CsSkr 1996:2

Bilaga 6

TROSSAMFUNDENS BEREDSKAPSRÅD

Trossamfundens beredskapsråd avger härmed följande berättelse rörande verksamheten år 1995.

Assistenten Karin Bohlin biträder sekretariatet inom ramen för sina andra uppgifter hos SFRV. Sekreteraren för IT- och kyrkobokföringsfrågor Bo Pehrsson har p.g.a andra åligganden måst avveckla sina engagemang för rådet fr.o.m sommaren 1995.

2. Sammanträden under året

Rådet har haft fyra (4) sammanträden under året. Därutöver har ordföranden haft återkommande överläggningar med sekretariatet i enskilda ärenden och inför Rådets sammanträden.

3. Verksamheten

3.1. Uppgiften

Enligt 15 beredskapsförordningen skall centralstyrelsen leda och samordna den kyrkliga beredskapen "i enlighet med vad centralstyrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund". För den närmare hanteringen av frågorna på området finns ett av styrelsen inrättat råd -- Trossamfundens beredskapsråd (TBR) -- med företrädare för andra intressenter på området. Rådet är ett samverkans- och beredningsorgan underställt Centralstyrelsen. Rådets ställning, befogenheter och uppgifter finns reglerade i en instruktion som fastställts av Centralstyrelsen.

3.2. Allmänt

Årets verksamhet har i hög utsträckning präglats av ikraftträdandet den 1 juli av den nya lagen om civilt försvar (1994:1720) och förordningen till denna (1995:128) samt den nya pliktlagstiftningen (lag om totalförsvarsplikt (1994:1809) med tillhörande förordning (1995: 239). De nya lagstiftningarna får vittgående konsekvenser för de kyrkliga kommunerna på lokal- och regional nivå, främst genom den ökade skyldigheten att beredskapsplanera och det förändrade huvudmannaskapet på regional kyrklig nivå. Formellt skall således numera alla kyrkokommuner genomföra någon form av grundläggande planering av sin verksamhet under höjd beredskap. Det regionala lednings- och samordningsansvaret har i sin tur flyttats från domkapitlen till stiftsstyrelserna och utgår från en målstyrning av verksamheten som skall baseras på ändamålsenlighet och enhetlighet.

Då det lokala huvudmannaskapet för det civila försvaret numera åligger de borgerliga kommunerna skall en samordning ske med den planering som äger rum där. De behov som kan finnas hos andra samfund än Svenska kyrkan skall också beaktas i den kyrkliga planeringen.

På nationell nivå har Centralstyrelsen samordnings- och ledningsansvaret. Detta skall utövas på grundval av avtal med stift och andra samfund. Som rådet redovisat i sin verkamhetsberättelse för föregående år har avtalen fått formen av avsiktsförklaringar, som skall utvärderas och förnyas under år 1997. Överenskommelser har numera träffats med samtliga stift samt ett antal övriga samfund bland vilka kan nämnas, Stockholms katolska stift, Svenska Missionsförbundet, Metodistkyrkan i Sverige och Islamiska kulturcenterunionen. Med hänsyn till avtalsområdets speciella karaktär och en iakttagbar återhållsamhet från vissa invandrarkyrkor har rådet i samråd med SST inlett informationssamtal och överläggningar på principiell nivå med dessa.

Som ett resultat av Försvarsberedningens arbete om totalförsvarets inriktning för perioden 1997--2001 förelade regeringen i oktober riksdagen propositionen "Totalförsvar i förnyelse ( 1995/96:12) som det första delförslaget inom ramen för det definitiva försvarsbeslut som riksdagen skall anta i december 1996.

Den av regeringen framlagda propositionen godkändes av riksdagen i december 1995 och innebär i vissa principiella hänseenden en nyorientering av totalförsvarets inriktning utifrån den behovs- och omvärldsanalys som företagits. Mot bakgrund av det bedömda säkerhetspolitiska läget, det fredstida samhällets utsatthet och vårt lands trängda finansiella situation, innebär den nu antagna principinriktningen för totalförsvaret en kraftig reducering av Försvarsmakten liksom en vidgning av det säkerhetspolitiska begreppet till att ta sin utgångspunkt i det fredstida samhällets behov vid s.k svåra nationella påfrestningar. Hot- och riskutredningens huvudbetänkande "Ett säkrare samhälle" (SOU 1995:19) har i sammanhanget haft en betydande påverkan. Ansatsen förskjuts till fredssamhällets behov i särskilt utsatta situationer från den tidigare enda förutsatta inriktningen speglad mot ett krigsscenario.

I denna nya försvarspolitiska miljö skall trossamfunden -- och då närmast Svenska kyrkan på alla nivåer -- verka och planera sin beredskap. Med hänsyn till den etablerade roll som trossamfunden redan idag spelar när det gäller olika omhändertagandesituationer i kommunala POSOM-grupper och sjukhusens PKL-grupper, finns det all anledning utgå från att trossamfundens roll och uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret kommer att tydliggöras och öka. I sammanhanget må pekas på den utökning av kadern civilpliktiga som riksdagen genom samma proposition anslutit sig till. Beslutet avviker från den allmänna inriktning vad avser pliktutbildning som fastslagits i lagen om totalförsvarsplikt genom att behovsprincipen frångås.

3.3 Verksamhetsområden och åtgärder

De områden på totalförsvarsområdet som utvecklats på central kyrklig nivå sedan Centralstyrelsen övertog ansvaret för dem är i huvudsak följande:

• Allmän beredskapsplanering med personalförsörjning
• Övning, utbildning och konferensverksamhet
• Säkerhetstjänst
• Militära själavården
• Kris- och katastroffrågor

3.3.1 Allmän beredskapsplanering med personalförsörjning

Som framgått ovan innebär den nya lagstiftningen om det civila försvaret och pliktlagstiftningen att hela den hittillsvarande planeringen i landets kyrkokommuner måste revideras och nya planer upprättas med förändrade utgångspunkter och annan inriktning. Riksdagens nyligen fattade principbeslut om totalförsvaret är i sammanhanget av avgörande betydelse.

Beredskapsrådet har genom sekretariatet till den änden initierat en förnyad planering hos alla kyrkokommuner -- närmast ledd av respektive stift. Planeringen som skall samordnas med de borgerliga kommunernas åtgärder på området, skall vara avslutad senast den 1 juli 1997 -- d.v.s. vid samma tidpunkt som hos de borgerliga kommunerna.

I syfte att skapa bästa förutsättningar för planeringsarbetet har, i samråd med beredskapsplaneraren i Växjö stift upprättats ett arbetsunderlag för den lokala planeringen, som kommer att kompletteras med en handbok, som föreligger klar för produktion under april 1996. Denna kommer därefter att distribueras till alla kyrkokommuner utan kostnad. För att få en snabb utvärdering av planeringsunderlaget och samtidigt skapa information om den uppgift som Svenska kyrkan tillsammans med övrig samfund har i sammanhanget på lokal- och regional nivå, har planeringen kombinerats i stiften inom Mellersta civilområdet med en funktionsövning i samband med en genomförd ledningsövning i civilområdet. Specialstudier har också genomförts på kontraktsnivå i Uppsala stift.

Planeringen kommer bl.a. att utmynna i ett personalförsörjningsbehov som måste hanteras såväl formellt som praktiskt. Formellt har stift och kyrkokommuner envar ansvar för den personal som behövs för den kyrkliga verksamheten hos respektive huvudman vid höjd beredskap. Stiftsstyrelserna har tillsammans med domkapitlen ett särskilt ansvar för prästerna förutom den övriga personalen på stiftssamfälligheten. Ansvarig statlig myndighet är Totalförsvarets pliktverk (TPV) som övertagit förutvarande Värnpliktsverket, Vapenfristyrelsens och länsarbetsnämndernas uppgifter på området. Pliktverket, som enligt sin instruktion är en uppdragsfinansierad myndighet, har under året tagit vissa kontakter med stiften beträffande den administrativa hanteringen av pliktpersonal.

TBR har mot denna bakgrund funnit det angeläget att tillsammans med stiften och i samverkan med Pliktverket kartlägga det totala behovet av tjänster på området för Svenska kyrkan och trossamfunden i övrigt för att uppnå en så kostnadseffektiv ordning som möjligt. En inriktning kan då vara att stiften blir den regionala samverkansmyndigheten med Pliktverket också för den lokalt anställda kyrkliga personalen för att undvika fördyrande och tungrodda rutiner med en mångfald av aktörer. I sammanhanget skall Svenska kyrkans centralstyrelses roll och uppgifter belysas. Det kan finnas anledning förmoda att en central funktion för personalförsörjningen under höjd beredskap blir nödvändig. Till frågan hör också ett ställningstagande till den form i vilken den aktuella personalen skall knytas till sin krigsbefattning. Detta kan ske i avtalsform i samband med anställning eller som allmän tjänsteplikt eller civilplikt.

3.3.2 Övning, utbildning och konferensverksamhet

Övning

Rådet har genom sekretariatet och den av Centralstyrelsen särskilt förordnade övningsledaren deltagit i en under året genomförd ledningsövning berörande hela Mellersta civilområdet såväl i den centrala övningsledningen som i egenskap av övningsledare för en egen funktionsövning av berörda stift. Denna övning har berört samtliga kyrkokommuner inom civilområdet i större eller mindre omfattning. Sekretariatet har vidare deltagit i av andra totalförsvarsaktörer anordnade kris- och krigsspel.

Utbildning och konferensverksamhet

Utbildningsfrågorna är delvis förknippade med den nu pågående planeringen hos kyrkokommunerna vilkas utbildningsbehov inventerats på såväl förtroendemanna- som på tjänstemannanivå. Detta arbete, som kommer att utmynna i förslag till utbildningsprogram och utbildningsinsatser över hela verksamhetsfältet och dess berörda, har skett i samverkan med utbildningsenheterna vid Civilbefälhavarkanslierna, Pastoratsförbundet, Överstyrelsens för civil beredskap och kyrkokansliets nämnder för församlingsarbete och utbildning.

Stiftens beredskapshandläggare har vidare kallats till samråd och information kring planeringsarbetet, personalförsörjningen och övningsverksamheten.

Vad särskilt angår dessa befattningshavare, pågår ett arbete med att fastställa en önskvärd kompetensprofil för dem mot bakgrund av de uppgifter som ålagts och kan förväntas åläggas stiften på totalförsvarsområdet.

Rådet har genom ledamöter och sekretariat deltagit i ett antal anordnade konferenser och utbildningar, av vilka särskilt må nämnas det årligen återkommande Totalförsvarsmötet, en större konferens kring Estonia-katastrofen, och Centralförbundet Folk och Försvars konferens i januari 1996 då Svenska kyrkan var representerad för första gången genom en ledamot av Centralstyrelsens arbetsutskott, beredskapsrådets ordförande och sekreterare. Rådet har också deltagit i en av Lunds stift och Räddningsskolan i Revinge anordnad POSOM-övning.

Externt har rådets sekreterare engagerats av såväl Försvarshögskolan som Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet som föreläsare i ämnet kyrklig beredskap inom ramen för där bedriven utbildning. Andra externa engagemang kan också bli aktuella -- bl.a. på Militärhögskolan.

3.3.3 Säkerhetstjänsten

Med anledning av Centralstyrelsens uppgifter på totalförsvarsområdet, har styrelsen av regeringen uppförts bland de myndigheter som har rätt företa s.k. personalkontroll enligt Personalkontrollkungörelsen (1969: 446) fr.o.m den 1 januari 1996. Rådets sekreterare är vidare myndighetens säkerhetsansvarige med avseende på bestämmelserna i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter.

Det föregående år initierade arbetet med en krigsorganisation för Svenska kyrkan på central nivå fortgår, men är i mycket beroende av regeringens slutliga ställningstagande till 1995 års kyrkomötes begäran om särskild reglering i kyrkolagen av kyrkomötets, Centralstyrelsens och ärkebiskopens arbete i krig eller krigsfara (CsSkr 1995:8). I sammanhanget skall nämnas att sekretariatet upprättat ett förslag till en fredstida krisstab för kyrkokansliet.

3.3.4 Militära själavården

Frågan om den militära själavårdens framtida organisation m.m. har utretts under året med utgångspunkt i ett tidigare framlagt förslag från Svenska kyrkans församlingsnämnd. Ett slutförslag baserat på principen om överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisation, kraftsamling av befattningarna på regional och riksnivå till meningsfulla tjänster, ekumeniska hänsyn och hållbarhet också efter ändrade relationer mellan stat och kyrka samt ett utvecklat utbildningsprogram, har överlämnats till Centralstyrelsen för avgörande i samverkan med Försvarsmakten.

Den av rådet föreslagna reformen beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 1997.

3.3.5 Kris- och katastrofhantering

Den tragiska Estonia-katastrofen och den aviserade nya totalförvarsinriktningen har föranlett rådet att -- som framgått ovan -- rekommendera stift och kyrkokomuner att särskilt beakta det fredstida samhällets behov av kyrkans insatser pastoralt, diakonalt och praktiskt i det pågående planeringsarbetet. Rådet har också genom sekretariatet deltagit i en utvärdering av kyrkans insatser i samband med katastrofen. Inom det nu av rådet initierade utbildningsprojektet kommer också dessa frågor att ägnas särskild uppmärksamhet. Det finns också enligt rådets uppfattning anledning att redan nu prioritera och integrera kris- och katastroffrågorna i arbetet inom rådets ansvarsområde. Ett fruktbärande samarbete skulle därvid kunna utvecklas med Räddningsverket och räddningsskolorna liksom med Lunds stift, som tagit berömvärda initiativ på området vad avser information och utveckling.

Uppsala den 16 februari 1996

På Trossamfundens beredskapsråds vägnar

Bengt Gustafsson
Ordförande