Styrelsens för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet skrivelse till ombudsmötet1996:502Styrelsens verksamhetsberättelse för år 1995Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) överlämnar denna skrivelse med styrelsens verksamhetsberättelse för år 1995 till ombudsmötet. Sigtuna den 23 maj 1996 Gunnar Weman
|
|
Anders Lindberg
|
Skrivelsens huvudsakliga innehållI skrivelsen läggs verksamhetsberättelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet avseende verksamhetsåret 1995 fram. När det för sammanhanget skull varit naturligt sträcker sig redogörelsen även in på 1996.Till verksamhetsberättelsen fogas årsredovisning för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet avseende 1995. Likaså biläggs årsredovisning för 1995 för de tre bolagen inom Svenska kyrkans riksorganisation samt för Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet.
Innehållsförteckning |
1 InledningHösten 1994 samlokaliserades samtliga delar av kansliet för den kyrkliga riksorganisationen till det nya Kyrkans Hus i Uppsala. År 1995 har således varit det första verksamhetsåret då arbetet bedrivits utifrån den nya gemensamma arbetsplatsen. Helt naturligt har året präglats av strävan att finna de rätta arbetsformerna i den nya miljön och ta till vara de möjligheter till bättre samverkan och utnyttjande av de olika enheternas kompetenser som ett samlat kyrkokansli erbjuder.Redan under detta första år har emellertid såväl styrelsen som personal och arbetsledning i Kyrkans Hus börjat reflektera över vad som är nästa steg för att än bättre utnyttja den gemensamma arbetsplatsens möjligheter och skapa en än mer integrerad organisation. Att komma under samma tak var en viktig etapp på vägen, men dock endast en etapp. Fortsatta steg måste tas av såväl ideologiska som verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl. Ty församlingsutveckling och missionsarbete, sociala insatser i vårt eget land och internationell diakoni, ekumeniska dialoger på hemma plan och kyrkosamverkan i det världsvida sammanhanget -- allt är utflöden av en och samma kyrkas arbete. Svenska kyrkan på nationell nivå är inte främst en rad organisationer och stiftelser utan just en kyrka för vilken lokalt och globalt inte kan skiljas åt. Organisationsformen måste uttrycka detta. Därtill kommer att verksamheterna hör nära ihop och kan befrukta varandra. En fortsatt integration kan underlätta detta. Slutligen måste arbetet i Kyrkans Hus bedrivas så effektivt och ekonomiskt fördelaktigt som möjligt. Mot denna bakgrund har styrelsen med stort allvar tagit till sig de uppdrag 1995 års ombudsmöte gav i frågor som rör en ökad samordning av arbetet i Svenska kyrkans riksorganisation. Sålunda har styrelsen noterat uppdragen att utreda förutsättningarna för en samlad organisation för Svenska kyrkans internationella arbete och att vidareutveckla den administrativa samordningen, varvid särskilt en samordning av informationsarbetet skulle uppmärksammas. Styrelsen har också noterat att ombudsmötet som sin mening gett styrelsen tillkänna att samordningen av de olika stiftelserna bör intensifieras och redovisas. I september 1995 startade därför ett arbete i linje med dessa uppdrag. Arbetet inriktades i första hand på att börja diskutera fram en mer samordnad kansliorganisation medan förtroendemannaorganisationen i detta skede lämnades utanför. Sedan en första skiss bearbetats i en grupp med företrädare för personalen presenterades tankarna vid en överläggning mellan styrelsens presidium och presidierna i Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet, Lutherhjälpen, Församlings- och Utbildningsnämnderna, Forskningsrådet och Förvaltningsdelegationen. Överläggningen visade att arbetet borde bedrivas vidare i föreslagen riktning. Arbetet har därför fortsatt och redovisas närmare dels i StSkr 1996:501 med verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation, dels i StSkr 1996:503 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996. En viktig erfarenhet från det på ombudsmötets uppdrag intensifierade samordningsarbetet är att de lösningar som väljs måste stå i samklang med riksorganisationens formella struktur och att på sikt också denna måste förenklas och förtydligas. I nuläget består organisationen formellt sett av två statliga myndigheter (kyrkomötet och Centralstyrelsen), fyra stiftelser (SFRV samt SKM, SKUT och Lutherhjälpen av vilka de tre sistnämnda samtidigt är nämnder inom SFRV) och tre bolag (Fastighets AB Sysslomannen, Kyrkans Hus AB och Svenska kyrkans riksmöten AB). Styrelsen vill avisera att ett arbete med ett bättre samordnat och integrerat kansli påkallar översyn även av organisationens formella uppbyggnad, bland annat med hänsyn till stiftelse- och skattelagstiftning, till ekonomi- och personalansvar och till verksamhetens styrning och ledning. Till erfarenheterna från det första verksamhetsåret i Kyrkans Hus hör också att olika verksamhetsgrenar och medarbetare "upptäckt" varandra vilket blivit till gagn för arbetets kvalitet. Precis som förhoppningen varit har huset också kommit att bli en mötesplats för de många från olika delar av Sverige och världen som besöker huset i samband med sammanträden och konferenser. Det faktum att verksamheterna finns samlade i ett och samma hus gör det också tacksammare att ta mot gäster och ge en sammanhängande presentation av arbetet. Av såväl denna som övriga verksamhetsberättelser framgår att en lång rad besök, inte minst av internationella gäster, ägde rum i Kyrkans Hus under 1995. Bland besökande kyrkoledare kan nämnas ärkebiskop Elmars Rozitis från Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i utlandet, biskop Tomas från Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten och biskop Medardo Gomez från El Salvador. Vidare har Lutherska Världsförbundets generalsekreterare Ishmael Noko och en delegation från den evangelisk-lutherska kyrkan i Zimbabwe gästat Kyrkans Hus. Under våren 1995 var det besök av kyrkominister Marita Ulvskog, utrikesminister Lena Hjelm Wallén och jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus samt i september av Sveriges ambassadör vid Den heliga stolen (Vatikanen) Torsten Örn. Vid samtliga tillfällen gavs en fyllig och allsidig genomgång av det arbete Svenska kyrkan med bas i Kyrkans Hus bedriver nationellt såväl som internationellt. 2 OrganisationStiftelsens organ är representantskapet (ombudsmötet), styrelsen och de sedan 1992 fem verksamhetsansvariga nämnderna. Organisationen regleras i stadgar fastställda av ombudsmötet 1989 med ändring vid ombudsmötet 1991.2.1 OmbudsmötetEnligt stiftelseurkunden består ombudsmötet av de personer som är valda att vara ledamöter av kyrkomötet. Det är förutsatt att ombudsmötets sammanträden ska äga rum under pågående kyrkomöte.Ombudsmötet har under det kyrkomöte som pågick den 15-29 augusti 1995 fattat beslut med anledning av nio skrivelser från stiftelsens styrelse och 61 motioner från ombudsmötets ledamöter. Behandlingen har resulterat i två skrivelser till regeringen och 19 skrivelser till styrelsen. Vid ombudsmötets frågestund besvarades 17 frågor ställda till styrelsen eller till ordföranden i någon av nämnderna. 2.2 Styrelsen och dess arbetsutskottStiftelsens styrelse utgörs enligt stadgarna av de personer som tillika är ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse med de för dem valda ersättarna som ersättare. Ombudsmötet fastställde 1989 en instruktion för styrelsen, ändrad senast vid ombudsmötet 1992. Styrelsen arbetar enligt en i december 1992 antagen arbetsordning.Styrelsens sammansättning under året framgår av Centralstyrelsens till kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelse för 1995, CsSkr 1996:2. Styrelsen har under 1995 haft tio sammanträden, nämligen den 12 januari i Uppsala, den 25-26 januari i Uppsala, den 30 mars i Uppsala, den 17-18 maj i Sigtuna, den 15 juni i Luleå, den 17 augusti i Sigtuna, den 25 augusti i Sigtuna, den 27-28 september i Sigtuna, den 9 november i Uppsala och den 14 december i Uppsala. Styrelsens arbetsutskott består av ledamöterna i Centralstyrelsens arbetsutskott med de för dem valda ersättarna som ersättare. Arbetsutskottets sammansättning framgår av Centralstyrelsens verksamhetsberättelse, CsSkr 1996:2. Arbetsutskottet har under året haft 13 sammanträden. 2.3 NämnderDen närmare inriktningen av den verksamhet som stiftelsen bedriver bestäms av de fem verksamhetsansvariga nämnderna. Dessa är Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Nämnderna arbetar enligt av ombudsmötet fastställda instruktioner, med vissa ändringar beslutade 1991 och 1995.Nämnderna avger egna verksamhetsberättelser, av vilka framgår varje nämnds sammansättning samt omfattningen och inriktningen av den bedrivna verksamheten. Förhållandet mellan styrelser och nämnder framgår bland annat av stadgandet i varje nämnds instruktion att nämnden ska underställa styrelsen prövningen av ärenden som berör Svenska kyrkan som helhet eller som avser också andra verksamhetsområden än nämndens eget. Nämndernas verksamhetsberättelser läggs fram för ombudsmötet av styrelsen (StSkr 1996:504, 505, 506, 507, 508). 3 Behandlingen av ombudsmötets ärendenPå sedvanligt sätt redovisas i detta avsnitt styrelsens behandling av skrivelser från ombudsmötet.Om ett ärende har överlämnats till annat organ för yttrande eller för beredning avser styrelsen själv att behandla ärendet på nytt. Det redovisas därför som inte slutbehandlat. Om ett ärende däremot har överlämnats till annat organ för handläggning har styrelsen gjort bedömningen att ärendet helt hör hemma inom det organets ansvarsområde och kan fullföljas där. Styrelsen kommer alltså inte att ta upp ärendet igen. Det redovisas då som -- ur styrelsens synpunkt -- slutbehandlat. En samlad förteckning över de skrivelser från ombudsmötet -- såväl 1995 som tidigare -- som vid ingången av 1996 inte var avslutade bifogas (bilaga 1). Av förteckningen framgår var ärendet handläggs. För en närmare redovisning av de ärenden som överlämnats till någon nämnd hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.
1. Oskr 1992:6 med OK 1992:506 om Svenska kyrkans statistik Ombudsmötet har framhållit behovet av en mindre omfattande, enkelt och lättillgängligt utformad redovisning av den aktuella verksamheten inom Svenska kyrkan. En sådan redogörelse skulle med regelbunden utgivning kunna fungera som introduktion och faktainsamling om kyrkans arbete och organisation för nya förtroendevalda och anställda, liksom för massmedierna. Ärendet handläggs hos forskningssekretariatet, som i samarbete med församlingsnämnden utrett det diakonala arbetets omfattning och karaktär i pastoraten. Riktlinjer för rapportering avses utarbetade under hösten 1996 för att tas i bruk från 1997-01-01. Därefter följer områdena barn- och ungdomsverksamhet samt kulturverksamhet. Frågan om huruvida nivån för informationsinsamling skall vara församling eller pastorat är ännu inte löst. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Oskr 1992:20 med OK 1992:501 om medeltida kyrkmålningar Ombudsmötet beslutade ge SFRV: styrelse till känna vad kulturutskottet anfört, innebärande att en sammanställning borde göras över de kyrkor som är aktuella för framtagande och restaurering av medeltida målningar. Skrivelsen har överförts till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation och slutbehandlas i samband med införandet av ny kyrkoordning. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 3. Oskr 1992:22 med OK 1992:505 om Svenska kyrkan och TV-mediet Ombudsmötet har givit SFRV:s styrelse till känna vad kulturutskottet yttrat om bland annat det önskvärda i att kyrkan via TV-mediet kommer i kontakt med människor som står utanför kyrkans liv och arbete, om fortsatt arbete enligt de intentioner som angavs i den tidigare kyrkliga AV-utredningen och om möjligheterna att starta ett kyrkligt bolag för TV-produktion. Ärendet handläggs hos Svenska Kyrkans Information. En redovisning av det aktuella läget återfinns i StSkr 1996:503. Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1. Oskr 1993:504 med OF 1993:505 om samboförhållanden bland kyrkligt anställda Ombudsmötet har begärt att styrelsen skall vidta de åtgärder som behövs för att klargöra Svenska kyrkans linje i fråga om samboförhållanden. Svenska kyrkans teologiska kommitté har tagit fram ett juridiskt och etiskt bakgrundsmaterial som underlag för det fortsatta arbetet med ett ställningstagande i det aktuella frågan. Arbetet beräknas kunna avslutas under våren 1996. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Oskr 1993:509 med OEo 1993:503 om kristliga fallskärmar Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse vidtar åtgärder för att ett personalpolitiskt policydokument för anställda i Svenska kyrkan utarbetas. Frågor av det slag som behandlas i ombudsmötets skrivelse finns med i det personalpolitiska utvecklingsavtal som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har tecknat med samtliga berörda fackliga organisationer. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3. Oskr 1993:514 med OUb 1993:504 om Kyrkans utbildningscentrum Ombudsmötet har begärt att styrelsen låter utforma riktlinjer för ansvarsfördelning och samordning mellan stiften och centrala utbildningsanordnare. Ärendet har förts till den utredning för en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation som styrelsen tillsatte i juni 1994 och vars betänkande avlämnades i december 1995 och därefter remitterades till april 1996. SFRV liksom övriga huvudmän för Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna/Sigtuna folkhögskola har i december 1995 sagt upp avtalet med Utbildningscentrum per 1996-12-31 då nuvarande tioåriga avtalsperiod löper ut. Remissutfallet på utbildningsorganisationsutredningen får visa på vilket sätt det är möjligt att villfara ombudsmötets begäran och även hur detta i så fall kan komma till uttryck i ett nytt avtal med Utbildningscentrum. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 4. Oskr 1993:517 med OO 1993:511 om riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan kyrkans förtroendevalda och anställda Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att söka vägar för att göra ansvarsfördelningen mellan kyrkans förtroendevalda och anställda tydlig. Som styrelsen tidigare redovisat har detta ärende förts till utredningen om kyrkoherdens övergripande chefsansvar, vilken slutförts under 1995 och redovisas i CsSkr 1996:2, mom 3.7 jämte bilaga. Den vidare bearbetning av problemkomplexet som kan behövas sker enligt Centralstyrelsens direktiv inom utredningen Svenska kyrkans framtida organisation. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 5. Oskr 1993:519 med OO 1993:513 om revisionens organisation inom SFRV Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att vidta åtgärder beträffande samordning av revisionsfunktionen beträffande de fyra rikskyrkliga stiftelserna. De fyra stiftelserna i Svenska kyrkans riksorganisation har från och med år 1995 gemensam auktoriserad revisor. Skrivelsen är därmed avslutad. 6. Oskr 1993:522 med OF 1993:514 om Svenska kyrkans inställning till antisemitismen Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande från antisemitism, bland annat i kyrkans undervisning i olika åldrar, i kyrkans utbildningar och genom ekumeniska insatser. Biskopsmötet uttalande i frågan i anslutning till 50-årsminnet av andra världskrigets slut publicerades som bilaga till Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1995:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995. Svenska kyrkans teologiska kommitté arbetar nu vidare med ett religionsteologiskt material rörande Svenska kyrkans förhållande till judendomen. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 7. Oskr 1993:523 med OF 1993:516 om reflektion kring kyrkans sociala engagemang Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att skapa förutsättningar för en fortlöpande teologisk reflektion i samhällsfrågor som underlag för ställningstaganden i etiska frågor. Samhällsfrågor av olika slag berörs och bevakas på flera håll inom Svenska kyrkans riksorganisation. Styrelsen har därför uppfattat ombudsmötets begäran så att vad som nu erfordras är en samlad övergripande socialetisk reflektion. Denna fråga har vad beträffar innehållet förts till Svenska kyrkans teologiska kommitté som avser att under 1996 lägga fram ett dokument som preciserar några huvudpunkter för ett sådant arbete. Frågan om förbättrade organisatoriska förutsättningar beaktas i pågående arbete med ny kansliorganisation i Kyrkans Hus. Styrelsen anser att det generellt är en prioriterad uppgift att på nationell nivå se över kyrkans arbete med samhällsfrågor och att klargöra vad just kyrkan kan bidra med utifrån en genomtänkt hållning i socialetiska frågor. Detta framgår bland annat av den av Centralstyrelsen fastställda programförklaringen för åren 1996-98, se vidare CsSkr 1996:3 jämte bilaga. Skrivelsen är inte avslutad. 8. Oskr 1993:524 med OF 1993:517 om Svenska kyrkan och samerna Ombudsmötet har ansett det angeläget att Svenska kyrkan uppmärksammar den samiska befolkningens situation. Ombudsmötet har också begärt att SFRV:s styrelse hos regeringen begär att Sveriges möjligheter att ratificera Internationella arbetarorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder klargörs. Efter genomförd utredning har styrelsen i januari 1996 beslutat tillsätta ett Svenska kyrkans samiska råd och fastställt en instruktion för rådet. Se vidare StSkr 1996:3 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996. Frågan om uppvaktning av regeringen med begäran att Sveriges möjligheter att ratificera den nämnda konventionen klargörs, prövas i styrelsens kansli. Skrivelsen är i den del som rör ILO-konventionen inte slutbehandlad. 9. Oskr 1993:526 med OEu 1993:504 om Svenska kyrkans medlemskap i Europeiska Ekumeniska Kommissionen för kyrka och samhälle, EECCS Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att inleda förhandlingar med EECCS om medlemskap för Svenska kyrkan. Styrelsen har under 1995 inlett ett omfattande arbete med prioriteringar i Svenska kyrkans engagemang i ekumeniska centrala och regionala organ. Styrelsen beslöt i december 1995 att Svenska kyrkan aktivt ska arbeta för en integrering mellan Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) -- där Svenska kyrkan är medlem -- och EECCS. Ett huvudmotiv för detta är att antalet kyrkliga organ som opererar på den europeiska nivån måste begränsas och verksamheterna samordnas. Vid behandlingen av detta ärende konstaterade styrelsen, med tanke på ombudsmötets uppdrag, att då en integration av EECCS i KEK redan är på gång och har stort stöd inom KEK, bland annat från flertalet nordiska kyrkor, bör Svenska kyrkan inte nu gå in som medlem i en organisation som ska upphöra utan i stället fullfölja sin satsning på engagemanget i KEK. Styrelsen har mot denna bakgrund funnit att medlemsskapsförhandlingar med EECCS inte ska inledas. Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
1. Oskr 1994:501 med OF 1994:506 om slakt enligt judisk och muslimsk ordning Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att hos regeringen begära en förnyad, samlad prövning av frågan om alternativa metoder för slakt enligt judisk och muslimsk ordning vilka är förenliga med religionsfrihetslagen, djurskyddslagen och annan svensk lag. Sedan ombudsmötet 1994 har sakläget förändrats, eftersom Sveriges inträde i EU har medfört att det i praktiken blivit lättare att t. ex. importera kosher-kött. Frågans vidare rättsliga och etiska dimensioner behandlas inom ramen för en ny statlig utredning, vilken beslutades i november 1994. Regeringens direktiv gäller en omfattande översyn av invandrarpolitiken (Dir 1994:130), bland annat att "bedöma i vad mån det är möjligt för invandrare att i sitt dagliga liv i Sverige leva i enlighet med sin religiösa uppfattning". Denna utredning -- invandrarpolitiska kommittén (IPOK) -- skulle ha avgett sitt betänkande i december 1995 men har begärt utsträckt tid till april 1996. Vid två överläggningar mellan IPOK och icke-statliga organisationer (juni respektive september 1995) har Svenska kyrkan deltagit. Religiösa aspekter har dock inte diskuterats vid dessa tillfällen. Frågor om lagstiftning och religionsfrihet i Europa behandlas för närvarande på flera nivåer. Svenska kyrkan fick 1994 möjlighet att genom sekretariatet för teologi och ekumenik föreslå en representant, Payandé Ahlbäck, till en expertgrupp inom Europarådet, vilken fått uppdraget att utreda invandrares möjligheter -- lagliga och praktiska -- att utöva sin religion i Europarådets medlemsstater. Denna expertgrupp besökte Sverige i mars 1995, varvid man bland annat träffade företrädare för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och två av de muslimska riksförbunden. Gruppen har nu avlämnat sin slutrapport till Europarådet. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 2. Oskr 1994:505 med OO 1994:504 om opinionsyttringar Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse till 1995 års ombudsmöte lämnar förslag till rekommendationer för genomförande av offentliga opinionsyttringar. En redovisning av styrelsens bedömning av hithörande frågor återfanns i skrivelsen (StSkr 1995:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995. Bland annat konstaterades att förutsättningar i rådande läge saknas för utfärdande av de begärda rekommendationerna. Ärendet har därför överförts till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation där det ingår i direktiven. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3. Oskr 1994:506 med OF 1994:503 om inomkyrkliga gruppers och rörelsers hemortsrätt i Svenska kyrkan Ombudsmötet har begärt att styrelsen tillsammans med biskoparna ska utarbeta riktlinjer för hur önskemål om alternativa gudstjänstordningar -- i sammanhanget åsyftades främst äldre liturgiska böcker -- ska mötas på ett positivt sätt. Ärendet har aktualiserats hos Biskopsmötet som inbjudit representanter för de rörelser som motionerat i frågan, till överläggningar. Frågan behandlas också i kyrkoordningskommitténs betänkande (SKU 1995:7) Förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan. Efter remissbehandling av detta förslag kommer ärendet att föras vidare i arbetet med en ny kyrkoordning inom ramen för utredningen Svenska kyrkans framtida organisation. Kyrkomötet kommer således att i ett helhetssammanhang få ta ställning till frågan och någon separat åtgärd är inte möjlig. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 4. Oskr 1994:509 med OO 1994:503 om utformningen av nämndernas verksamhetsberättelser Ombudsmötet har givit styrelsen till känna vad organisationsutskottet anfört beträffande måluppfyllelse, mätbara mål samt behovet av finansiell redogörelse för vilka beslut som verkställts under ifrågavarande budgetår eller avses finansieras inom ramen för kommande budget. Ärendet bereds inom den administrativa ledningsfunktionen. De synpunkter som framförts i betänkandet kommer att vägas in när verksamhetsberättelserna för 1996 produceras, eftersom det då för första gången kommer att vara möjligt att bygga redogörelserna för arbetet på den nya form av verksamhetsplan och budget som introducerades inför verksamhetsåret 1996. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 5. Oskr 1994:511 med OF 1994:510 om utveckling av ungas ansvarstagande i Svenska kyrkan Ombudsmötet har begärt att styrelsen vidtar åtgärder för att främja och stimulera den yngre generationens vilja, kompetens och möjligheter att gå in i ansvarstaganden som ledare och beslutsfattare i kyrkan. Vidare har ombudsmötet begärt att styrelsen ska låta upprätta och genomföra former för att utveckla morgondagens ledare och därvid se över vilka tänkbara former och metoder samt samarbetspartner som kan vara de bästa. Överläggningar i frågan har ägt rum mellan styrelsen och Svenska Kyrkans Unga. Ärendet behandlas också inom ramen för folkkyrkostudien. Ett projektförslag beräknas kunna presenteras under 1996 med sikte på start 1997. Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1. Oskr 1995:501 med OF 1995:502 Prästers anställningsförmåner m.m. Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse ombesörjer att förhandlingar upptas med Kyrkofonden och representanter för stiftssamfälligheterna om formerna för bidrag till pastoraten för att täcka merkostnaderna i samband med prästs tjänstledighet för studier med B-avdrag. Avsikten är att stiftssamfälligheterna ska bära de merkostnader som uppkommer för pastoraten i de aktuella fallen och att stiftsamfälligheterna därvid ska få ansöka om medel hos Kyrkofonden. Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för juridik och förvaltning. Beredningen av ärendet har avvaktat förslagen till följd av kyrkoutjämningsutredningen, som nu väntas resultera i en skrivelse från regeringen till 1996 års kyrkomöte. Kyrkoutjämningsutredningen har bland annat föreslagit oförändrad ram för strukturbidrag men en friare användning av dem i stiftssamfällighetens bidragsgivning till pastoraten. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Oskr 1995:502 med OF 1995:505 Åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet Ombudsmötet har beslutat att för SFRV:s styrelse framhålla betydelsen av att MOD-projektet (Mångfald Och Dialog) får fortsätta samt uppmana Svenska kyrkans representanter i SKR:s organ verka för en sådan förlängning. Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för teologi och ekumenik, som bland annat har att informera Svenska kyrkans företrädare i aktuella SKR-organ om ombudsmötets ställningstagande. Genom Svenska kyrkans representanter i SKR:s styrelse och arbetsutskott bevakas löpande rubricerade frågor. SKR:s styrelse har bland annat gett Birger Hassel förnyat uppdrag att vara ordförande i styrgryppen för MOD-projektet, vilket i enlighet med ombudsmötets önskemål alltså förlängts. Centralstyrelsen har vidare beslutat om rikskollekt under 1997 för åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3. Oskr 1995:503 med OF 1995:506 Kyrka och arbetslöshet Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierar ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar -- systematiskt, nära och långsiktigt -- i ett stort antal lokala projekt i syfte att minska emotionella störningar och stärka självförtroende, kreativitet och socialt engagemang hos ett stort antal arbetslösa; att SFRV:s styrelse förankrar projektet hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna är beredda att ställa sådana resurser till projektets förfogande -- personella och lokalmässiga -- att intresserad personal med förutsättningar att bedriva en god själavård hos arbetslösa ges tillfälle att ta del av särskilt anpassad utbildning, att arbetsförmedlingar som önskar ett lokalt samarbete med Svenska kyrkans församlingar möter ett positivt gensavar och att flertalet arbetslösa som önskar en särskilt anpassad själavård också kan erhålla sådan av Svenska kyrkan: att SFRV:s styrelse inleder samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att få AMS att före årets slut tillsätta och finansiera en central ledning för projektet; att SFRV:s styrelse inleder samtal med AMS i syfte att före årets slut vara överens om en gemensam, tvåårig projektplan samt finansiering av framtida, centrala projektkostnader. Vidare har ombudsmötet begärt att SFRV:s styrelse ska utreda vilken samordningsfunktion som erfordras inom arbetsområdet kyrka och arbetsliv samt var den ska vara placerad. Ärendet har beträffande de fyra första att-satserna överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. I samband därmed har medel, om än i begränsad omfattning, kunnat anslås till Församlingsnämnden för ändamålet. Frågan om samordningsfunktionen inom området kyrka-arbetsliv avser styrelsen att lösa inom ramen för pågående omorganisation av kansliet i Kyrkans Hus. En redovisning av de vidare planerna återfinns i skrivelsen (StSkr 1996:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 4. Oskr 1995:504 med OUb 1995:502 Utbildning av förtroendevalda Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse utarbetar en långsiktig kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda i enlighet med vad som anförts i OMot 1995:539. I utskottets betänkande understryks vikten av att utbildningen av de förtroendevalda karaktäriseras av en helhetssyn på Svenska kyrkans arbete, där såväl teologi som ekonomi och kyrkorätt sätts i sitt sammanhang. Utskottet anför vidare att Utbildningsnämnden bör prioritera arbetet med den begärda planen. Ärendet är överlämnat till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 5. Oskr 1995:505 med OEu 1995:502 Kunskapsutveckling kring religionsmöten Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige; att SFRV:s styrelse vidtar åtgärder som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi. Efter beredning i sekretariatet för teologi och ekumenik beslöt styrelsen i december 1995 att våren 1996 starta ett projekt med av ombudsmötet angivet syfte. Projektet, som avses vara flerårigt, ska ge ökade kunskaper om islams lära och om muslimers fromhet och kultur och det ska också ge tillfälle till utbyte av erfarenheter beträffande den kristna församlingens möte med muslimer i Sverige ur social, pastoral och teologisk aspekt. I första hand inriktas projektet på en fortbildningssatsning i fråga om de sociala och pastorala aspekterna riktad till församlingspräster men också, i ett andra steg, till anställda och förtroendevalda och andra aktiva i Svenska kyrkan. Inom sekretariatet för teologi och ekumenik förs även frågorna om en Svenska kyrkans religionsteologi vidare, det vill säga den teologiska bearbetningen av relationen mellan kristendomen och andra religioner. Styrelsen har för sin del betonat att denna bearbetning bör ske i en ekumenisk kontext inom Lutherska Världsförbundet, där man redan arbetar med hithörande frågor. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 6. Oskr 1995:506 med OEu 1995:503 Barnarbete Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse på lämpligt sätt verkar för att kyrkans opinionsarbete mot barnarbete stärks. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen för handläggning inom ramen för dessa nämnders arbete med internationella rättvisefrågor. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 7. Oskr 1995:508 med OEu 1995:505 Nedskärningen av det svenska biståndet till utvecklingsländerna Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse ger regeringen till känna vad som i motion OMot 1995:510 anförs om nedskärningen av biståndet. I motionen påtalas det oskäliga i att det svenska biståndsanslaget skärs ned med motiveringen att statsfinanserna behöver saneras. Med nu beslutade nedskärningar kommer det svenska biståndet att ligga väsentligt under enprocent-målet, vilket enligt motionen ej får överges. Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för teologi och ekumenik för beredning i nära samarbete med Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Global ekonomi med sikte på att styrelsen ska kunna behandla ett förslag till skrivelse till regeringen och andra eventuella åtgärder under våren 1996. Se vidare skrivelsen (StSkr 1996:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 8. Oskr 1995:509 med OK 1995:504 Utbildning av journalister i kyrkliga frågor Ombudsmötet har beslutat att som sin mening ge SFRV:s styrelse till känna vad som anförts i OMot 1995:524 om utbildning av journalister i kyrkliga frågor. Utbildningssatsningarna avser dels att rusta Svenska kyrkans engagerade personer inför deras möten med journalister, dels att Svenska kyrkan ska erbjuda sina tjänster för att öka journalisternas kunskaper om kyrkliga frågor. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans information för handläggning. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 9. Oskr 1995:510 med OK 1995:505 Utnyttjande av ny informationsteknologi Ombudsmötet har beslutat att som sin mening ge SFRV:s styrelse till känna vad som i OMot 1995:531 anförs om kyrklig idébank för lokalplanet; att begära att SFRV:s styrelse verkar för att uppbyggnaden av kompetens på IT-området fortsätter och för att nödvändiga utbildningsinsatser görs för att fler ska kunna använda sig av IT. Beträffande idébank hänvisas i betänkandet till pågående arbete med att bygga upp en kyrklig BBS (Bulletin Board System -- elektronisk anslagstavla). Den del som rör idébank för lokalplanet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning i nära samverkan med sekretariatet för juridik och förvaltning, Svenska kyrkans information och SFRV:s dataenhet. Den del som rör utbildning på IT-området har överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning i nära samverkan med sekretariatet för juridik och förvaltning, Svenska kyrkans information och administrativa avdelningens datafunktion. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 10. Oskr 1995:511 med OEo 1995:502 Avgifter för kyrkliga förrättningar m.m. Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse verkar för att avgift inte bör uttagas av den enskilde för dop. Styrelsen har gjort bedömningen att ärendet hör nära samman med de frågor som behandlas i kskr 1995:12 med 2KL 1995:3, vilka dels kommer att tas upp i överläggningar med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och dels behandlas inom utredningen Svenska kyrkans framtida organisation. Så kommer att ske också med den av ombudsmötet aktualiserade frågan. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 11. Oskr 1995:512 med OF 1995:503 Insatser mot våldet Ombudsmötet har begärt med anledning av en rad motioner i ämnet att SFRV:s styrelse, i enlighet med kyrkans evangelisatoriska uppdrag, i samarbete med berörda organisationer och samhällsorgan, och i syfte att inspirera lokalförsamlingarna, skyndsamt tar initiativ till ett fördjupat studium av, samt vidtar konkreta åtgärder mot, våldet -- det fysiska och psykiska -- dess orsaker och konsekvenser. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. En redovisning återfinns i skrivelsen (StSkr 1996:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 12. OSkr 1995:1995:513 med OF 1995:508 Skolkyrkoarbetet Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse reviderar riktlinjerna för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete i enlighet med vad utskottet anfört. Bland annat framhålls att samverkan med Sveriges Kristna Råd aldrig får ta över Svenska kyrkans ansvar och beslut vad avser policyfrågor. En klar policy för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete måste därför utarbetas. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 13. Oskr 1995:514 med OEu 1995:501 En samlad organisation för Svenska kyrkans utrikesarbete Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter tillsätta en utredning om en samlad organisation för Svenska kykans internationella arbete. Frågan behandlas inom ramen för det arbete med en mer integrerad organisation av kansliet i Kyrkans Hus som pågår. (Se ovan kap.1 och de vidare hänvisningar som där görs.) Skrivelsen är inte slutbehandlad. 14. Oskr 1995:515 med OO 1995:503 Styrelsens för SFRV verksamhetsberättelse för 1994 Ombudsmötet har i samband med sitt beslut om godkännande av verksamhetsberättelsen för 1994 begärt att SFRV:s styrelse och de fem nämnderna vidareutvecklar den administrativa samordningen i Kyrkans Hus och till 1996 års ombudsmöte redovisar resultatet av detta arbete. Frågan behandlas inom ramen för det arbete med en mer integrerad organisation av kansliet i Kyrkans Hus som pågår. (Se ovan kap. 1 och de vidare hänvisningar som där görs). Skrivelsen är inte slutbehandlad. 15. Oskr 1995:516 med OEo 1995:501 Budget för SFRV 1996 Ombudsmötet har i samband med att styrelsens rambudgetförslag för 1996 godkändes dels som sin mening givit styrelsen till känna vad utskottet anfört om vikten av ytterligare samordning av de administrativa funktionerna i Svenska kyrkans riksorganisation, dels begärt att styrelsen iakttar vad som på vissa punkter anförs om redovisnings- och budgetteknik. Bland annat avses distinkta och mätbara verksamhetsmål, resultatuppföljning, redovisning av planeringsförutsättningar, besparingsplaner m.m. Den förstnämnda frågan behandlas inom ramen för det arbete med en mer integrerad organisation av kansliet i Kyrkans Hus som pågår. Hänsyn till önskemålen på den andra punkten tas i arbetet med verksamhetsplaner och rambudgetar liksom i arbetet med verksamhetsberättelser, där nya förutsättningar kommer att råda från och med 1997. Av ombudsmötet begärda årsredovisningar för bolagen återfinns bland bilagorna till denna skrivelse (bil. 7-9). Frågan om den av ombudsmötet likaså begärda personalbilagan behandlas i budgetskrivelsen för 1997-99 (StSkr 1996:501).
Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 16. Oskr 1995:517 med OO 1995:501 Jämställdheten i Svenska kyrkan Ombudsmötet har med anledning av StSkr 1995:509 om jämställdheten i Svenska kyrkan begärt att styrelsen i början av varje mandatperiod i sin verksamhetsberättelse redovisar jämställdhetssituationen och -arbetet i Svenska kyrkan; att styrelsen återkommer med förslag till bestämmelser i instruktionen för styrelsen och övriga nämnder motsvarande de förändringar som nu beslutats rörande Församlings- och Utbildningsnämndernas instruktioner; att särskilda satsningar görs för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk m.m.; att initiativ tas till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster; att styrelsen vid överläggningar med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och andra berörda organisationer aktualiserar övriga frågor som tas upp i styrelsens skrivelse och i utskottets betänkande. Uppdragen som rör utbildning av förtroendevala och yrkesmässig utveckling har överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning. Övriga delar bereds i styrelsens planeringssekretariat. Överläggningar tas upp med Pastoratsförbundet våren 1996 (se vidare skrivelsen StSkr 1996:503 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996). Vad gäller kompletteringar av instruktionerna för styrelsen och övriga nämnder har det under beredningens lopp visat sig att samtliga instruktioner bland annat till följd av ny stiftelselagstiftning från och med 1996-01-01 behöver omarbetas mer ingående, ett arbete som emellertid inte kan vara klart till 1996 års ombudsmöte. Mot denna bakgrund har styrelsen beslutat att återkomma till 1997 års ombudsmöte med förslag till reviderade instruktioner och då även framlägga förslag till tillägg rörande ansvaret för jämnställdhetsarbetet. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 17. Oskr 1995:518 med OO 1995:502 Ökad jämvikt och jämlikhet i samhället Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse avger en skrivelse till riksdag och regering i enlighet med vad utskottet föreslagit. Enligt utskottets betänkande får SFRV:s styrelse i uppdrag att, med den närmare utformning som det ankommer på styrelsen själv att besluta om, tillskriva riksdag och regering om att Svenska kyrkans uppfattning är att jämvikt och jämlikhet ska råda i samhället och att riksdag och regering ska vidta de åtgärder som står i dess makt för att minska de ekonomiska, sociala och kulturella klyftorna i samhället. Ärendet bereds inom styrelsens sekretariat för teologi och ekumenik tillsammans med Global ekonomi och har diskuterats i styrelsen i samband med behandlingen av ombudsmötets begäran om en skrivelse till regeringen om nedskärningen av det svenska biståndet till utvecklingsländerna (se ovan angående oskr 1995:508). Styrelsen har funnit att de båda perspektiven -- de internationella rättvisefrågorna och frågorna om den svenska samhällsutvecklingen -- bör hållas samman och bland annat tas upp samlat vid en hearing med de politiska partierna som planeras. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 18. Oskr 1995:519 med OO 1995:504 Inköp av nattvardsvin Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse verkar för att formerna för inköp av nattvardsvin ändras, innebärande att nattvardsvin ska kunna inhandlas genom rekvisition och utan kontant betalning. Ärendet handläggs inom styrelsens sekretariat för juridik och förvaltning. Gällande lagstiftning omöjliggör ett förverkligande av ombudsmötets begäran på det sätt som angetts. Efter kontakter med Systembolagets ledning har ställts i utsikt ett lösningsförslag som inom gällande lagstiftning i huvudsak tillgodoser kyrkans önskemål i frågan. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 19. Oskr 1995:521 med OEo 1995:504 Etiska placeringar Ombudsmötet har som sin mening givit styrelsen till känna att det är angeläget att styrelsen tar fram och ger spridning av material för att ge kunskap och stimulans om etiska placeringar. Ärendet har överlämnats till enheten för Global ekonomi för handläggning i samverkan med sekretariatet för juridik och förvaltning och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Enheten för Global ekonomi har under vintern 1995-96 intensifierat sitt arbete med information om internationella rättvisefrågor och etiska placeringar i samband därmed. Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Oskr 1995:507 med OEu 1995:504 Förbud mot antipersonella minor 1995 års ombudsmöte gav i en skrivelse regeringen tillkänna ekumenikutskottets uppmaning till regering och riksdag att satsa på ytterligare minröjning och forskning avseende metoder för minröjning, fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett internationellt förbud mot antipersonella minor m.m. Regeringen har i beslut 1995-11-02 meddelat följande: Sverige har i augusti 1994 inom ramen för den internationella konferensen om översyn av 1980 års konvention om särskilt inhumana vapen lagt fram förslag om internationellt totalförbud mot antipersonella minor. Försvarsmakten har fått i uppdrag att redovisa konsekvenserna av utnyttjande av andra försvarsalternativ än truppminor i krigsorganisationen. I Sverige förekommer ingen tillverkning eller handel såvitt avser antipersonella minor. Sverige stöder aktivt minröjningsprojekt på ett flertal platser i världen. Forsknings- och utvecklingsarbete pågår avseende minröjningsutrustningar. Med detta har regeringen lagt ombudsmötets skrivelse till handlingarna. Skrivelsen är slutbehandlad. Styrelsen vill i detta sammanhang även peka på det opinionsbildande arbete mot antipersonella minor som bedrivs på ekumenisk basis av kyrkor och samfund i Sverige genom Sveriges Kristna Råd. 4 Verksamheten4.1 Arbetsgrupper, kommittéer och råd Svenska kyrkans forskningsråd inrättades den 1 december 1988. En instruktion fastställdes i december 1989. En översyn och utvärdering av rådets verksamhet har genomförts under 1994 och redovisades tillsammans med remissutfall och förslag till åtgärder i styrelsens skrivelse (StSkr 1995:501) med förslag till verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation år 1996. Ledamöter i rådet till och med utgången av 1995 har varit biskop Martin Lind, ordförande, direktor Birgitta Larsson, vice ordförande, professor Egil Johansson, docent Mereth Lindgren, rektor Karin Nyberg Fleisher, kontraktsprost Dag Sandahl, biskop Biörn Fjärstedt, professor Carl-Reinhold Bråkenhielm och professor Göran Gustafsson. Genom styrelsens beslut 1995-12-14 har forskningsrådet från och med 1996-01-01 följande sammansättning: Biskop Martin Lind, ordförande, direktor Birgitta Larsson, vice ordförande, professor Sven-Erik Brodd, professor Göran Gustafsson, docent Eva Haettner Aurelius, professor Egil Johansson, direktör Christina Rogestam, kontraktsprost Dag Sandahl och docent Catharina Stenqvist. Forskningsrådets verksamhetsberättelse för 1995 bifogas som bilaga 2. Styrelsen lät under 1994 genomföra en översyn av Svenska kyrkans arbete på riksnivå med kulturfrågor. Översynen redovisades tillsammans med remissutfall och förslag till åtgärder i styrelsens skrivelse (StSkr 1995:501) med förslag till verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans riksorganisation 1996. Förslagen i den nämnda skrivelsen innebar en nystart för Svenska kyrkans kulturråd från och med 1996-01-01. Rådets övergripande uppgift är att främja den kyrkliga kulturlivet och att inom det allmänna kulturlivet aktualisera det kyrkliga perspektivet. Rådets instruktion är under omarbetning med ledning av den gjorda översynen. Se även StSkr 1996:503 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.
Svenska kyrkans teologiska kommitté
Svenska kyrkans teologiska kommitté fungerar som ett rådgivande och beredande organ för
ärkebiskopen, Centralstyrelsen och Biskopsmötet.
Kommittén har under 1995 haft följande ledamöter: Biskop Jonas Jonson, ordförande,
professor Göran Bexell, vice ordförande, bitr. generalsekreterare Britt-Louise Agrell, docent
Carl Axel Aurelius, rektor LarsOlov Eriksson, biskop Biörn Fjärstedt, lektor Bo Nylund,
direktor Margaretha Ringström, pastor Maria Klasson Sundin.
Till sammanträdena adjungeras kyrkosekreteraren och forskningschefen. Från sekretariatet
har administrativa sekreteraren Gunborg Blomstrand, protokollsekreterare, och sekreteraren
för teologi Johan F. Dalman deltagit.
Kommittén, som sammanträtt vid tre tillfällen under 1995, har, utöver arbete med de projekt
och utredningar som redovisas på annan plats i denna skrivelse och i Centralstyrelsens
verksamhetsberättelse (CsSkr 1996:2, kap 3.12), bland annat förberett Svenska kyrkans svar
på dialogdokumentet från Lutherska Världsförbundet och det Påvliga rådet för främjande av
kristen enhet rörande delar av reformationstidens lärofördömanden -- "Gemensam deklaration
om rättfärdiggörelsen" (se även CsSkr 1996:5). Kommittén har vidare inlett ett arbete rörande
Svenska kyrkans ståndpunkt vad gäller frågan om kyrkan och judendomen och utifrån sin
utvärdering av det tioåriga bekännelsearbetet aktivt deltagit i uppläggningen av
folkkyrkostudiens teologiska analys.
Arbetsgruppen för europafrågor ska enligt sin instruktion biträda såväl styrelsen som
ärkebiskopsämbetet, biskopsmötet och andra centrala organ i Svenska kyrkan i frågor som
gäller samarbete med kyrkor och ekumeniska organisationer i Europa. Gruppen ska därvid
bland annat följa utvecklingen i kyrka och samhälle i Europa, ge förslag till inriktning och
prioriteringar i arbetet, initiera handlingsprogram, samordna kyrkans EU-relaterade arbete
samt kyrkans vänstifts- och vänförsamlingsutbyte.
Arbetsgruppen har till och med 1995 haft följande sammansättning: Biskop Henrik
Svenungsson, ordförande, direktör Urban Gibson, vice ordförande, godsägare Carl Gustaf von
Ehrenheim, biståndssekreterare Eva Christina Nilsson, diakon Margaretha Svensson Parás,
teol stud Mikael Mogren (representerar Svenska Kyrkans Unga), kanslichef Ragnar
Svenserud, biträdande direktor Michael Kjörling (adjungerad).
Europasekreteraren Birgitta Handog har varit föredragande i gruppen. Som
protokollsekreterare har administrativa sekreteraren Eva Carlestål fungerat.
Arbetsgruppen har haft tre sammanträden under året.
Gruppen har bl a utarbetat ett riktlinjeprogram för styrelsens europaarbete samt ett
handlingsprogram gällande EU (se nedan). Såväl riktlinjerna för europaarbetet som
handlingsprogrammet rörande Svenska kyrkan och EU har fastställts av styrelsen i december
1995. Förberedelseprogram har tagits fram för den av Konferensen för europeiska kyrkor
(KEK) och de europeiska katolska biskopskonferensernas råd (CCEE) arrangerade
försoningskonferensen i Graz 1997. Frågan om nominering av ny generalsekreterare för KEK
och olika finansfrågor relaterade till KEK har behandlats. Riktlinjer för samarbete med de
tyska kyrkorna har utarbetats i samverkan med de berörda kyrkorna och fastställts av styrelsen
i maj 1995. Arbetsgruppen har också föreslagit representation i olika europeiska konferenser
och konsultationer. Stående punkter på gruppens dagordning är rapporteringar från
Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och från det diakonala arbetet. Ett remissvar rörande
kyrkofondsbidrag till S:t Mikaelsförsamlingen i Tallinn har förberetts i gruppen (se CsSkr
1996:2 kap 6).
Från och med 1996 kommer arbetsgruppen enligt styrelsens beslut att ges karaktären av
expertgrupp.
Genom de radikala politiska förändringar, som ägde rum i länderna i Östeuropa i slutet av
1980-talet, har nya förutsättningar skapats för mellankyrklig verksamhet i Europa och för
kyrkosamverkan i olika former. Detta har bland annat medfört att samarbetet med
systerkyrkorna i de baltiska staterna har intensifierats och breddats.
Samtidigt ställer den pågående integrationsprocessen i väst och splittringstendenserna i öst
den europeiska kyrkogemenskapen inför nya utmaningar. I ett integrerat men också
spänningsfyllt Europa bör Svenska kyrkans uppgift även framgent vara att vårda och utveckla
det samarbete som finns mellan kyrkorna, men också att bygga nya broar. Europa får inte
heller isoleras utan måste ses i ett globalt samanhang.
I den europeiska kontexten vill Svenska kyrkan värna om de små systerkyrkorna i Europa
som ofta lever i en svår minoritetssituation. Detta arbete blir allt viktigare i och med att olika
missioner och nyreligiösa rörelser vunnit terräng inte minst i Baltikum och Central- och
Östeuropa.
I det ekumeniska europeiska arbetet prioriteras samarbetet med och inom ramen för KEK.
Samarbetet med de baltiska kyrkorna fortsätter såväl ekumeniskt som konfessionellt.
Därutöver prioriteras Central- och Östeuropa liksom kontakterna med de tyska kyrkorna (de
förenade evangelisk-lutherska kyrkorna i Tyskland, VELKD och den evangeliska kyrkan i
Tyskland, EKD).
I riktlinjerna ingår även ett stipendieprogram avseende dels teologistudenter från de baltiska
evangelisk-lutherska kyrkorna, dels korttidsstipendier till minoritetskyrkor i Europa.
Den europeiska integrationen
Sedan Sverige blivit medlem av EU har samtal förts om hur Svenska kyrkan bäst kan följa
och påverka det arbete som bedrivs vid de europeiska institutionerna i Bryssel och Strasbourg.
Då Svenska kyrkan (och även vissa andra europeiska kyrkor) haft svårigheter med att leva
upp till de ekonomiska och personella åtaganden som ett medlemskap i de olika ekumeniska
och internationella organisationerna innebär, har förnyade initiativ tagits om en integrering av
flera av de organisationer som arbetar på europeisk basis. Framför allt gäller detta den
Europeiska ekumeniska kommissionen för kyrka och samhälle (European Ecumenical
Commission on Church and Society, EECCS), som företrädesvis bevakar och söker påverka
EU-institutionernas arbete inom det sociala området, Kyrkornas kommission för
invandrarfrågor (Churches Commission on Migrants in Europe, CCME) och Konferensen för
europeiska kyrkor (KEK). Inom KEK och EECCS har arbete med integration nu påbörjats. I
avvaktan på denna har Svenska kyrkan avstått från att söka medlemskap i EECCS och i stället
arbetat på ett alternativt handlingsprogram. (Se även redovisningen i kap 3 ovan av styrelsens
behandling av oskr 1993:526.)
Centralstyrelsen fortsätter genom expertgruppen för europafrågor och sekretariatet för
teologi och ekumenik att verka för en reell integrering av ovannämnda organisationer. Den
europeiska integrationsprocessen och det arbete som bedrivs av Europarådet och EU följs
genom Sveriges Kristna Råd i dess arbetsgrupp för europafrågor. Så medverkar Svenska
kyrkan till att kyrkornas röst blir hörd när det gäller exempelvis ekonomisk rättvisa, freds- och
miljöfrågor, socialpolitik, flykting- och invandrarfrågor, rasism och främlingsfientlighet,
mänskliga rättigheter och etiska frågor. Genom detta samarbete finns påverkansmöjlighter och
tillgång till samtlig information, då SKR är associativ medlem av EECCS. Svenska kyrkan
kan alltså när så krävs arbeta enskilt, eller inom ett bredare ekumeniskt sammanhang.
Tillsammans med SKR, men även enskilt, strävar Svenska kyrkan till en närmare kontakt
med de svenska politiker som arbetar i Bryssel och Strasbourg.
Vidare föreslås ett nätverkssamarbete på mer informell bas mellan lokala representanter i
Bryssel för exempelvis Church of England, Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Svenska
kyrkan och den evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD). Ett nära samarbete med EKD, som har
liknande frågor på sin agenda som Svenska kyrkan, är viktigt. Arbetsgivarfrågor,
utbildningsfrågor och diakonala frågor bevakas som hittills av Svenska kyrkans olika organ.
För styrelsens del samordnas arbetet av europasekreteraren vid sekretariatet för teologi och
ekumenik samt inom expertgruppen för europafrågor.
Kartläggning av EU- och europakontakter i Svenska kyrkans riksorganisation
På uppdrag av direktorskollegiet i Kyrkans Hus har har en kartläggning gjorts av de olika
organisationernas och nämndernas EU-kontakter. Syftet var även att sammanfatta övrigt
Europa-samarbete, att undersöka vilka behov av EU-relaterad kunskap, kontakter och
information som föreligger och att föreslå åtgärder. Av kartläggningen framgår att varje
enskilt arbetsområde vid sidan av det gemensamma behovet av uppdaterad och selekterad
information, har så specifika behov, att de inte kan avhjälpas genom en central arbetsgrupp
eller särskilt anställd person. Därför rekommenderades att ett nätverk bestående av
kontaktpersoner från de olika arbetsområdena ansvarar för EU-bevakning och uppföljning
samt har tillgång till information och uppgift att sprida denna. Denna grupp avses ersätta den
ad hoc-grupp som 1994 arbetat i anslutning till arbetsgruppen för europafrågor. I
rekommendationerna till direktorskollegiet föreslås att en utredning tillsätts om vad EU-medlemskapet innebär för Svenska kyrkan på riksplanet, framför allt vad gäller
förvaltningsfrågor samt att en idédebatt förs om mål och policy för Svenska kyrkans EU-relaterade arbete.
Ad hoc-gruppen för EU- och ESK- (OSSE)-frågor
Ad hoc-gruppen för EU- och ESK-frågor hade uppdraget att föreslå verksamhetsplan för
Svenska kyrkans engagemang i EU- och ESK-frågor samt att färdigställa
informationsmaterial inför EU-omröstningen. Gruppen slutförde sitt uppdrag under början av
1995 och den framtida bevakningen och uppföljningen av ärendena fördes över på
arbetsgruppen för europafrågor.
Konferensen för europeiska kyrkor, KEK
(grundad 1959, 118 medlemskyrkor)
Centralstyrelsens multilaterala ekumeniska verksamhet i Europa kanaliseras framför allt
genom Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). Genom deltagande i ett flertal av KEK:s
arbetsgrupper har Svenska kyrkan profilerat sig mer aktivt i KEK-arbetet. Biskop Henrik
Svenungsson, som är Svenska kyrkans representant i KEK:s centralkommitté, deltar även i
arbetet i den gemensamma kommittén med de europeiska katolska biskopskonferensernas råd
(CCEE) där exempelvis det ekumeniska försoningsarbetet för ex-Jugoslavien och planeringen
av försoningskonferensen i Graz 1997 hör till de viktigaste frågorna.
Centralkommittén i maj 1995 arbetade framför allt med prioriteringar av KEK:s verksamhet
föranledda av de ekonomiska realiteterna. Försoningsarbetet i ex-Jugoslavien, arbetet med
migration, flyktingar, rasism och främlingsfientlighet samt diakonifrågorna ingår i
prioriteringarna. Det andra ekumeniska mötet (Graz -97) under temat Försoning -- Guds gåva
och källa till nytt liv, arrangerat av CCEE och KEK är främsta prioritet för de närmaste åren.
Till svensk delegat i den planeringsgrupp som ansvarar för försoningskonferensens
genomförande har prosten Margarethe Isberg utsetts. I gudstjänstförberedelsearbetet deltar
konsulenten Per Harling.
Trebiskopsarbetet för försoning i ex-Jugoslavien har fått sin uppföljning i ett möte mellan
representanter för KEK, CCEE och de ex-jugoslaviska kyrkorna i Pecs, Ungern, på gränsen
till Kroatien. Kontinuerlig kontakt och interreligiös dialog är viktiga instrument i arbetet.
Minoritetsskydd, etnisk rensning, mänskliga rättigheter för alla och icke-våld var viktiga
frågeställningar som behandlades i mötet.
Till KEK:s och CCEE:s gemensamma arbetsgrupp Islam i Europa har pastor Annastina
Jönsson utsetts. Ekonomen Gerhard Egerhag arbetar i KEK:s finanskommitté. Konsulenten
David Axelsson Fisk har under året varit Svenska kyrkans representant i arbetsgruppen för
flykting-, asyl- och invandrarfrågor.
Den stat-kyrka konferens som planerats äga rum i Sverige 1995, har fått skjutas upp till
1997 på grund av att ett flertal liknande konferenser äger rum i Europa under nästkommande
år. Under 1997 kommer även ett utvidgat presidiemöte för KEK att arrangeras i Sverige.
Svenska kyrkan har ekonomiskt bidragit till de bägge konferensernas genomförande.
Svenska kyrkans medlemsavgift till KEK uppgick 1995 till 500 000 kronor. Dessutom stöds
försoningskonferensen med ett särskilt bidrag om 750 000 kronor under 1995-1997.
Europasamarbete inom Sveriges Kristna Råd
Genom att Sveriges Kristna Råd (SKR) är associativ medlem av EECCS har SKR:s
europaarbete koncentrerats kring EU-frågan. Merparten av EU-frågorna är inte konfessionellt
begränsade utan behandlas med fördel i ett ekumeniskt sammanhang. SKR:s arbetsgrupp har
utarbetat förslag till SKR:s EU-policy, som remissbehandlats i medlemskyrkorna. Gruppen
har arbetet med prioriteringsförslag till EECCS framtida arbete, engagerat sig i
förberedelserna för regeringskonferensen 1996 samt i förberedelserna för KEK:s
försoningskonferens.
Ledningsgruppen för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
I Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1995 (CsSkr 1996:2) redovisas i det inledande
kapitlet målsättningen för och det aktuella läget i Framtidsstudien Svenska kyrkan som
folkkyrka (folkkyrkostudien).
Ledningsgruppen har under året haft följande ledamöter: Ärkebiskop Gunnar Weman,
ordförande, kontraktsprost Dag Sandahl, näringslivschef Solveig Olsson, biskop KG Hammar
(nominerad av Biskopsmötet), församlingsassistent Solweig Lindström, teol.stud. Daniel
Tisell och kontraktsprost Margarethe Isberg (nominerade av Församlingsnämnden),
komminister Cecilia Nahnfeldt (nominerad av Svenska Kyrkans Unga) samt förbundsrektor
Karl-Göran Linzander (nominerad av Sveriges Kyrkliga Studieförbund).
Sekretariatet för teologi och ekumenik har representerats av kyrkosekreterare Ragnar
Persenius och sekreteraren för teologi Johan F. Dalman, Församlingsnämndens kansli av
direktor Anders Eckerdal och Svenska Kyrkans Information av informationssekreterare
Martin Garlöv. Sekreterare är folkkyrkostudiens projektledare Siv Lindström Wik.
Ledningsgruppen har under året haft fyra sammanträden.
Ledningsgruppens samordnings- och förberedelsegrupp förändrade under hösten 1995 sitt
arbetssätt till att träffas varannan vecka för kortare överläggningar. Vidare lämnade
ärkebiskopen och kyrkosekreteraren denna grupp och ersattes av forskningschefen Ingmar
Brohed och Johan F. Dalman.
Styrelsen tillsatte i juni 1994 en utredning med uppgift att göra en översyn av Svenska
kyrkans utbildningsorganisation. Utredningen skulle syfta till en precisering av
utbildningsorganisationen och av de involverade parternas ställning, särskilt
Utbildningsnämndens, Utbildningscentrums, de kyrkliga utbildningsinstitutionernas och
stiftens roll. Även anslagsgivningen från SFRV skulle belysas.
Utredningen överlämnade i december 1995 sitt betänkande (SKU 1995:10) Svenska kyrkans
utbildningsorganisation, vilket sänts på remiss till mitten av april 1996. En översikt över
remissutfallet jämte tänkbara åtgärder med anledning därav återfinns i skrivelsen (StSkr
1996:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.
Ledamöter i utredningen har varit domprost Anders Björnberg, ordförande, adjunkt Inga
Mårtensson och advokat Nils Gårder. Sekreterare har varit universitetsadjunkt Birgitta Brodd.
Utredningsuppdraget är fullgjort.
Svenska kyrkan och samerna
Styrelsen tillsatte 1994 en arbetsgrupp med uppgift att behandla vissa frågor om Svenska
kyrkan och samerna, främst frågan om lämpliga former för samernas representation på olika
nivåer i Svenska kyrkan. Utredningen var närmast föranledd av ett ovan redovisat uppdrag
från ombudsmötet (oskr 1993:524 med OF 1993:517).
Arbetsgruppen överlämnade i juni 1995 betänkandet (SKU 1995:3) Svenska kyrkans
samiska råd, som var remitterat under hösten 1995. Remissinstanserna tillstyrkte allmänt vad
utredningen föreslog och styrelsen kunde i januari 1996 fatta beslut om inrättande av Svenska
kyrkans samiska råd.
Ledamöter i arbetsgruppen har varit biskop Rune Backlund, ordförande, domprosten em.
Karl-Erik Johansson, kyrkoherde Bo Lundmark, komminister Arne Andersson, renägare Aina
Jonsson, redaktör Gustaw Heikka samt förre direktorn Lester Wikström, som också varit
gruppens sekreterare.
Utredningsuppdraget är fullgjort.
Svenska kyrkans IT-upphandlingsgrupp
Efter beslut i Centralstyrelsen och Pastoratsförbundets styrelse hösten 1995 bildades Svenska
kyrkans IT-upphandlingsgrupp med uppgift att bereda och genomföra upphandlingen av nytt
kyrkobokföringssystem och IT-stöd för Svenska kyrkan. Huvudmän är Centralstyrelsen och
Pastoratsförbundet. I samband med gruppens tillkomst avslutades den tidigare Svenska
kyrkans IT-grupps arbete med att utreda förutsättningarna för det nya IT-stödet.
Arbetsgruppens arbete slutförs i och med att nytt avtal tecknas om IT-tjänster och IT-produkter. Enligt gällande plan ska sådant avtal ha tecknats den 1 september 1997.
Ledamöter är kyrkoherde Sven-E. Kragh, datachef Hans Eskemyr, förbundsdirektör Bengt
Kindbom och ekonomisekreterare Lars Sköld. Som sekreterare har IT-sekreteraren i SFRV Bo
Pehrsson och utvecklingssekreteraren i Pastoratsförbundet Per Westberg fungerat.
Som ett led i sekretariatets ambition att bidra till att fostra fram unga ekumener i kyrkan
deltog teol. stud. Andreas Önver Cetrez i 1994-95 års Graduate School of Ecumenical Studies
med temat Education for Diaconia vid Ecumenical Institute Bossey. Vidare deltog han i
kursen Orthodox Theology and Spirituality, också i Bossey. Agnes Wikmark, Linköping,
kunde genom ett resestipendium arbeta som Blue Angel i Bossey under några höstmånader
och fick härigenom en praktisk ekumenisk erfarenhet. Stipendier till teologistudenterna
Kristine Suna och Ieva Geidane, Riga, Lettland möjliggjorde en knapp månads
litteraturstudier i Uppsala som ett led i deras licentiatstudier.
Svenska kyrkans utbytesprogram med lutherska minoritetskyrkor i Europa har fortsatt.
Genom den unga polska teologie studeranden Boena Tracz' besök i Skara och Uppsala stift
befästes kontakterna ytterligare med den lutherska kyrkan i Polen; teol. stud. Joób Máté från
Budapest, Ungern, kunde inte minst tack vare sina svenska språkkunskaper studera svenskt
kyrkoliv vid sitt besök i Maria Magdalena församling i Stockholm. Detta utbytesprogram
fortsätter med att den slovakiske ungdomsprästen Ondrej Kolárovsky från Bratislava besöker
Uppsala samt Härnösands stift i början av 1996.
Fyra präster fick resestipendier för att delta i Strasbourginstitutets 29:e internationella
ekumeniska seminarium med temat Leadership in the Church. Theological, Ecumenical and
Social Aspects, nämligen Elisabeth Hillby och Anna Eriksson, Härnösands stift, Ragnar
Svenserud, Visby stift och Kjell O. Lejon, Uppsala stift.
Vad gäller det nyss nämnda Johannelundsprojektet så har fem studenter, två från vardera
Estland och Lettland samt en från Litauen, bedrivit studier vid Uppsala universitet och
Johannelunds teologiska institut. En av de estniska studenterna kommer att avsluta sina
studier i och med vårterminen 1996. Detta föranleder expertgruppen för europafrågor att
tillsammans med berörda parter i Baltikum utvärdera teologistipendieprogrammet och ge
förslag inför framtiden.
I juni 1995 antog styrelsen nya riktlinjer för fredsarbetet inom Svenska kyrkan. Riktlinjerna
fastställer att Svenska kyrkan på riksplanet bör prioritera det fredsarbete som sker inom
Sveriges Kristna Råd (SKR). Därutöver har sekretariatet för teologi och ekumenik att vara
Centralstyrelsen och ärkebiskopen behjälpliga inom området, att vara den kanal genom vilken
information om SKR:s fredsarbete sprids till stiften och att vara en aktiv samtalspartner inom
World Conference on Religion and Peace. En svensk avdelning av detta organ planeras att
bildas i maj 1996.
Ledamöter i referensgruppen är prosten Anders Åkerlund, ordförande, 1:a stiftsjägmästare
Åsa Tham, vice ordförande, miljöekonom Svante Axelsson, författaren Stefan Edman,
jordbrukskonsulent Lars Johnsson och konsulent Eva Meakin. Som sekreterare fungerar
projektledaren Dan Melander.
En redogörelse för verksamheten inom Svenska kyrkans miljövärn under 1995 bifogas som
bilaga 4.
Förvaltningsdelegationens redogörelse för verksamheten under 1995 bifogas som bilaga 5.
Till denna verksamhetsberättelse fogas också enligt ombudsmötets begäran årsredovisning
avseende de tre bolagen i Svenska kyrkans riksorganisation Fastighets AB Sysslomannen,
Kyrkans Hus AB och Svenska kyrkans riksmöten AB (bilagorna 7-9). Slutligen bifogas
årsredovisning för Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (bilaga
10). Denna fond bildar från och med år 1995 en egen förvaltning.
Sigtuna den 23 maj 1996
Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
|
| Gunnar Weman | |
| Levi Bergström | Stina Eliasson |
| Kerstin Bergman | Christina Odenberg |
| Sven-E. Kragh | Dag Sandahl |
| Urban Gibson | Birgitta Ericsson Löfgren |
| Ulla Carlson | Gunvor Hagelberg |
| Catarina Agrell | Bengt Berg |
| Anita Franzén | Carl-Henric Grenholm |
| /Sören Ekström |