Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att 42 kap. 9 § ska ha följande lydelse:
Dödsboet har rätt till begravningsgudstjänst i den församling som den avlidne tillhörde, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.
En begravningsgudstjänst får firas när någon som är döpt men lämnat Svenska kyrkan har avlidit, om detta varit den avlidnes önskemål. En avgift utöver vad som motsvarar clearingavgiften får inte tas ut.
En begravningsgudstjänst får även firas när någon som inte tillhörde Svenska kyrkan har avlidit, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.
Beslut om att fira begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. (SvKB 2002:9)

Motivering
Med dopet börjar det liv i Kristus som gestaltas i söndagens gudstjänst och ansvarstagande i världen och som till sist får ett uttryck i den kristna begravnings¬tjänsten. Den döpte har i dopet dött och uppstått med Kristus. Denna insikt gestaltas i begravningsgudstjänsten, som i eminent mening är en dopkonsekvensgudstjänst. Sambandet mellan dop och begravningsgudstjänst ska följdriktigt på ett positivt sätt tydliggöras i kyrkoordningen.
Begravningsgudstjänsten kan alltså inte med en sådan precisering som här föreslås uppfattas vara en förmån för betalande medlemmar så mycket som en konsekvens av det dop Svenska kyrkan förrättat. Detta måste innebära att önskan om begravningsgudstjänst medges också för den som utträtt ur Svenska kyrkan om det finns ett sådant önskemål och det står klart att detta inte strider mot den avlidnes önskan. Någon kostnad utöver vad som motsvarar clearingavgiften för begravning får inte tas ut för den som är döpt.

Högby den 16 juli 2010