Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda hur en kyrkomusikalisk fond med uppdrag att utveckla och bevara Svenska kyrkans musikarv ska utformas.

Motivering
Inom Svenska kyrkans olika nivåer är medvetenheten stor om betydelsen av att vårda vårt gemensamma kulturarv i form av kyrkobyggnader, kyrkliga miljöer och inventarier. Är medvetenheten lika stor när det gäller det klingande kulturarvet?
Det finns en uppenbar risk att det inte är så.
Vad är det klingande kulturarvet?
En beskrivning skulle kunna vara att Svenska kyrkans klingande musikarv är summan av våra orgel- och instrumentresurser, inramade av våra kyrkobygg-nader, partitur och noter, samt inte minst den stora kompetens som under lång tid byggts upp av våra kyrkomusiker – instrumentalister, dirigenter och körledare. Vi äger denna kyrkomusikaliska skatt som vi gemensamt måste bevara, och också utveckla för framtiden. Vi kan inte endast förvalta vårt arv, utan måste också föra det vidare till kommande generationer.
De stora musikaliska verken ställer ofta krav på extra resurser i form av stråk-orkestrar, solister och andra resurser som finns i samhället utanför Svenska kyrkans organisation.
Genom framförandet av dessa verk som bär fram budskap via våra sinnen når kyrkan långt utanför den trängre kretsen av gudstjänstbesökare, och är därför av stor vikt för Svenska kyrkan och dess framtid. Det är ingen överdrift att påstå att denna verksamhet är en del av Svenska kyrkans mission. Många är de som kommit till tro genom att sången och musiken öppnat sinnena och väckt intresse för en personlig fördjupning.
Ansvaret för detta arv ligger på alla nivåer i Svenska kyrkan. Problemet är att förutsättningarna för att bära de kostnader som är förenade med en kyrkomusikalisk verksamhet på hög nivå är så olika.
Vi står inför en framtid som med säkerhet ställer krav på en anpassning till lägre ekonomiska resurser. Även här kan förutses att bördorna fördelas olika mellan församlingarna.
I ett kortsiktigt perspektiv kan det kännas lockande att satsa på det man kallar ”kärnverksamhet” och gör kyrkomusiken, och särskilt den konsertanta verksamheten, till en budgetregulator.
Detta kan inte ske utan allvarliga konsekvenser för Svenska kyrkan och musikarvet.
Vi vill uppmärksamma våra församlingar på deras ansvar och våra stift att på olika sätt inrikta sitt främjande av kyrkomusiken. Härvidlag bör stiftens granskning av hur församlingsinstruktionerna speglar kyrkomusikens ställning spela en stor roll.
På nationell nivå skulle en kyrkomusikalisk fond med uppgift att finansiera utveckling och ekonomiskt stödja framförandet av stora verk, framför allt där resurserna sviktar, kunna göra stor skillnad på lokal nivå för den framtida utvecklingen.

Simrishamn den 1 juli 2010