Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för och konsekvensen av att, som komplement till dagens ordning, öppna för ”icke arvoderad prästtjänst”, s.k. Non Stipendiary Ministry i Svenska kyrkan.

Motivering
För att bli präst i Svenska kyrkan krävs som normalordning cirka fem års utbildning på teologisk fakultet och pastoralinstitut. Att Svenska kyrkan har behov av präster med gedigen teologisk utbildning kan och bör inte ifrågasättas. Detta bör även fortsättningsvis vara normalordningen. Men Svenska kyrkan har samtidigt haft en öppenhet för att undantag kan finnas från denna ordning. Dispensvigning förekom under en period i relativt hög omfattning. Vid två tillfällen för några decennier sedan vigdes präster med annan akademisk bakgrund efter s.k. AMS-utbildning. För tjänst i EFS gäller att prästvigning enligt Svenska kyrkans ordning kan ske efter en treårig utbildning. I normalfallet har behörigheten efter en kortare utbildning varit begränsad. Så är t.ex. EFS-präster med treårig utbildning inte behöriga att söka ordinarie prästtjänst i Svenska kyrkan.
Även om behovet av välutbildade teologer är stort kan frågan ställas om det i varje enskild pastoral situation är nödvändigt att varje präst har denna utbildning. Det torde inte i sig vara nödvändigt med gedigen teologisk utbildning för att leda ett dop, en begravningsgudstjänst eller en mässa. Däremot krävs en pastoral färdighet, en trygg tro och en gedigen kyrklig förankring hos den präst som tjänstgör i dessa sammanhang.
Svenska kyrkan håller hårt fast vid sitt uppdrag att vara heltäckande i Sverige. Vi står nu inför ett läge där denna idé mer och mer tenderar att bli en papperskonstruktion. Församlingar och pastorat blir allt större och den prästerliga närvaron i bl.a. glesbefolkade områden blir i realiteten närmast obefintlig. I det läge Svenska kyrkan nu befinner sig i och än mer kommer att hamna i är det angeläget att pröva vilka kompletterande former som står till buds i förhållande till dagens system.
Inom andra kyrkor, såsom Church of England, finns en funktion som kallas Non Stipendiary Ministry eller ”icke arvoderad tjänst”. Det innebär att en person kan prästvigas efter en kortare ”introduktionskurs” för tjänst på den plats där han eller hon firar sin regelbundna gudstjänst. Vigningen ger behörighet att utföra de prästerliga uppgifterna i den församlingen, men ger inte behörighet att söka och inneha tjänster. Uppdraget är således lokalt förankrat och utförs helt ideellt. Vi tror att detta är en framkomlig väg även för Svenska kyrkan. Vi kommer annars att hamna i en allt kraftigare nedskärning av gudstjänstlivet och särskilt möjligheten till mässfirande, på sikt också svårigheter när det gäller att på rimliga villkor få tag på tjänstgörande präster vid begravningar, vigslar och dop.

Uppsala, Örnäset, Vara och Örby den 14 juli 2010

Bertil Murray (FK)    Torbjörn Lindahl (FK)   

Leif Nordlander (FK)   Jan-Anders Ekelund (FK)