Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till
kyrkomötet

1996:2

Verksamhetsberättelse för år 1995

Sigtuna den 23 maj 1996

Gunnar Weman

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Till verksamhetsberättelsen fogas årsredovisning för kyrkomötet och för Svenska kyrkans centralstyrelse med Centrala kollektkontot.

Innehållsförteckning

1 Den allmänna utvecklingen

1.1 Inledning

Svenska kyrkan bekänner den allmänneliga kristna tron och är en manifestation av Kristi världsvida kyrka i det svenska samhället. Hon är ett trossamfund, bestämd av sin evangelisk-lutherska bekännelse och framträder som en öppen folkkyrka och ett nådessamfund.

Så inleds den programförklaring för Svenska kyrkans gemensamma arbete på nationell nivå, som den vid 1995 års kyrkomöte nyvalda Centralstyrelsen fastställt för mandatperioden 1996-98. Programförklaringen har arbetats fram i samverkan med övriga styrelser, nämnder och råd i Svenska kyrkans riksorganisation och med Biskopsmötet. Den är formulerad mot bakgrund av stora utmaningar i omvärlden, både globalt och i vårt eget samhälle, men också mot bakgrund av viktiga förändringar för Svenska kyrkan själv.

I och med årsskiftet 1995/96 trädde nya regler för kyrkotillhörigheten i kraft. Dopet utgör den normala vägen in i kyrkan. Kyrkans karaktär av öppen folkkyrka kommer också till uttryck i möjligheten att tillhöra kyrkan i avvaktan på dop. Med tanke på de nya tillhörighetsreglerna har under 1995 fullföljts ett stort arbete på riksnivå med att utveckla ett pastoralt program för dop och kyrkotillhörighet. På denna grund har ett intensivt arbete fortsatt i stift och församlingar med att utveckla det lokala pastorala arbetet.

Under 1995 fattade kyrkomöte och riksdag med bred majoritet principbeslut om ändrade relationer mellan stat och kyrka i syfte att Svenska kyrkan ska vara en självständig folkkyrka i den nya relation till staten, som träder i kraft år 2000. Svenska kyrkans identitet som en evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka med episkopal struktur står fast, något som också är utsagt i de direktiv som Centralstyrelsen i december 1995 beslutat för det fleråriga utredningsarbete som nu inletts.

Det måste i Svenska kyrkan även i framtiden finnas rum för alla -- för den sökande eller tvivlande likaväl som för den trosvisse. Uppdraget är och förblir detsamma -- att i ord och handling gestalta evangelium.

Mot denna bakgrund lämnar Centralstyrelsen följande redovisning av sin verksamhet under 1995.

1.2 Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka

Efter ett förberedande arbete under 1993 med bland annat överläggningar mellan kyrkorådsordförande från vart och ett av Svenska kyrkans kontrakt och Centralstyrelsens och Församlingsnämndens ledamöter kunde Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka -- i dagligt tal Folkkyrkostudien -- starta hösten 1994. Folkkyrkostudien bedrivs i en nära samverkan mellan Centralstyrelsen och Församlingsnämnden och har under 1995 successivt mer kommit att bedrivas i Församlingsnämndens regi.

Ledningsgruppen antog den 19 januari 1995 ett målsättningsdokument som sedan fastställts av Centralstyrelsen och Församlingsnämnden. Målsättningen anges på följande sätt:

Folk och kyrka är det övergripande perspektivet för Folkkyrkostudien, som syftar till att

• lyfta fram de resurser Svenska kyrkan äger genom de människor som tillhör kyrkan, deras kompetens, visioner och längtan,
• analysera Svenska kyrkans relation till folk och samhälle,
• ta till vara, samordna och inspirera det framtidsinriktade folkkyrkoarbete som pågår i församlingar, stift och Svenska kyrkan som helhet,
• främja nytänkande om Svenska kyrkans sändning som folkkyrka, samt
• finna olika frigörande modeller för ett framtidsinriktat och strategiskt arbete i Svenska kyrkan

Om metoden för arbetet i Folkkyrkostudien sägs bland annat följande:

Folkkyrkostudien är en ram för flera projekt, som drivs av stiften eller olika grenar av Svenska kyrkans gemensamma organisation på riksnivå. Det är inte enbart en fråga om ny verksamhet utan också om pågående framtidsarbete som ställs in i ett större, brett upplagt framtidsstudium. Tidsperspektivet är att Folkkyrkostudien sammanfattas vid tusenårsskiftet när den nya bibeln lanseras. Folkkyrkostudien bygger på ett samspel mellan olika delar av Svenska kyrkan med ledorden Se-Bedöma-Handla: att samla kunskaper och erfarenheter, analysera och bedöma, att genomföra satsningar samt utforma nya strategier och metoder.

Projektledaren har under året besökt alla stifts församlingsenheter. Syftet med detta har varit att inventera vad stiften har av framtidsinriktat folkkyrkoarbete. Den verksamhet som pågår i stiften utgör en av plattformarna för byggande av framtidsmodeller och strategier. Det har vid dessa besök bekräftats att en förutsättning för Folkkyrkostudiens framgång är att processen börjar där stift och församlingar befinner sig. Besöken har följts upp vid återkommande chefssamlingar i Församlingsnämndens regi och för närvarande arbetar stiften med att välja ut projekt som de vill ansluta till Folkkyrkostudien.

På riksnivå utförs tre övergripande analyser: en sociologisk och pastoral, en kulturell och en teologisk analys. Den sociologiska och pastorala analysen har till uppgift att göra en översyn av de religionssociologiska rapporter och undersökningar som behandlat relationen kyrka-folk under den senaste tioårsperioden. Totalt omfattar översynen ett 50-tal artiklar. Jørgen Straarup vid Svenska kyrkans forskningssekretariat är ansvarig för detta arbete som publiceras under våren 1996. För den sociologiska och pastorala analysen finns en referensgrupp bestående av tre personer med goda erfarenheter av församlingsarbete. Denna analys utgör en viktig utångspunkt för de kulturella och teologiska analyserna som förberetts under året.

Kulturanalysen uppgift blir att analysera kulturklimatet i kyrkan samt styrkan och kvaliteten i de kulturuttryck som Svenska kyrkan erbjuder. Den ska också analysera det offentliga samtalet i kulturdebatten och bilden av Svenska kyrkan i medierna.

Den teologiska analysens huvuduppgift är att precisera folkkyrkobegreppet i relation till det svenska samhället, att klargöra folkkyrkans teologiskt grundade uppgift, att precisera begreppet den dubbla ansvarslinjen och att bearbeta relationen evangelium-kultur ur ett svenskt perspektiv. Under året har ett visionsarbete inletts. En mängd individuella vittnesbörd har avgivits om den svenska folkkyrkans situation i dag och visioner för framtiden -- kyrkorådsordförande, deltagare i diakonala året, SKUT-präster, missionärer som arbetat i Sverige. I samma syfte har brev skickats till ett 20-tal organisationer med kyrklig anknytning. Detta mångskiftande material kommer att utgöra en viktig del i arbetet med den teologiska analysen.

1.3 Svenska kyrkans riksmöte

Det var första gången ett riksmöte av denna omfattning genomfördes efter modell -- i liten skala -- av de tyska lutherska kyrkornas kyrkodagar. Det var också första gången ett riksmöte genomfördes i nära samverkan med ett stift. Här vill Centralstyrelsen uttrycka en stor tacksamhet gentemot värdstiftet och dess projektgrupp för en utomordentlig insats. Kärnan i programmet var ett antal stora gudstjänster och samlingar. Runt dessa fanns en mycket rikt programutbud med stora valmöjligheter för deltagarna att finna inslag som intresserade och engagerade. Ett stort antal kyrkliga organisationer hade förlagt sina årsmöten i omedelbar anslutning till riksmötet, som också utgjorde Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens årskonferens.

Med sitt tema "Befriaren" blev mötet en viktig uppföljning av jubelåret och jubelfesten 1993 och en inspiration för enskilda människor och för församlingarna till fortsatt studium och fördjupning kring "Befrielsen -- Stora boken om kristen tro". Även en rad praktiska erfarenheter gjordes, viktiga för planeringen av framtida riksmöten.

1.4 Ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten

I sitt yttrande över regeringens skrivelse (RegSkr 1995:1) Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan angav 1995 års kyrkomöte att skrivelsens grundelement, såsom de preciserats i andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1995:1), tillgodoser Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund för reformarbetet. Kyrkomötet bejakade således att det ska ske ett fortsatt utredningsarbete i syfte att ändrade kyrka-statrelationer ska gälla från den 1 januari 2000. Detta ställningstagande från kyrkomötets sida var förenat med principiella synpunkter och påpekanden av avgörande betydelse för reformarbetets inriktning.

När regeringen till riksdagen överlämnade propositionen 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan visade det sig att man i stor utsträckning hade lyssnat och tagit hänsyn till kyrkomötets önskemål. I frågan om ersättningen för den kulturhistoriskt värdefulla egendom som är att se som en del av det nationella kulturarvet menade kyrkomötet att det inte bör finnas något krav på en motsvarande minskning av kyrkoavgiften. På denna punkt har regeringen vidhållit sin uppfattning och menar att det inte finns något samhällsekonomiskt utrymme för ökade insatser att vårda kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom. På vilket sätt kyrkoavgiftens storlek har en särskild samhällsekonomisk betydelse har dock inte redovisats närmare.

Riksdagen biföll den 8 december 1995 den nämnda propositionen om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Detta beslut innebar att riksdagen godkände de av regeringen angivna riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Centralstyrelsen fastställde den 14 december 1995 direktiven för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten och utsåg samtidigt ledamöter, sakkunniga och experter, se bilaga 1 och bilaga 2 .

Det grundläggande målet för det kyrkliga utredningsarbetet är att ge underlag för kyrkomötets beslut om ett framtida inomkyrkligt regelsystem. I direktiven anges att en given utgångspunkt för utredningsarbetet är de principer som 1995 års kyrkomöte lagt till grund för sitt ställningstagande. I anslutning härtill framhålls i direktiven, att den framtida organisationen och verksamheten måste utformas så att Svenska kyrkans identitet som öppen folkkyrka och nådessamfund bevaras. "Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som den trosvisse, för den som hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. Hon skall med nya organisatoriska förutsättningar fullfölja uppdraget att nå ut och överräcka evangelium i ord och handling till hela folket."

För utredningsarbetets bedrivande är det av stor betydelse att få impulser från olika håll. Därför sägs i direktiven att samråd skall äga rum regelbundna med företrädare för stiften, med vissa kyrkliga organisationer och med de kyrkligt anställdas fackliga organisationer.

På statens sida har regeringen beslutat om ett omfattande utredningsarbete i enlighet med vad som angavs i skrivelsen till 1995 års kyrkomöte. Redan till den 31 mars 1997 skall det föreligga förslag från de sex utredningar som tillsatts för följande områden:

• konstitutionella och andra rättsliga frågor
• formerna för uppbörd av kyrkoavgift
• begravningsverksamheten
• den kyrkliga egendomen vid en relationsändring
• vården av kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom och kyrkoarkiven
• personalfrågorna vid en ändring av relationerna och statligt stöd till trossamfund.

Frågorna om den närmare utformningen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan och om Svenska kyrkans framtida organisation kan förväntas spela en framträdande roll i den kyrkliga debatten de närmaste åren och kommer med all sannolikhet att prägla kyrkomötets arbete de sista åren före sekelskiftet. Det finns skäl för detta. Kyrka-statfrågan har funnits på dagordningen under en mycket stor del av 1900-talet. Ingen fråga torde har vait föremål för ett så omfattande utredningsarbete under de senaste decennierna. När de avgöranden besluten nu ska fattas är det därför naturligt att diskussionerna och ställningstagandena på detta område ges hög prioritet. Härtill kommer att det är ett grundläggande demokratiskt krav att Svenska kyrkans ställningstaganden bygger på bred och och öppen diskussion där företrädare för kyrkan på alla nivåer getts möjlighet att delta och påverka besluten.

Det är samtidigt viktigt att framhålla att med det uppdrag som givits kyrkan -- att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling -- är det relationerna till folket som är de mest betydelsefulla. Detta har sagts tidigare men kan behöva upprepas och lyftas fram ånyo för att ge rätt proportioner åt och framhäva vad som ger riktlinjerna även för organisatoriska och ekonomiska beslut. Det är inte den kyrkliga organisationens utgestaltning utan innehållet i det budskap den är satt att förvalta som vi vill skall prägla också bilden av kyrkan inför 2000-talet. Därför får arbetet med kyrka-statfrågan och ett framtida kyrkligt regelsystem inte ta över och skymma arbetet med att översätta och förmedla evangelium på vår tids språk och till människor med vår tids frågor.

1.5 Mellankyrkliga och ekumeniska förbindelser

Under 1996 kommer den fördjupade gemenskapen mellan de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum med de anglikanska kyrkorna på de brittiska öarna -- den s.k. Borgåöverenskommelsen -- att firas. Den vidgade gemenskapen kommer av olika skäl inte att kunna innefatta alla kyrkor som från början deltog i överläggningarna. Den danska folkkyrkan och den evangelisk- lutherska kyrkan i Lettland står tillsvidare utanför men kommer att följa den fortsatta processen. I Trondheim, Tallinn och London kommer företrädare för kyrkorna att mötas för högtidsgudstjänster under hösten. Redan nu finns dock ett förnyat intresse för att knyta vänstift och vänförsamlingar till svenska stift och församlingar.

Till dessa viktiga drag i den aktuella utvecklingen kan läggas att Centralstyrelsen i december 1995, på grundval av ett under året genomfört utredningsarbete, fattat de första besluten i frågan om framtida prioriteringar i Svenska kyrkans ekumeniska engagemang. Vidare har styrelsen antagit riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete och för utvecklingen av Svenska kyrkans relationer till EU.

1.6 Kyrkomission och biståndssamarbete

Det händer att SKM:s engagemang för mänskliga rättigheter ifrågasätts i vissa sammanhang som om det ej tillhörde missionsuppdraget. Därför har det varit viktigt att betona att den kristna kyrkan från allra äldsta tid har strävat efter att hörsamma kallelsen att söka sanningen, rätten och rättfärdigheten. Eftersom mission är kallelsen att lära ut det Jesus från Nasaret befallt och missionens första prioritering dessutom är de fattiga, har missionsuppdraget alltid varit förknippat med kamp för mänskliga rättigheter. Det har gällt slavar, erövrade folk, de kastlösa, de fattiggjorda, de rotlösa, de förförda, de fängslade, de torterade. Det är bland dem Jesus har sagt att han ska låta sig finnas.

Arbetet med mänskliga rättigheter har alltmer blivit en integrerad del av kyrkornas arbete och ska inte betraktas som separata projekt utan relation till den verksamhet som SKM:s samarbetspartner bedriver. När den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania kraftfullt engagerade sig i väljarutbildning inför landets första flerpartival var det kyrkans viktiga och medvetna bidrag till landets demokratisering.

Arbetet för social rättvisa och mänskliga rättigheter är en viktig trovärdighetsfråga bland kyrkorna i Filippinerna. I den utvärdering som gjordes av en av kyrkornas MR-program under hösten 1995 framkom tydligt att kyrkan motiverar sitt arbete med MR genom att hävda kyrkans profetiska kallelse. Parallellt med att kyrkan aktivt bistår offer för kränkningar av mänskliga rättigheter, utformas bibelstudiematerial, predikoutkast och teologisk reflektion om MR.

SKM:s engagemang i den asiatiska ekumeniska organisationen för att stoppa barnprostitution i asiatisk turism (ECPAT) kommer att aktualiseras under 1996 i samband med den världskongress kring dessa frågor som ska hållas i Stockholm och där Svenska kyrkan på regeringens inbjudan har en företrädare i förberedelsekommittén.

Den i föregående avsnitt (1.5) redovisade överenskommelsen med den Filippinska oberoende kyrkan är ett gott exempel på vad det innebär att Svenska kyrkans mission är en kyrkomission, eftersom SKM under ett femtontal år varit kanalen för kontakterna mellan de båda kyrkorna och därmed lagt grunden för den ömsesidighet som nu präglar överenskommelsen. Mission är en integrerad del av hela kyrkans liv. SKM blir då ett instrument för Svenska kyrkans uppdrag att leva i mission och att kunna relatera till och samarbeta med kyrkor runt om i världen.

För Lutherhjälpens del har 1995 i hög grad präglats av den problematik som allt bistånd idag brottas med, nämligen hur behåller man långsiktigheten i arbetet när katastroferna avlöser varandra och när de blir allt mer komplicerade. Kan man behålla ett utvecklingstänkande när man gör insatser i forna Jugoslavien eller Rwanda eller skall man nöja sig med tillfälliga akutinsatser? Tillsammans med en rad icke-statliga organsiationer har tio etiska regler för katastrofarbetet utarbetats.

En viktig händelse under året är tillkomsten av Action by churches together (ACT). Genom ACT har Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet visat att man vill samordna sina resurser och sitt engagemang för att på ett kraftfullare och trovärdigare sätt möta dagens många komplexa katastrofsituationer.

Arbetet för att koncentrera och kvalitetssäkra Lutherhjälpens biståndssamarbete och skapa förutsättningar för en ömsesidig relation (partnership) genom att fokusera på ett antal s.k. huvudländer har fortsatt.

För att få fram underlag för ett intensifierat insamlingsarbete har bland annat en givaranalys genomförts och ett tvåårigt projekt för marknadsföring och insamling påbörjats.

Frågor om EU-samarbete har bearbetats och de första ansökningarna om bidrag har inlämnats. Inom APRODEV diskuteras områden och metoder för lobbyarbete gentemot EU liksom inom den svenska Liasion Committee i vars styrelse Lutherhjälpen ingår.

Jämställdhetens viktiga roll i biståndsamarbetet har bearbetats och en policy utarbetats.

Biståndsprofilen kommer ytterligare att bearbetas. Ett närmare samarbete med SKM kräver diskussion om inriktning, arbetsmetoder och biståndskanaler. Strävan att finna alternativa biståndsmodeller i form av lån, fonder, riskvilligt kapital för självförsörjning och beroendeminskande åtgärder etc. kommer att intensifieras.

Globaliseringen som gör sig påmind på alla områden måste också få nedslag i Lutherhjälpens arbete. Bland annat har frågorna om rättvisemärkning av de varor vi konsumerar blivit aktuell och arbetet med att finna en organisation för detta har inletts under året.

Tillsammans med SKM håller ett utökat samarbete med Svenska Kyrkans Unga på att utformas. Initiativ kommer också att tas gemensamt för att intensifiera samarbetet med stiften och stimulera deras internationella arbete.

Den största frågan för framtiden är kanske hur en integrering -- i enlighet med ombudsmötets uttalade önskemål -- av Svenska kyrkans internationella samarbete, som nu ligger på många händer och i flera olika delar av riksorganisationen ska möjliggöra ett bättre arbete både i relation till partners ute i världen och i relation till människor i vårt eget land och i vår kyrka.

1.7 Svenska kyrkan i utlandet

I Sverige har SKUT ett nätverk av medarbetare i alla de 3 200 SKUT-ombuden, för vilka en tre-årig utbildning startat under året i strävan att ge dem så bra underlag och kunskap som möjligt i sitt viktiga informations- och insamlingsarbete.

Rörlighet och förändringar präglar stora delar av verksamheten i utlandet och därför är uppföljning av pågående verksamhet en viktig del av SKUT:s hemarbete, liksom insamlandet av allt som sker inom svensk sjöfart, handel, turism och övrig bosättning. Det som under längre tid avtagit i Sydamerika, där bland annat verksamheten i Buenos Aires under året har avvecklats, har motsvarats av uppgång i Asien och på främst de europeiska turistorterna. SKUT ser också allt fler ungdomar som ger sig ut för studier eller i det nya Europa för att söka arbete.

Dessa trender och förändringar kommer att följas upp under de kommande åren och troligen påverka SKUT:s närvaro på flera platser. Liksom satsningen på personalens beredskap och kunskap kommer att fortgå i ökande omfattning. Hemma-verksamheten förblir SKUT:s viktiga plattform, där förankring och information ständigt krävs för det fortsatta och livsviktiga stödet till verksamheten.

SKUT firar 120-årsjubileum under 1996. Firandet blir en viktig milstolpe för verksamheten samtidigt som formerna för SKUT:s framtida inordning i Svenska kyrkans arbete på nationell nivå är föremål för fortsatta överväganden.

1.8 Kyrkliga utbildningsfrågor

Ett flerårigt projekt rörande chefs- och ledarskapsutveckling för Svenska kyrkans behov avslutades under 1995 och har redovisats i tre delrapporter av vilka den ena särskilt behandlar frågor om kvinnligt och manligt ledarskap.

Sedan ett par år har Utbildningsnämnen det samlade ansvaret för rekrytering till utbildning och tjänst i Svenska kyrkan. Som ett viktigt led i detta arbete har under 1995 ett dokument om rekrytering färdigställts till hjälp för församlingar och stift. Arbetet går nu vidare med nästa led, ett arbete kring arbetsmarknadsbedömningar och utbildningsdimensionering.

I enlighet med ombudsmötets önskemål har Utbildningsnämnden intensifierat sitt arbete med såväl familjerådgivningsutbildning som personalsjälavårdsutbildning.

En utredning om Svenska kyrkans utbildningsorganisation har slutförts under året av en av SFRV:s styrelse tillsatt utredningsgrupp. En redovisning av remissutfall och förstahandsåtgärder kommer att återfinnas i SFRV:s styrelses halvårsredogörelse ( StSkr1996:503 ) till ombudsmötet.

1.9 Informationsverksamheten

Ett omfattande utvecklingsarbete med datakommunikation har bedrivits i samarbete med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Datakommunikationen torde i framtiden innebära stora vinster i både tid och pengar och ett fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt. I det s.k. Spira-projektet har omfattande erfarenheter vunnits.

I informationsarbetet ingår att sprida en tydlig och rättvisande bild av Svenska kyrkan och hennes verksamhet. Som ett led i denna verksamhet producerades hösten 1995 ett par informationsmaterial om Svenska kyrkan. Vid årsskiftet hade församlingarna rekvirerat 24 000 ex av "Svenska kyrkan, en kort presentation" och 12 000 exemplar av "Tillhörelsen, ett bildmagasin om livet i Svenska kyrkan".

Hur bilden av Svenska kyrkan tonar fram för allmänheten beror emellertid i hög grad också på hur kyrkans företrädare förmår att samverka med och verka i massmedierna. Därför har Svenska Kyrkans Information, fortsatt sin samverkan med Sigtuna folkhögskola kring bl.a. korta kurser med utbildning i TV-framträdande och kurser för produktion av församlingstidningar. Det har också omfattat ett projekt med uppgift att upptäcka och utbilda unga medietalanger inom kyrkan. Beslut har tagits om utvecklingen av en Svenska kyrkans massmediestrategi.

Stor massmedial uppmärksamhet kommer efterhand att riktas mot årtusendeskiftet. Det är viktigt att Svenska kyrkan ser sin roll härvid. Ett planeringsarbete har inletts där församlingsnämnd och informationsenhet samverkar med biskopar och stift.

För att belysa den bredd informationsinsatserna på kyrkans riksnivå kan ha, kan nämnas att de flesta av Svenska kyrkans församlingar nu fått eller får en lättillgänglig och enhetlig presentation i telefonkatalogerna. Ett avtal har förhandlats fram med Telia av Svenska Kyrkans Information i samråd med stiften och Pastoratsförbundet.

1.10 Förvaltnings- och beredskapsfrågor m.m.

Svenska kyrkans ekonomi

En för Svenska kyrkans framtida ekonomi viktig statlig utredning har genomförts och presenterats i betänkandet (SOU 1995:144) Utjämning av intäkter och kostnader inom Svenska kyrkan. Centralstyrelsen har i mars 1996 avgivit sitt remissvar på utredningen (se CsSkr 1996:3 ). Utredningen har föranlett en skrivelse från regeringen till 1996 års kyrkomöte.

En annan utredning av vikt för Svenska kyrkans ekonomiska förhållanden i framtiden är den utredning om Svenska kyrkans ekonomi som Centralstyrelsen tillsatte 1994 och som under året huvudsakligen arbetat med församlingarnas och samfälligheternas redovisning och ekonomiska statistik. Detta arbete kommer att återspegla sig i den ekonomiska statistik som samlas in för 1995. Utredningen har avslutat sitt uppdrag med att överlämna förslag till fortsatt utredningsarbete till utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.

Kyrkobokföringssystem och IT-frågor

Vägledande har därvid blivit att den infrastruktur på vilken IT-kommunikationen inom Svenska kyrkan ska vila inte ska vara unik för Svenska kyrkan utan av generell natur. Det är den s.k. internet-tekniken som bör komma till användning.

De förhandlingar med Datainspektionen, som förts under året till följd av de nya reglerna för kyrkotillhörigheten, har lett till att Svenska kyrkan som första organisation i Sverige fått särskilda branschföreskrifter för sin verksamhet.

Beslut har tagits om upphandling av nytt kyrkobokföringssystem att gälla från och med den 1 september 1997.

Försök har i samverkan med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund inletts med en Svenska kyrkans BBS -- Bulletin Board System (elektronisk anslagstavla), det s.k. Spira-projektet.

Kyrklig beredskap

Insatt i den förändringsprocess som sedan den 1 juli 1995 sker inom totalförsvaret i stort och det civila försvaret i synnerhet, har uppgiften inneburit en omfattning och volym av vårt ansvar, som inte kunde förutses i samband med övergången av "funktionsansvaret".

Som en följd av ett framlagt förslag om den militära själavårdens framtida organisation från och med årsskiftet 1996/97 och behovet av en rationell hantering av totalförsvarsfrågorna på kyrkans nationella nivå, kommer också frågor som berör denna verksamhet att tillföras Trossamfundens beredskapsråd.

Regeringens nyligen av riksdagen godkända proposition om totalförvarets inriktning för perioden 1997-2001 (prop. 1995/96:12) pekar därutöver i sina principiella överväganden mot större och utökade uppgifter för det civila försvaret, vilket torde få direkta konsekvenser också för den kyrkliga beredskapens vidkommande.

2 Centralstyrelsens sammansättning och organisation m.m.

2.1 Centralstyrelsens ledamöter och ersättare

2.2 Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har till och med 1995-08-24 bestått av ärkebiskopen som ordförande, Anders Svärd, förste vice ordförande, Carl-Eric Lundgren, andre vice ordförande, Birgitta Ericsson Löfgren och Dag Sandahl. Som ersättare har biskop Henrik Svenungsson, Christina Odenberg, Sven-E. Kragh, Kerstin Bergman och Gunvor Hagelberg fungerat. Från och med 1995-08-25 har arbetsutskottet bestått av ärkebiskopen som ordförande, Levi Bergström, förste vice ordförande, Stina Eliasson, andre vice ordförande, Christina Odenberg och Dag Sandahl. Som ersättare har biskop Henrik Svenungsson, Catarina Agrell, Sven-E. Kragh, Birgitta Ericsson Löfgren och Gunvor Hagelberg fungerat.

Arbetsutskottet har under år 1995 haft 15 sammanträden.

2.3 Sekretariat

Generalsekreteraren är Centralstyrelsens sekreterare. Som särskild protokollsekreterare har planeringschefen tjänstgjort.

3 Centralstyrelsens utredningar och kommittéer

De betänkanden som avges av de av Centralstyrelsen tillsatta utredningarna trycks och utges i serien Svenska kyrkans utredningar (SKU). Se vidare kap. 10.

3.1 Kyrkoordningskommittén

Kyrkoordningskommitténs huvuduppgift har varit att utarbeta ett förslag till en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan inom ramen för de ämnen om vilka kyrkomötet kan utfärda kyrkliga kungörelser. Kommittén har under de år den verkat avgivit ett flertal betänkanden, vilka behandlat frågor såväl i direkt anslutning till dess huvuduppgift som på vissa närliggande områden.

Kommittén överlämnade hösten 1995 till Centralstyrelsen sitt slutbetänkande Kyrkoordning för Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar 1995:7). Kyrkoordningskommittén har därmed slutfört sitt arbete.

Kyrkoordningskommitténs betänkande har sänts ut på remiss till den 1 oktober 1996. Därefter kommer betänkandet och remissyttrandena att beaktas vid utarbetandet av en kyrkoordning inom ramen för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation.

3.2 Kyrkobyggnadsutredningen

Utredningen har under 1995 publicerat undersökningen Kyrkobyggnaden och det offentliga rummet (Svenska kyrkans utredningar 1995:5). Utredningsarbetet avslutas den 1 mars 1996.

Ledamöter är domprosten em. Clarence Nilsson, ordförande, granskare Suzanne Fredborg, Lidingö, fru Birgitta Johansson, Växjö, f.d. förbundsdirektör Carl-Eric Lundgren, Rosersberg, nämndsekreterare Helena Tengstrand, Ödåkra, godsägare Carl Gustaf von Ehrenheim, Enköping och tekn.dir. Karl Johan Nilsson, Stockholm. Sekreterare är kammarrådet Marianne Cedermark.

En redogörelse för verksamheten under 1995 bifogas, bilaga 3 . För åtgärder med anledning av kyrkobyggnadsutredningens slutbetänkande, avgivet i april 1996, hänvisas till CsSkr 1996:3 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

3.3 EFS-prästernas tjänstgöring på prästtjänster

Ärendet avses slutredovisas i Centralstyrelsens redogörelse för verksamheten första halvåret 1996 (CsSkr 1996:3).

3.4 Stiftsorganisationsutredningen

Stiftsorganisationsutredningens arbete skulle inriktas på att förbättra förutsättningarna för och tillrättalägga brister i 1989 års organisatoriska reformer på stiftsnivå. Utifrån en teologisk analys av förhållandet stift-kontrakt-församling skulle rollfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse behandlas liksom relationen mellan församlingens lokala ansvar och stiftets regionala; vidare skulle kontraktets och kontraktsprostens roll beröras. Särskilt stiftets främjandeuppgift skulle ägnas uppmärksamhet. Biskopens olika roller liksom domprostens skulle behandlas. Direktiven återfinns som bilaga i CsSkr 1995:2.

Mot bakgrund av under år 1995 fattade principbeslut om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten och kommande utredningsarbete om Svenska kyrkans framtida organisation, fick stiftsorganisationsutredningen direktiv att avsluta sitt arbete och sammanfatta detta i en rapport. Detta skedde i december 1995 i form av diskussionspromemorian Stift och stiftsledning -- roller och uppgifter (Svenska kyrkans utredningar 1996:2), som utan formell remiss sänts till stiften och samtliga pastorat för att möjliggöra en bred diskussion av de frågor utredningen bearbetat. Promemorian har också överlämnats till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation.

Ledamöter har varit prosten Thomas Söderberg, ordförande, kontraktsprosten Lars Aldén, kyrkoherde Karin Burstrand, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, kyrkosekreterare Ragnar Persenius, organisationschef Susann Torgersson och biskop Karl-Johan Tyrberg. Sekreterare har varit planeringschef Anders Lindberg och biträdande sekreterare planeringssekreterare Barbro Carlestål.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.5 Ärkestiftsutredningen

Utredningen avgav i december 1995 betänkandet Ärkestiftsutredningen (Svenska kyrkans utredningar 1995:9), vilket sänts på remiss till april månad 1996.

Ledamöter har varit prosten Eva Noréus, ordförande, godsägare Carl Gustaf von Ehrenheim, f. universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén, f.d. förbundsdirektören Carl-Eric Lundgren, prosten Ulla Carlson och biskop Biörn Fjärstedt. Sekreterare har varit direktor Klas Hansson.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.6 Svenska kyrkans ekonomi

Mot bakgrund av under år 1995 fattade principbeslut om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten och kommande utredningsarbete om Svenska kyrkans framtida organisation, fick ekonomiutredningen direktiv att avsluta sitt arbete och sammanfatta detta i en rapport. Ekonomiutredningens rapport publicerades i november 1995 och har överlämnats till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation.

Ledamöter har varit riksdagsledamot Anders Svärd, ordförande, folkhögskolelärare Levi Bergström, granskare Suzanne Fredborg, adjunkt Kerstin Staberg, f.d. kanslichef Ingvar Staxäng, departementsrådet Carl-Einar Nordling och kanslichef Ingvar Blomqvist. Sekreterare har varit ekonomisekreterare Lars Sköld.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.7 Kyrkoherdens övergripande ledningsansvar

En arbetsgrupp med företrädare för biskopsmötet, Centralstyrelsen och Pastoratsförbundet tillsattes våren 1994 i syfte att söka utarbeta vissa gemensamma rekommendationer. I arbetsgruppen har ingått från biskopsmötet Lars Eckerdal, från Centralstyrelsen Birgitta Ericsson Löfgren och Sven-E. Kragh samt från Pastoratsförbundet Lisen Ridne och Ragnar Svenserud. Därtill har från Pastoratsförbundets kansli deltagit Patrik Tibbling och från Centralstyrelsens kansli Gunnar Edqvist. Gruppen har våren 1995 kompletterats med ytterligare en företrädare för biskopsmötet, Bengt Wadensjö.

Biskop Lars Eckerdal redovisade såsom ordförande i arbetsgruppen vid 1995 års kyrkomötes allmänna kyrkliga debatt att överläggningarna givit till resultat att arbetsgruppen till sina huvudmän i augusti 1995 överlämnade ett förslag till rekommendationer om kyrkoherdens övergripande samordnings- och tillsynsansvar. Biskopsmötet, Pastoratsförbundets förbundsstyrelse och Centralstyrelsen har därefter var för sig beslutat att ställa sig bakom arbetsgruppens förslag. Rekommendationerna, vilka delgivits domkapitlen, församlingarna, pastoraten och övriga samfälligheter, återfinns som bilaga 4 .

Arbetsgruppens uppdrag är slutfört.

3.8 Tystnadspliktskommittén

Centralstyrelsen tillsatte under hösten 1994 en arbetsgrupp med kammarrättsrådet Carl Norström, psykoterapeuten Göran Bergstrand och docenten Bertil Nilsson. Arbetsgruppen överlämnade i början av hösten 1995 till Centralstyrelsen betänkandet Prästens tystnadsplikt (Svenska kyrkans utredningar1995:4), vilket därefter sändes ut på remiss. Betänkandet och de inkomna remissvaren har legat till grund för Centralstyrelsens skrivelse ( CsSkr 1996:4) Prästens tystnadsplikt.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.9 Kollektutredningen

Till ledamöter i kollektutredningen utsåg Centralstyrelsen Birger Hassel (ordförande), Bengt Gustafsson, Kerstin Kedvall och Christina Odenberg. Sekreterare har varit utredningssekreterare Gunnar Edqvist.

Utredningen presenterade sina förslag och överväganden i betänkandet Kollekter i Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar 1995:8). Utredningen har därmed fullgjort sitt uppdrag. Betänkandet har sänts på remiss intill den 1 april 1996.

3.10 Utredningen Svenska kyrkans framtida organisation

En redovisning av arbetets första fas kommer att ges i skrivelsen ( CsSkr 1996:3) Redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

3.11 Kyrkan och homosexualiteten

En utförlig redovisning av de relativt få inkomna yttrandena delgavs 1995 års kyrkomöte i Centralstyrelsens skrivelse ( CsSkr 1995:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995. Där hänvisades också till det samtalsunderlag "Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap"som utarbetats i biskopsmötets sekretariat. Hithörande frågor blev föremål för debatt vid 1995 års kyrkomöte.

Hos Centralstyrelsen går arbetet med huvudfrågan om kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten vidare. Under 1996 ska sålunda ett internationellt ekumeniskt material inhämtas. Svenska kyrkan ska också delta i en nordisk konsultation, som hålls i Norge i oktober 1996 i Nordiska Ekumeniska Rådets regi.

3.12 Utredningar inom ramen för Svenska kyrkans teologiska kommitté

Svenska kyrkan och Estoniakatastrofen

Det sociologiska studierna redovisades i Teologiska institutionens i Lund periodica Religionssociologiska studier 1:1995. Detta fick sedan tillsammans med det övriga analysmaterialet ligga till grund för de åtgärdsförslag som blivit föremål för överväganden inom ramen för Församlingsnämndens ansvars- och verksamhetsområde och som varit av central betydelse för det revisionsarbete avseende den kyrkliga riksorganisationens kris- och katastrofberedskap som för närvarande pågår.

Svenska kyrkans linje i fråga om samboförhållanden

Kvinnligt, manligt, mänskligt -- människosyn och gudsuppfattning

Konfirmationens innebörd och betydelse för kyrkliga uppdrag

Ledamöter i arbetsgruppen har varit stiftskonsulent Lise-Lotte Petersson, ordförande, planeringschef Anders Lindberg, stiftsadjunkt Elisabet Lindow, docent Bertil Nilsson och kontraktsprost Kjell Petersson. Kyrkoordningskommitténs sekreterare Gunnar Edqvist har varit ajungerad och sekreterare har varit teol.dr Johan F. Dalman.

Arbetsgruppen har slutfört sitt uppdrag.

Barnkommunion

4 Samrådsorgan och representation

4.1 Samarbetsrådet Svenska kyrkan -- Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)

EFS företrädare har varit missionsföreståndare Bertil Johansson, hemlandschef Inga Belani, rektor LarsOlov Eriksson, distriksföreståndare Bertil Hedlund, distriktskonsulent Katarina Glas och ungdomskonsulent Håkan Lindberg.

En berättelse över verksamheten 1995 återfinns som bilaga 5.

4.2 Samarbetsrådet Svenska kyrkan -- Metodistkyrkan i Sverige

Från Svenska kyrkans sida har i rådet ingått biskop Lars-Göran Lönnermark, diakon Kerstin Kedvall och kyrkosekreterare Ragnar Persenius.

4.3 Trossamfundens beredskapsråd (TBR)

Centralstyrelsens representanter har till och med utgången av år 1995 varit Bengt Gustafsson, ordförande, Per Jan Wållgren och Pia Larsson. Sekreterare har varit kyrkojurist Anders Karlberg.

En redogörelse för verksamheten återfinns som bilaga 6 .

5 Behandlingen av kyrkomötets ärenden

I detta avsnitt redovisas på sedvanligt sätt Centralstyrelsens behandling av skrivelser från kyrkomötet.

Om ett ärende har överlämnats till annat organ för yttrande eller för beredning avser Centralstyrelsen att själv behandla ärendet på nytt. Det redovisas därför som inte slutbehandlat. Om ett ärende däremot har överlämnats till annat organ för handläggning har styrelsen gjort bedömningen att ärendet helt hör hemma inom det organets ansvarsområde och kan fullföljas där. Styrelsen kommer alltså inte att ta upp ärendet igen. Det redovisas då som -- ur styrelsens synpunkt -- slutbehandlat.

En samlad förteckning över de skrivelser från kyrkomötet -- såväl 1995 som tidigare -- som vid ingången av 1996 inte var avslutade bifogas ( bilaga 7 ). Av förteckningen framgår var ärendet handläggs. För en närmare redovisning av de ärenden som överlämnats till någon av nämnderna inom SFRV hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse till ombudsmötet.

1990 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1990:4 med KG 1990:2 om ändringar i evangelieboken, m.m.

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter verkställa dels en översyn av evangeliebokens gammaltestamentliga texter, dels en bearbetning av vissa liturgiska texter som är gemensamma med andra kyrkor (Herrens bön samt de apostoliska och nicenska trosbekännelserna). I sammanhanget skulle också belysas de principer som ska styra evangeliebokens gammaltestamentliga textserie.

Församlingsnämnden har ett samlat ansvar för ärendets beredning. Centralstyrelsen har på förslag av nämnden uppdragit åt forskningssekretariatet att bereda den del av ärendet som rör evangeliebokens gammaltestamentliga texter. Beträffande den del som avser ekumenisk översättning av de nämnda liturgiska texterna har ett arbete utförts inom Sveriges Kristna Råd. De förslag som därvid framlagts från rådet redovisas i Centralstyrelsens skrivelse med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996 ( CsSkr 1996:3). I denna del kan förslag föreläggas kyrkomötet 1997.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1993 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1993:6 med KG 1993:4 Barnkommunion

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter utreda barnkommunionens bibelteologiska sammanhang med anknytning till dopets bibelteologiska perspektiv. Utredningsarbetet har uppdragits åt Svenska kyrkans teologiska kommitté, se under mom 3.12 ovan.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1994 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1994:5 med KG 1994:4 om Den svenska psalmboken

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen vidtar åtgärder som gör att Svenska kyrkans församlingar fritt får förfoga över sina egna av kyrkomötet antagna böcker. Innebörden i detta är att de upphovsrättsliga frågorna löses så att Svenska kyrkan som rättssubjekt äger sina böcker Den svenska psalmboken, Den svenska kyrkohandboken och En liten bönbok.

En inom Centralstyrelsens sekretariat för juridik och förvaltning gjord utredning redovisades i CsSkr 1995:2 under avdelning 5 ("1994 års kyrkomötes skrivelser"). Där konstaterades avslutningsvis att de rättsliga förutsättningarna bör vara slutligt klarlagda innan initiativ tas till att Svenska kyrkan ska förvärva copyright till Den svenska psalmboken. Detta var sagt mot bakgrund av då pågående domstolsprövning.

Sedermera har en dom i Stockholms tingsrätt visat att en församling inte har rätt att kopiera ur Den svenska psalmboken, till exempel för gudstjänstagendor, utan att betala ersättning till upphovsrättsinnehavaren. Då den aktuella domen har överklagats och den rättsliga prövningen sålunda går vidare är det ännu inte möjligt för Centralstyrelsen att slutföra ärendet. Centralstyrelsen följer noga dock detta principiellt viktiga ärende tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

2. Kskr 1994:8 med KEo 1994:1 om budget för kyrkomötet 1995

Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen som sin mening tillkänna vad ekonomiutskottet anfört om budget för Centralstyrelsen. Frågan gällde den under senare år tillämpade ordningen att Centralstyrelsens kostnader tas upp i SFRV:s budget, en ordning som enligt utskottets mening inte beöver frångås men som i så fall behöver vila på författningsenligt stöd. En översyn av instruktionen för Centralstyrelsen bereds mot denna bakgrund i styrelsens kansli.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

3. Kskr 1994:10 med 1KL 1994:2 om vissa ändringar i kyrkolagen, m.m.

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen utreder vissa frågor rörande tystnadsplikten, bland annat förhållandet mellan den absoluta tystnadsplikten för präster och övrig sekretesslagstiftning samt den begränsning som ligger i att tystnadsplikten endast omfattar dem som vigts i Svenska kyrkans ordning.

Genom skrivelsen (CsSkr 1996:4 ) Prästens tystnadsplikt framlägger Centralstyrelsen för kyrkomötet förslag på de områden som behandlas i kyrkomötets skrivelse.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

4. Kskr 1994:13 med 2KL 1994:1 om stiftsreferensgrupper i den fortsatta kyrka- statutredningen

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen bereder stiftsstyrelserna och domkapitlen möjlighet att på lämpligt sätt fortlöpande följa det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet angående de framtida relationerna mellan Svenska kyrkan och staten.

Centralstyrelsen har i direktiven för utredningsarbetet med anledning av riksdagens principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer ( bilaga 1 ) angivit att det under arbetets gång skall ske samråd med företrädare för stiften i enlighet med kyrkomötets begäran.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

5. Kskr 1994:14 med 2KL 1994:4 om Svenska kyrkans ämbetssyn

Kyrkomötet har begärt att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete blir föremål för analys. Dels gäller det kvinnors erfarenhet och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna.

Ärendet har förts till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som under 1995 har inlett studien "Kvinnligt, manligt, mänskligt -- människosyn och gudsuppfattning" i enlighet med vad som redovisats ovan under mom. 3.12.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

6. Kskr 1994:19 med 2KL 1994:9 om vissa frågor rörande det kyrkliga ämbetet som präst och biskop

Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen tillkänna vad andra kyrkolagsutskottet anfört angående obehörighetsförklaring i vissa fall och om kungörelsen angående översändande till domkapitlet av utslag vari präst blivit dömd till straff.

De frågor som tas upp i skrivelsen kommer att uppmärksammas i utredningsarbetet med anledning av riksdagens principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

7. Kskr 1994:21 med KEo 1994:2 om kollektändamål, m.m.

Kyrkomötet har med anledning av motioner rörande kollekter givit Centralstyrelsen tillkänna vad ekonomiutskottet anfört. Dels handlar det om upphävande av 12 i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1987:6), dels om ett mer allmänt behov av genomgripande diskussion om kollektfrågorna.

Genom kyrkliga kungörelsen (SKFS1995:2) om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1987:6) om redovisning av kollekter har Centralstyrelsen upphävt den i kyrkomötets skrivelse nämnda bestämmelsen. Principiella frågor om kollekter av det slag kyrkomötet aktualiserat har behandlats av den i avsnitt 3.9 redovisade kollektutredningen.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

8. Kskr 1994:23 med KF 1994:1 om åtgärder för att stärka demokratin inom Svenska kyrkan

Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen tillkänna vad församlingsutskottet anfört med anledning av motionsvägen väckta frågor om kyrkliga val och om den dubbla ansvarslinjen.

Vissa frågor rörande den dubbla ansvarslinjen och ansvarsfördelningen i församlingen behandlas i Kyrkoordningskommittens slutbetänkande Kyrkoordning för Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar 1995:7). Vidare behandlas vissa frågor i anslutning härtill i rekommendationerna om kyrkoherdens övergripande samordnings- och tillsynsansvar (se avsnitt 3.7 ). De i kyrkomötets skrivelse aktualiserade frågorna behandlas i övrigt i utredningsarbetet med anledning av riksdagens principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

1995 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1995:1 med KEo 1995:1 Budget för kyrkomötet 1996

Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen tillkänna vad ekonomiutskottet anfört om budgetförslagets uppställning och överskådlighet samt om en långsiktig lösning av kyrkomötets lokalisering.

Betänkandet har överlämnats till administrativa avdelningen att beaktas i skrivelsen (CsSkr 1996:1) med budget för kyrkomötet 1997 och i den fortsatta planeringen av kyrkomötets lokalisering.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

2. Kskr 1995:3 med 1KL 1995:6 Kyrkans strukturomvandling

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen till 1996 års kyrkomöte i en delrapport redovisar resultatet av det hittills utförda strukturarbetet samt erfarenheter och slutsatser i övrigt av detta arbete.

Sekretariatet för juridik och förvaltning, liksom för övrigt stiftsorganisationsutredningen (se 3.4 ovan) inom ramen för sitt arbete, har samlat in material rörande pastoratsregleringsarbetet och erfarenheterna av detta från stiften. I och med principbesluten om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten och det nya omfattande utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation har materialet överlämnats till denna utredning. En rapport kommer att ges kyrkomötet via de lägesrapporter som kyrkoorganisationsutredningen årligen kommer att lämna.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

3. Kskr 1995:5 med 1KL 1995:9 Kyrkofullmäktigevalen, m.m.

Kyrkomötet har med anledning av CsSkr 1995:4 om kyrkofullmäktigevalen beslutat ge Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört om poströstning, informationsinsatser och fortsatt arbete med de kyrkliga valen.

Centralstyrelsen har tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att arbeta med informationsfrågorna m.m. inför kyrkofullmäktigevalen 1997. De mer långsiktiga frågorna om kyrkliga val har förts till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

4. Kskr 1995:7 med KG 1995:4 Avskedstagande av döda

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter klarlägga vilket ansvar Svenska kyrkan har att för sina medlemmar ordna begravningsgudstjänst även där sådan ej har påkallats.

Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

5. Kskr 1995:10 med KEo 1995:3 Regler i kyrkoordningen för förvaltning av kyrkans kapital

Kyrkomötet har beslutat att som sin mening ge Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört om att den s.k. lokaliseringsprincipen begränsar kyrkokommunernas rätt att använda kyrkokommunala medel. Utskottet vill uppmärksamma behovet av en framtida kyrkorättslig reglering, där kallelsen att vittna om den kristna tron, att hjälpa människor i nöd och arbeta för en rättvisare fördelning av jordens resurser, möjliggörs för församlingarna.

Betänkandet har överlämnats till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation för beaktande.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

6. Kskr 1995:12 med 2KL 1995:3 Ersättning för tjänster som utförs åt icke-församlingsbor, m.m.

Kyrkomötet har beslutat att som sin mening ge Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört om att Centralstyrelsen bör stödja Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbunds arbete med att åstadkomma ett brett och väl fungerande rikstäckande clearingsystem för kyrkliga handlingar. Särskilt viktigt anges det vara att dop förrättas utan kostnad för den enskilde även om dopet sker i annan församling än där vederbörande är bosatt.

Frågan kommer att aktualiseras i överläggningar mellan Centralstyrelsen och Pastoratsförbundet. Den har också överlämnats till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

7. Kskr 1995:14 med KEo 1995:2 Kollektredovisning

Kyrkomötet har beslutat ge Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört om redovisning utan dröjsmål från församlingarnas sida av stifts- och rikskollekter.

Centralstyrelsen har i cirkulärskrivelse till domkapitlen tagit upp de aktuella frågorna och anbefallt åtgärder för att komma till rätta med brister i redovisningsrutinerna i enlighet med kyrkomötets intentioner, bilaga 8. En motsvarande ändring i den kyrkliga kungörelsen om redovisning av kollekter har emellertid visat sig höra samman med en rad andra förändringar, vilka sammantagna visar på behovet av en större kommande omarbetning om de kyrkliga kungörelserna om kollekter.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

8. Kskr 1995:16 med 2KL 1995:2 Frågor rörande prästtjänster, m.m.

Kyrkomötet har beträffande domkapitlens tillsynsansvar för präster som sin mening givit Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört om behovet av en utredning med syfte att klargöra rättskomplexet och för framtiden skapa reella möjligheter för domkapitel att utöva sin tillsynsskyldighet.

Centralstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att låta utreda det aktuella rättskomplexet utifrån nuvarande relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Ärendet har därför överlämnats till utredningen Svenska kyrkans framtida organisation.

En del andra i betänkandet behandlade frågor har av Centralstyrelsen förts vidare i överläggningar med domkapitlen.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

9. Kskr 1995:18 med 2KL 1995:6 Villkoren för prästvigning

Kyrkomötet har beslutat att -- med avslag på en motion om utfärdandet av en kyrklig kungörelse om villkoren för prästvigning -- som sin mening ge Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört i frågan.

Utskottet understryker att uttalandet vid 1994 års kyrkomöte om villkoren för prästvigning innebär ett för Svenska kyrkan viktigt ställningstagande om hur Svenska kyrkans ordning gestaltar sig. För att ge kyrkomötets ställningstagande genomslag bör åtgärder övervägas från Centralstyrelsens sida, som ger samma effekter som en kyrklig kungörelse. Utskottet förutsätter vidare att ställningstagandet beaktas i kyrkoordningsarbetet.

Betänkandet överlämnades hösten 1995 till kyrkoordningskommittén för beaktande. Ärendet har därmed kommit att föras in i det fortsatta arbetet med det regelverk som ska styra Svenska kyrkan efter ändrade relationer mellan kyrkan och staten.

Vidare har betänkandet överlämnats till sekretariatet för teologi och ekumenik för övervägande i samverkan med Utbildningsnämnden av vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att ge kyrkomötets ställningstagande genomslag.

På grundval av samtal som kyrkosekreteraren fört med lärarkollegierna vid pastoralinstituten i Lund och Uppsala har en överläggning ägt rum med Utbildningsnämnden. Därvid har framkommit att några ytterligare förtydliganden i själva principfrågan inte erfordras. Däremot är praktiska åtgärder påkallade inom ramen för prästrekrytering och -utbildning. Införande av persongenomgång och en förstärkning av utbildningen kring människosynsfrågor bör övervägas. Prästrekryteringsfrågor kommer också att bli föremål för överläggningar mellan Utbildningsnämnden och Biskopsmötet.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

6 Remisser och yttranden

1. Yttrande till Finansdepartementet över betänkandet (SOU 1994:144) Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting.

Yttrandet avgivet 1995-01-12.

I yttrandet framhöll Centralstyrelsen att kyrkoskatten bör vara proportionell till hela den beskattningsbara inkomsten. I en tidigare utredning hade förslagits att det kommunala skatteunderlaget inte längre skulle vara det. Mot denna bakgrund noterade Centralstyrelsen med tillfredsställelse att det nämnda förslaget i föreliggande betänkande övergivits.

2. Yttrande till Civildepartementet över betänkandet (SOU 1994:42) Staten och trossamfunden.

Yttrandet avgivet 1995-01-12.

Centralstyrelsens yttrande över kyrkoberedningens betänkande Staten och trossamfunden har utförligt refererats i CsSkr 1995:2 under 1.2.

3. Yttrande till Kulturdepartementet angående beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen.

Yttrandet avgivet 1995-02-10.

I yttrandet tillstyrkte Centralstyrelsen att beslut om kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen i fortsättningen fattas av länsstyrelserna i första instans. Centralstyrelsen hänvisade till att den i sitt yttrande över kyrkoberedningens betänkande Staten och trossamfunden föreslagit en mer decentraliserad beslutsordning än den gällande i fråga om kyrkofondsbidrag till vården av kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader. Den nu aktuella decentraliseringen till länsstyrelserna ansågs enligt styrelsen kunna underlätta en sådan framtida ordning.

4. Yttrande till Kulturdepartmentet över betänkandet (SOU 1994:146) Massmedieforskning för bransch och samhälle.

Yttrandet avgivet 1995-03-27.

I yttrandet påpekade Centralstyrelsen att publikens och det allmännas intresse fått en alltför begränsad belysning i utredningen. Forskningsresurser måste värnas när det gäller massmedia för sådana studier som är i publikens och allmänhetens intresse. Medieforskningen måste ge utrymme för studier i frågan om vad i medierna som stöder respektive hindrar demokratin, eftersom massmedierna spelar en roll i den demokratiska processen och har betydelse för opinionsbildning och åsiktsutbyte. Yttrandefrihetsaspekten hänger nära samman med demokratin och med graden av tillgång till skilda medier. Forskning om tillgängligheten till medier bör prioriteras, då det tycks finnas ett samband mellan massmediekonsumtion och social välfärd. Andra viktiga forskningsområden är massmedieetik, de nya medierna, barns och ungdomars medievanor och folkbildningens bruk av medier.

Rörande utredningens förslag om ett programråd för massmedieforskning framhöll Centralstyrelsen att folkrörelserna -- till vilka även kyrkor och samfund räknas -- bör ges möjlighet att nominera till de platser som ska företräda det offentliga.

5. Yttrande till Styrelsen för psykologiskt försvar över förslag till krigsorganisation för styrelsen för psykologiskt försvar (SPF).

Yttrandet avgivet 1995-04-06.

Centralstyrelsen tillstyrkte i huvudsak förslagen men påpekade vikten av att man vid uppbyggnaden av organisationen också tar hänsyn till fredstida kriser som kan drabba samhället och som i ett längre perspektiv kan utnyttjas inför eller i samband med angrepp mot landet. När det gäller uppgifterna i krig betonade Centralstyrelsen den roll som trossamfunden spelar och då särskilt Svenska kyrkan med sin rikstäckande organisation.

Vad gällde förslaget att till Försvarsmakten överföra SPF:s nuvarande uppgift att föreslå regeringen åtgärder, som har syftet att minska en angripares psykologiska motståndskraft, ansåg Centralstyrelsen -- oavsett vem som ansvaret -- att en korrekt information till en angripare och dennes hemmafront kan medverka till att en så stark opinion skapas att ett angrepp avbryts eller uteblir.

SPF:s uppgift att upprätta presskvarter för regeringen och de centrala myndigheterna borde enligt Centralstyrelsen i stället ligga på statsrådsberedningen och utrikesdepartementet. I fråga förslaget om en fortsatt viss bevakning av utländska massmedia ansåg Centralstyrelsen detta vara en uppgift för UD och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).

6. Yttrande till Justitiedepartementet över ansökan från Finska församlingen om ändring i religionsfrihetslagen om reglerna om in- och utträde i Svenska kyrkan.

Yttrandet avgivet 1995-04-28.

Ansökan gällde sådan ändring i lagstiftningen att liksom kyrkoherden i territoriell församling prövar frågor om kyrkotillhörighet för dem som är folkbokförda i församlingen, så ska kyrkoherden i icke-territoriell församling handha denna uppgift för dem som medlemmar i denna. Centralstyrelsen tillstyrkte en sådan förändring med motiveringen att det är det pastorala ansvaret för dem som tillhör en församling som utgör motivet för att kyrkoherden ska besluta om kyrkotillhörigheten.

7. Yttrande till Kammarkollegiet angående vigselrätt för Trosrörelsen.

Yttrandet avgivet 1995-05-08.

Centralstyrelsen tillstyrkte en ansökan från nybildade Trosrörelsens representantskap om vigselrätt för Trosrörelsen, sedan rörelsens rättsliga karaktär av trossamfund klarlagts med tillkomsten av representantskapet.

8. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över en promemoria angående bidrag från Kyrkofonden till den högre kyrkomusikaliska utbildningen.

Yttrandet avgivet 1995-09-08.

Yttrandet gällde en promemoria från Göteborgs kyrkliga samfällighet angående bidrag ur Kyrkofonden till de merkostnader som samfälligheten har för att upplåta församlingskyrkornas orglar till de studerande på musikhögskolans kyrkomusikerprogram för undervisnings- och övningsändamål.

Centralstyrelsen ansåg i likhet med Utbildningsnämnden, vars bedömning inhämtats, att de kostnader som hör till musikhögskolans undervisning måste finansieras med de statliga anslag musikhögskolorna erhåller för att bedriva sin utbildning. Ej heller ansågs det rimligt att via särskilda kyrkofondsanslag till församlingarna såsom orgelinnehavare subventionera högskolornas verksamhet. Bidraget avstyrktes därför.

9. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökan om extra tilldelning för 1996 av strukturbidrag för Uppsala domkyrka.

Från Stiftsstyrelsen i Uppsala stift förelåg ansökan om extra tilldelning av strukturbidrag med 500.000 kronor för 1996 till drift och underhåll av Uppsala domkyrka.

Centralstyrelsen hänvisade till sitt 1995-06-15 avgivna yttrande över stifts- och strukturbidrag för 1996, där man föreslagit oförändrade strukturbidrag i förhållande till 1995 för samtliga stift. Centralstyrelsen ansåg inte att de nu framförda argumenten ändrade styrelsens förslag. Flera andra stift skulle enligt styrelsens bedömning kunna anföra liknande skäl för att likväl erhålla höjda strukturbidrag, varför ansökan avstyrktes.

10. Yttrande till Socialdepartementet över 1993 års prostitutionsutrednings betänkande (SOU 1995:15) Könshandeln.

Yttrandet avgivet 1995-10-19.

Efter att inledningsvis ha lyft fram den biblisk-kristna människosynen enligt vilken människan har ett unikt värde och ett ansvar för sitt handlande gentemot såväl medmänniskor som omvärld, anförde Centralstyrelsen i sammandrag följande:

"Svenska kyrkans centralstyrelse ställer sig bakom en kriminalisering av könsköparen. Frågan om kriminalisering av de prostituerade bör enligt vår mening prövas utifrån samhällets strävan efter att hjälpa dessa ur sin situation. Vi ställer oss dock tveksamma till de konsekvenser en kriminalisering skulle kunna medföra för en redan så utsatt, drabbad och marginaliserad grupp som de prostituerade.

Svenska kyrkans centralstyrelse stöder förslaget om ett prostitutionscenter.

Kyrkorna vill uppmuntra samhällets organ att avsätta resurser dels i prostitutionsförebyggande syfte, dels för att hjälpa prostituerade och deras kunder som vill befrias från sitt prostitutionsberoende."

11. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökan om bidrag ur Kyrkofonden till Stiftelsen S:t Mikaels i Tallinn kyrkofond.

Centralstyrelsen framhöll att frågan om restaureringen av S:t Mikaels kyrka måste ses samman med den estniska lutherska kyrkans samlade behov, en kyrka som Svenska kyrkan sedan många år samarbetat med.

Därvid måste bedömningen göras att det är den framtida användningen av kyrkobyggnaden som är den centrala frågan. Finansieringsfrågan måste tryggas i direkt anknytning till den planerade verksamheten. Här kan något slag av statlig kultur- eller Sverigehusverksamhet komma i fråga vid sidan av det pastorala arbetet i församlingen.

Däremot tillstyrktes ett bidrag ur Kyrkofonden till den mest akuta åtgärden för att undvika kapitalförstöring: en dränering av kyrkobyggnaden.

Härutöver har Centralstyrelsen enligt gällande ordning avgivit yttranden till Kyrkofondens styrelse över stifts- och strukturbidrag för det kommande kalenderåret samt angående bidrag ur Kyrkofonden till vissa rikskyrkliga ändamål.

7 Ekumeniskt och internationellt arbete

7.1 Ekumenik i Sverige

Vid SKR:s årsmöte i april 1995 övertog ärkebiskop Gunnar Weman ordförandeskapet efter missionföreståndare Birgit Karlsson. Ny vice ordförande från den frikyrkliga familjen blev missionsföreståndare Krister Andersson, Svenska Missionsförbundet. Sekreteraren för ekumenik, Jan Henningsson, efterträdde biskop Henrik Svenungsson i SKR:s arbetsutskott.

Under det gångna året har vissa förbättringar skett beträffande ekonomin, bl.a. som en följd av Svenska kyrkans beslut om extra bidrag (i juni 1995), vilket sporrade övriga medlemskyrkor att följa efter. De flesta ortodoxa medlemskyrkor har nu erlagt sin medlemsavgift. Till rådsmötet i april 1996 har SKR inbjudit direktorn för Kyrkornas världsråds teologiska avdelning, Thomas Fitzgerald, grekisk-ortodox från USA -- detta som ett led i strävan att öka den ortodoxa närvaron i rådet.

Vid gemensamma överläggningar mellan SKR och Svenska Missionsrådet (SMR) i september 1995 diskuterades utökad samverkan, bl.a. på informations- och publikationssidan. På uppdrag av årsmötet har styrelsen också utrett teologins plats inom rådets olika verksamhetsområden. Brist på resurser kan nödvändiggöra att enheten för teologi och regional ekumenik måste upplösas, varvid direktorns tjänst överförs till generalsekreterariatet.

Inom SKR har regeringens förslag om förändrade relationer mellan staten och trossamfunden diskuterats ingående. För att undanröja oklarheter och missförstånd efter kyrkomötets beslut inbjöd ärkebiskopen i oktober övriga samfundsledare till samtal om kyrka-stat-frågan.

På förslag av Svenska kyrkan har SKR påbörjat arbetet med en sammanställning av hur det ekumeniska arbetet i vårt land finansieras. Av denna sammanställning ska bland annat framgå i hur hög grad de olika kyrkorna och samfunden bidrar till detta arbete.

I SKR:s styrelse har för Svenska kyrkan/EFS ingått ärkebiskop Gunnar Weman, prosten Ulla Carlson, överförmyndare Birger Hassel, kontraktsprost Margarethe Isberg, direktor Birgitta Larsson och missionsföreståndare Bertil Johansson. Suppleanter har varit ekumeniksekreterare Jan Henningsson, direktör Urban Gibson, församlingsassistent Olof Bråliden, församlingsassistent Solveig Lindström, hemlandschef Inga Belani samt stiftsadjunkt Ieva Graufelds.

I anslutning till denna redovisning av arbetet i SKR kan nämnas att SKR, Svenska Missionsrådet och Sveriges Frikyrkosamråd utarbetat ett förslag till allkristet riksmöte att genomföras i Linköping sommaren 1999.

7.1.2 Aktuella dialoger

Samtal med Stockholms katolska stift

Centralstyrelsen och Biskopsmötet har gemensamt utsett en samtalsdelegation som sedan mars 1992 har fört samtal med Stockholms katolska stift. Delegationen bedriver sitt arbete genom två undergrupper, en inriktad på pastorala frågor och en med en mer renodlat teologisk inriktning på kyrkosynsfrågorna.

Enligt planerna ska delrapporter överlämnas efterhand som arbetet går vidare. Den pastorala gruppen beräknas vid årsskiftet 1996/97 bli färdig med en rapport innehållande pastorala råd i fråga om ekumeniska äktenskap. På samtalsdelegationens uppdrag har Svenska kyrkans forskningssekretariat under 1995 publicerat undersökningen "Två kyrkor i familjen", vilken redogör för hur ett urval familjer ser på sin situation.

Den teologiska gruppen avser bli färdig med sin rapport under 1997.

Svenska kyrkans samtalsdelegation består av biskoparna Lars Eckerdal och Jonas Jonson, professor Sven-Erik Brodd, kyrkosekreterare Ragnar Persenius, lektor Kerstin Bergman och prosten Anders Åkerlund. Sekreterare är stiftsadjunkt Örjan Wikmark respektive planeringssekreterare Birgitta Henningsson.

Samtal med Svenska Missionsförbundet

Centralstyrelsen och Svenska Missionsförbundets styrelse tillsatte 1991 en dialoggrupp med uppgift att genom ett kvalificerat teologiskt arbete behandla frågor om dop, församlingssyn och ämbete utifrån en kritisk analys av det tidigare använda begreppet kyrkogemenskap.

Gruppen avgav 1995 slutrapporten "Guds kyrka och en levande församling" som i oktober skickades ut till stift och församlingar för studium. Remisstiden går ut den 1 januari 1997. Därefter kommer Centralstyrelsen att ta ställning till den fortsatta handläggningen.

Dialoggruppen har med rapportens avgivande fullgjort sitt uppdrag. I gruppen ingick från Svenska kyrkan biskoparna Karl-Johan Tyrberg och Martin Lind, professor Sven-Erik Brodd, näringslivschef Solveig Olsson och komminister Lisa Tegby. Sekreterare var planeringssekreterare Birgitta Henningsson.

Ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige

För samtal med företrädare för de ortodoxa och österländska kyrkor som är verksamma i Sverige har seminarier ordnats regelbundet sedan 1992. Seminariet 1995 i Örebro var det fjärde i ordningen. Deltagandet från såväl ortodoxt som Svenska kyrkans håll har genomgående legat på cirka 25 personer. Dessa årliga sammankomster har utvärderats synnerligen positivt. De synes även betyda mycket för de ortodoxa prästernas inbördes gemenskap. De senaste åren har medverkande från Finlands ortodoxa kyrka givit viktiga bidrag utifrån en mångårig erfarenhet av ortodox-lutherska samtal. Som ett genombrott betraktas det faktum att biskop Dositej Motika vid samtalsdagarna i Örebro inbjöd till S:t Savas serbisk-ortodoxa kyrka i Enskede för 1996 års seminarium.

I arbetsgruppen för seminarierna deltar från Svenska kyrkans sida biskop Lars Eckerdal, överförmyndare Birger Hassel, docent Samuel Rubenson och konsulent Leena Björstedt. Från Centralstyrelsens sekretariat för teologi och ekumenik medverkar Jan Henningsson och Eva Carlestål.

7.2 Internationella ekumeniska relationer

Kyrkornas Världsråd, KV

(World Council of Churches, WCC, grundat 1948, 423 medlemskyrkor)

Kyrkornas världsråds centralkommitté sammanträdde i Genève i september 1995, efter att inbjudan från Nashville, Tennessee, i sista stund återtagits. Från Svenska kyrkan deltog biskop Jonas Jonson och Birgitta Larsson som ordinarie ledamöter, samt Johan F Dalman och Jan Henningsson som ekumeniska observatörer. Från Svenska Missionsförbundet deltog Anna Ljung. Sveriges Kristna Råd företräddes av Kjell-Ove Nilsson och Thord-Ove Thordson och Nordiska Ekumeniska Rådet av Gunnel Borgegård. Frågor, som ägnades särskild uppmärksamhet var bl.a:

• Kyrkornas Världsråds åttonde generalförsamling -- och 50-årsjubileum -- i Harare, Zimbabwe, september 1998. Ett par viktiga policyfrågor bereds för beslut vid generalförsamlingen: dels ett grunddokument om rådets självförståelse ("A common understanding and vision of the WCC"), dels nya riktlinjer för mission och evangelisation. Ett bekymmer är att flera ortodoxa medlemskyrkor har signalerat att de inte kan tänka sig någon form av gemensam nattvardsgudstjänst. Detta står i bjärt kontrast mot visionen av generalförsamlingen som avstamp för en ny epok inom den internationella ekumeniken. Biskop Jonas Jonson är ordförande i planeringskommittén.

• Policy för KV:s samverkan med FN, samt riktlinjer för KV:s samverkan med icke-statliga organisationer på det humanitära området.

• Verksamhet som fått en ny inriktning efter centralkommitténs möte i Johannesburg 1994, bl.a. kampen mot rasism, anti-våldsprogrammet och flyktingprogrammet.

• Samarbete mellan Faith and Order och övriga programenheter, bl.a. om ecklesiologi och etik, om teologisk reflektion i samband med bistånds- och utvecklingsprojekt på gräsrotsnivå, samt det brett anlagda projektet "Livets teologi", som inbegriper de dimensioner vi numera brukar sammanfatta med orden Rättvisa, Fred, Miljö.

• Samverkan mellan KV och Lutherska världsförbundet, framför allt det nya gemensamma organet för katastrofhjälp, Action by Churches together (ACT).

• Vissa aktuella politiska frågor: kvinnokonferensen i Beijing, kriget i ex-Jugoslavien, Frankrikes och Kinas provsprängningar av kärnvapen samt staden Jerusalems status.

KV:s medlemskyrkor i Sverige fick i oktober tillfälle att närmare lära känna världsrådets programenheter och deras övergripande prioriteringar. Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet anordnade då ett seminarium i Kyrkans Hus i Uppsala under medverkan av Alan Falconer, direktor för Faith and Order, Myra Blyth, direktor för Sharing and Service, och Salpy Eskidjian, programansvarig för mänskliga rättigheter och icke-våld.

Konferensen för europeiska kyrkor, KEK

Se verksamhetsberättelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, StSkr 1996:502, där KEK behandlas i anslutning till översikten över Svenska kyrkans riksorganisations arbete med europafrågor.

Nordiska Ekumeniska Rådet, NER

Nordiska Ekumeniska Rådet har till syfte att främja det ekumeniska arbetet i Norden, förstärka samarbetet mellan nordiska kyrkor och trossamfund, föra de ekumeniska organen i de nordiska länderna närmare varandra, förmedla ekumeniska erfarenheter mellan och till de nordiska kyrkosamfunden, medverka till vidgat nordiskt engagemang i de internationella ekumeniska konferens-, studie- och forskningsarbetet samt sprida information om nordiskt kyrkoliv och ekumeniskt arbete.

Under 1995 har NER bland annat arrangerat och förberett konferenser om förverkligandet av Borgå-överenskommelsen, om den ekumeniska dialogen mellan lutherska, anglikanska och reformerta kyrkor (Liebfrauenberg-konsultationen) och om diakonämbetet. Man har vidare samordnat de nordiska kyrkornas och samfundens medverkan i Kyrkornas Världsråds olika beslutandeorgan och studieprojekt.

NER:s roll som samnordiskt beredandeorgan och samtalsforum utgör en värdefull faktor i Svenska kyrkans ekumeniska arbete. Svenska kyrkan ger ett betydande ekonomiskt stöd till rådets verksamhet. Centralstyrelsen har under 1995 givit uttryck för en strävan att ytterligare integrera rådets verksamhet med de nationella kristna rådens.

Lausannerörelsen

Lausannerörelsen är ett evangelikalt nätverk som betonar Bibelns gudomliga inspiration och den personliga bekännelsen av Jesus Kristus som Frälsare. Rörelsen grundades 1974 med syftet att främja världens evangelisering genom att bygga broar av förståelse och samarbete mellan kristna ledare.

Under 1995 har frågan om evangelisation -- dess natur och förutsättningar i Sverige -- stått högt upp på den svenska avdelningens agenda. Svenska kyrkan har här observatörsstatus och representeras av biskop Lars-Göran Lönnermark.

7.2.2 Internationella konfessionella kyrkogemenskaper

Lutherska Världsförbundet, LVF

(Lutheran World Federation, LWF, grundat 1947, 120 medlemskyrkor)

1995 års rådsmöte ägde rum i juni 1995 i Windhoek, Namibia. Från Svenska kyrkan deltog Christina Rogestam och Johan Ernstson som ordinarie ledamöter, Annika Sjöqvist Platzer som rådgivare, samt Sven Eckerdal, Ingegerd Gustafsson, Jan Henningsson, Ragnar Persenius och Lennart Tegborg som observatörer. LVF:s nye generalsekreterare Ishmael Noko välkomnade Yvonne Dahlin, som -- sekonderad av Svenska kyrkan -- fr.o.m. september 1995 är huvudsamordnare för LVF:s kommande generalförsamling. Den ska äga rum i Hong-Kong, juli 1997, veckan efter Kinas formella övertagande av staden. Trots vissa politiska farhågor fortgår förberedelserna planenligt. Mötestemat är "I Kristus -- kallade att vittna", och den lokala värdorganisationen är det ekumeniska rådet i Kina. Det nordiska bidraget till bibelstudierna i Hong-Kong utarbetades under 1995 av Ylva Eggehorn och Eskil Franck.

De i Genève baserade samkristna organisationerna har drabbats av dåliga växelkurser gentemot den starka schweiziska valutan. För Svenska kyrkans del innebär kursraset att våra anslag till LVF har urholkats med nära 30% de senaste åren. Samtidigt minskar den ekonomiska bärkraften hos de medlemskyrkor, som traditionellt svarat för större delen av LVF:s budget: de lutherska kyrkorna i Tyskland, USA, Sverige, Norge och Danmark. LVF:s kassaförvaltare Christina Rogestam tvangs därför presentera en mycket stram budget för de kommande åren.

Årsmötet mottog rapporter om två stora samverkansprojekt med KV. Det gäller dels den gemensamma nyhetstjänsten, Ecumenical News International, där LVF svarar för ca 50% av kostnaderna, dels det gemensamma organet för katastrofhjälp, ACT, som ska förena resurser och sakkunskap från LVF:s biståndsavdelning med dem hos KV:s avdelning för mellankyrklig hjälp.

I oktober 1995 besöktes Svenska kyrkan av LVF:s generalsekreterare Ishmael Noko. Denne underströk Svenska kyrkans nyckelroll som ekumenisk banbrytare för den lutherska kyrkofamiljen, såväl i relation till den romersk-katolska kyrkan som de ortodoxa och österländska kyrkorna. Den nyligen publicerade gemensamma luthersk-katolska deklarationen om rättfärdiggörelsen utgör en milstolpe för den lutherska kyrkofamiljens gemensamma ekumeniska ansträngningar (se även CsSkr 1996:5).

Sekretariatet för teologi och ekumenik är representerat i LVF:s årligen återkommande koordinerings- och informationskonferens om samarbetet med Baltikum, Ingermanland och Ryssland genom europasekreteraren. Här koordineras ekonomiska projekt liksom annat samarbete. Konferensen inleds med ekumeniska samtal mellan lokala kyrkor på konferensorten. 1995 samlades representanterna i S:t Petersburg med Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka och den evangelisk-lutherska kyrkan i Ryssland som värdar. Vid de ekumeniska samtalen deltog förutom den ortodoxa kyrkan även romerska katoliker, anglikaner och baptister. Dessa samtal utgjorde kanske ett bidrag till ett mer organiserat ekumeniskt samarbete i S:t Petersburg.

Nordisk-tyskt kyrkokonvent, NTK

Det nordisk-tyska kyrkokonventet, som bildades 1949, har framför allt haft till uppgift att verka för gemenskap, personliga kontakter och utbyte av pastorala erfarenheter mellan de tyska och de nordiska kyrkorna. Arbetet kan med fog kallas ekumenik på basplanet. Deltagarna är präster och lekmän, församlingsmedarbetare och frivilliga aktiva.

För närvarande är 13 kyrkor i Norden och Tyskland medlemmar i konventet. Observatörsstatus har de evangelisk-lutherska kyrkorna i Baltikum, Ingermanland, Ryssland och den evangelisk-augsburgska kyrkan i Polen. Förhandlingar pågår om ytterligare deltagare från framför allt tysk sida. Nordelbiska kyrkan har uttalat intresse att bli medlem. Konventet leds av en ledningsgrupp bestående av representanter för varje deltagande kyrka under ledning av en president. Biskop Henrik Svenungsson presiderade åren 1987-1995. Svenska ledamöter i ledningsgruppen är biskop Tord Harlin och prosten Inge Bredin och Birgitta Handog. Som svenskt sekretariat för konventet fungerar Centralstyrelsens sekretariat för teologi och ekumenik.

Efter Berlinmurens fall har konventets framtid diskuterats såväl inom konventet som i de deltagande kyrkorna. Inom de nordiska och f.d. östtyska kyrkorna råder stor enighet om att konventet har en viktig funktion att fylla, inte minst med tanke på den situation som uppkommit i östra Tyskland i samband med integrationsprocessen och uppgörelsen med det förflutna. Sedan 1992 inbjuder konventet observatörer från de evangelisk-lutherska kyrkorna i Baltikum och från Polen.

Sedan biskop Henrik Svenungsson avsagt sig presidentskapet, leds arbetet från hösten 1995 av kyrkoherde Björn Sandvik, Oslo. Diskussioner har förts om tiden var mogen för en tysk president, men de tyska ledamöterna i konventsledningen har varit eniga om att en nordisk president under ytterligare en period var att föredra. Konventsledningen arbetar med att uppdatera riktlinjer för konventets arbete liksom med frågan om hur ledningsgruppen skall vara sammansatt om ytterligare kyrkor blir medlemmar. Den danske pastorn Johannes Langhoff har fått uppdraget att skriva konventets historia.

1995 års konferens hölls den 5-11 september i Granavolden med temat Försoning. Temat hade valts med tanke på KEK:s försoningskonferens i Graz 1997 och kan ses som en förberedelsekonferens för Grazmötet. Svenska kyrkan representerades av ledningsgruppen samt av komminister Christina Berglund, Stockholms stift, komminister Anna Toivonen Ohrt, Linköpings stift samt stiftsungdomskonsulenten Lena Johnsson, Karlstads stift.

Nordisk luthersk/romersk-katolsk kommission

Det förslag som kardinal Cassidy framförde vid Svenska kyrkans jubelfest 1993 om bildande av en ekumenisk kommission med romersk-katolska kyrkan, Svenska kyrkan och Finlands evangelisk-lutherska kyrka bearbetas för närvarande på tjänstemannanivå efter ett beslut vid ärkebiskoparna Wemans och Vikströms besök i Rom i november 1994. Huvudansvariga för beredningen är ecklesiastikrådet Risto Cantell, Finland, pater Henrik Roelvink, Stockholms katolska stift, dr Heinz-Albert Raem, Enhetsrådet vid Vatikanen, och kyrkosekreterare Ragnar Persenius, Svenska kyrkan.

I ett första utkast i mars 1995 föreslogs bland annat att en eventuell kommission borde utvidgas till att bli nordisk. Ett huvudskäl för detta är att om episkopé-funktionen ska behandlas, har denna behandlats gemensamt av de nordiska lutherska kyrkorna i Borgå-överenskommelsen. Utkastet har behandlats i respektive kyrkor och vid Lutherska Världsförbundets rådsmöte i juni 1995. En fortsatt bearbetning sker i tjänstemannagruppen utvidgad med företrädare för de övriga nordiska folkkyrkorna.

Först när Borgå-processen avslutats under andra halvåret 1996 och ställningstagandet till det internationella dokumentet om rättfärdiggörelseläran (se vidare CsSkr 1996:5) är klart vid Lutherska Världsförbundets generalförsamling i juli 1997 kan de enskilda kyrkorna besluta om kommissionen ska inrättas.

Anglikanska kyrkogemenskapen

Förverkligandet av Borgå-överenskommelsens förpliktelser på nationell, regional och lokal nivå går nu vidare. Borgågemenskapen omfattar idag med två undantag alla de lutherska och anglikanska kyrkor i Skandinavien, Storbritannien och i Baltikum som deltog i de ursprungliga överläggningarna.

Den danska folkkyrkan har genom ett beslut i sitt biskopskollegium låtit meddela att man för närvarande inte ser någon möjlighet att underteckna överenskommelsen, och i Lettlands evangelisk-lutherska kyrka har man begärt ytterligare tid för att kunna slutföra den viktiga studieprocessen.

Den undertecknande kyrkornas borgåhandläggare har samlats till överläggningar och man kan nu konstatera hur en plan för förverkligandet av förpliktelserna, sådana de uttrycks i 58, har formulerats på punkt efter punkt.

Under hösten 1996 manifesteras överenskommelsens ekumeniska betydelse vid tre gudstjänster -- i Trondheim, Tallinn och London. Av dessa utgör den första den som främst riktar sig till Nordens kyrkor, och därmed också Svenska kyrkan.

Inom Svenska kyrkan pågår nu ett arbete med att förankra och informera om överenskommelsen och dess betydelse för svenskt kyrkoliv. Studie- och informationsmaterial kommer att utformas, vänstiftsutbytet utvecklas och ett nätverk av borgå-kunniga resurspersoner är under uppbyggnad.

Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten

Som ett led i det kontinuerliga utbytet mellan Svenska kyrkan och den koptisk-ortodoxa kyrkan gjorde biskop Tomas från stiftet al-Qusiyya ett tre veckor långt besök i februari 1995, i Uppsala, Stockholms och Luleå stift.

Delegationer från vardera kyrkan ska -- enligt den preliminära planen för samtalen -- träffas två gånger om året. Av ekonomiska och praktiska skäl har emellertid den koptiska kyrkan anmält att man tills vidare inte kan fullfölja ett så ambitiöst schema. Vid de inledande samtalen i Anba Bishoy, Egypten (november 1994) deltog fyra delegater från den koptiska kyrkan, men till den andra samtalsomgången i Karlstad (juni 1995) kom endast biskop Tomas. De övriga tre delegaterna lämnade återbud i sista stund. Samtalen i Karlstad handlade om gudstjänstordningen i våra respektive kyrkor. De liturgiska traditionerna studerades och jämfördes ur både kyrkohistorisk och systematisk-teologisk synvinkel. Liksom förra gången föreligger en gemensam rapport från samtalen. Biskop Tomas deltog även i Svenska kyrkans riksmöte i Luleå.

I slutet av 1995 meddelades från Kairo att biskop Serapion, som hittills varit ledare för den koptiska delegationen, förflyttats till Kalifornien och att metropoliten Bishoy, biskopsmötets sekreterare, övertar ledarskapet. Den tredje samtalsomgången är schemalagd till Egypten i mars 1996.

I delegationen från Svenska kyrkan ingår biskop Bengt Wadensjö, ordförande, docent Samuel Rubensson, Lund, pastor Gunnar Lind, Kairo, och ekumeniksekreterare Jan Henningsson, sekreterare. De löpande kontakterna med den koptiska kyrkan handhas av Gunnar Lind, som är utsänd av Svenska kyrkans mission. Det är genom SKM som kontakterna med den koptiska kyrkan från början har byggts upp.

Filippinska oberoende kyrkan (Iglesia Filipina Independiente, IFI)

I januari 1995 reste en delegation från Svenska kyrkan - Biskop Lars Eckerdal, missionssekreterare Margareta Koltai och sekretaren för ekumenik Jan Henningsson -- till Filippinerna för att inhämta kompletterande underlag för beslut om överenskommelse mellan Svenska kyrkan och IFI, i första hand beträffande synen på nattvard, ämbete, lekfolket och kyrkans väsen.

I maj 1995 godkände Centralstyrelsen förslaget till överenskommelse om kyrkogemenskap med IFI ( CsSkr 1995:5), vilket sedan antogs av kyrkomötet med stor majoritet. Överenskommelsen antogs under sommaren också av den filippinska kyrkans biskopsmöte och generalförsamling.

I november 1995 reste en delegation från Svenska kyrkan under ledning av ärkebiskopen till Filippinerna. Överenskommelsen undertecknades i samband med en högtidsgudstjänst i Det Heliga Barnets katedral i Manila. Ärkebiskop Alberto Ramento inbjöds att med en delegation i mars1996 besöka Sverige för att här på motsvarande sätt fira denna historiska överenskommelse. Huvudansvaret för de fortsatta kontakterna ligger i Sverige hos Svenska kyrkans mission, som har utsänd personal på Filippinerna och en särskild handläggare för området.

Leuenberggemenskapen

Leuenbergkonkordin undertecknades 1973 av lutherska, unierade och reformerta kyrkor i Europa. Kyrkorna hade gemensamt konstaterat att medan de reformatoriska fäderna av teologiska skäl inte kunnat undvika splittring är situationen i dag en annan. Kyrkorna har återupptäckt det gemensamma arvet och också under en fyrahundraårig historia förts till nya sinsemellan besläktade uttrycksformer för teologiskt tänkande och praktiskt kyrkoliv. Mot denna bakgrund formulerade man sig i konkordin om förståelsen av evangelium, rättfärdiggörelsen, sakramenten, reformationstidevarvets förkastelsedomar och vägen till kyrkogemenskap.

När det svenska biskopsmötet behandlade frågan 1975 förklarade det att Svenska kyrkan liksom övriga nordiska lutherska folkkyrkor inte var beredda att underteckna konkordin men väl att delta i de fortsatta lärosamtalen.

Svenska kyrkan har sedan på olika sätt varit aktivt engagerad i dessa samtal och vid Leuenberggemenskapens generalförsamling i Wien i maj 1994 presenterades bland annat ett dokument -- The Church as a Community Called and Sent Forth by Jesus Christ, The Contribution of the Churches of the Reformation to the Ecumenical Dialogue on Church Unity -- som söker beskriva en reformatorisk kyrkosyn. Dessa rapporter föreligger nu i tryckt form. Dock är Svenska kyrkans hållning, liksom de övriga nordiska kyrkornas, att Borgå-processen i första hand ska fullföljas.

7.3 Internationella relationer

Lettland

I samarbetet med de baltiska kyrkorna har tonvikt lagts vid den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland. Sekretariatssamarbete och regelbunda kontakter, ömsesidiga besök m m har förevarit även med Estlands och Litauens evangelisk-lutherska kyrkor.

Den allt överskuggande frågan i det lettiska samhället idag är ekonomin. Landet är i det närmaste bankrutt, vilket har fått allvarliga politiska och sociala konsekvenser. Även kyrkorna präglas av de ekonomiska svårigheterna, präster kan inte få ut löner som ens närmelsevis motsvarar existensminimum. Andra kategorier av medarbetare är icke-avlönade. I detta läge har diskussioner förs inom ramen för LVF:s koordineringskonferens om inrättande av utjämningsfonder för såväl Estlands evangelisk-lutherska kyrka som Lettlands evangelisk-lutherska kyrka. Eftersom detta är en mycket delikat och svår fråga har Lutherhjälpen och Finnchurch Aid undersökt möjligheterna för framtida självfinansiering för kyrkorna med hjälp av exempelvis immobilier som tidigare varit konfiskerade och nu förväntas återlämnas till kyrkorna. Arbetet kommer att presenteras i mars 1996.

De baltiska kyrkorna har levt i instängda och från ovan dikterade samhällsstrukturer. Detta har gjort att jordmånen för fundamentalistiskt präglade missioner och sekter har varit god. I Lettlands kyrka har en starkt Missouri-inspirerad grupp fått fotfäste och utgör ett stort problem för de krafter inom kyrkan som står för större öppenhet och demokrati. Av denna grupp, som består av ett tiotal präster och deras församlingar, ses t o m de mest konservativa företrädarna för kyrkan som illasinnade liberaler som hotar att förgöra den "rena lutherska kyrkan". Denna grupp är också den mest högljudda motståndaren till Borgå-samarbetet, som den lettiska kyrkan inte kände sig beredd att rösta om vid sin synod i januari 1996.

Sedan Lutherska Världsförbundet avgivit sin resolution om kvinnornas ställning i medlemskyrkorna, har kontakt upprättats med Organisationen för kvinnliga teologer i Lettland. LVF-resolutionen uppmanar medlemskyrkorna bl a att fortsätta att arbeta för vigning av kvinnliga präster, skapa fora för de kvinnor som vägras vigning och understödja sådana kvinnor med utbildningsinsatser.

Under hösten 1995 arrangerades i samarbete mellan sekretariatet för teologi och ekumenik, Stockholms stift och det lettiska prosteriet i Sverige det första pastorala seminariet för kvinnliga teologer i Lettland. Detta seminarium koncentrerade sig framför allt på själavård och uppbyggelse. Ytterligare ett seminarium planeras under 1996.

Eftersom den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland inte har fungerande kyrkoordning, har Svenska kyrkan tillsammans med Nordelbiska kyrkan i Tyskland erbjudit konsulthjälp. Kyrkoordningen är tänkt att bli gemensam för såväl den lettiska hemmakyrkan som utlands-kyrkan. F.departementsrådet Göran Göransson arbetar som konsult från svensk sida med biträde av europasekreteraren.

Önskemål om krisgruppsutbildning (emanerar i Estoniakatastrofen), och om utbildning i själavård och olika pastoralteologiska frågor har framförts till Svenska kyrkan.

De tyska kyrkorna

Riktlinjerna för samarbetet mellan den evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD) och Tysklands förenade evangelisk-lutherska kyrka (VELKD) och Svenska kyrkan innehåller bland annat informationsutbyte, regelbunda kontakter på kyrkoledarnivå och mellan sekretariaten. Ömsesidiga delegationsbesök och inbjudan till vissa konferenser m m planeras. En gemensam delegation från EKD/VELKD har inbjudits att besöka Sverige hösten 1996. Sekretariaten i Sverige och Tyskland har samarbetat kring programmet för detta besök.

Haus Hainstein

Delägarna i Haus Hainstein kallades till möte i juni 1995. Då ingen från Svenska kyrkan kunde delta i sammanträdet, befullmäktigades en av företrädarna för den evangeliska kyrkan i Tyskland att företräda Svenska kyrkans intressen vad gäller andelarna i Haus Hainstein. I prioriteringsdiskussionerna kring 1996 års budget har bidraget till Haus Hainstein utgått med motiveringen att det nu är tid att ompröva åtagandet, som varit historiskt betingat och som var angeläget att uppehålla under de år då järnridån var en realitet i Europa.

Central- och Östeuropa

För att klara de kontakter som Svenska kyrkan har att upprätthålla i Europa, är det av största vikt att stiften fortsätter sitt aktiva europaengagemang i form av t ex vänstiftsarbete och gärna etablerar nya samarbetskanaler.

Den evangelisk-augsburgska kyrkan i Polen har under året förnyat sitt vänstiftsavtal med Uppsala stift. I utbytet ingår bland annat diakonalt samarbete, ungdomssamarbete och regelbundna möten mellan företrädare för kyrkorna. Den ledande biskopen Jan Szarek från Warszawa besökte officiellt Sverige i samband med biskopsvigningen i april 1995 och olika grupper har under året besökt Polen. Även inom stipendieprogrammet har polska studenter haft möjlighet att studera olika typer av verksamhet i Svenska kyrkan.

Under innevarande år har kontakterna mellan Härnösands stift och Slovakiens evangelisk-augsburgska kyrka fördjupats. I samband med generalbiskop Filos besök i Sverige samt inom stipendieprogrammet har samarbetet fått konkret utformning. Under 1996 planeras en gemensam konferens om majoritetskyrkor och minoritetskyrkor i Bratislava. Konferensen föreslås ingå i förberedelsearbetet för KEK:s och CCEE:s försoningskonferens. Arrangör från svensk sida är forskningssekreterariatet.

En inbjudan från Rumäniens ortodoxa patriark till ett delegationsbesök i Rumänien kommer att hörsammas under 1997.

7.3.2 Vänstifts- och vänförsamlingsutbyte

Vänstifts- och vänförsamlingsutbyte har etablerats mellan Svenska kyrkan och lutherska kyrkor i exempelvis Baltikum, Polen och Tyskland. Inom Borgå-gemenskapen planeras liknande verksamhet.

Vid ett vänförsamlingsseminarium, som arrangerades i Uppsala våren 1995, deltog drygt 40 representanter för de svenska församlingar som har vänförsamlingsutbyte med baltiska församlingar. Seminariet leddes av biskop Henrik Svenungsson och som talare deltog bl a Vanda Bruvele från Lettland och Tiit Pädam från Estland. Bägge de sistnämnda konstaterade att den tid då den humanitära hjälpen verkligen behövdes ute i församlingarna börjar vara förbi. Utvecklingen mot ett mer pastoralt och teologiskt utbyte är både riktig och viktig, enligt de båda gästtalarna.

7.4 Prioriteringar i Svenska kyrkans internationella och ekumeniska ansvarstagande

I denna betonas inledningsvis vikten av att Svenska kyrkan, som en av de tongivande kyrkorna, agerar på ett tydligt och långsiktigt sätt gentemot KV, LVF och KEK. Svenska kyrkans egen identitet och bearbetningen av denna är viktig i relationen till andra kyrkor inom olika samkristna organ. Representativitetsfrågorna vad gäller beslutande organ behöver bearbetas. Medlemskyrkornas ansvarstagande för de samkristna organisationernas basstrukturer måste tydliggöras. Detta ansvar kan inte läggas på de kyrkliga biståndsorganen. Den administrativa kvaliteten i de ekumeniska nätverkan behöver säkras.

I övrigt sägs bland annat att SFRV:s samlade insatser inte ska minska, att SKM och Lutherhjälpen inte bör skära ner sina bidrag till basstrukturerna, att möjligheten till rikskollekt till KV, LVF och KEK bör undersökas, att Svenska kyrkans medlemsbidrag till KV måste höjas, att långsiktigheten i de ekumeniska ekonomiska åtagandena bör säkras genom rullande treårsavtal, att former på sikt bör utvecklas för ett enda samkristet hjälporgan i Europa, att Svenska kyrkan aktivt bör medverka till en integration mellan KEK och EECCS och att Svenska kyrkan bör utforma en strategi för sin relation till EU.

8 Verksamheten i övrigt

8.1 Kyrkobokföringen och IT-verksamheten

I början av år 1995 antog Centralstyrelsen en programförklaring avseende den framtida kyrkobokföringen och IT-verksamheten. Centralstyrelsens programförklaring, inklusive motsvarande programförklaringar för stiften, hade utarbetats i samverkan med Svenska kyrkans datautvecklingsgrupp (DUG) och Sveriges kyrkobokföringsinspektörer. Syftet med programförklaringarna var att tydliggöra uppgifter och ansvarsförhållanden inom verksamhetsområdet, understryka vikten av att en elektronisk kommunikationsstruktur upprättas och betydelsen av att IT-utvecklingen samordnas inom Svenska kyrkan.

I samband härmed fattades också beslut om att samordna det mer långsiktiga utvecklingsarbetet. Den av Centralstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för utredning av det framtida kyrkobokföringsstödet slogs samman med ADB-strategigruppen och Svenska kyrkans IT-grupp bildades med Centralstyrelsen och Pastoratsförbundet som huvudmän. IT-gruppen fick även i uppdrag att utarbeta en datakommunikationsstrategi för Svenska kyrkan. Separata rapporter för kyrkobokföringen, ADB-strategin och datakommunikationen har under året utarbetats inom gruppen. Till grund för ADB-strategirapporten låg ett antal användarseminarier som datautvecklingsgruppen genomfört med pastorat under våren 1995.

I månadsskiftet augusti/september höll IT-gruppen en tvådagars hearing med tänkbara leverantörer av det framtida IT-stödet. Därefter utarbetades ett underlag för beslut avseende en framtida upphandling av IT-stöd som tillställdes Centralstyrelsen och Pastoratsförbundets styrelse. I och med att styrelserna tillstyrkte upphandlingen hade IT-gruppen fullgjort sitt arbete och en särskild upphandlingsgrupp med Centralstyrelsen och Pastoratsförbundet som huvudmän tillsattes.

Den teknik som i utredningsarbetet föreslås ligga till grund för det framtida informationsstödet inom Svenska kyrkan bygger på den s.k. internettekniken. En ledstjärna i arbetet med att lägga grunden för den framtida informationsstrukturen inom Svenska kyrkan har varit att den nya infrastrukturen, på vilken kommunikationen ska vila, inte ska vara unik för Svenska kyrkan utan vara av generell natur. Att generell teknik används betyder dock inte att informationen inte kan skyddas mot obehörig åtkomst. Däremot är det av strategisk betydelse för en kommunicerande organisation att inte anlägga ett elektroniskt "vägnät" som inte är förbundet med omvärlden.

Drift av befintligt system

Arbetet med en ny rättslig reglering för kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan har i hög grad påverkat arbetet inom kyrkobokföringen och IT-området under det gångna året.

En konsekvens av ändringen av kyrkolagens tredje avdelningen, tredje kapitel om kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan fick till följd att även kyrkomötets kungörelse om ministerialböcker samt Datainspektionens föreskrifter och tillstånd för kyrkobokföringsregistren måste ändras. Förhandlingar har under året förts med Datainspektionen vilket resulterat i att Svenska kyrkan som första organisation i Sverige fått särskilda branschföreskrifter för sin IT-verksamhet. Nya tillstånd har också erhållits för de centrala kyrkobokföringsregistren vilket på sikt öppnar möjlighet att bättre utnyttja informationen i dessa register.

Ändringarna i ADB-systemet reglerades i ett med huvudleverantören upprättat avtal. I samband härmed gjordes dessutom ytterligare ett antal modifieringar efter önskemål från användarna. Beslut om utveckling av en särskild Windows-version av det lokala systemet fattades under året. Från och med 1 september 1997 upphör därför utvecklingen av Centralstyrelsens DOS-version av det lokala systemet och Centralstyrelsens Windows-version får användas i stället.

Vid driften av befintligt system och vid utvecklingen av det nya systemet, som togs i bruk den 1 januari 1996, har i likhet med tidigare år Centrala kyrkobokföringsgruppen, samverkansgrupper med leverantörerna och Svenska kyrkans datautvecklingsgrupp medverkat.

Under hösten inleddes, som ett led i det inledningsvis nämnda utvecklingsarbetet, en ettårig försöksverksamhet med en kyrklig BBS -- elektronisk anslagstavla (Bulletin Board System). Försöksverksamheten har bedrivits som ett samarbetsprojekt -- benämnt Spira -- med Pastoratsförbundet.

9 Svenska kyrkans författningssamling

Utgivare av författningssamlingen har varit kyrkojurist Anders Karlberg. Distributionen handhas av Verbum Förlag AB.

10 Svenska kyrkans utredningar

11 Ekonomi

11.1 Bokslut för 1995

11.2 Rikskollekter

Därtill kommer att beslut har fattats om fyra rikskollekter under 1995 för vilka ändamålet fastställs vid en senare tidpunkt. Detta gäller följande kollekter:

• 26 mars 1995 till stöd för arbetet med flyktingar genom Lutherhjälpen,
• 6 augusti 1995 till landsbygdsutveckling i Bangladesh inom ramen för VM-Aid,
• 29 oktober 1995 till stöd för verksamhet bland gästarbetare framför allt i Asien genom Svenska kyrkans mission,
• 17 december 1995 till kyrkornas arbete för återuppbyggnad av jord och hem i katastrofdrabbade områden på Filippinerna genom Svenska kyrkans mission.

12 Kyrkomötets skrivelser till regeringen

1990 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1990:16 med 2KL 1990:1 om religionsfrihet

Kyrkomötet har givit regeringen till känna att behov finns av utredning om innebörden och tillämpningen av religionsfriheten, särskilt religionsfriheten i relation till andra grundlagsskyddade rättigheter.

Tidigare har antecknats att ärendet bereds i Justitiedepartementet, varvid dock den fortsatta handläggningen har varit beroende av vad som skulle komma att ske till följd av kyrkoberedningens betänkande (SOU 1994:42) Staten och trossamfunden.

I och med riksdagens principbeslut hösten 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan samt regeringens beslut om direktiv för det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka har skrivelsen, enligt tillgängliga uppgifter, avslutats.

1991 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1991:1 med 1KL 1991:4 om valkretsindelningen vid kyrkofullmäktigeval i samfälligheter

Ärendet bereds inom Justitiedepartementet. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1993 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1993:12 med 2KL 1993:6 om vissa kyrkliga tjänster

Kyrkomötet beslutade ge regeringen till känna sin mening i vissa frågor beträffande prästtjänster i nybildade pastorat och beträffande utlysande av tjänst.

I och med regeringens beslut 1995-12-21 om direktiv för det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka har denna skrivelse avslutats.

1994 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1994:1 med 2KL 1994:7 om kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan

Ärendet avser de nya regler för kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan som kyrkomötet för sin del antog.

Efter beredning i Civildepartementet överlämnade regeringen i maj 1995 till riksdagen Reg. prop. (1994/95:226) Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan, vilken godtogs av riksdagen. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 1996.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

2. Kskr 1994:9 med 1KL 1994:2 om vissa ändringar i kyrkolagen, m.m.

Kyrkomötet har hos regeringen hemställt att frågan om upptagningsområde för icke- territoriell församling utreds.

Regeringen har 1995-10-26 beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av kyrkomötets framställning. Det främsta skälet härför är att ansvaret för ett sådant utredningsarbete, med hänsyn till kommande relationsändring mellan staten och Svenska kyrkan, bör ligga hos kyrkan själv.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

3. Kskr 1994:12 med 2KL 1994:1 om stiftsreferensgrupper i den fortsatta kyrka- statutredningen

Kyrkomötet har anhållit om möjlighet för stiftsstyrelser och domkapitel att på lämpligt sätt följa det fortsatta utredningsarbetet rörande de framtida relationerna mellan kyrkan och staten.

Regeringen har tillsatt ett särskilt beredningsorgan, Stat-kyrkadelegationen, med uppgift att följa utredningsarbetet i stat-kyrkafrågan. Delegationen har en bred representation för de organ som berörs av arbetet.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

4. Kskr 1994:18 med 2KL 1994:9 om vissa frågor om det kyrkliga ämbetet som präst och biskop

Kyrkomötet har hos regeringen begärt viss ändring i kyrkolagen om präst som överger Svenska kyrkans lära, m.m.

I och med regeringens beslut 1995-12-21 om direktiv för det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka har denna skrivelse avslutats.

5. Kskr 1994:25 med 2KL 1994:15 om anpassning till ny arbetsrättslig lagstiftning

Kyrkomötet har givit regeringen tillkänna vad andra kyrkolagsutskottet anfört om behov av ändringar i kyrkolagen till följd av ny lagstiftning om offentlig anställning m.m.

I och med regeringens beslut 1995-12-21 om direktiv för det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka har denna skrivelse avslutats.

6. Kskr 1994:26 med 2KL 1994:14 om frågor rörande prästers anställningsförhållanden

Kyrkomötet har givit regeringen tillkänna vad andra kyrkolagsutskottet anfört rörande kostnadsansvar vid prästs ledighet för studier eller för uppdrag på stifts- och riksplan.

I och med regeringens beslut 1995-12-21 om direktiv för det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka har denna skrivelse avslutats.

1995 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1995:2 med 1KL 1995:1 om kyrkomötets, Svenska kyrkans centralstyrelses och ärkebiskopens arbete vid krig och krigsfara

Kyrkomötet har som sin mening givit regeringen tillkänna vad första kyrkolagsutskottet med anledning av CsSkr 1995:8 anfört rörande kyrkomötets, Svenska kyrkans centralstyrelses och ärkebiskopens arbete vid krig och krigsfara.

Ärendet bereds inom Civildepartementet/Kulturdepartementet (kyrkoenheten). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

2. Kskr 1995:4 med 1KL 1995:9 om kyrkofullmäktigevalen, m.m.

Kyrkomötet har som sin mening givit regeringen tillkänna vad första kyrkolagsutskottet med anledning av CsSkr 1995:4 anfört rörande kyrkofullmäktigevalen, m.m.

Ärendet bereds inom Justitiedepartementet. Det är även remitterat till Finansdepartementet. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

3. Kskr 1995:11 med 2KL 1995:3 om utvidgad kompetens för kyrkomötet och kyrkomötets besvärsnämnd

Kyrkomötet har hos regeringen hemställt dels om sådan ändring i kyrkolagen att kyrkomötet får vidgade möjligheter att överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att fatta beslut i vissa ärenden, dels om sådan ändring i kyrkolagen att kyrkoherdes beslut i kyrkotillhörighetärenden får överklagas hos domkapitlet och domkapitlets beslut hos kyrkomötets besvärsnämnd, vars beslut inte får överklagas.

Regeringen har 1996-03-07 beslutat att i den del som rör kyrkomötets besvärsnämnd inte vidta någon åtgärd med anledning av kyrkomötets framställning.

Enligt tillgängliga uppgifter från kyrkoenheten vid Civildepartementet/Kulturdepartementet är skrivelsen i sin helhet avslutat.

4. Kskr 1995:15 med 2KL 1995:1 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan

Kyrkomötet har som sin mening givit regeringen till känna vad andra kyrkolagsutskottet anfört med anledning av regeringens skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1995:1) Ändrade relationer mellan staten och Svenskla kyrkan.

Riksdagen har i december 1995 bifallit regeringens proposition (Reg.prop. 1995/96:80) Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. I propositionen redovisas kyrkomötets ställningstagande till regeringen skrivelse till kyrkomötet i samma ärende. Vidare har regeringen utfärdat direktiv (Dir 1995:162) för det fortsatta utredningsarbetet med anledning av riksdagens principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

5. Kskr 1995:17 med 2KL 1995:5 om frågor om statens kostnader för uppbörden av kyrkoskatter

Kyrkomötet har som sin mening givit regeringen tillkänna vad andra kyrkolagsutskottet anfört rörande frågor om statens kostnader för uppbörden av kyrkoskatter.

Frågan har genom reg.prop. 1995/96:80 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förts till det fortsatta utredningsarbetet och föranleder ingen separat åtgärd.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

Sigtuna den 23 maj 1996

Svenska kyrkans centralstyrelse

Utdrag ur Centralstyrelsens protokoll

Närvarande: ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, samt ledamöterna Levi Bergström, Stina Eliasson, Kerstin Bergman, Christina Odenberg, Sven-E. Kragh, Dag Sandahl, Urban Gibson, Birgitta Ericsson Löfgren, Ulla Carlson, Gunvor Hagelberg, Catarina Agrell, Bengt Berg, Anita Franzén och Carl-Henric Grenholm.

Föredragande: planeringschef Anders Lindberg

--------------------

Centralstyrelsen beslutar

att till kyrkomötet avge skrivelsen (CsSkr 1996:2) Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1995.