, inspiratörer och frivilligarbetare i församlingens arbete med de arbetslösa. Utskottet betonade även vikten av att information om olika insatser som görs inom området fångas upp av Församlingsnämnden och sprids till både anställda och förtroendevalda. Slutligen anförde utskottet att det i enlighet med Läronämndens yttrande (Ln 1993:503) finner det angeläget att en teologisk reflexion över frågor om arbete och arbetets fördelning sker inom Svenska kyrkan. Med anledning av vad utskottet anfört ansåg man motionerna besvarade. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Till 1994 års ombudsmöte hade inkommit en motion (OMot 1994:522, OF 1993:513) i vilken motionären begärde att en utredning skulle tillsättas för att undersöka om det är möjligt att bilda en Svenska kyrkans stöd- och garantifond till hjälp för arbetslösa och skuldsatta. Församlingsutskottet delade motionärens uppfattning att Svenska kyrkan utifrån hennes kristna människosyn skall stötta och upprätta människor som hamnat i kris men ansåg inte att det är en uppgift för kyrkan att bilda en kyrkans stöd- och garantifond. Utskottet anförde vidare att en diakonal uppgift för kyrkan är att stötta den som är i behov av skuldsanering. Lösningen av de skuldsattas ekonomiska problem ansåg utskottet skulle ske genom samhällets försorg genom den lag om skuldsanering som hade trätt i kraft den 1 juli 1994. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan och avslog alltså motionen.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det höga antalet arbetslösa i vårt land inte längre kan betraktas som en tillfällighet utan är ett konstant problem som vi har att räkna med i vårt svenska samhälle. Utskottet anser att det behövs kraftfulla och genomtänkta insatser från kyrkans sida för att stödja de som drabbats av arbetslöshet och deras anhöriga. Utskottet delar Läronämndens uppfattning att arbetslivsfrågor och då i synnerhet problem i samband med arbetslöshet är ett av vår tids viktigaste socialetiska problem.
Utskottet finner det i motion 527 framställda projektförslaget intressant att kyrkan i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna skall initiera ett rikstäckande samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingarna och Svenska kyrkans församlingar med syfte att stödja och upprätta de arbetslösa. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs det i många församlingar arbete inom detta området men alltför ofta som tidsbegränsade projekt. Utskottet anser mot bakgrund mot det ovan sagda att det i motionen föreslagna projektet inte får bli en tidsbegränsad punktinsats utan att den utgör början på ett långsiktigt arbete, inom detta område, uti våra församlingar.
I motion 541 framför motionären att en utredning skall tillsättas för att se om kyrkan har möjlighet och skyldighet att ge ekonomiskt stöd till den som är arbetslös och drabbats av ekonomiska problem. Utskottet konstaterar att det genom den lag om skuldsanering som trädde i kraft 1 juli 1994 finns möjlighet att få en lösning för den som hamnat i ekonomisk kris. Vidare konstaterar utskottet att det i kommunerna finns budgetrådgivare som har till uppgift att hjälpa dem som hamnat i ekonomiska svårigheter med att reda ut sin situation. Utskottet anser att det är en uppgift för samhället att hjälpa de skuldsatta med deras ekonomiska problem. Det är däremot en diakonal uppgift för kyrkan att stötta den som är arbetslös och hamnat i ekonomiska svårigheter till följd av det.
Utskottet delar den i motion 543 framförda uppfattningen att arbetslivsfrågor är ett om råde som behöver prioriteras inom kyrkans arbete. Utskottet konstaterar att det för närvarande verkar föreligga en spänning mellan Församlingsnämndens intention och viljeinriktning avseende arbetsområdet kyrka och arbetsliv och det arbete som idag bedrivs. Utskottet konstaterar att en samordnare för arbetet med kyrka och arbetsliv behövs på central nivå inom kyrkan. Enligt vad utskottet erfarit pågår samtal inom Sveriges Kristna Råd om att de skall förstärka sina resurser inom arbetsområdet kyrka och arbetsliv. Utskottet anser därför inte att det kan ta ställning för var en sådan tjänst skall vara placerad eller vilka arbetsuppgifter som bör ligga på den.
Utskottet konstaterar vidare att erfarenheter från församlingarnas arbete bland arbetslösa med fördel kunde dokumenteras och spridas till inspiration för församlingarna. Utskottet anser även att det vore av intresse, för att få fler församlingar engagerade i arbetet med de arbetslösa, att man undersökte och analyserade varför arbete bland de arbetslösa inte bedrivs i alla församlingar.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande kyrka och arbetslöshet
1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:527 beslutar
a) att begära att SFRV:s styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierar ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar - systematiskt, nära och långsiktigt - i ett stort antal lokala projekt i syfte att minska emotionella störningar och stärka självförtroende, kreativitet och socialt engagemang hos ett stort antal arbetslösa,
b) att begära att SFRV:s styrelse förankrar projektet enligt yrkande 1 hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna är beredda att ställa sådana resurser till projektets förfogande - personella och lokalmässiga - att intresserad personal med förutsättningar att bedriva en god själavård hos arbetslösa ges tillfälle att ta del av särskilt anpassad utbildning, att arbetsförmedlingar som önskar ett lokalt samarbete med Svenska kyrkans församlingar möter ett positivt gensvar och att flertalet arbetslösa som önskar en särskilt anpassad själavård också kan erhålla en sådan av Svenska kyrkan,
c) att begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att få Arbetsmarknadsstyrelsen att före årets slut tillsätta och finansiera en central ledning för projektet enligt yrkande 1,
d) att begära att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att före årets slut vara överens om en gemensam, tvåårig projektplan enligt yrkande 1 samt finansiering av framtida, centrala projektkostnader.
2. att ombudsmötet avslår OMot 1995:541
3. att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:543 begär att SFRV:s styrelse utreder vilken samordnarfunktion som erfordras inom arbetsområdet kyrka och arbetsliv samt var den skall vara placerad.
Sigtuna den 18 augusti 1995
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
Marie Schött
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Marianne Upmark, Håkan Engström, Hans Hernström, Gunnar Prytz, Ulla Göransson, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Lennart Åslid, Curt Forsbring, Stig Carlsson, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande Ombudsmötet
1995:504
med anledning av motioner om kyrkan och arbetslivet Ln1995:504
___________________________________________________________________________
Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1995:527, 541 och 543.
I motionerna påtalas behovet av kyrkans insatser när det gäller arbetslivsfrågor och då i synnerhet problem i samband med arbetslöshet.
Läronämnden ser detta ämnesområde som ett av vår tids viktigaste socialetiska problem. Insatser på detta område är av betydelse för kyrkans trovärdighet.
Det är principiellt viktigt att kyrkan på olika ansvarsnivåer engagerar sig i denna samhällsfråga. I samarbete med alla goda krafter i samhället kan kyrkan och den enskilde kristne utifrån kristen syn på arbete, människovärde och livsmening bearbeta de arbetslösas situation. Detta kan ske genom diakonal omsorg, samtal, undervisning samt sysselsättningsåtgärder. Samtidigt behöver framhållas att arbetet ensamt inte ger människan hennes värde.
Sigtuna den 14 augusti 1995
På läronämndens vägnar
GUNNAR WEMAN
Ragnar Persenius
Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.