StSkr 1996:502Bilaga 3Svenska Kyrkans InformationsVERKSAMHETSBERÄTTELSE 1995
INLEDNINGAvdelningens uppgiftSvenska Kyrkans Information är en stabsfunktion inom SFRV-styrelsen. Avdelningen har uppgifter också i anslutning till de rikskyrkliga nämndernas arbete. Den bär ansvar för rådgivning, samordning och särskilda insatser inom området kommunikation och media och skall bedriva sin verksamhet självständigt och allsidigt. Avdelningen följer den av ombudsmötet och SFRV-styrelsen givna instruktionen samt de riktlinjer som finns i den rikskyrkliga informationspolicyn.Verksamhetssammanfattning
Svenska Kyrkans Information har fått spela en viktig roll i det rikskyrkliga arbete, där tre
stråk fram mot årtusendeskiftet kan urskiljas: Personal
Avdelningen har 10,8 fasta tjänster. Omlokaliseringen från Stockholm till Uppsala har fått
omfattande konsekvenser för avdelningen. Sex medarbetare, inklusive direktor, har lämnat
sina tjänster eller kommer att göra det under 1996 med anledning av de alltför betungande
resorna till och från arbetet. Samtidigt har den nya flexibla arbetsmiljön i nya Kyrkans Hus
upplevts mycket stimulerande av personalen. Personalen bestod vid årets slut av:
VERKSAMHETEN1. Kansli/ledningsfunktion
|
| Mål: |
|
|
1.1. Personalutveckling Flertalet medarbetare har genomgått diarieföringsutbildning som erbjudits internt i huset. Medarbetarna har gått kurser inom de områden där utbildningsbehov har funnits. 1.2. Verksamhetsplanering och verksamhetsredovisning En verksamhetsplan för avdelningen och dess medarbetare upprättades vid årets ingång. Verksamhetsresultaten har rapporterats tertialvis till generalsekreterare och planeringschef. I början av oktober presenterade direktorskollegiet ett förslag till samlat rikskyrkligt kansli. Under oktober och november bidrog avdelningen med underlag till den av direktorskollegiet tillsatta arbetsgruppen samt deltog i stormöten. 1.3. Deltagande i övergripande rikskyrkligt ledningsarbete Avdelningens direktor har ingått i direktorskollegiet, som under perioden bl.a. lagt fram ett förslag om förändrad kansliorganisation. Vidare har han tillsammans med informationsansvariga i utrikesstiftelserna bildat en arbetsgrupp som skall arbeta fram riktlinjer för samordning av det rikskyrkliga informationsarbetet. Före årsslutet lade gruppen fram förslag om en för organisationen gemensam trycksaksavdelning samt förslag om innehåll i fortbildning inom området kommunikation och media för organisationens medarbetare. 1.4. Svenska Kyrkans Informations ekonomi 1995 Beträffande det ekonomiska resultatet kan bl.a. noteras att intäkterna från försäljning av informationsmaterial blev större än beräknat. Avdelningens intäkter hade kunnat bli ännu större om avdelningens trycksaksenhet inte drabbats av vakanser. I stället för intern försäljning av trycksakstjänster tvingades nu avdelningen handla upp sådana externt till betydande kostnader. Ansträngningar har gjorts för att tidigt under 1996 ha en ny för huset gemensam trycksaksenhet etablerad och därmed undvika fortsatta alltför kännbara kostnader för trycksaksproduktionen.
2. INFORMATION |
| Mål: | Att med hjälp av effektivt informationsarbete främja all verksamhet inom kyrkomöte, ärkebiskopsämbete, Cs/SFRV-styrelse och styrelsesekretariat samt Församlings- och Utbildningsnämnder. Att tillgodose informationsbehov hos stift, församlingar, allmänhet och massmedier |
|
2.1. Information från kyrkomötet Som tidigare år var hela avdelningen engagerad vid årets kyrkomöte, som åter hölls i Sigtuna. Dagligen producerades en Kyrkomötesbulletin för ledamöter och journalister innehållande bl.a. snabbprotokoll från föregående dags plenum, sammanlagt kom Kyrkomötesbulletinen ut i 12 nummer. Massmediernas medarbetare servades med handlingar m.m. och journalister och ledamöter inspirerades till kontakter med varandra i olika frågor. En rad pressmeddelanden om fattade beslut sändes ut. För första gången hade ledamöter och personal tillgång till motioner, betänkanden, Bulletin mm på elektronisk väg på WEB-sidorna i de datorer som fanns på kyrkomötet. Ett journalistseminarium Från Gustaf Vasa till Marita Ulvskog anordnades. Ett 30-tal journalister deltog i seminariet där bland annat civilminister Marita Ulvskog och generalsekreterare Sören Ekström medverkade. Avdelningen har även deltagit i den grupp som ansvarade för de datatekniska delarna inför och under kyrkomötet. I arbetet under kyrkomötet ingick även support till användarna. Svenska Kyrkans Information ledde ett seminarium om datakommunikation riktat till ombud och personal vid kyrkomötet, vilket samlade en intresserad om än liten åhörarskara. 2.2. Information för Ärkebiskop och Biskopsmöte Avdelningens pressekreterare har samarbetat med Ärkebiskopsämbetet för att skapa strategier för Ärkebiskopens framträdande i massmedierna. Särskilt uppmärksammat i massmedierna har varit hans kontakter med de anhöriga efter Estoniakatastrofen samt resorna till Sydafrika och Filippinerna. Efter resan till Sydafrika medverkade Ärkebiskopen i såväl radio och TV som i en rad olika tidningar. Efter delegationsresan till Filippinerna fanns en sammanfattande artikel i ett 20-tal tidningar. Pressekreteraren har även deltagit i planering av massmediearbetet inför Ärkebiskopens, Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens möte med Världsbanken i Tanzania 1996. En rad presskonferenser har anordnats, artiklar har skrivits och pressmeddelanden distribuerats för att väcka uppmärksamhet för de frågor Ärkebiskopen och biskopsmötet velat lyfta fram, t.ex. rapporten om Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet, Ärkebiskopens syn på framtida relationer mellan kyrkan och staten, Ärkebiskopens annorlunda julbudskap om självmord, Ärkebiskopen inför Allhelgonahelgen om döden och det eviga livet samt kyrkans reaktioner på inslag i svensk flyktingpolitik. Informationsinsatser har också gjorts bl.a. i samband med val och vigningar av nya biskopar i Linköpings och i Växjö stift. 2.3. Information för Centralstyrelsen Svenska Kyrkans Information ser till att Centralstyrelsens arbete och beslut kommer till massmedierna och allmänhetens kännedom genom olika informationsinsatser. Efter styrelsens sammanträden distribueras också intern information till stiften och till andra styrelser och nämnder i riksorganisationen. I särskilda fall, som t.ex. var fallet efter Centralstyrelsens remissbeslut om Kyrkoberedningen, kan information också sändas ut via Memo till pastoraten. Också vid offentliggörandet av Svenska kyrkans utredningar finns anledning till information internt i Svenska kyrkan samt ut mot allmänheten. Den utredning som 1995 väckte mest uppmärksamhet var Kyrkobyggnadsutredningens och Anders Bäckströms utredningsbilaga om övertaliga kyrkor. Beträffande insatser kring arbete och beslut kring kyrka-stat-frågan, Folkkyrkostudien och dop och kyrko-tillhörigheten se nedan. 2.3.1. Information om bekännelsearbetet Svenska Kyrkans Information har envist velat bidra till ett fullföljande av de intentioner som låg bakom det bekännelsearbete som kulminerade men inte avslutades i och med Jubelåret 1993. Som viktiga inslag i detta har avdelningen sett arbetet med boken Befrielsen samt de möjligheter som erbjudits genom Sveriges Utbildningsradios kurs Vad tror du på? Aktuella livsfrågor och kristen tro. |
| -- | I fråga om Befrielsen har avdelningen samverkat med SKS och Verbum för att stimulera församlingarnas arbete med boken, vilken hittills har sålt i ca 150 000 ex och studerats av deltagare i mer än 2 300 studiecirklar. Många människor har också samtalat kring boken i andra grupper och sammanhang. Ändå kan konstateras att kyrkans stora bok om kristen tro bara marginellt nått utanför de inre kretsarna av kyrkligt aktiva. Med en viss marknadsföring har Svenska Kyrkans Information i samverkan med SKS och Verbum velat inspirera församlingarna att använda boken som redskap för att föra samtalet om tron med många fler människor som är öppna för detta -- om de bara inbjuds. |
| -- | Utbildningsradions Vad tror du på? sändes i repris våren 1995. Svenska Kyrkans Information bidrog i samarbete med SKS till information kring kursen. Hösten 1995 gjorde Utbildningsradion och dess partners (Uppsala universitet och de kristna studieförbunden) en utvärdering av kursen. Målgrupper för kursen var skolornas religionslärare, församlingarnas förtroendevalda och anställda samt en bred allmänhet. Kursboken Vad tror du på? har sålts i mer än 5 000 ex, alltså en förhållandevis stor upplaga. De fem programmen i TV hade relativt höga tittarsiffror, 230 000 -- 250 000 tittare vardera. De tio radioprogrammen hade goda lyssnarsiffror, redan efter första sändningsomgången hade ca 570 000 människor lyssnat på något av dessa. Så långt kunde projektet ses som en framgångsrik folkbildningsinsats. Antalet som läste kursen som akademisk 5 poängskurs på distans begränsades dock till ett par hundra. Av deltagarna var 52 procent lärare, 24 procent hade kyrkoanknutet yrke och 24 procent andra yrken. Omfattningen av de kyrkligt förtroendevaldas och anställdas deltagande blev en besvikelse. Att antalet deltagande lärare inte blev större kan ha berott på att kursen gavs samtidigt med implementeringen av ny läroplan för grundskolan. Svårare att förklara är att församlingarna och de kyrkligt aktiva inte i högre grad utnyttjade denna möjlighet till fortbildning på akademisk nivå. |
|
Mer betydande blev antalet deltagare som genomförde kursen i studiecirkelform, nämligen
över 2 000, varav merparten i SKS-regi. Studiematerialet (kassetter, böcker) kommer för lång
tid framöver finnas tillgängligt för användning i församlingarnas studiearbete. 2.3.2. Svenska kyrkans riksmöte Avdelningens medarbetare medverkade i Svenska kyrkans riksmöte i Luleå, bl.a. vid pressdisken och med andra informationsuppgifter. Tillsammans med Luleås stiftsinformatörer planerades massmediekontakter inför riksmötet. Svenska Kyrkans Information svarade för och förmedlade pressmeddelanden inför mötet. Pressekreteraren var ansvarig för de presskonferenser som anordnades under mötet. Avdelningen tog fram en utställning om den samlade rikskyrkliga verksamheten. Vidare arrangerades två seminarier, ett om datakommunikation och ett om videoinspelning som församlingsverksamhet. Se även 4.8.1. 2.3.3. Kyrka-stat En arbetsgrupp har funnits inom avdelningen som arbetat med information om ändrade relationer mellan kyrka och stat. Gruppen har under det gångna året sammanträtt regelbundet och följt den medie- och informationsplan som gjorts upp och haft ett nära samarbete med nyckelpersoner inom Centralstyrelsen och Centralstyrelsens kansli. I samband med kyrkomötets beslut om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten producerade Svenska Kyrkans Information pocketboken Ändrade relationer som sålts i 13 000 exemplar. Alla församlingar och stift fick provexemplar med beställningsinformation. 2.3.4. Folkkyrkostudien Svenska Kyrkans Information har fortsatt att medverka i Folkkyrkostudien främst med sin kompetens på medie- och kommunikationsområdet. Informationsplan för Folkkyrkostudien färdigställdes under hösten. I juni gjordes en undersökning om hur ofta svenskarna går i kyrkan. Resultatet presenterades i ett pressmeddelande under kyrkomötet i augusti. Folkkyrkostudiens Nyhetsbrev utkom med tre nummer i februari, maj och oktober. 2.3.5. Dop och kyrkotillhörighet Som ett inslag i informationsarbetet kring dop och kyrkotillhörighet kan också ses de övriga informationsmaterial som nämns under pkt 3 nedan. Svenska Kyrkans Information svarar för de samordnade informationsinsatserna knutna till spridning och bruk av riktlinjer för doppastoral enligt en tidigare upprättad informationsplan.
|
|
|
2.4. Information för sekretariaten för Teologi och Ekumenik och Juridik och
Förvaltning Svenska Kyrkans Information vill bidra både till att information om Svenska kyrkans verksamhet når till intresserade i utlandet och att information om kyrkligt arbete i utlandet når Sverige och Svenska kyrkan. Se vidare pkt 2.9 och 2.10. Avdelningens pressekreterare har deltagit i en samling i Genève med informatörer från andra lutherska kyrkor för att diskutera LWF:s framtida informationsarbete. Ett avsnitt inom sekretariatens arbete under året där informationen varit av särskild vikt är arbetet med Trossamfundens beredskapsråd i kris och krig. 2.5. Information för Forskningssekretariatet En informationsplan utarbetades under början av året och har följts. Vid riksmötet i Luleå presenterades och offentliggjordes 1994 års kyrkostatistik. Svenska Kyrkans Information planerade och höll i presskonferensen där samt i ett efterföljande seminarium om kyrkostatistik. Ett antal pressmeddelanden har skickats ut till massmedierna med anledning av Forskningssekretariatets publikationer. 2.6. Information för Kulturrådet Under senvåren utsågs Karin Nyberg Fleisher till kultursekreterare i riksorganisationen. En artikel om henne skrevs och distribuerades till ett stort antal tidningar. En informationsplan/arbetsplan har utarbetats. Avdelningen har deltagit i remissvaret av Statens kulturutredning. 2.7. Information för Församlingsnämnden Svenska Kyrkans Information har tillsammans med Församlingsnämndens handläggare utarbetat, fastställt och följt informationsplaner för nämndens olika verksamheter. Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att bättre profilera Församlingsnämnden, bland annat genom skärmutställning, monter på riksmötet och ny symbol. Nyhetsbrevet Aktuellt från Församlingsnämnden har producerats i fyra utgåvor. Artiklar och pressmeddelanden har sänts ut till massmedier om Församlingsnämndens verksamhet, bl.a. beträffande diakonalt arbete, vuxenpedagogiskt arbete, nya utgåvor av serien Mitt i församlingen, teckenspråklig verksamhet, kvinnoarbete och föreningen Kvinnor i Svenska kyrkan, invandrar-flyktingarbete, årets vägkyrka och kyrkorummets konst och arkitektur. Församlingsnämndens viktigaste kanal för församlingarnas utveckling och växt är Mitt i församlingen. Under den senare delen av verksamhetsåret har ett grannlaga arbete gjorts för att ge serien en ny grafisk profil, ny symbol och genomtänkt marknadsplan. Tillsammans med nämndens diakonala sektion har Svenska Kyrkans Information aktivt drivit arbetet med teman och material (bilaga i Kyrkans Tidning) till 1995:års Diakonins dag. Under verksamhetsåret har nuvarande Diakonala årets namn och inriktning ändrats. Svenska Kyrkans Information har för Volontär i Svenska kyrkan arbetat fram ett informationspaket med säljande foldrar, praktisk information samt ansökningshandlingar för respektive målgrupp. 2.8. Information för Utbildningsnämnden En informationsplan har utformats och följts. Fyra nummer av Aktuellt från Utbildningsnämnden har producerats. Ett förslag har utarbetats till hur det av nämnden antagna rekryteringsdokumentet skulle utformas samt spridas för att nå så många som möjligt och till rätta målgrupper i Svenska kyrkan. Information har spritts internt i kyrkan och till massmedierna om nämndens beslut. 2.9. Rapporter från kyrkor i utlandet Under året producerades 23 utgåvor av Nytt från kyrkor och samfund i utlandet, totalt 147 sidor med artiklar och notiser, där Svenska Kyrkans Information hämtat material ur utländska medier eller informationsmaterial från kyrkor och kyrkliga organisationer. Materialet är i första hand avsett för svenska massmedier, och det publiceras i stor omfattning både i dagspress och samfundspress. 2.10. Rapporter till kyrkor i utlandet Under 1995 producerades sex utgåvor av Nytt från Svenska kyrkan, dels i en engelskspråkig, dels i en tyskspråkig version News from the Church of Sweden och Nachrichten aus der Schwedischen Kirche och sändes i 700 exemplar per utgåva till kyrkor, samfund, ekumeniska organisationer, fakulteter och enskilda opinionsbildare i utlandet. Utgåvorna är uppskattade också som informationsunderlag för Svenska kyrkans företrädare i utlandssammanhang. Informationsavdelningens pressekreterare har också bidragit med krönikor i tidskriften Nordisk ekumenisk orientering. 2.11. Kontakter med och service till massmedierna Kontakterna med massmediernas medarbetare är viktig. De bör inte begränsas till de tillfällen då kyrkan har viktiga händelser eller beslut man önskar väcka intresse för. Under året har också en rad redaktionsledningar och andra massmedieföreträdare inbjudits eller besökts för diskussioner om samarbete. Inom riksorganisationen har också etablerats ett samarbete mellan informationsenheterna på Lutherhjälpen, SKM och SKUT för att få bästa möjliga gemensamma uppträdande gentemot massmedierna. Svenska Kyrkans Information inbjöd under året till ett tiotal presskonferenser kring olika kyrkliga frågor och beslut. Ett 90-tal artiklar och pressmeddelanden distribuerades. Inte minst Ärkebiskopens resor, kyrka-statfrågan, dop och kyrkotillhörigheten, riksmötet i Luleå samt det fortsatta arbetet kring Estoniaolyckan har tilldragit sig mediernas intresse. Vad händer i Svenska kyrkan, en kalender med aktuella arrangemang som går ut brett till massmedierna, har under året utkommit med elva nummer. Avdelningen har under året haft en försöksverksamhet med TT:s pressmeddelandeservice. Försöksverksamheten har genomförts i samarbete med SKM och Lutherhjälpen och har till syfte att kunna skicka ut pressmeddelanden via TT. På så sätt kan massmediernas medarbetare få pressmeddelandena direkt in i sina datorer för användning eller bearbetning. Informationsavdelningen har naturligtvis ett särskilt förhållande till Kyrkans Tidning och vill måna om KT:s möjligheter att följa riksorganisationens arbete. Utöver kontakter föranledda av KT:s och informationsavdelningens uppgift att informera om kyrkliga beslut och verksamheter kan nämnas att avdelningens medarbetare Martin Garlöv ledde ett seminarium om Kyrkans Tidnings framtid i samband med Pressbolagets bolagsstämma. 3. Trycksaksservice och utgivning
|
| Mål: | Hög kvalitet och kostnadseffektivitet i produktionen av SFRV:s tryckta produkter. Lättillgänglig information om Svenska kyrkan. |
|
Särskilt avdelningens arbete med trycksaksservice har blivit lidande p.g.a. vakanser efter
omlokaliseringen. I väntan på att kunna skapa en ny, för hela riksorganisationen gemensam,
trycksaksenhet har vissa tjänster köpts externt. Det har emellertid visat sig att denna lösning är
betydligt dyrare än att använda anställd arbetskraft. Avdelningens insatser berör ett stort antal mindre trycksaker för styrelsesekretariatens och nämndernas behov samt några mer omfattande produktioner såsom Församlingsnämndens skriftserie Mitt i församlingen (8 utgåvor under året) och styrelsens Svenska kyrkans utredningar (tio utgåvor under året). Informationsavdelningen har också producerat några utgåvor på eget initiativ:
|
| -- | Svenska kyrkan, en kort presentation, ett 24-sidigt informationshäfte som i färgbilder och koncentrerade texter ger en bred information om Svenska kyrkans verksamhet och organisation. Häftet hade vid årsskiftet sålts i 24 000 ex. Häftets målgrupp är människor som frågar efter fakta om Svenska kyrkans tro, verksamhet, kyrkliga handlingar och organisation -- t.ex. skolelever, konfirmander och en allmänhet som söker viss baskunskap om sin kyrka. Församlingarna köper häftet buntvis till lågpris från Kyrkans Hus kundtjänst. |
| -- | Tillhörelsen, ett bildmagasin om livet i Svenska kyrkan med 28 sidor i stort format. I stora bilder och korta poetiska texter förmedlar häftet en varm känsla av vad kyrkotillhörigheten kan innebära. Målgrupp är konfirmander, konfirmandföräldrar, dopföräldrar, brudpar och andra som kan tänkas vilja dela denna känsla. Inte minst lämpar sig häftet som läsning på platser där människor sitter och väntar, t.ex. läkar- och tandläkarmottagningar, frisörsalonger etc. Tillhörelsen säljs på samma sätt som det ovannämnda mindre informationshäftet och det hade årsskiftet distribuerats i ca 12 000 exemplar. |
| -- | Beträffande Pocketboken om kyrkomötets beslut om ändrade relationer mellan kyrka och stat se pkt 2.3.3. |
| -- | En serie om drygt 30-talet foldrar är under produktion och skall ge koncentrerad information om Svenska kyrkan i hela dess bredd, från bekännelsen till organisation och ekonomi. Ett par av foldrarna, om dop och om kyrkotillhörighet, står redan till församlingarnas förfogande. Framför allt är dock materialet avsett att bilda stomme i en databaserad informationsbank. |
|
Med ovannämnda material och en rad utgåvor av Verbum Förlag (bl.a. Sören Ekström:
Svenska kyrkans organisation och verksamhet) har församlingarna nu till sitt förfogande ett
batteri av informationsmaterial som på ett brett sätt berättar om vad Svenska kyrkan är, gör
och står för. 3.1. Pressklipp och Svenska kyrkans mediespegel Pressklipp har distribuerats i 47 utgåvor under året till 118 mottagare. Pressklipp har under året innehållit totalt 584 A4-sidor. Därtill kommer 76 sidor som publicerades i Kyrkomötesbulletinen under kyrkomötet. Pressbevakningen omfattar samtlig press dvs ca 1 100 tidningar, varav 160 är dagstidningar. Det som klipps är artiklar som berör Svenska kyrkan och som anses vara av riksintresse. Under 1995 har framför allt följande händelser med anknytning till Svenska kyrkan fått uppmärksamhet i massmedierna:
|
|
|
|
Utgivningen av Svenska kyrkans Mediespegel har fortsatt under året. Mediespegeln vill visa
hur religion och kyrka speglas i massmedierna, och den vänder sig till förtroendevalda och
anställda i Svenska kyrkan, som vill delta i ett opinionsbildande arbete i kyrka och samhälle.
Mediespegeln innehåller sammandrag av viktiga inslag som förekommit i medierna under den
gångna veckan, och ger dessutom viss rapportering om etermedieinslag samt ett sammandrag
ur den kristna pressen. Också notiser om nyheter på medieområdet finns med. Försöksperioden, som inleddes i maj 1994, fortsatte fram till och med juni 1995, då utgivningen prenumerationsbaserades. Mottagarna debiteras nu en abonnemangsavgift, och vid årets slut hade Mediespegeln 370 prenumeranter. Samtliga kyrkomötesledamöter erhåller Mediespegeln. En gemensam upphandling av pressklippstjänster har genomförts av de fyra stiftelserna, och sedan den första juni 1995 är man gemensam kund hos ett pressklippsföretag. Samordningen innebär större rabatter och därmed minskade kostnader på sikt. 4. Mediesamverkan/utbildning/utbildningsmaterial |
| Mål: | -- Att åstadkomma ökat kommunikations- och mediemedvetande på alla plan inom
kyrkan, -- att kyrkan skall kunna erbjuda sina aktiva adekvat utbildning och fortbildning inom området kommunikation och media, -- att främja produktion av bra medieprodukter för opinionsbildning, information och utbildning. |
|
4.1. Public service-företagen Svenska Kyrkans Information har deltagit aktivt i arbetet i Folkrörelsernas Medieforum, ett informellt forum som har till uppgift att följa arbetet inom massmedierna, inte minst public service-medierna. Avdelningens direktor ingår i forumets arbetsutskott. Under året har Folkrörelsernas Medieforum utgivit fyra nummer av ett informationsbrev, som spritts till bl.a. intresserade beslutsfattare och opinionsbildare inom Svenska kyrkan. Ett omfattande informations- och kursmaterial om massmedier har framställts och använts i en pilotkurs under våren för folkrörelsernas medieintresserade. Slutligen har arrangerats ett seminarium under hösten med medverkan bl. a. från kulturdepartementet där massmedier och statlig mediepolitik diskuterades. 4.2. Samverkan kring TV/film/video-produktion för församlingsanvändning Svenska Kyrkans Information har för SFRV-styrelsens räkning handlagt en rad ansökningar om bidrag för olika medieprojekt. Totalt har drygt en miljon kronor anslagits. Bland stödda projekt kan nämnas filmerna Dopet -- vad är det?(Verbum), Ditt barns dop av Gerd Swensson samt slutligen det projekt som fått det kraftfullaste stödet: Rolf Hamarks filmatisering av första kapitlet, Kallelsen, i Bo Giertz bok Stengrunden. Svenska Kyrkans Information har svarat för kopiering av videor som avdelningen för Svenska kyrkan förvärvat visningsrätten till. En serie barnprogram med Skurt och konstnärinnan Eva Spångberg finns för kopiering och försäljning. Ett drama av Per Söderberg utgavs i Filmklubben hösten 1995. 4.3. Samverkan kring TV-produktion Under sommaren genomfördes den planerade affären som innebar att Verbum förvärvade aktiemajoritet i TV-huset i Jönköping. Södra Vätterbygdens folkhögskola kvarstår som den andra aktieägaren. I och med förvärvet har Svenska Kyrkans Information fullföljt uppdraget från ombudsmötet via stiftelsestyrelsen att få till stånd en för Svenska kyrkan gemensam resurs för produktion av TV-program. Syftet med bolagsbildningen var att samla resurserna för en effektivare kyrklig TV-produktion. 4.4. Samverkan med Svenska Kyrkans Utbildningcentrum (SKUC) i Sigtuna Svenska Kyrkans Information och Kyrkans Utbildningscentrum tar rikskyrkligt ansvar för fortbildning i kommunikation och mediefrågor. Samarbetet som pågått sedan flera år utvecklas hela tiden. 1995 var för de allra flesta kursarrangörer lite motigt, vilket även denna del av den kyrkliga utbildningen kom att känna av. De flesta planerade kurser kunde dock genomföras. 4.5. Samverkan med övriga utbildningsinstitutioner FOJO, tidningsutgivarnas och journalisternas gemensamma fortbildningsinstitut i Kalmar har genomfört en kurs kring bl.a. kyrka-stat-frågan med medverkande från Svenska kyrkan (P-O Ahrén och Lisbeth Gustafsson). Svenska Kyrkans Information bidrog med utbildningsmaterial. Under året har Pastoralinstitutets avgångsstudenter besökt Kyrkans Hus två gånger (vår respektive höst). Tillsammans med institutets studierektor har man utarbetat program för dessa besök samt varit ansvarig för dess genomförande. Under sina studiebesök fick studenterna en kortare presentation av hela det rikskyrkliga arbetet, därefter fick man i grupper studera olika avdelningars arbete. Svenska Kyrkans Information tog under våren tillsammans med Utbildningsnämndens kansli inititativ till ett samråd med utbildningsledarna vid diakoniskolorna. Syftet med mötet var att hos utbildningsledarna förankra idén att förstärka det diakonala perspektivet på kommunikation, produktion och konsumtion av medier. 4.6. Samverkan med Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska Kyrkans Information har ett gott och nära samarbete med SKS. Syftet med denna nära relation är att medverka till en utvecklande dialog mellan kyrklig folkbildning och kyrklig informationsverksamhet. 4.7. Samverkan med församlingar och stift under perioden Genom den i punkt 7.1 beskrivna databasen erbjuds stift och församlingar en möjlighet att prova de lokala behoven av och förutsättningarna för elektronisk kommunikation. Två möten med landets stiftsinformatörer har arrangerats under året. Ett i Linköping och ett i Kyrkans Hus, Uppsala. Avdelningen har haft fortlöpande kontakt med informatörerna under året. Ett viktigt möte skedde i Linköping då stiftsinformatörerna och biskoparna gemensamt diskuterade informationsfrågor. Vid detta möte medverkade LRF;s f.d. ordförande Bo Dockered samt informationschefen Lars-Olof Ramberg. Det ligger i Svenska Kyrkans Informations intresse att på olika sätt stärka kontakterna med dem som arbetar med information i församlingarna. Brev till informatörer, informationsansvariga och kommunikations- och medieintresserade i avdelningens register är en metod som ger resultat. Fem rundbrev till lokala informatörer har gått ut och till det kommer kontakter per telefon, fax och brev. Sedan databasen Spira kommit igång har även här öppnat sig en kanal till församlingarna. Antalet registrerade informatörer har ökat. Kontakterna med församlingarna har varit livlig under perioden, främst på grund av intresset för arbetet med dop och tillhörighet. Församlingsinformatörer vänder sig till Svenska Kyrkans Information med frågor, bl.a. om dop och kyrkotillhörighet, informationsplanering och kursutbud. Kyrkans Tidning och Svenska Kyrkans Information samverkade kring en enkät riktad till församlingarna med frågor om deras informationsverksamhet. Undersökningen gav bl.a. intressanta data om församlingarnas medieanvändning. Projektet 100 församlingstidningar, inlett 1994, har försenats i och med att en frilansmedarbetare måste ersättas med en ny. Projektet, där församlingsbladsredaktörer får hjälp utveckla sin produkt, kan dock fullföljas. 4.8. Samverkan med Svenska Kyrkans Unga Svenska Kyrkans Unga deltar aktivt i den i punkt 7.1 beskrivna elektroniska anslagstavlan. Bland annat använder redaktioner och styrelsens arbetsutskott databasen Spira för sin interna kommunikation. 4.8.1. Ung & Media Syftet med projektet Ung & Media är att upptäcka, inspirera och utbilda 100 unga (födda senare än 1974) medietalanger inom Svenska kyrkan per år. Under perioden har en øhalvtidsutvärderingø av projektet gjorts av projektgruppen. Antalet utbildade ungdomar under det första av de två projektåren har varit lägre än planerat. Under riksmötet i Luleå exponerades Ung & Media väl genom Medietornet med central placering i Arcushallen. Här visades datakommunikation med First Class och Internet, videoinspelning och digital redigering, desktop-publishing och radiosändningar. På uppdrag genomförde Svenska Kyrkans Information tillsammans med Svenska Kyrkans Unga projektet Våldsskildring i rörlig bild och mediepåverkan på barn och ungdom. Med ett antal regionala seminarier erbjöds barn- och ungdomsledare i Svenska kyrkan fortbildning i ämnet. Projektet inleddes 1995 och finansierades med medel från Centralstyrelsen. Syftet med projektet var att bidra till en ökad mediemedvetenhet bland barn, ungdom och föräldrar, i samverkan med Svenska Kyrkans Unga, för att så motverka våldsskildringar i massmedier och dess negativa effekter. Dokumentationen från de fem regionala utbildningsseminarierna som genomfördes kommer att sammanställas i en rapportbok. 5. Interninformation
|
| Mål: | Att främja effektivitet och delaktighet i det rikskyrkliga arbetet |
|
Interninformationen inom det rikskyrkliga kansliet har skötts i samverkan mellan stiftelserna
och med ansvarig informatör placerad vid Svenska Kyrkans Information. Personaltidningen -- Intern-Info -- utkom med 20 nummer under året. Intern-Info har under 1995 tagit upp ämnen som berör konsekvenser av flytten, bl.a. nya rutiner och funktioner, men också den ordinarie verksamheten i Kyrkans Hus, notiser och personalnytt. En ny intern-informationspolicy har tagits fram. 6. Internationellt informations-/kommunikationssamarbete
|
| Mål: | Att genom erfarenhetsutbyte främja effektiviteten i den egna kyrkans och i andra kyrkors kommunikations- och mediearbete. |
|
Två medarbetare från Svenska Kyrkans Information representerade Svenska kyrkan vid den
Nordiska informatörskonferensen på Island den 7-11 juni. Svenska Kyrkans Information var värd för Nordiska kommitténs sammanträde i Stockholm i mars. 7. Datakommunikation Svenska Kyrkans Information har aktivt arbetat med datakommunikation under verksamhetsåret. Svenska Kyrkans Information har sålunda varit representerad i Svenska kyrkans IT-grupp. Under hösten har avdelningen fullföljt en dialog med den gemensamma dataenheten och de tre andra informationsavdelningarna om uppläggningen av Svenska kyrkans officiella hemsida på Internet. 7.1. Försöksverksamhet med databasen Spira Under året fullföljdes försöket med EkumeNet, ett gemensamt ekumeniskt projekt för datakommunikation. Vårens försök med EkumeNet följs upp under perioden september 1995 till augusti 1996 av ett inomkyrkligt projekt med en gemensam elektronisk anslagstavla (BBS) för SFRV och Pastoratsförbundet. Detta kommunikationssystem sattes i drift den 18 september och hade vid årsskiftet ca 300 användare. Projektledningen och adminstrationen av systemet sköts gemensamt av de två huvudmännen. BBS:en drivs under namnet Spira. Svenska kyrkans Spira kommunicerar med det ekumeniska EkumeNet. Avsikten med projektet är att samla fördjupade erfarenheter av att använda elektronisk kommunikation för kyrkligt arbete. Särskilt provas här elektroniska konferenser och anslagstavlor medan den direkta kommunikationen i form av brev är av underordnad betydelse för projektet. Inbjudningar att delta har riktats till kyrkliga grupper som redan existerar och verkar. Exempel på inbjudna grupper är stiftsinformatörer, diakonistiftelserna, folkhögskolor, SKS, rikskyrkliga projektgrupper, vissa kyrkliga styrelser, förtroendemannaorgan, med flera. De elektroniska anslagstavlorna, genom vilka organisationer kan annonsera om konferenser, kurser, material, pågående projekt m.m., erbjuds de rikskyrkliga stiftelserna och andra kyrkliga organisationer som använder Spira. Systemet är helt öppet för den som vill att registrera sig och projektgruppen har valt att styra hur projektet utvecklas genom att dels rikta inbjudan till definierade grupper, dels kräva att de som deltar i projektet gör detta med viss aktivitet. Alltför låg aktivitet medför att användaren automatiskt rensas ur systemet. Genom att huvudmännen själva fullt ut förfogar över BBS:en har en stor frihet uppnåtts för att skräddarsy lösningar allteftersom nya användare anmäler sig. Inom ramen för projektet kommer kommunikationskanaler att upprättas med andra liknande system hos Frikyrkliga Studieförbundet, Svenska Missionsförbundet, Evangeliska FosterlandsStiftelsen, Ekumeniska Centret i Stockholm och något eller några stiftskanslier.
Erfarenheterna av de första fyra månadernas drift visar bland annat: |
| -- | Att de grupper som hittills valt att prova denna teknik i stor utsträckning har varit grupper som arbetar med information och utbildning/undervisning. |
| -- | Att grupper som arbetar med församlingsutveckling i stift och församlingar hittills inte förefaller använda denna typ av kommunikation. |
| -- | Att användarna är förhållandevis unga och visar en överrepresentation av män. |
| -- | Att denna typ av verksamhet också förmår locka personer som inte har någon annan kontakt med kyrkan. |
| -- | Att de som börjar använda denna typ av system snabbt bygger upp förväntningar som det inte ligger inom ramen för detta begränsade projekt att uppfylla. Dit hör mer allomfattande möjligheter till kommunikation med den kyrkliga förvaltningen och internationell kommunikation via datornätverket Internet. |
| -- | Att möjligheterna att delta i denna typ av projekt är mycket skiftande också i annars homogena grupper. Tillgången till dator och kommunikationsutrustning varierar kraftigt från person till person och från kansli till kansli. Detta medför att det är en utdragen process att etablera hela grupper som användare av Spira. Det går ofta fort att nå upp till att hälften ur en viss inbjuden grupp använder systemet, men hittills har mycket få användargrupper kunnat meddela att man är fulltaliga i Spira. |
|
Projektet kommer nu att satsa hårdare på sådana grupper som hittills inte visat sig använda
detta verktyg och undersöka vad detta beror på. Genom omstrukturering hoppas vi uppnå att
hela BBS:en blir mer lättillgänglig för användaren. Succesivt kommer kommunikationen
mellan olika system att byggas ut och en första enkät för utvärdering kommer att distribueras
efter sex månaders drift. 8. Kyrkomötesuppdrag Projektet Våld i media, se pkt 4.8.2. 9. Övrigt 9.1. Efter omlokaliseringen Under slutet av 1994 flyttade Svenska Kyrkans Information tillsammans med andra rikskyrkliga enheter in i det om- och påbyggda Kyrkans Hus i Uppsala. Informationsavdelningen etablerade sig i en öppen, flexibel miljö på femte våningen. Under 1995 har denna arbetsmiljö dels befunnits passa avdelningen utmärkt, dels rönt intresse från omvärlden. Ett stort antal studiegrupper från näringsliv och organisationer har studerat den radikala variant av framtidskontor som skapats med rörliga arbetsplatser mm. 9.2. Idégrupp inför nya Bibeln Inför introduktionen av den nyöversatta Bibeln advent 1999 finns avdelningen representerad i Bibelsällskapets Idégrupp Bibel 2000, en grupp som tillsammans med Bibelsällskapet arbetar med uppgiften att stimulera samfund och allmänhet till att än mer bruka Bibeln. Avdelningen finns även representerad i den grupp som handhar frågan för riksorganisationen. 9.3. Estonia Under året slutfördes arbetet i den utvärderingsgrupp som generalsekreteraren tillsatt för att se över Svenska kyrkans insatser efter Estonia-katastrofen. Avdelningen har deltagit i denna grupp samt varit med och utformat det slutdokument som överlämnats till Centralstyrelsen. Under hösten förelåg två klara utredningar om Estonia som initierats och verkställts från Svenska kyrkans forskningssekretariat. Avdelningen var ansvarig för att rapporterna nådde medierna för kännedom. Publiceringen blev god och visade att Svenska kyrkan väl motsvarade de förväntningar på kyrkan som fanns hos människor efter Estonia-förlisningen. Som ett led i att förbättra Svenska kyrkans beredskap vid krig och olyckor har kontakter tagits med kyrkor och organisationer i andra länder som har erfarenhet av dessa frågor. 9.4. Psaltarprojektet Ett projekt, som drivs mellan de kristna studieförbunden, Bibelsällskapet, Verbum och Svenska Kyrkans Information, är I den mörkaste dal, 10 Psaltarpsalmer -- 10 formgivare. Projektets syfte är att till våren 1996 ge ut en annorlunda studiebok med av reklambyråer formgivna Psaltarpsalmer. Boken vänder sig i första hand till unga människor. Den kommande studieboken tar sin utgångspunkt i de formgivna psalmerna. Pedagogisk metoddel har därefter utformats och anpassats. Detta är ett, för oss, helt nytt och utmanande sätt att arbeta. Under verksamhetsåret har research och marknadsanalys, genomförandedelen med bl a seminarium om Psaltaren för de reklambyråer som var intresserade, urvalet av formgivningsförslag och den pedagogiska metoddelen genomförts. Tryckning, marknadsföring och försäljning hänskjuts till 1996. 9.5. Svenska kyrkan i telefonkatalogen TeleMedia Reklam, som bl.a. publicerar Telekatalogen och Din Del, tog från och med våren 1995 successivt bort riktnummerindelningen vid presentation av uppgifter på de rosa sidorna. Svenska Kyrkans Information har tagit på sig att driva den gemensamma publicerings-policyn för Svenska kyrkan, på uppdrag av bland andra Pastoratsförbundet och stiften. Målsättningen för arbetet har varit att Svenska kyrkan ska ha en tydlig och enhetlig presentation i telefonkatalogerna. Under våren togs nya riktlinjer för Svenska kyrkans presentation fram i samarbete med TeleMedia Region Sverige. Riktlinjerna finns samlade i ett ABC, som presenterats och diskuterats bl.a. med stiftsinformtörerna. Ett centralt avtal med TeleMedia har träffats. I avtalet framgår att SFRV ska arbeta för att stiften följer de riktlinjer som där anges för presentation av Svenska kyrkan i telefonkatalogerna. Följer man riktlinjerna ger TeleMedia en rabatt till stiften vid annonsering. Stiften tar enligt riktlinjerna på sig en något större kostnad än tidigare medan församlingarnas/pastoratens kostnader bör sjunka något. Flertalet av stiften har anammat riktlinjerna och har anslagit medel för bland annat en annonssida i företagskatalogen där stiftet och församlingarna presenteras. Avtalet mellan SFRV och TeleMedia ska omförhandlas under 1996. Innan dess ska en utvärdering ske. 9.6. Utställning om Uppsala i Luxemburg Svenska Kyrkans Information har deltagit i en arbetsgrupp med företrädare från olika institutioner i Uppsala med syfte att planera och producera en utställning om Uppsala som kulturstad. Utställningen presenterades i Luxemburg under hösten där EU:s utställning om kulturstäder genomfördes. Det kyrkliga perspektivet fanns med bland annat genom att Nathan Söderblom som person lyftes fram. 9.7. Planering inför tusenårsskiftet Arbetet med Svenska kyrkans planering inför högtidlighållandet av 2000-årsskiftet sker i två grupper, dels Forum 2000 med biskop Bengt Wadensjö som sammankallande, dels en grupp med uppgift att i samverkan mellan stift och riksorganisation stödja och inspirera församlingarna till aktivitet i samband med nyårsfirandet år 2000. Den sistnämnda gruppen leds av Församlingsnämndens direktor. Svenska Kyrkans Information har ett särskilt ansvar när det gäller att informationsinsatserna. Uppsala 1996-03-18
Gösta Yngvesson
|