I detta betänkande behandlas två motioner om präster anställningsförmåner m. m.
I motion 1995:504 av Per Ronquist hemställs
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utreda frågan om präst som inte fått tjänst kan överföras till a-kassa sex månader efter introduktionsårets utgång.
I motion 1995:534 av biskop Karl-Johan Tyrberg hemställs
1. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse låter utreda frågan om tjänstledighet för studier i enlighet med vad som anförs i motionen,
2. att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse söker bidrag ur Kyrkofonden för studier enligt vad som anförts [ovan] i motionen.
Läronämnden har inte avgivit något yttrande med anledning av motionerna.
Motionerna
I motion 504 påtalar motionären att det i vissa stift förekommer en övertalighet av präster så att alla inte kan beredas tjänst vilket för stiften belastar de utdebiterade kyrkoskattemedlen. Motionären föreslår att en förändring skall träda i kraft så att stiftet för den präst som sex månader efter pastorsadjunktsårets utgång inte lyckats erhålla någon prästtjänst inom Svenska kyrkan istället för att erhålla lön skall uppbära a-kassa.
I motion 534 tar motionären upp de konsekvenser som prästs rätt till studieledighet med B-avdrag under högst 240 dagar innebär verksamhetsmässigt och ekonomiskt för speciellt de små pastoraten med en eller två prästtjänster. Motionären föreslår att merkostnaderna som pastoraten drabbas av vid studieledighet med B-avdrag tas ur Kyrkofonden.
Bakgrund
Förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras på arbetsmarknaden genom lagar och kollektivavtal. Inom den statliga sektorn finns därutöver reglering genom föreskrifter som arbetsgivaren ensidigt utfärdar.
I kyrkolagens åttonde avdelning, kapitlen 32-36, återfinner man bestämmelser om biskops- och prästtjänsterna samt om prästernas arbetsrättsliga förhållanden under anställning och vid anställningens upphörande.
Avlöningsförmåner för dem som innehar prästtjänster i pastorat eller stiftssamfällighet är statligt reglerade. Det ekonomiska ansvaret för prästtjänsterna är fördelat mellan pastorat och stift. Stiftssamfälligheten svarar därvid för pastorsadjunkternas avlöningsförmåner.
Tjänster som pastorsadjunkt inrättas av stiftsstyrelsen och är avsedda för nyprästvigda. Tjänsterna är en form av utbildningstjänster, då det förutsätts att pastorsadjunkten tilldelas en handledare i pastoratet. Vidare förutsätts det att pastorsadjunkterna söker sig vidare efter cirka ett års tjänstgöring till andra prästtjänster. Den som tjänstgjort som pastorsadjunkt i ett år är behörig att tillträda en annan prästtjänst än kyrkoherde eller domprosttjänst. Pastorsadjunktstjänsterna placeras i ett pastorat med möjlighet att flytta pastorsadjunkten till något annat pastorat i stiftet. Det är alltså skillnad mellan förordnandet och var en tjänst skall fullgöras (33 kap. 26 KyL). Någon laglig möjlighet att flytta en präst mellan olika stift utan medverkan av prästen och de berörda stiften och mot prästens vilja finns dock inte. Tjänsterna som pastorsadjunkt tillsätts med förordnande tillsvidare det vill säga utan tidsbegränsning.
Av Avtal för kyrkliga tjänster (AKT) framgår i 5 kap. 11 Löneavdrag på grund av tjänstledighet punkt 6b att tjänstledighet med B-avdrag kan beviljas för studier sammanlagt 240 dagar under loppet av 10 på varandra löpande kalenderår, om arbetsgivaren finner studierna vara angelägna. Kostnaderna som uppkommer i samband med en prästs tjänstledighet för studier med B-avdrag belastar pastoratet eller samfälligheten. Tidigare belastade denna kostnad Kyrkofonden genom den fria dragningsrätten.
Kyrkomötets tidigare behandling av frågor om prästers studieledighet med B-av drag
Vid 1994 års kyrkomöte behandlades två motioner (KMot 1994:20 och 64, 2 KL 1994:14) om prästers möjlighet att erhålla tjänstledighet för studier med B-avdrag i högst 240 dagar. I båda motionerna anför man att kostnaden för ovan nämnda typ av tjänstledighet istället för att belasta pastoratet bör åvila stiftssamfälligheten. Andra kyrkolagsutskottet fann det angeläget att denna typ av ledighet får en likartad lösning i hela kyrkan. Utskottet konstaterade vidare att den regel som gäller i andra förvaltningar att den som fattar beslut även bär de ekonomiska konsekvenserna av beslutet vore rimlig att tillämpa även inom kyrkan. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets förslag att ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört.
Utskottet
Utskottet konstaterar med anledning av motion 504 att det föreligger formella hinder för det förslag som motionären framför att den präst som inte fått tjänst sex månader efter pastorsadjunktsåret skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Av betänkandets bakgrund framgår att pastorsadjunkterna idag är tillsvidareförordnade. Utskottet vill vidare peka på det förhållandet att endast den som tillhör en arbetslöshetskassa och uppfyller kraven för att erhålla ersättning kan få sådan.
Utskottet delar den uppfattning som motionären i motion 534 förordar att mer kostnaderna för prästernas rätt till tjänstledighet med B-avdrag vid studier inte bör belasta det enskilda pastoratet. Utskottet anser i likhet med kyrkomötets beslut med anledning av motionerna KMot 1994:20 och 64 (2 KL 1994:14) att stiften, som genom domkapitel och stiftsstyrelse beslutar om ledigheten, också till pastoraten bör utbetala de medel som erfordras för att täcka pastoratens merkostnader.
Utskottet konstaterar att Kyrkofonden bland annat har till uppgift att vid behov utjämna den ekonomiska situationen i pastoraten. Pastoraten har dessutom bland annat från prästlönemedel bidragit till Kyrkofonden genom stiftens egendomsförvaltning. Utskottet förordar, att stiftssamfälligheterna får ansöka om medel hos Kyrkofonden för att täcka pastoratens merkostnader i samband med prästs ledighet för studier med B-avdrag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande prästers tillhörighet till a-kassa
att ombudsmötet avslår OMot 1995:504
2. beträffande tjänstledighet för studier med B-avdrag
att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:534 begär att SFRV:s styrelse ombesörjer att förhandlingar upptas med Kyrkofonden och representanter för stiftssamfälligheterna om formerna för bidrag till pastoraten för att täcka merkostnaderna i samband med prästs tjänstledighet för studier med B-avdrag.
Sigtuna 18 augusti 1995
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
Marie Schött
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Marianne Upmark, Britt Andersson, Hans Hernström, Gunnar Prytz, Ulla Göransson, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Lennart Åslid, Curt Forsbring, Stig Carlsson, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.