Församlingsutskottets betänkande

1995:510

Miljövänliga drivmedel


I detta betänkande behandlas en motion om miljövänliga drivmedel.

I motion 1995:544 av Allis Olsson hemställes

att ombudsmötet beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om i första hand skattebefrielse och i andra hand en skattesänkning för svenska, miljövänliga drivmedel.

Läronämnden har inte avgivit något yttrande med anledning av motionen.

Motionen

I motion 1995:544 aktualiserar motionären församlingarnas uppdrag att på olika sätt delta i arbetet för en bättre miljö. På ett konkret plan kan detta förverkligas genom att man som maskinbränsle väljer de miljövänliga, inhemska alternativ som på grund av höga skatter för närvarande tyvärr är dyra. Miljömedvetna församlingar och pastorat skulle därför sannolikt vilja se att dessa drivmedel i första hand helt befriades från skatt, i andra hand blev billigare genom en skattereduktion. Frågan är förvisso av politisk natur, men det förefaller, enligt motionären, som principiellt viktigt att kyrkan delger regering och riksdag sin mening.

Miljöbränsle

Miljöbränsle är ett vitt begrepp som används dels som beteckning på icke-fossila bränslen och energikällor - exempelvis el och gas - men också som beteckning på biobränsle eller biobaserade bränslen dvs icke-fossila bränslen som utvunnits ur förnyelsebar biomassa. Exempel på detta är rapsolja, etanol, biogas etc.

Kontakter med Naturskyddsföreningens transportsektor ger vid handen att det inom ramen för EU:s nuvarande handelspolitiska regelverk i princip är omöjligt att gynna vissa energiformer genom att ensidigt sänka skatten på dessa. Däremot finns möjligheten för enskilda medlemsländer att under kortare eller längre perioder starta pilotprojekt som skulle kunna medföra temporära skattelättnader för enskilda energikällor. Om man sedan efter en utvärdering kunnat konstatera positiva effekter av den alternativa energikällan, och under projektets gång lagt grunden för produktens komersiella förutsättningar, kan behovet av skattereduktion för denna bränsleform vara mindre påkallad.

Den bränsletyp som motionären åsyftar, sk. alkylatbensin, lämplig för exempelvis motordrivna gräsklippare, är, enligt vad som fastslagits i Miljöklassutredningen (SOU 1995:30), bra ur flera synvinklar. Som främsta argument framför man arbetsmiljöaspekten. Bränslet är renare än annat maskinbränsle och att använda det kan ur arbetsgivarsynpunkt väl motiveras utifrån omsorgen om den anställda personalens hälsa.

Naturvårdsverket undersöker för närvarande förutsättningarna för och tänkbara vägar att främja övergången till bl.a. alkylatbensin. Ett problem som dock behöver lösas är den knappa tillgången på sådant bränsle. Det sker ännu ingen inhemsk produktion av alkylatbensin varför behovet idag tillgodoses genom en kostsam import.

Det höga priset är enligt Miljödepartementets handläggare således inte primärt en konsekvens av höga skattesatser. Kostnaden hänför sig istället till oljebolagens påslag, motiverade av höga hanterings- och distributionskostnader mot bakgrund av de ringa bränslevolymer det här är fråga om. Ett arbete pågår för närvarande inom Miljödepartementet med en proposition i vilken rekommendationer om en skattesänkning på 6 öre per liter utgör ett konkret förslag. Större effekter av en skattesänkning än så kan det knappast bli fråga om. De stora vinsterna finns istället att hämta för den eller de grupper som förmår lösa produktions, hanterings- och distributionsfrågorna på egen hand.

Utskottet

Utskottet delar motionärens ståndpunkt att Svenska kyrkans församlingar och pastorat bör ta varje tillfälle i akt att i konkret handling förverkliga sitt ofta uttryckta miljöengagemang. Att i exempelvis kyrkogårdsskötseln övergå från traditionellt maskinbränsle till den mer miljövänliga alkylatbensinen, förefaller därför vara ett steg i rätt riktning mot en bättre miljö. Frågan om vilka faktorer som påverkar priset på alkylatbensinen måste, mot bakgrund av vad som ovan konstaterats, dock sägas vara mer komplex än vad som antyds i motionen varför utskottet inte kan instämma i motionärens hemställan.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer utskottet

att ombudsmötet avslår OMot 1995:544.

Sigtuna den 18 augusti 1995

På församlingsutskottets vägnar

Margareta Carlenius

Johan F Dalman

Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Marianne Upmark, Jörgen Silén, Hans Hernström, Gunnar Prytz, Ulla Göransson, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Curt Forsbring, Stig Carlsson, Kerstin Kedvall, Lennart Åslid, Tomas Forsner och Ann Larsson.

Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.