Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att initiera ett forskningsprojekt kring sekulariseringen som fenomen i Sverige och i Svenska kyrkan.

Motivering
Begreppet sekularisering kan betyda mycket. Det kan handla om hur samhälleliga institutioner frigörs från kyrkligt inflytande – ett skeende från 1860-talet. Ett exempel i Sverige kan då vara beslutet att skilja kyrka och kommun. Sekularisering kan också handla om hur människors tänkande och tankemodeller frigörs från en verklighet, som betraktas som gudomlig och inrymmer att Gud tillkännager sin vilja och att det är meningsfullt att bedja till Gud. Om en kyrka förlorar sin identitet som gudomlig institution – eller hur saken ska uttryckas – kan det bero på att kyrkan sekulariserats, reducerat sina perspektiv och främst gör sin teologi utifrån samhälleliga eller samtida föreställningar och förväntningar, inte utifrån kyrkans samlade troserfarenhet och tanken på Guds egen uppenbarelse i skrift och tradition, möjlig att förstå, tillägna sig och följa.
I Sverige kan vi naturligtvis se sekularisering i de ovan nämnda formerna – och kanske fler. Ibland tycks talet om sekularisering motsägelsefullt – men kanske inte mer motsägelsefullt än på US-dollarsedeln där en principiellt sekulariserad stat likväl låter trycka devisen ”In God we trust” på sin valuta. Men just sekulariseringsbegreppets motsägelsefulla komplexitet – liksom det som ibland kallas ”religionens återkomst” som ett fenomen också inom ett sekulariserat samman¬hang, skulle göra det intressant att studera sekulariseringen i Sverige och försöka förstå inte bara några trendvändor där institutioner och tänkesätt sekulariserats utan också försöka förstå hur sekulariseringen påverkar både Svenska kyrkan och den miljö i vilken Svenska kyrkan verkar. Det kan tänkas att vi möter ett skeende som i Sverige kanske varit en process under de tvåhundra senaste åren. Det är tid att skapa klarhet om vad detta inneburit och innebär både av förändrade tankemönster, förändrade institutionella förhållanden och förändrad personlig praxis.
Denna forskning kräver medverkan från olika discipliner men den skulle ge ett material av stort värde när det kommer till frågan om en samtida pastoralteologi för vår kyrka. Det tycks oss som samtida forskning ger viktiga uppslag och nöjer oss med att peka på en bok som Peter Berger, Grace Davie och Effie Fokas, Religious America, Secular Europe? A Theme and Variations.

Högby den 7 juli 2010