Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att snarast tillsätta en utredning med uppdrag att behandla frågor om kyrkans framtida finansiering, bland dem kyrkoavgiftsfrågor och frågor om utjämningssystem.
Motivering
När nu ett antal stora utredningar genomförts av centrala framtidsfrågor för Svenska kyrkan, som strukturfrågorna, frågorna om styrning och ledning och utbildningar för kyrkans framtida anställda, är det nu dags att göra en större, förutsättningslös utredning av frågor som rör hur kyrkan ska finansieras.
Hit hör frågorna om kyrkoavgiften. Ska den vara proportionell? Ska den ha golv och tak? Så länge det hette kyrkoskatt var det nog för tanken självklart att den skulle utgå proportionellt d.v.s. som en viss procent av den beskattningsbara inkomsten. Systemet har biblisk förankring, tiondet, dvs. att ge 10 procent, finns i såväl Gamla som Nya Testamentet. Med ordet avgift leds tankarna till vad man får för det man betalar avgiften för och då är användandet av ett proportionellt uttag oftast en orimlig tanke. Vi betalar inte avgift för vatten och avlopp i procent av inkomsten, inte heller för postbefordran. Sedd som en avgift blir det också ibland uppseendeväckande höga belopp, 20 000–30 000 kr per år i enstaka fall.
Vilka andra inkomstkällor än de idag tillgängliga kan tänkas som komplement till kyrkoavgiften? Till exempel vänföreningar och fundraising.
Till det som behöver utredas hör också frågorna om utjämningssystemet. Det skapades en gång för att lösa glesbygdens problem, men är det ändamålsenligt idag? Hur länge till vill tillhöriga i vissa storstadsförsamlingar att 25–30 procent av deras inbetalade kyrkoavgift direkt slussas vidare till andra församlingar utan att man har möjlighet att påverka hur de där används? Var går gränsen för att uttaget upplevs som stötande eller rentav absurt? Ska ett tak för uttaget sättas, t.ex. inte mer än 10 procent av kyrkoavgiften (tiondet igen!)? Fungerar dagens utjämningssystem konserverande av strukturer som borde förändras? Leder utjämningen till att kyrklig kärnverksamhet premieras?
Över huvud taget står Svenska kyrkan inför stora utmaningar, inte minst ekonomiska, vilka bör mötas med en samlad strategi för en uthållig utveckling.
Vi förslår därför att en utredning snarast tillsätts för en förutsättningslös behandling av dessa och andra hithörande och relevanta frågor.
Nacka, Stockholm och Östra Ryd den 10 juli 2010
Sven Esplund (M) Hakon Långström (M) Jan-Olov Sundström (M)