Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för att låta sätta upp vägskyltar som markerar stiftsgränser.
Motivering
När man färdas längs de stora vägar som löper genom Sverige får man med jämna mellanrum glädjen att beskåda vägskyltar som markerar kommungränser och länsgränser. Det bidrar till ens allmänbildning och kan måhända ge upphov till enskild reflektion över jordiska förhållanden eller allmänt meningsutbyte om man är utrustad med sociala medpassagerare.
Hur intresseväckande vore det då inte med vägskyltar som markerar stiftsgränser! Ett stort stiftsvapen till vänster. Texten LINKÖPINGS på övre raden och STIFT på nedre raden (kanske med plats kvar för en liten Svenska kyrkan-logga längst ner till höger). Detta om man väljer den stiliga varianten med dubbla rader. Annars får säkert samma information plats på en enradig skylt.
Färg? Ja, det beror väl på vad reglerna säger. Vit botten är kanske stalltipset. Eller kanske Svenska kyrkans färger gult och rött om man får välja fritt? Sådana detaljer, liksom kostnad för uppsättning och underhåll, kan säkert Kyrkostyrelsen med bistånd av kyrkokansliet reda ut tillsammans med Trafikverket och andra parter som eventuellt skulle beröras av detta.
Med en sådan utredning av förutsättningarna som grund, skulle sedan de stift som vill, kunna bekosta uppsättandet av vägskyltar på lämpliga ställen. Om Kyrkostyrelsen kan tänka sig att samordna inköpen så blir investeringen säkert inte särskilt dyr heller. I synnerhet inte om man betänker det faktum att vägskyltar brukar bestå betydligt längre än de flesta broschyrer.
Min förhoppning är alltså, att de som susar fram söderut på E4/E20 på gränsen till Salems kommun snart också blir välkomnade till STRÄNGNÄS STIFT. Att de som far österut på Öresundsbron förstår att de inträder inte bara i Sverige och Skåne, utan också i LUNDS STIFT. Och att de som färdas på E45 börjar debattera om huruvida HÄRNÖSANDS STIFT eller LULEÅ STIFT är bäst.
Hedemora den 23 juli 2010