Styrelsens för Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet skrivelse till
ombudsmötet

StSkr 1996:501

Verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska
kyrkans gemensamma riksorganisation åren 1997--99

Sigtuna den 23 maj 1996

Gunnar Weman

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Med den gemensamma riksorganisationen avses verksamheten hos de fyra stiftelserna på Svenska kyrkans riksplan: Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), Svenska kyrkans mission (SKM), Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och Lutherhjälpen.

Genom en samlad budgetskrivelse för hela den nämnda verksamheten vill styrelsen för det första ge ombudsmötet en överskådlig bild av omfattningen och inriktningen av de fyra stiftelsernas verksamhet och därmed av intäkter och kostnader totalt sett i Svenska kyrkans riksorganisation. Genom att budgetförslaget är en rambudget, baserad på för varje enhet angivna tydliga mål, får ombudsmötet för det andra en bättre möjlighet till styrning av ekonomi och verksamhet på en övergripande nivå. Med denna uppläggning får ombudsmötet också, för det tredje, på sikt förbättrade möjligheter att genom verksamhetsberättelser relaterade till de uppsatta målen följa upp i vilken mån målen uppnåtts.

Detta sistnämnda är ett flera gånger uttalat önskemål från ombudsmötet. Styrelsen understryker att förutsättningarna på denna punkt kommer att bli ännu bättre vid 1997 års ombudsmöte, eftersom det då för första gången kommer att föreligga verksamhetsberättelser som bygger på den nya formen av verksamhetsplan och rambudget.

En på detta sätt samlad budgetskrivelse introducerades vid 1995 års ombudsmöte. Denna gång har styrelsen tagit ett steg vidare på så sätt att verksamhetsplaner och rambudgetar omfattar en treårsperiod. Avsikten är att gagna långsiktigheten i arbetet. Tanken är vidare att treårsplaneringen ska vara rullande så att ombudsmötet vid 1997 års ombudsmöte får ta ställning till förslag som rör treårsperioden 1998--2000 o.s.v.

Förutsättningar finns för ytterligare steg i ett förbättrat och förtydligat budgetarbete genom att de fyra stiftelserna under våren 1996, på förslag av den gemensamma Förvaltningsdelegationen, antagit en promemoria om budgetprocessen i Svenska kyrkans riksorganisation. Därmed får alla enheterna i organisationen samma arbetssätt och samma tidsplan för budgetarbetet.

Styrelsen räknar med samma budgetram för SFRV under vart och ett av åren 1997-99 och likaså ett i förhållande till 1996 oförändrat kyrkofondsanslag för dessa tre år. I fråga om kyrkofondsanslaget för 1997 har samråd skett med Kyrkofondens styrelse. En genomgång av budgetförutsättningar och budgetplanering har också skett med ombudsmötets ekonomiutskott.

I skrivelsen redovisade mål, planer och budgetramar avser Svenska kyrkans riksorganisation med nuvarande struktur. I enlighet med vad som i flera sammanhang begärdes av 1995 års ombudsmöte har de fyra stiftelserna under vintern 1995--96 intensifierat sitt arbete med en mer samordnad och på sikt såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt effektivare kansliorganisation. Detta arbete och motiven för detta redovisas utförligt i skrivelsen. Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 januari 1997, d.v.s. vid samma tidpunkt som verksamhet och budgetramar enligt denna skrivelse börjar gälla. I skrivelsen föreslås därför att styrelsen i var och en av de fyra stiftelserna i samband med beslut om detaljbudget för 1997 inom oförändrade yttre budgetramar ska kunna göra de anpassningar till den nya kansliorganisationen som erfordras.

Innehållsförteckning

Förslag till ombudsmötets beslut

att fastställa de i skrivelsen redovisade förslagen till verksamhetsplan och rambudgetar; samt

att för SFRV:s del ge styrelsen i uppdrag att fullfölja arbetet med en ny kansliorganisation i enlighet med de riktlinjer som redovisas i denna skrivelse.

1 Inledning

De allmänna förutsättningarna för budgetarbetet framgår av de direktiv som styrelsen fastställde i januari 1996. Av direktiven framgår att i huvudsak samma modell för arbetet och för skrivelsen som gällde 1995 ska tillämpas denna gång. Det innebär framför allt en uppdelning på en rambudgetprocess och en detaljbudgetprocess. Rambudget fastställs av ombudsmötet. Detaljbudget fastställs av respektive stiftelsestyrelse. Det senare har bland annat den fördelen att detaljbudget kan fastställas vid en tidpunkt nära inpå budgetårets början.

Med denna modell ska det material som föreläggs ombudsmötet vara utformat som en rambudget baserad på preciserade verksamhetsmål, ekonomiska mål och administrativa mål. Vidare ska den, vilket innebär en vidareutveckling av budgetprocessen, formas som en rullande treårsbudget, vilken denna gång således omfattar åren 1997--99. Detta bidrar enligt styrelsens mening till den förbättrade överskådlighet och långsiktighet i arbetet som ombudsmötet flera gånger efterlyst.

Som en grundläggande förutsättning anger direktiven vidare att de samlade anslagen till SFRV:s verksamhet för åren 1997--99, mot bakgrund av de senaste årens ekonomiska utveckling, inte torde kunna överstiga 1995 och 1996 års nivåer. Varje avdelning har därför haft att presentera rambudgetförslag inom de ramar som gäller för 1996 års budget.

Som led i den allmänna budgetplaneringen förutsätts genomgång med ombudsmötets ekonomiutskott och överläggning om kyrkofondsanslagets storlek med Kyrkofondens styrelse. Detta har skett.

Det grundanslag till SFRV som styrelsen är överens med Kyrkofondens styrelse om är 111,6 mkr för 1997. Detta innebär en kostnad på 14 kronor per kyrkotillhörig och år. Styrelsen vill peka på att drygt en tredjedel av kyrkofondsanslaget (cirka 36%) inte stannar i SFRV utan går vidare i form av anslag till ekumeniska organ och till utbildningsändamål.

Vad gäller verksamhetsplaneringen poängteras i budgetdirektiven att särskild uppmärksamhet ska ges åt att tillämpa Svenska kyrkans centralstyrelses i samråd med biskoparna, nämnderna och råden framtagna programförklaring för mandatperioden 1996--98. Det som där anges som prioriterade mål ska av berörda enheter omsättas i mål för treårsperioden.

1.2 Särskilda planeringsförutsättningar

En konsekvens är att den rambudget, som är baserad på nuvarande struktur, vid beslut om detaljbudget ska anpassas till den nya strukturen. Respektive stiftelsestyrelse föreslås därför kunna förfara så för att den nya organisationen ska kunna fungera från och med 1997-01-01.

En annan konsekvens är att den redovisning av en personalbilaga, som ombudsmötet begärt, enligt styrelsen bedömning inte är helt meningsfull att göra denna gång i ombudsmötestrycket. Eftersom den nya organisationens bemanning inte är klar vid tiden för denna skrivelses avgivande och någon jämförelse därför ännu inte kan göras mellan personalstaben i den nuvarande organisationen och personalstaben i den nya, skulle en personalbilaga endast kunna redovisa aktuell personalbesättning våren 1996. Denna kommer att vara inaktuell när den i skrivelsen behandlade budgeten träder i kraft. En nu aktuell personalförteckning kommer dock att ställas till organisations- och ekonomiutskottens förfogande som underlag för utskottens arbete. Styrelsen avser däremot att från och med nästa års budgetskrivelse redovisa personalbesättningen enligt ombudsmötets önskemål.

1.3 Totalsammanställning

Den kyrkliga riksorganisationens intäkter 1995 utgjordes i huvudsak av:

2 Kyrkomötets och Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhet

2.1 Kyrkomötet

Kyrkomötet behandlar ärenden inom de områden där det enligt lag får fatta beslut. De områden där kyrkomötet har normgivningskompetens är Svenska kyrkans lära, det kyrkliga ämbetet, Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter, central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet. I alla dessa frågor kan kyrkomötet utfärda bindande föreskrifter genom kyrklig kungörelse. Kyrkomötet yttrar sig också över förslag om ändringar i lagstiftning som rör Svenska kyrkan. Kyrkomötet kan vidare ta initiativ i frågor som rör den offentligrättsligt reglerade delen av kyrkans verksamhet, t.ex. genom skrivelser till regeringen.

2.2 Svenska kyrkans centralstyrelse

Kyrkomötets och Centralstyrelsens budgetfrågor behandlas närmare i Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1996:1) med budget för kyrkomötet 1997.

3 En ny organisation för det gemensamma kyrkokansliet

3.1 Bakgrund

I övrigt har de kyrkliga organen på riksnivå vuxit fram successivt under 1900-talet. Ibland har det handlat om helt fristående organ. Det gäller till exempel Lutherhjälpen och flera av föregångarna till den nuvarande Församlingsnämnden. Ibland har det handlat om samverkansorgan, där inte minst biskopsmötet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har spelat en viktig roll.

Utvecklingen har tydligt präglats av två grundläggande tendenser:

• Stödet för en för Svenska kyrkan gemensam organisation på nationell nivå har vuxit sig allt starkare.

• En successivt ökad samverkan mellan de olika riksorganen har nu pågått i flera decennier, med särskild kraft sedan början av 1980-talet.

• Nämnderna för gudstjänstliv och evangelisation (NGE), diakoni och samhällsansvar (NDS), undervisning och utbildning (NUU), kommunikation och mediefrågor (NKM), mellankyrkliga och ekumeniska förbindelser (MEF) samt församlings- och pastoratsförvaltning (NFP), alla förlagda till Kyrkans Hus i Stockholm och inordnade i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV).

• Nämnderna för Svenska kyrkans mission (SKM), internationell diakoni/Lutherhjälpen samt arbete bland svenskar utomlands (SKUT), alla förlagda till Kyrkans Hus i Uppsala och utgörande väl nämnder inom SFRV, men samtidigt egna stiftelser. Redan från början bedrevs verksamheten i de separata stiftelserna.

• Ett planeringssekretariat tillhörigt SFRV, inledningsvis förlagt till Stockholm och därefter till Uppsala.

• En för SFRV gemensam administrativ avdelning i Kyrkans hus i Stockholm.

* Först avvecklades NGE, NDS, NUU, NKM och MEF. Två större nämnder kom till i deras ställe, Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans utbildningsnämnd. De ekumeniska frågorna och informationsarbetet fördes in direkt under SFRV:s styrelse. Några undantag gjordes dock. Så fördes t.ex. invandrar- och flyktingfrågorna till Församlingsnämnden.

* Sedan avvecklades NFP, som under tiden bytt namn till Förvaltningsnämnden. Pastoratsförbundet tog över service- och rådgivningsfunktionerna. Intressebevakning inom förvaltningsområdet fördes till SFRV:s styrelse.

* Nio nämnder blev alltså under några år fem. Samtidigt avskaffades några råd under styrelsen som inte fyllde någon verklig funktion: utrikesrådet och ungdomsrådet. Inom framför allt Församlingsnämnden genomfördes liknande åtgärder.

* Ett nytt råd, Svenska kyrkans forskningsråd, har tillkommit och ett, Svenska kyrkans kulturråd, har givits möjlighet till en ordentlig nystart.

* En relativt omfattande delegation i avsikt att frigöra nämnderna från detaljarbete har genomförts, framför allt inom SFRV. Inte minst SKM och Lutherhjälpen hade redan tidigare en relativt omfattande delegation till kansliet.

* Med den s.k. Söråkersöverenskommelsen från 1991 som startpunkt, en överenskommelse bakom vilken samtliga förtroendevalda organ i riksorganisationen ställde sig, har en rad initiativ tagits under senare år. Den nya organisationen är bättre och mer samlad. Den kyrkliga riksorganisationen har samlats i ett hus, det utbyggda Kyrkans Hus i Uppsala, och kontakterna mellan olika delar av organisationen har blivit tätare.

3.2 Ombudsmötets beslut om ytterligare åtgärder

De erfarenheter som vuxit fram, inte minst sedan samlokaliseringen, har emellertid också lett till önskemål om ett fortsatt organisationsarbete i samma riktning vad gäller kansliorganisationen i Kyrkans hus. Ombudsmötet har vid flera tillfällen, senast 1995, begärt konkreta insatser. Det har skett genom att ombudsmötet godtagit betänkanden från organisationsutskottet, ekumenikutskottet, kulturutskottet och ekonomiutskottet.

Organisationsutskottet begärde i sitt betänkande (OO 1995:503) att SFRV:s styrelse och de fem nämnderna skulle vidareutveckla den administrativa samordningen i Kyrkans Hus och till 1996 års ombudsmöte redovisa resultatet.

Ekonomiutskottet förväntade sig enligt sitt betänkande (OEo 1995:501) att samordningen av de administrativa funktionerna föranleder besparingar som därmed avlastar respektive organs budgetar. Det skulle kunna vara att SFRV står för hela kostnaden för de gemensamma avdelningarna, om man med en sådan ordning ändock kunde tillförsäkras om samtliga stiftelsers strävanden att effektivisera den egna verksamheten. Samordningen mellan de olika stiftelserna borde därför enligt utskottet intensifieras och redovisas.

Ekumenikutskottet hemställde i betänkandet (OEu 1995:501) om bifall till ett förslag om utredning om en samlad organisation för Svenska kyrkans internationella arbete. Förutsättningarna för en sammanslagning av Svenska kyrkans utrikesarbete skulle därvid belysas. I sammanhanget nämndes i första hand den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och SFRV:s sekretariat för teologi och ekumenik.

Ekumenikutskottet framhölls vidare i ett yttrande till ekonomiutskottet att utvecklingen mot internationalisering och globalisering innebär att det blir allt svårare att upprätthålla en strikt åtskillnad mellan verksamhet internationellt och nationellt. Utskottet sade sig därför välkomna en översyn av SKM:s och Lutherhjälpens instruktioner för att möjliggöra relevanta insatser från dessa även i Sverige.

Ekonomiutskottet å sin sida fann i ett yttrande till ekumenikutskottet det vara mycket angeläget att skapa förutsättningar för samordning av den rikskyrkliga verksamheten.

Kulturutskottet slutligen anförde i ett yttrande till organisationsutskottet att det är väsentligt att möjligheterna till att samordna de rikskyrkliga organens informationsverksamhet utreds.

3.2.2 Teologi och kyrklig organisation

I kyrkomötets arbete har viktiga kopplingar mellan teologi och kyrklig organisation uppmärksammats. I flera sammanhang har Svenska kyrkan brottats med denna problematik. Särskilt har det märkts när frågorna om dop och kyrkotillhörighet och kyrka-statrelationen har behandlats. En bred samsyn har vuxit fram under de senaste fyra-fem åren.

Första gången denna samsyn uttrycktes var i kyrkotillhörighetsberedningens betänkande med förslag till nya regler för dop och kyrkotillhörighet:

"Kyrkans gestaltning och organisation är betydelsefull, därför att den avspeglar kyrkans budskap. Kyrkan bygger på uppenbarelsen i Jesus Kristus, som givits till frälsning för hela skapelsen. Dock är evangeliet ett, medan kyrkans organisation kan se olika ut. Det betyder inte att det är oväsentligt hur organisationen ser ut. Den kan mer eller mindre stå i samklang med evangeliet, mer eller mindre tjäna kyrkans uppgift att vara redskap för Guds rike. Troslära och kyrkorätt hör samman."

Det här har upprepats vid flera tillfällen, senast i direktiven för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. I den programförklaring från Svenska kyrkans centralstyrelse som på annat sätt redovisas för kyrko- och ombudsmötena finns samma grundsyn.

Grundtanken är att det finns en teologisk grund för kyrkans organisation som har att göra med uppdraget att förkunna evangelium och det bekännelsearv som vår kyrka förvaltar. Organisationsfrågan är därför inte bara en praktisk fråga, den handlar i hög grad om att på bästa sätt gestalta det uppdrag som kyrkan har fått av sin Herre.

Det är uppenbart att det finns ett speciellt uppdrag som faller på den kyrkliga riksorganisationen. 1995 års kyrkomöte tog upp en hel del av principfrågorna om kyrkosyn och de olika nivåerna i Svenska kyrkan. Man framhöll att Svenska kyrkan är det överordnade inom vilket hon framträder som församling, stift och på nationell nivå.

Av betydelse är att man slog fast att det är församlingar och stift som är pastorala områden, inte kyrkan på nationell nivå. Med pastorala områden menar man de områden som har ansvar för att evangelium förkunnas i ord och handling i vårt land. Detta får naturligtvis konsekvenser för vad kyrkan på nationell nivå och hennes riksorganisation kan arbeta med när det gäller församlingsverksamhet.

Kyrkomötet nämnde däremot flera områden som är ett särskilt ansvar för kyrkan på nationell nivå: "information, utbildning, samråd och ekumeniska relationer liksom när det gäller att vara kyrkans gemensamma röst och företräda henne inför samhället i stort". Det var ingen fullständig lista, men den visar ändå hur viktigt det är att precisera den roll Svenska kyrkan på nationell nivå har. En ytterligare precisering kommer att ske genom utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation.

Det är också viktigt att ha i minne att Svenska kyrkan på nationell nivå inte helt kan identifieras med de organisationer som verkar i Kyrkans hus i Uppsala, eftersom denna nivå också kommer till uttryck när biskoparna samlas, när ärkebiskopen och enskilda företrädare för kyrkan eller olika organisationer -- exempelvis Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska Kyrkans Unga -- talar för vår kyrka.

Kallelsen att vara Guds medarbetare i skapelsen och att förvalta tillgångar i enlighet med Guds vilja till människors bästa är en gudomlig kallelse till varje människa och organisation. Men den är självfallet särskilt förpliktande för en kyrka som i sitt uppdrag har att förkunna evangelium också i handling. Att hushålla med jordens resurser, mänskliga resurser och de tillgångar vi för övrigt fått är en grundläggande uppgift. Det är en i hög grad teologisk dimension i hela organisationsarbetet och i den gärning vi utför varje dag.

Från teologisk synpunkt finns ingen motivering för en uppdelning i ett inrikesarbete och ett utrikesarbete. Allt som är ett utflöde ur kyrkans uppdrag och liv är en enhet. Diakoni finns i Sverige och internationellt, mission är ett uppdrag för varje kristen och för kyrkan som helhet. På samma sätt är det med uppgiften att tala och handla på Kristi vägnar i Hans efterföljd. Däremot kan det självfallet finnas praktiska skäl till en organisatorisk uppdelning.

3.3 Samverkan i Svenska kyrkans arbete med mission och internationell diakoni

Lutherhjälpens arbete i dag inriktas särskilt på följande områden:

• Katastrofbistånd, som i dag framför allt gäller insatser i situationer som orsakats av krig och konflikter. Flyktingbiståndet är omfattande. Rehabilitering och återuppbyggnadsarbete dominerar bilden. (Omfattningen varierar beroende på det aktuella läget i världen, men rör sig vanligtvis om cirka 35--40% av budgeten)

• Landsbygdsutveckling som innebär integrerade långsiktiga projekt och program som syftar till en varaktig och uthållig utveckling där människors totala verklighet påverkas. Produktionsinriktade och inkomstgenererande insatser, miljövänligt jordbruk, mark- och vattenvård, trädplantering etc. (36%)

• Hälso- och sjukvård i stad och på landsbygd med betoning på primärhälsovård. Medvetandegörande om vikten av rent vatten, näringsriktig mat, hygien, familjeplanering etc. (15%)

• Utbildning, som inriktas på att ge både barn och vuxna (inte minst kvinnor) basala kunskaper i läs-och skrivkunnighet. Primärskoleutbildning. Praktisk yrkesutbildning prioriteras framför teoretiska utbildningssatsningar. Stipendier via Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet. (17%)

Svenska kyrkans mission genomför insatser som särskilt inriktas på följande områden:

• Kyrkosamverkan, som innebär stöd till församlingsuppbyggande verksamhet, evangelisation, radio-och litteraturarbete, kyrkobyggnadsprogram etc. (14%)

• Teologisk utbildning och reflektion innebär prästutbildning, teologisk utbildning för evangelister och lekfolk, religionsmöte och religionsdialog, kyrkomusik och liturgi. (16%)

• Hälso- och sjukvård innebär fortsatt ansvarstagande för verksamhet som SKM varit med att bygga upp (sjukhus och sjukstugor) och särskilda satsningar på grupper som inte har tillgång till vård. (17,5%)

• Utbildning och ledarskapsutveckling. Utbildningsmöjligheter för flickor, vuxenutbildning, universitetsutbildning etc. (15%)

• Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling med tonvikt på barns och kvinnors rättigheter, kampanj mot barnprostitution; konfliktlösning, stöd till demokratiutveckling genom kyrkornas väljarutbildning och valövervakning. (13%)

3.3.2 Helhetssyn och samverkan

Det finns också goda teologiska grunder för en helhetssyn och en samverkan mellan Svenska kyrkans missionsarbete och hennes arbete med internationell diakoni. Kristen mission och diakoni tar sikte på hela människan. Alla försök att bibliskt och teologiskt behandla diakonia och martyria, diakoni och mission, helt separat leder lätt till en polarisering, som kan skada verksamheten.

SKM har sedan sin tillkomst haft karaktären av kyrkomission. Genom att inordna missionen i kyrkans offentliga organ ville man markera att hela kyrkan stod bakom missionens uppdrag. Den blev en angelägenhet för hela kyrkan, inte bara för enskilda individer och grupper. På samma sätt är Lutherhjälpen en del av Svenska kyrkan med uppdraget att samordna församlingarnas engagemang för internationell diakoni.

Största möjliga samverkan mellan kyrkans mission och kyrkans utvecklingssamarbete är nödvändig. Enheten är viktig, men enhetlighet och uniformitet är inget att eftersträva. I stället bör enheten avspeglas i en mångfald, som ger utrymme för tydlighet och profilering.

De organisationer inom Svenska kyrkan som i verklig mening har inarbetade symboler är Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission. Symbolerna består både av dessas namn och logotyper. Symboler värderas mycket högt om de är kända, inger förtroende och väcker positiva känslor. De kan då anses representera stora värden.

De två symboler det här gäller har dessa kännetecken. Den goodwill de har bland givare inom och utanför kyrkan måste bevaras. Därför bör de två symbolerna behållas och utvecklas och inte heller på sikt -- utan mycket starka skäl och efter beräkningar av ekonomiska konsekvenser -- bytas ut.

En starkare profilering av de två symbolernas innehåll skulle kunna fungera förstärkande. En tydligare markering av vilka insatser som de två olika symbolerna representerar kan göra att Svenska kyrkans arbete med olika typer av verksamhet får större genomslagskraft både hos givare, i församlingar och i media.

En viktig fråga är konkurrensen mellan missionen och Lutherhjälpen, som tidvis varit stark. En tydligare profilering av respektive symbol och verksamhet kan motverka detta. De kan leva sida vid sida. De kan också lyftas fram av samma människor.

3.4 Förändringsbehov, mål och uppgifter för Svenska kyrkans riksorganisation

Det finns många skäl för att förändringar behöver genomföras i Svenska kyrkans gemensamma kansliorganisation på nationell nivå:

• Teologiska och ideologiska motiv talar för en förändring. Oavsett vilken del av den gemensamma organisationen det gäller är uppgiften att företräda en och samma kyrka -- med uppdraget från en och samma Herre. Arbetet sker utifrån en gemensam tro och grundsyn oberoende av vilken uppgiften är.

• Det finns ett behov av en mer omfattande och konstruktiv samverkan i relationen till omvärlden och i det dagliga arbetet i Kyrkans Hus i Uppsala. Behovet av förändringar framstår också tydligt när man blickar framåt mot de förändringar som Svenska kyrkan står inför vid sekelskiftet.

• De ekonomiska realiteterna tvingar fram en översyn. Som goda förvaltare måste vi använda resurserna på ett ansvarsfullt sätt. Riksorganisationens ekonomiska utveckling de senaste åren präglas av stagnerande eller i vissa fall t.o.m. minskande intäkter. Prognosen för resterande del av 1990-talet är att denna trend håller i sig, vilket alltså i bästa fall innebär samma nominella intäktsnivå som nu. Samtidigt ökar kostnaderna. Personalkostnader och andra kostnader i Sverige ökar med inflationstakten. Detta innebär att utrymmet för verksamhet blir allt mindre. Det betyder också att den andelen av de tillgängliga medlen som används för organisationens egen struktur och personal hela tiden ökar och, om inte organisationen förändras, når upp till oacceptabla nivåer.

Sedan hösten 1995 har ett omfattande arbete bedrivits i Kyrkans hus i Uppsala med sikte på en ny kansliorganisation fr.o.m. 1 januari 1997. I stort sett all personal har varit engagerad. Parallellt med sitt vanliga arbete har medarbetarna under ledning av interna handledare mötts över stiftelse- och avdelningsgränserna i tvärgrupper, liksom i projektgrupper med uppgiften att lösa en rad olika problem. De fackliga organisationerna har varit involverade i arbetet.

Kontinuerligt har arbetet förankrats i den förtroendevalda organisationen.

Projektet har fått namnet Gemenskap i riksorganisationen -- arbete för framtiden (förkortat Giraff).

I Giraff-projektet har vision och mål sammanfattats i ganska enkla och praktiska ord så att "allt vi gör i Kyrkans hus skall öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling". "Vi skall", heter det, "för att kunna leva upp till denna vision, själva och tillsammans med andra analysera och tolka kyrkans uppdrag, sprida kunskap om kristen tro och dess konsekvenser, främja kompetens hos Svenska kyrkans anställda och förtroendevalda samt samordna och leda det internationella ansvarstagandet."

Viktiga målgrupper och uppdragsgivare är andra delar av Svenska kyrkan: stift, församlingar och kyrkliga organ på riksnivå; andra kyrkor och samfund i Sverige och ute i världen; internationella ekumeniska organ; mottagarna av utvecklingsbistånd och katastrofhjälp; organ och institutioner i samhället och massmedierna. Allmänheten och samhället i stort utgör tillsammans med svenskarna utomlands ytterligare självklara målgrupper.

I enlighet med de riktlinjer som läggs fast av de beslutande organen ska Svenska kyrkans kansli på nationell nivå arbeta med i första hand följande frågor:

"samordna, främja och i vissa delar utföra Svenska kyrkans arbete med
-- trostolkning och teologisk reflexion
-- opinionsbildning och deltagande i det offentliga samtalet
-- biståndssamarbete
-- ekumenisk samverkan och dialog
-- religionsdialog
-- mission
-- det inhemska kyrkolivets utveckling
-- verksamhet bland svenskar utomlands
-- rekrytering och utbildning av frivilliga och anställda medarbetare för Svenska kyrkans nationella och internationella arbete
-- insamlingsverksamhet
-- information om Svenska kyrkans samlade verksamhet

representera Svenska kyrkan internationellt och på nationell nivå i kontakterna med
-- andra kyrkor och trossamfund
-- ekumeniska organ
-- organisationer, myndigheter och företag

förbereda och verkställa beslut som fattas i kyrkomöte, ombudsmöte, styrelser, nämnder och råd."

3.4.3 En ny kansliorganisation

En grundstruktur håller på att växa fram för den nya kansliorganisationen. En rapport om detta arbete kommer att lämnas i styrelsens skrivelse till ombudsmötet (StSkr 1996:503) beträffande verksamheten under första halvåret.

Arbetet utgår från följande förutsättningar:

* Verksamhetens inriktning och innehåll ska styras av respektive nämnd på uppdrag av kyrkomötet/ombudsmötet. Nuvarande organisation vad gäller förtroendevalda organ ska kvarstå. Representantskapen i SKM och Lutherhjälpen har i princip samma ställning som tidigare och relaterar till respektive nämnd.

Den diskussion som nu förs rör en förändrad kansliorganisation. Om den förtroendevalda organisationen ska förändras, så ska initiativ till detta komma från denna organisation själv. Både ledningsgruppen och den s.k. nivåutredningen i arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation kommer med all säkerhet att behandla denna fråga.

Några litet mer begränsade frågor som rör den förtroendevalda organisationen kan emellertid behöva aktualiseras redan under det närmaste året. Det gäller gränsdragning och samverkan mellan Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/ Lutherhjälpen, som bör diskuteras för att underlätta arbetet med två nämnder och ett för dessa gemensamt kansli. Av samma skäl bör gränsdragning och samverkan mellan Församlingsnämnden och Utbildningsnämnden diskuteras. Gränsdragning och samverkan beträffande Svenska kyrkans missions (och i viss mån också Lutherhjälpens) arbete och det ekumeniska ansvar som ligger hos Centralstyrelsen bör likaså granskas speciellt. Såväl bilateralt ekumeniskt arbete som arbetet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet bör då tas upp. Med den förstärkning av arbetet med samhällsfrågorna som föreslås kan det finnas anledning att pröva huruvida ett Svenska kyrkans socialetiska råd bör inrättas. Rådets främsta uppgift skulle vara att fungera som en sammanhållande och systematiserande kraft, med uppgift att också trygga en sammanhängande socialetisk grund för Svenska kyrkans ställningstaganden i samhällsfrågor.

* All verksamhet ska bedrivas under separata benämningar inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Det innebär att all personal är anställd av SFRV. Det formella juridiska ansvaret för verksamhet och förvaltning åligger stiftelsens styrelse (dvs. ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse i deras egenskap av styrelse för SFRV).

* Insamling kan ske genom insamlingsstiftelser (dvs. för SKM:s, SKUT:s och Lutherhjälpens del av de redan befintliga stiftelserna). Styrelserna i dessa insamlingsstiftelser, vilka har samma ledamöter som respektive nämnd, beslutar då om anslag till SFRV för att verksamheten ska kunna bedrivas av respektive nämnd.

Insamlingsverksamheten kan också relateras direkt till respektive nämnd i stället för att gå via en insamlingsstiftelse. I praktiken skulle allt insamlingsmaterial se ut på samma sätt som i lösningen med insamlingsstiftelser (dvs. samma postgironummer och insamlingsnamn som i dag). Den formella skillnaden är att postgirokontot i juridisk mening tillhör SFRV. I praktiken förfogar dock nämnden över alla ekonomiska resurser på samma sätt som i lösningen med insamlingsstiftelse. Eventuella insamlade medel som ej använts reserveras i särskild ordning för den verksamhet som den är avsedd för.

Vilket alternativ som än väljs ska de insamlade medlen alltså vara specialdestinerade. De ska inte kunna användas till annat än just den verksamhet de är avsedda för. Båda alternativen förutsätter att det hela tiden är SKM:s, SKUT:s och Lutherhjälpens namn, symboler och verksamhet som lyfts fram. Då stiftelsernas styrelser ska välja alternativ i detta avseende bör detta val självfallet utgå från en bedömning av vilket som ger bäst förutsättningar för Svenska kyrkans bistånds-, missions- och utlandsarbete.

* Kansliorganisationen ska trygga en god administration, en tydlig ansvarsfördelning och ett tydligt chefsskap, en korrekt hantering av de resurser som står till förfogande och samtidigt ge utrymme för olika traditioner, erfarenheter, symboler och profiler.

Ett kännetecken ska vara att den samlade kompetensen effektivt tas till vara. Det förutsätter ett kontinuerligt arbete i projekt eller tvärgrupper, där naven oftast bör vara knutna till de avdelningar som företräder kärnverksamheterna. Detta synsätt är viktigt oavsett om det gäller idéutveckling eller administrativ utveckling. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas utifrån verksamhetens behov.

* De ekonomiska mål som satts upp för omorganisationen av kansliet i Kyrkans hus i Uppsala är att kostnader för personal och egen organisationsstruktur i övrigt ska minska de närmaste fem åren. Genom kontinuerlig rationalisering ska den andelen av de samlade intäkterna som går till administrativa kostnader minskas. Inom en femårsperiod ska andelen insamlade medel som används till att täcka administrativa kostnader halveras. Nivån på insamlingsfinansierad verksamhet (t.ex. bistånd och mission) ska ökas. Dessa ekonomiska mål kan inte nås utan en kraftig strukturrationalisering och samverkan inom den kyrkliga riksorganisationen.

SFRV spelar en viktig samordnande roll för Svenska kyrkans riksorganisation. I praktiken (men inte formellt) fungerar SFRV som "moderstiftelse" i den kyrkliga riksorganisationen. Genom de planerade förändringarna i kansliorganisationen kommer detta att accentueras ytterligare, framför allt genom att personalen i huvudsak kommer att vara anställd inom SFRV och att verksamheten huvudsakligen kommer att bedrivas inom SFRV.

SFRV har alltså en central och tung roll i organisationen och måste därför ha en stabil och stark ekonomi. Som framgår av årsredovisningen för 1995 hade SFRV ett underskott för 1995, i stor utsträckning förorsakat av förändringsarbetet. Det fria egna kapitalet har därmed reducerats till 17,2 miljoner kronor. Med hänsyn till den verksamhet som SFRV bedriver -- och framför allt kommer att bedriva -- var detta redan före minskningen avsevärt för lågt om funktionen som "moderstiftelse" ska kunna upprätthållas på ett bra sätt. SFRV:s roll som ägare eller delägare i andra verksamheter ställer också krav på finansiell beredskap. Dessa faktorer talar tydligt för att SFRV under de närmaste åren måste finna former för att stärka sin finansiella ställning.

* En ny kansliorganisation ska också utformas så att den kan bidra till framväxten av starka frivilligrörelser. Det gäller bl.a. Svenska Kyrkans Unga, Kvinnor i Svenska kyrkan och Kyrkosångsförbundet. Med Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions ombudskår som bas kan en ännu större frivilligrörelse för mission, mellankyrkligt arbete och internationell rättvisa utvecklas. Förutsättningarna för en lekmannarörelse av mycket större bredd än i dag bör prövas. Också detta arbete påverkar verksamheten i ett omorganiserat kyrkokansli. I detta sammanhang kan det finnas skäl att uppmärksamma att såväl Svenska Kyrkans Unga som Kvinnor i Svenska kyrkan önskar förlägga sina kanslier till Kyrkans Hus i Uppsala. Diskussioner pågår f.n. om detta och praktiska förutsättningar torde finnas.

* Samverkan mellan det gemensamma kyrkokansliet och stiften är viktig. Detta samarbete måste byggas ut. Det blir inte mindre viktigt av att ett Kyrkans Hus som bygger upp t.ex. en omfattande kunskapsbank (bestående av både människor och datalagrade kunskaper) för församlingsarbetet också får direkta kontakter med församlingarna. För SKM, SKUT och Lutherhjälpen är den direkta församlingskontakten en tradition. Där handlar det mera om att nu se om det är möjligt att lyfta ut vissa arbetsuppgifter från riksorganisationen för att stärka stiftens ansvarstagande.

Biskoparna har ofta möjlighet att utgöra en brygga mellan Svenska kyrkans olika nivåer. Det är angeläget att samspelet också mellan biskopsmötet och Kyrkans Hus förstärks. En tydlig dialog måste komma till stånd mellan biskopsmötet, den förtroendevalda organisationen på riksnivå och kyrkokansliet i Kyrkans Hus om inriktning och prioriteringar i det gemensamma kyrkokansliet.

3.5 Omorganisationen och 1997 års budget

Styrelsen har utgått från att anslaget från kyrkofonden dessa år skall ligga på samma nivå som för 1996, dvs. 111,6 miljoner kronor för vart och ett av åren. Ingen kompensation för pris- och löneutveckligen har begärts, men inte heller har någon minskning aktualiserats. Vid de överläggningar som skett har enighet uppnåtts med Kyrkofondens styrelse om ett grundanslag på den föreslagna nivån för 1997. Därtill kommer anslag för engångskostnader förorsakade av omorganisationen.

Budgetramarna har utarbetats utifrån den befintliga kansliorganisationen. Den nya organisationen kommer bl.a. att få som konsekvens att budgetens struktur till vissa delar förändras och att vissa omprioriteringar kan göras. Inom de föreslagna budgetramarna menar vi att SFRV skall uppnå följande:

• Utrymme ska finnas för att täcka kostnaderna för den verksamhet som hittills bedrivits inom SFRV och som ska fortsätta inom ramen för en ny kansliorganisation. I den mån ny verksamhet tillkommer inom det område för vilket SFRV i dag bär det ekonomiska ansvaret får denna finansieras genom omfördelning, dvs. besparingar inom andra delar av SFRV:s nuvarande budget.

• Genom de rationaliseringar och effektiviseringar som nu genomförs ska SFRV kunna ta över vissa kostnader från Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen. I första hand avses kostnader som tidigare, ofta av tradition, täckts av dessa båda organ, men som på sakliga grunder bör rymmas inom den gemensamma finansiering som SFRV förutsätts svara för med hjälp av kyrkofondsanslag. Dessa kostnader gäller bl.a. olika slag av kyrkosamverkan (såväl bilateralt med enskilda systerkyrkor som inom ramen för Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet), liksom teologiskt utvecklingsarbete.

• Ett visst överskott skall kunna skapas för att en långsiktig uppbyggnad av ett starkare eget kapital därigenom skall kunna påbörjas.

3.6 Det fortsatta arbetet med kansliorganisationen

Den 1 januari 2000 träder de nya relationerna mellan stat och kyrka i kraft. Självfallet påverkas också den kyrkliga riksorganisationen i Kyrkans Hus, dock inte i en sådan utsträckning att några genomgripande förändringar ska behöva vidtas. De åtgärder som planeras träda i kraft den 1 januari 1997 avses således bli långsiktigt hållbara. Undantagen från detta är i första hand tre:

• Inom ramen för arbetet med Svenska kyrkans organisation fr.o.m. den 1 januari 2000 kommer ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i fråga om "församlingslivets främjande" att prövas. Mot denna bakgrund bör den kansliorganisation som skall träda i kraft den 1 januari 1997 dimensioneras med försiktighet. Däremot finns det, inte minst mot bakgrund av de uttalanden som redan gjorts av kyrko- och ombudsmötena, skäl att redan nu förstärka arbetet på nationell nivå med socialetiska frågor/samhällsfrågor.

• Nya verksamheter (som bl.a. avser utformning och tillämpning av det kyrkliga regelverket och ansvaret för Kyrkofonden) kommer år 2000 att föras till den kyrkliga organisationen, främst från Regeringskansliet, Kammarkollegiet och vissa andra statliga myndigheter.

• SKUT:s organisatoriska hemvist utreds f.n., också detta inom ramen för arbetet med Svenska kyrkans organisation efter den 1 januari 2000.

Slutsatsen blir alltså att de förändringar som kan behöva genomföras den 1 januari 2000 är begränsade och att fördelarna med en förändring nu kraftigt överväger. Dessa fördelar är i första hand följande:

* Redan nu klargörs att Svenska kyrkan är en och densamma oberoende av om hennes arbete bedrivs i Sverige eller utomlands och om detta arbete handlar om evangelisation eller diakoni, utbildning eller juridik, gudstjänstliv eller ekonomi.

* Samverkan mellan olika delar av organisationen kan omedelbart intensifieras, vilket i sin tur leder till ökad kvalitet och möjligheter att undvika dubbelarbete redan under åren före 2000.

* Kostnaderna för det kyrkliga arbetet på riksnivå kan rymmas inom de ekonomiska ramar som faktiskt står till förfogande, vilket inte är fallet nu.

* Den nya kyrkliga riksorganisationen har den 1 januari 2000 hunnit verka i tre år och befinner sig då inte mitt inne i en egen organisationsförändring. Riksorganisationen kan då spela den sammanhållande roll som förväntas av den i samband med de större förändringar som då sker och i samband med andra viktiga kyrkliga händelser kring årtusendeskiftet.

3.6.2 Formerna för beslut om förändrad kansliorganisation

Det bör ankomma på de fyra berörda stiftelsernas styrelser att fatta nödvändiga beslut om en ny kansliorganisation. För att organisationen ska kunna träda i kraft den 1 januari 1997 fordras att den detaljbudget som styrelsen fastställer i december 1996 utgår från den nya organisationen. Representantskapen i Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen har för sin del, båda under stor enighet, ställt sig bakom en förändring av kansliorganisationen med den inriktning som det nu pågående arbetet har.

Mot denna bakgrund bör ombudsmötet för SFRV:s del ge ett uttryckligt mandat till styrelsen att fatta dessa beslut. En självklarhet är då att det åligger styrelsen att ansvara dels för att den detaljbudget som då beslutas vad gäller utgifter ska ligga inom den ram som 1996 års om-

budsmöte angett med utgångspunkt från den nuvarande organisationen, dels att de prioriteringar som ombudsmötet gett uttryck för ska följas även med en ny kansliorganisation.

4 SFRV:s ombudsmöte, styrelse, avdelningar direkt under styrelsen, m.m.

4.0 Sammanställning för hela SFRV (kap. 4--8; belopp i tkr)

4.1 Ombudsmöte och styrelse

Ombudsmötet är det högsta beslutande organet inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Dess övergripande uppgift är att genom riktningsgivande beslut och beslut om rambudget skapa bästa möjliga förutsättningar för den verksamhet som bedrivs inom SFRV:s olika enheter.

Resor, traktamenten och övriga kostnader belastar kyrkomötets budget, se vidare Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:1) med budget för kyrkomötet. I ombudsmötets del av SFRV:s budget avsätts medel för tryckning av ombudsmötets handlingar.

4.1.3 Styrelse

Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) är beredande och verkställande organ åt ombudsmötet och ansvarar för den löpande förvaltningen av SFRV. Styrelsen utser direktorer i de fem nämnderna i den kyrkliga riksorganisationen, vissa avdelningschefer inom SFRV och har särskilt ansvar för övergripande ärenden som berör mer än en nämnds ansvarsområde.

Den nuvarande styrelsens mål och verksamhetsplaner framgår av den programförklaring för Svenska kyrkans gemensamma arbete på nationell nivå åren 1996-98, som antagits i mars 1996 och som återfinns som bilaga till CsSkr 1996:3 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

En ökad sammanträdesintensitet kan förutses 1998-99 i samband med de avgörande besluten i frågan om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Själva utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation redovisas dock separat och ligger inte inom styrelsens budget.

Särskilda mål för 1997--99

* Arbetet inom Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka ska fullföljas med det yttersta syftet att stärka relationen mellan kyrkan och folket.

* Utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation ska fullföljas på sådant sätt att Svenska kyrkan står väl rustad när de ändrade relationerna mellan kyrkan och staten träder i kraft år 2000.

* De beslut som 1995 års ombudsmöte fattade om jämställdheten i Svenska kyrkan ska följas upp.

* Genom ett fördjupat samarbete med Svenska Kyrkans Unga ska olika vägar sökas för att öppna för och ta tillvara unga människors engagemang.

* Svenska kyrkans arbete på riksnivå med samhällsfrågor ska ses över i syfte att klargöra vad just kyrkan kan bidra med utifrån en genomtänkt hållning i socialetiska frågor.

* Särskilda insatser som bidrag till kampen mot våldet i samhället ska vidtas.

* Det inledda arbetet med en medveten prioritering av Svenska kyrkans engagemang i olika ekumeniska organ ska fullföljas, något som får konsekvenser för Svenska kyrkans ekonomiska satsningar i de samkristna sammanhangen.

* I samarbete med övriga stiftelser i Kyrkans Hus ska kansliorganisationen effektiviseras och rationaliseras på det sätt som tidigare angetts (kap. 3).

* Särskilda insatser ska vidtas för att öka deltagandet i de kyrkliga valen 1997.

* Ytterligare satsningar ska göras för att Svenska kyrkan ska utveckla sin IT-kapacitet.

4.1.4 Planeringssekretariatet

Planeringssekretariatet bildades den 1 januari 1996 ur det som tidigare benämnts styrelsens kansli och utgjort en del av sekretaritet för juridik och förvaltning. Sekretariatet är underställt generalsekreteraren. Arbetet leds av en planeringschef.

Anledningarna till att skapa ett självständigt planeringssekretariat har varit flera. En är de växande behoven av samordning av arbetet hos styrelsen och även, i ökande omfattning, av arbetet i hela Svenska kyrkans riksorganisation. En annan är det nya system för diarieföring, ärendehantering och arkiv för styrelsens alla sekretariat som fullt ut togs i bruk den 1 januari 1996. Detta arbete utförs hos planeringssekretariatet. Ett tredje skäl är att samlokaliseringen i Kyrkans Hus lett till ökade krav på generalsekreteraren och planeringssekretariatet vad gäller planering och samordning. Så till exempel planeras och administreras direktorskollegiets arbete inom planeringssekretariatet.

På planeringssekretariatet ligger främst följande uppgifter:

-- Förberedande, genomförande och uppföljning av styrelsens och AU:s sammanträden
-- Planering, fördelning och samordning av ärendeflödet hos Centralstyrelsen
-- Centralstyrelsens och arbetsutskottets protokoll, expediering av beslut, m.m.
-- Arbetsuppgifter relaterade till styrelsens funktion som kyrkomötets/ombudsmötets beredande och verkställande organ
-- Postöppning och diarieföring
-- Planering och administration av direktorskollegiets arbete
-- Biträde åt generalsekreteraren i dennes övergripande lednings- och planeringsarbete liksom i dennes uppgifter att utåt företräda den kyrkliga riksorganisationen
-- Planering och genomförande av styrelsens överläggningar och konferenser med olika samarbetspartners och av vissa nämndövergripande arrangemang
-- Ansvaret för serien Svenska kyrkans utredningar
-- Handläggning av styrelsens verksamhetsberättelser samt ärenden av allmän karaktär.

Särskilda mål för 1997--99

* Generalsekreterarens arbete, liksom arbetet inom planeringssekretariatet, utgår från de mål som nyss angivits för styrelsen.

* Planeringssekretariatets rutiner ska vidareutvecklas för att säkerställa en snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning av ärendena hos styrelsen och för att främja en god samordning av ärenden som berör flera enheter inom den kyrkliga riksorganisationen.

* Investeringar ska göras i datorstöd åt styrelsen så att ledamöterna kan kopplas upp till Kyrkans Hus och styrelsens gemensamma arbete via datamedium, i syfte att effektivisera styrelsearbetet, minska utskickens omfång och på sikt förbilliga verksamheten.

4.1.5 Direktorskollegiet

Direktorskollegiet är det gemensamma kyrkokansliets ledningsgrupp. Kollegiets uppgift är att skapa förutsättningar för en samordnad ledning av verksamheten i Kyrkans Hus och att bereda de ärenden hos de olika enheterna som är av den karaktären att de behöver beredas gemensamt.

Från och med 1996 infördes ett särskilt kostnadsställe för direktorskollegiet avseende främst de regelbundna sammanträdena samt vissa seminarier.

Särskilda mål för 1997--99

* Direktorskollegiet ska svara för det praktiska förverkligandet av den nya kansliorganisation som föreslås i denna skrivelse och för att organisationen och arbetet i Kyrkans Hus präglas av de riktlinjer som ligger bakom förändringen.

* Direktorskollegiet ska utveckla sin ledningsfunktion så att verksamheten i Kyrkans Hus uppnår det uttalade målet att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att utföra sitt uppdrag.

4.1.6 Svenska kyrkans riksmöte

Svenska kyrkans riksmöte planeras nästa gång äga rum år 2000, varför vare sig intäkter eller kostnader uppstår under den nu aktuella treårsperioden 1997--99.

4.1.7 Utrikesdirektorer, m.m.

Direktorerna för de tre stiftelserna Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet är anställda i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Lönekostnaderna återfinns därför i SFRV:s budget. Detsamma gäller lönekostnaderna för en av Svenska kyrkans dövpräster som inte överförts till stift.

4.1.8 Svenska kyrkans samiska råd

Efter utredning och remissbehandling beslöt SFRV:s styrelse i januari 1996 att inrätta ett Svenska kyrkans samiska råd med uppgift

Särskilda mål för 1997--99

* Rådets verksamhet ska etableras och finna sina former.

* De kyrkliga böckerna ska översättas till samiska.

* Initiativ ska tas till utgivning av andaktslitteratur och undervisningsmaterial.

* Investeringsstöd för underhåll och nybyggnad av kyrkkåtor m.m. ska övervägas.

4.2 Sekretariatet för teologi och ekumenik

4.2.1 Sammanställning

Sekretariatet för teologi och ekumenik ska betjäna styrelsen, ärkebiskopen och Biskopsmötet i arbetet med teologi, ekumenik och internationella ärenden. Det ska svara för analys och förslag till åtgärder beträffande de frågeställningar, som är förenade med Svenska kyrkans uppgifter i det svenska samhället och i internationella sammanhang.

Målet för det ekumeniska arbetet är att söka förverkliga kyrkans synliga enhet. Arbetet bedrivs utifrån de av styrelsen, Biskopsmötet och ombudsmötet antagna riktlinjerna för Svenska kyrkans ekumeniska arbete. Sekretariatet samverkar med svenska och inernationella ekumeniska organ för att initiera och utveckla varaktiga relationer med andra kyrkor i och utanför Sverige.

Med utgångspunkt från denna målsättning är de viktigaste arbetsuppgifterna för sekretariatet

* Borgåprocessen ska fullföljas och ett nätverk av i Borgåöverenskommelsen engagerade och intresserade ska byggas upp och utbildas. Studiematerial ska produceras och det ömsesidiga informationsflödet kyrkorna emellan underlättas. En första kyrkoledaröverläggning planeras till 1998 och en första större teologisk konferens, avsedd att genomföras år 2000, ska förberedas.

* Den på grundval av ett uppdrag från ombudsmötet initierade studien "Kvinnligt, manligt, mänskligt -- människosyn och gudsuppfattning" ska genomföras. Som utgångspunkt ska en offentlig hearing om människosyn och gudsuppfattning ordnas.

* Svenska kyrkan ska genom en av Centralstyrelsen utsedd delegation delta i LVF:s generalförsamling i Hong-Kong i juli 1997. Delegationen ska utbildas och förberedelsemöten ordnas även på nordisk och europeisk nivå. Temaseminarier ska ordnas även för en bredare målgrupp.

* Svenska kyrkan ska genom en av Centralstyrelsen utsedd delegation delta i KV:s generalförsamling i Harare i september 1998. Svenska, nordiska och europeiska förberedelsemöten ska arrangeras.

* Svenska kyrkan ska genom en av Centralstyrelsen utsedd delegation delta i KEK:s och de europeiska katolska biskopskonferensernas råds försoningskonferens i Graz i juni 1997 och den omedelbart därpå följande KEK:s generalförsamling. Ett omfattande förberedelsearbete ska genomföras såväl inom Svenska kyrkan som inom ramen för Sveriges Kristna Råd.

* En rad informationsmaterial om aktuella ekumeniska dialoger och kyrkosamverkan ska produceras, exempelvis om Filippinska oberoende kyrkan, Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten m.fl.

* Ett allkristet riksmöte, där Svenska kyrkan är företrädd i riksmöteskommittén, ska genomföras 1999 i Linköping.

4.2.3 Kommittéer och projekt

Inom sekretariatets ansvarsområde arbetar som nämnts ovan Svenska kyrkans teologiska kommitté och expertgruppen för europafrågor. Därutöver är under perioden följande projekt aktuella:

Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka -- folkkyrkostudien

En aktuell beskrivning av studien, dess syfte och arbetsläge återfinns i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1995 (CsSkr 1996:2).

Särskilda mål för 1997--99

* Folkkyrkostudien ska som helhet fullföljas och enligt planerna avslutas 1998.

* I förgrunden står den del i arbetet som benämns pastoral analys och som innebär att slutsatser dras av de genomförda sociologiska, teologiska och kulturella analyserna och åtgärder föreslås och vidtas. Till arbetet kommer att höra framtagande av material, utbildning och omfattande information. Sammantaget kommer denna fas att bli den mest kostsamma delen av studien.

Svenska kyrkans miljövärn

SFRV:s styrelse har bedömt att det arbete som bedrivs av Svenska kyrkans miljövärn under överskådlig tid behöver hållas samman på riksnivå. Miljövärnets övergripande målsättning är att få fram en Svenska kyrkans handlingsplan för en andligt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling gällande alla sektorer och verksamhetsdelar inom kyrkan. Svenska kyrkans miljörevision är ett av kyrkans mest lönsamma projekt i den meningen att den rent förvaltningstekniska delen av projektet ständigt kopplas till den andliga och praktisk-teologiska processen. Omfördelningen av medel från energiförbrukning och ohållbar förvaltning till arbetstillfällen och verksamhet är ett centralt etiskt och samhällsdiakonalt ansvar.

Särskilda mål för 1997--99

* Ett Svenska kyrkans miljöcertifieringssystem ska ges ut för tillämpning inom alla sektorer av kyrkans arbete vilket innebär att verksamheter, församlingar, förvaltningar, stiftsgårdar o.s.v. kan miljögodkännas.

* Utbildning och rådgivning, där andlighet och teologi kommer att sättas i fokus som miljövärnets profil, kommer att prioriteras.

* Ett Agenda 21-arbete ska genomföras i Kyrkans Hus i Uppsala som ett led i den omorganisation av kansliet som redovisas i denna skrivelse.

* Ett arbete med att förändra resandemönstren inom kyrkan ska bedrivas, delvis i samarbete med SJ:s miljöavdelning.

Svenska kyrkan och islam

Projektet, som startats i mars 1996 efter ett initiativ i 1995 års ombudsmöte, syftar till kunskapsutveckling om islams lära och muslimers fromhet och kultur, riktad till församlingspräster, andra församlinganställda och förtroendevalda inför de pastorala, teologiska och sociala frågor som mötet med islam i det svenska samhället väcker.

Särskilda mål för 1997--99

* Efter en inledande fas av behovsinventering ska utbildning för utbildare genomföras med tanke på fortbildning av präster, församlingspedagoger och diakoner.

* Ett nätverk av församlings- och stiftsanställda, förtroendevalda och andra resurspersoner ska knytas till projektet, informations- och utbildningsmaterial framställas och erfarenhets- och kunskapsutbyte ske med kyrkor i andra länder, t.ex. England.

4.2.4 Anslag

De anslag som faller inom sekretariatets ansvarsområde är Svenska kyrkans ekonomiska bidrag till ekumeniska centrala och regionala organ. Anslagen avser Kyrkornas Världsråd, Lutherska Världsförbundet, Konferensen för europeiska kyrkor, Sveriges Kristna Råd, Nordiska Ekumeniska Rådet och Liv och fred-institutet.

Dessutom redovisas under sekretariatet för teologi och ekumenik ett årligt anslag till organisationen Kvinnor i Svenska kyrkan. Enligt styrelsens uppfattning bör ett anslag utgå under rörelsens uppbyggnadsskede.

Styrelsen har ambitionen att på sikt höja anslaget till Kyrkornas Världsråd. Tillfälligt förhöjda anslag till Konferensen för europeiska kyrkor motiveras av de ovan nämnda mötena i Graz 1997. Det extraanslag som Svenska kyrkan lämnat till Sveriges Kristna Råd under 1995 och 1996 för att täcka det intäktsbortfall som blivit resultatet av att många små kyrkor, bl.a. med sin främsta utbredning bland invandrare, inte kunnat betala den föreskrivna avgiften upphör från och med 1997 då åtgärden inte längre erfordras.

4.3 Sekretariatet för juridik och förvaltning

Sekretariatet för juridik och förvaltning bereder och handlägger juridiska, kyrkorättsliga, ekonomiska och organisatoriska ärenden åt i första hand Centralstyrelsen och kyrkomötet. Sekretariatet svarar också för samordningen av IT-verksamheten inom Svenska kyrkan och för samordningen av de lokala kyrkobokföringssystemen (registren över dem som tillhör Svenska kyrkan) samt för driften av det centrala kyrkobokföringsregistret, som är ett av Sveriges största personregister.

Sekretariatet svarar vad gäller juridik, ekonomi, organisation och annan förvaltning för Svenska kyrkans gemensamma intressebevakning i förhållande till riksdag, regering och statliga myndigheter men också i förhållande till olika intresseorganisationer inom och utom Svenska kyrkan. Till uppgifterna hör att utarbeta yttranden över i första hand statliga utredningar, men också över ärenden från Kammarkollegiet och Regeringsrätten.

Under de närmaste åren pågår det omfattande utredningsarbetet beträffande Svenska kyrkans framtida organisation. Det innebär att en handläggare på i det närmaste heltid flyttats till det gemensamma utredningskansliet till mars 1998. De övriga handläggarna har alla uppgifter som sakkunniga eller experter i en eller flera av de inomkyrkliga eller statliga utredningar som nu pågår. Omfattningen av annan utredningsverksamhet minskar under den tid Svenska kyrkans framtida organisation utreds. Centralstyrelsen har dock tillsatt en arbetsgrupp för att arbeta med frågor inför kyrkofullmäktigevalet 1997, som kan kräva vissa resurser.

Till arbetsuppgifterna rörande Svenska kyrkans ekonomi hör att sekretariatet deltar vid utformningen och insamlingen av ekonomisk statistik från församlingar och samfälligheter. I en rad andra frågor -- till exempel yttranden över ansökningar om stifts- och strukturbidrag, kyrkofondsanslag till olika rikskyrkliga ändamål och kyrkobyggnadsbidrag -- svarar sekretariatet för huvuddelen av det arbete som faller på Centralstyrelsen. I samarbete med Pastoratsförbundets kansli svarar sekretariatet för de ramavtal om medelsplacering m.m. som tecknats med ett antal banker för den kyrkliga organisationens räkning. Till de ekonomiska frågorna kan också läggas sekretariatets handläggning av kollektfrågor.

När det gäller de juridiska frågorna ligger tyngdpunkten av naturliga skäl inom den offentliga rätten. Med hänsyn till den kyrkliga riksorganisationens natur och uppgifter ställer emellertid också vissa delar inom civilrätten -- då närmast avtalsrätt och associationsrätt -- allt större anspråk på insatser. Inte minst den nya stiftelselagens ikraftträdande den 1 januari 1996 har bidragit till detta. På det kyrkorättsliga området har sekretariatet en viktig uppgift genom utgivningsansvaret för Svenska kyrkans författningssamling. Ett trettiotal föreskrifter per år meddelas genom författningssamlingen, varav flertalet är förknippade med kollektfrågorna.

Sekretariatet är vidare kansli åt Trossamfundens beredskapsråd. Detta ansvar kräver cirka 75% av sekretariatets juristtjänst. Behov finns därför av ökat utrymme för arbetsuppgifterna inom det allmänjuridiska fältet.

Under 1996 upphandlas ett nytt kyrkobokföringssystem som skall tas i bruk den 1 september 1997. Dessutom upphandlas samtidigt i samarbete med Pastoratsförbundet efter flera års utredande ramavtal för datanätkommunikation, elektronisk post, konferens- och databashantering enligt för Svenska kyrkan ny standard (i mycket Internet-teknik). Båda dessa delar kommer att ställa krav på särskilt projektarbete under införandetiden. Detta är fråga om ett mycket stort projekt av stor ekonomisk vikt såväl för SFRV som för församlingar och samfälligheter.

Särskilda mål för 1997--99

* Sekretariatet ska medverka i utredningsarbetet beträffande Svenska kyrkans framtida organisation och ha beredskap att, när de nu tillsatta utredningarna avslutas i början av 1998, svara för den fortsatta handläggningen inför beslutsprocessen (omfattande remissbehandling och andra insatser).

* Sekretariatet ska ta aktiv del i det fortsatta arbetet med ett nytt utjämningssystem inom Svenska kyrkan.

* Sekretariatet ska i samarbete med vald leverantör utforma och införa ett nytt kyrkobokföringssystem i Svenska kyrkan den 1 september 1997 och under hela perioden samordna församlingarnas och samfälligheternas m.fl. inträde i det nya "Svenska kyrkans Intranet" och sannolikt i viss mån på Internet.

4.3.3 Kommittéer

Utredningen Svenska kyrkans framtida organisation

Inom sekretariatets verksamhetsområde arbetar utredningen Svenska kyrkans framtida organisation med de frågor som är en följd av 1995 års principbeslut i kyrkomöte och riksdag om ändrade relationer mellan kyrkan och staten. Under utredningsperioden januari 1996 -- mars 1998 utgår särskilda medel ur Kyrkofonden till detta arbete. För utredningsdirektiven se CsSkr 1996:2 och för en aktuell rapport från det inledda arbetet se CsSkr 1996:3.

Svenska kyrkans IT-upphandlingsgrupp

Inom sekretariatets ansvarsområde verkar också Svenska kyrkans IT- upphandlingsgrupp med de uppgifter som ovan nämnts rörande nytt kyrkobokföringssystem m.m.

4.3.4 Centralstyrelsens uppgifter inom den kyrkliga beredskapen och Trossamfundens beredskapsråd (TBR)

Svenska kyrkans centralstyrelse är en statlig myndighet under kyrkomötet och är därmed formellt inte en s.k funktionsansvarig myndighet enligt bestämmelserna i beredskapsförordningen (1993:242). Centralstyrelsen leder och samordnar den kyrkliga beredskapen i enlighet med vad styrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund (15 beredskapsförordningen). Avtal i form av s.k avsiktsförklaringar är f.n. upprättade med samtliga stift och ett tiotal andra samfund.

Denna ordning gäller sedan den 1 juli 1993. Före denna tidpunkt låg uppgiften hos Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) som en särskild funktion inom totalförsvarets civila del. I praktiken har styrelsen samma uppgifter som en funktionsansvarig myndighet under regeringen. För verksamheten inom detta ansvarsområde anvisas SFRV särskilda medel av regeringen.

För beredning och viss verkställighet av löpande uppgifter inom ansvarsområdet har Centralstyrelsen inrättat ett samrådsorgan, Trossamfundens beredskapsråd (TBR), om sju personer med representanter för styrelsen, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund samt Överstyrelsen för civil beredskap och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Centralstyrelsen utser rådet, dess ordförande och vice ordförande. För rådets verksamhet har Centralstyrelsen fastställt en instruktion.

Insatt i den förändringsprocess som sedan den 1 juli 1995 sker inom totalförsvaret i stort och det civila försvaret i synnerhet, har uppgiften inneburit en omfattning och volym av vårt ansvar, som inte kunde förutses i samband med att verksamheten överfördes till Svenska kyrkans egna organ.

Som en följd av ett framlagt förslag om den militära själavårdens framtida organisation från och med årsskiftet 1996/97 och behovet av en rationell hantering av totalförsvarsfrågorna på kyrkans nationella nivå, kommer också frågor som berör denna verksamhet att tillföras Trossamfundens beredskapsråd.

Den nya organisationen av den militära själavården innebär att freds- och krigsorganisationerna slås samman. En av Försvarsmakten heltidsanställd fältprost leder verksamheten. Uppgiften som handläggare av militärsjälavårdsfrågor i de enskilda stiften upphör och ersätts av tre utbyggda förordnanden som milopastorer, anställda av Försvarsmakten i respektive militärområde. Svenska kyrkan tar genom Kyrkofonden ansvar för större delen av kostnaderna för de fyra nämnda tjänsterna. För verksamhetskostnaderna svarar Försvarsmakten.

Nyordningen innebär att militärsjälavården får hållbara förutsättningar som är oberoende av de framtida relationerna mellan staten och kyrkan, att organisationen krymps, att frågorna om huvudmannaskap och ledning löses, att en utbildningsplan för militärpräster fastställs, att genomförandet kan ske utan fördyringar för stiftssamfälligheterna och att själavården vid internationella förband integreras i övrig militärsjälavård.

Regeringens nyligen av riksdagen godkända proposition om totalförvarets inriktning för perioden 1997--2001 (prop. 1995/96:12) pekar därutöver i sina principiella överväganden mot större och utökade uppgifter för det civila försvaret, vilket torde få direkta konsekvenser också för den kyrkliga beredskapens vidkommande.

Fyra huvuduppgifter har hittills kommit att utvecklas inom ansvarsområdet:

-- Allmän beredskapsplanering med personalförsörjning
-- Övning, utbildning och konferensverksamhet
-- Kris- och katastrofhantering
-- Militär själavård

Därtill kommer säkerhetstjänst och andra frågor med anknytning till området.

Särskilda mål för 1997--99

* En konsekvensanalys för trossamfundens vidkommande av 1996 års försvarsbeslut ska göras.

* Den planering av verksamheten hos trossamfunden som föreskrivs i lagen om civilt försvar ska fullföljas.

* Ett personalförsörjningssystem för Svenska kyrkan och övriga trossamfund för deras verksamhet under höjd beredskap ska utarbetas.

* Ett utbildnings- och övningsprogram för anställda och förtroendevalda ska utvecklas.

* Den nya organisationen för och verksamheten i den militära själavården ska sättas i gång.

*En organisation för nödvändig verksamhet på kyrkokansliet under höjd beredskap ska upprättas och övas.

4.4 Svenska Kyrkans Information

4.4.1 Sammanställning

Svenska Kyrkans Information har som övergripande uppgifter att stödja övriga enheter inom Svenska kyrkans riksorganisation varvid målet är att stödet på informations- och kommunikationsområdet ska bidra till att enheternas verksamhetsmål uppnås. Ett viktigt instrument är att informationsplaner arbetas fram för varje arbetsområde och projekt i samråd med respektive enhetschef och handläggare. Svenska Kyrkans Information svarar därvid i första hand för personalinsatserna medan enheterna själva svarar för material- och tryckkostnader m.m.

Vidare har avdelningen ett eget handläggaransvar visavi SFRV:s styrelse när det gäller frågor om media och mediautveckling och när det gäller bevakning av och samarbete med media. Kontakterna med massmedia ingår som ett led i informationsinsatserna för övriga enheter i SFRV samt för kyrkomötet och ärkebiskopsämbetet.

Avdelningen ska främja kompetensutvecklingen på området genom kontakter och erfarenhetsutbyte med kommunikations- och medieverksamma inom Svenska kyrkan. Användningen av datakommunikation inom Svenska kyrkan, både lokalt och nationellt, har utvecklats genom ett par projekt och blir nu alltmer reguljär verksamhet. Svenska Kyrkans information står därigenom väl rustad för att i full skala tillämpa de möjligheter som de elektroniska distributionskanalerna ställer till kyrkans förfogande.

En kontinuerlig service ges genom pressmeddelanden och pressklipp samt genom utgivningen av "Svenska kyrkans mediespegel". Aktuell information sprids även internationellt genom nyhetsblad på engelska och tyska.

Särskilda mål för 1997--99

* Viktiga projekt inom Svenska kyrkans riksorganisation ska få omfattande informationsstöd. Detta gäller exempelvis Församlingsnämndens skriftserie "Mitt i församlingen", utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation, de kyrkliga aktiviteterna inför tusenårsskiftet, lanseringen av den nya helbibeln och Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka.

* Samverkan med stiftsinformatörerna ska utvecklas ytterligare, främst i form av kontakter och erfarenhetsutbyte med också med inriktning på operativt samarbete vid behov.

* Flera betydelsefulla informationsmaterial -- "Svenska kyrkan -- en kort presentation", "Tillhörelsen" och "Kyrknyckeln" -- ska marknadsföras mot församlingarna.

* Genom att förse församlingarna med informations- och inspirationsmaterial och genom att avläsa opinioner och trender ska Svenska Kyrkans Information bidra till att förändringen av reglerna för dop och kyrkotillhörighet och arbetet med ändrade relationer mellan kyrkan och staten blir något positivt för kyrka och kyrkotillhöriga.

* Metoderna för att använda elektroniska kanaler för informationsspridning ska utvecklas och likaså den grafiska produktionen för elektroniska media, ett arbete som sker i nära samverkan med andra aktörer som utvecklar IT-stöd för Svenska kyrkan.

* Svenska kyrkans aktivas förmåga att möta övriga kyrkotillhöriga med känslighet och förmåga till kommunikation ska stärkas genom material, rådgivning och utbildning.

* Ett antal unga kyrkliga medarbetare med högskoleutbildning ska erbjudas en elementär utbildning i kommunikation för att bidra till rekryteringsunderlaget när kyrkan söker befattningshavare med särskild kommunikationskompetens på ledningsnivå. Tillsammans med Svenska Kyrkans Unga ska unga medietalanger tillvaratas.

* Särskilda satsningar på produktion av film och TV ska övervägas.

5 Svenska kyrkans forskningsråd och Svenska kyrkans kulturråd

5.1 Sammanställning

5.2 Forskningsråd och sekretariat

Till sekretariatets forskarstab är knutna forskare verksamma inom områdena kyrkohistoria, etik, religionssociologi, exegetik, religionsfilosofi, hermeutik och religionshistoria. Arbetet bedrivs dels i projekt, dels som löpande verksamhet. Ett aktuellt exempel på ett större projekt är "Sveriges kyrkohistoria" som fram till år 2002 kommer att utges i en större serie volymer. Ett bra exempel på den löpande verksamheten är insamling, analys och presentation av kyrkostatistiken.

En enhet inom sekretariatet arbetar med publikationsverksamhet. Här utges dels Tro och Tanke, som utkommer med 8 volymer per år, dels Tro och Tanke/Supplement med kortare rapporter under tre huvudteman. Beträffande den senare planeras dock ett temporärt uppehåll för diskussion om eventuellt annan form. Därutöver utges återkommande "Kyrkostatistik", "Svenskt gudstjänstliv" och "Ny social debatt".

Den samlade verksamheten vid forskningssekretariatet ska vara en dynamisk kraft i det gemensamma arbetet i Svenska kyrkans riksorganisation och också gagna stiftens verksamhet.

Särskilda mål för 1997--99

* Behovet av forskning ska inventeras och diskussionen om begreppet "kyrkorelevant forskning" breddas.

* De internationella frågorna ska lyftas fram. Det sker bland annat genom fullföljandet av de svenska studie- och forskningsbidragen till Lutherska Världsförbundets och Kyrkornas Världsråds generalförsamlingar 1997 respektive 1998. Inför LVF:s generalförsamling i Hong-Kong pågår projekten "Stewardship" och "Religious pluralism" och inför KV:s generalförsamling i Harare det internationella projektet "Gospel and Cultures".

* Det av rådet beslutade konfirmationsprojektet ska fullföljas.

* Ett nordiskt hymnologiprojekt avslutas.

* Ett utvecklingsprojekt rörande komparativ kyrkostatistik ska startas.

* På det socialetiska området ska projektet "Äktenskap och familj inför 2000- talet" fullföljas.

* Ett systematisk-exegetiskt hermeneutikprojekt om auktoritetsproblem ska fullföljas.

* Inom ramen för projektet "Sveriges kyrkohistoria" ska de fyra första volymerna ges ut.

* Forskningsrådet ska stå som värd för en Kirchlische Zeit Geschichte-konferens 1997.

* Projektet "Minoritets- och majoritetskyrkor i Europa" planerar en uppföljning under 1998 av en tidigare konferens.

5.3 Kulturråd och sekretariat

Mot bakgrund av rapporten och remissbehandlingen utsåg styrelsen i december 1995 ett nytt Svenska kyrkans kulturråd, som under 1996 håller på att finna sina arbetsformer. En av styrelsen fastställd reviderad instruktion för rådet finns bilagd styrelsens skrivelse (StSkr 1996:503) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

Behoven av insatser är uppenbara och förväntningarna på många sätt höga. Detta är tydligt inte minst mot bakgrund av den statliga kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning, där kyrkan såsom kulturbärare nästan helt förbigås. Styrelsen har i januari 1996 avgivit remissyttrande över utredningen, se vidare StSkr 1996:503.

Det nytillsatta kulturrådet ser som sin övergripande uppgift att utveckla ett kulturpolitiskt program för folkkyrkan inför årtusendeskiftet. Syftet är

Kyrkorumsfrågorna, som planerats höra hemma i kultursekretariatet, har delvis förts till Församlingsnämndens och Riksantikvarieämbetets samverkansprojekt "Tidernas kyrka".

Särskilda mål för 1997--99

* En satsning på kulturtidskriften Vår Lösen ska prövas, innefattande såväl ekonomiskt stöd som stöd för ett redaktionellt utvecklingsarbete

* Tanken på ett kyrkligt kulturcentrum, som föreslås i rapporten (SKU 1994:5) Svenska kyrkans kulturarbete -- en rapport om det rikskyrkliga arbetet med kulturfrågor, ska prövas. De möjligheter som finns att bygga upp ett samarbete med det kyrkliga kulturarbete som bedrivs vid stiftsgårdar, folkhögskolor och stiftelser ska tas till vara och utvecklas och behoven av komplettering noga undersökas. I detta sammanhang ska Skeppsholmskyrkans i Stockholm roll också prövas.

* Kulturarbetarstipendier ska inrättas i syfte att stimulera och möjliggöra speciellt för unga människor att arbeta med olika konstnärliga uttrycksformer.

* Kulturrådet ska, främst genom att ta fram idéer, stödja Stockholms stifts arbete i anslutning till kulturhuvudstadsåret 1998.

* Kulturrådet ska i samverkan med en rad andra kyrkliga och profana organ förbereda kulturarrangemang inför lanseringen av den nya helbibeln.

* Kulturrådet ska under perioden lägga upp sitt arbete så att utrymme finns för deltagande i en rad kultursammanhang där kyrkans medverkan tydligt och i ökande omfattning efterfrågas. Seminarier kring livsåskådningsfrågor för journalister och andra kulturarbetare kan nämnas som exempel.

* Kulturrådet ska noga följa den utveckling som i dag sker när det gäller nutida konst i kyrkorummet samt pröva olika former för stöd, stimulans och bidrag till analys.

6 Svenska kyrkans församlingsnämnd

6.1 Sammanställning

6.2 Nämnden

Nämnden arbetar inom områdena gudstjänstliv, evangelisation, kyrkans undervisning, diakoni, invandrar- och flyktingarbete samt finskspråkigt församlingsarbete. Inom ramen för det av Kyrkornas Världsråd proklamerade kvinnoårtiondet "Kyrkor i solidaritet med kvinnor" har nämnden en konsulent anställd för arbete med kvinnofrågor. Tillsammans med Utbildningsnämnden är nämnden huvudman för Svenska kyrkans musikråd, som är ett sakkunnigorgan i frågor rörande kyrkomusikerutbildning och gudstjänstmusikutveckling.

Samtidigt som arbetsfältet spänner över mycket har nämnden under åren från sin tillkomst 1990 arbetat med frågor om prioriteringar och koncentration av satsningarna. Antalet anställda har minskats från drygt 40 till drygt 20. Arbetsuppgifter har förts över till Sveriges Kristna Råd och till Svenska Kyrkans Unga. Ett växande samarbete sker med Riksantikvarieämbetet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS), Kyrkosångsförbundet, Kvinnor i Svenska kyrkan, Sveriges Kristna Råd, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt inte minst Svenska Kyrkans Unga, som har en arbetsplats på nämndens kansli. Nämnden räknar med att de goda effekterna av det fördjupade samarbetet kommer att bli än mer påtagliga under de närmast kommande åren.

Mot bakgrund av dels den allmänna ekonomiska situationen i Sverige, dels de allt snabbare värderingsförskjutningar som sker hos människor i vårt land ser nämnden som en övergripande uppgift under de närmaste åren en satsning på gudstjänst och diakoni. Detta är viktigt för en kyrka som vill vara en öppen folkkyrka. Det betyder också att så gott som allt arbete som utförs vid Församlingsnämnden kan relateras till Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka -- folkkyrkostudien. Nämnden understryker i detta sammanhang att det pågående utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation intimt hänger samman med folkkyrkostudien och annat framtidsinriktat arbete vid nämnden. Den yttre formella ramen måste kombineras med ett levande innehåll, något som kräver ständig bearbetning.

Nämnden ger ut skriftserien "Mitt i församlingen" med en mängd idéer och material för församlingslivets utveckling och med sammanfattningar och resultat av olika projekt. En målmedveten marknadsföringssatsning leder till att tidskriften i huvudsak kommer att bära sina egna kostnader.

Tillsammans med Riksantikvarieämbetet genomförs under perioden projektet Tidernas kyrka, vars främsta uppgift är att fördjupa kunskapen om kyrkobyggnaden och kyrkorummet. Undersökningar som nyligen gjorts visar hur stort värde människor sätter på sin lokala kyrka. Resurser kommer att läggas på att genomföra utbildningar i kyrkorummets teologi och gudstjänstens historia. Den intressekonflikt som uppstår för församlingar som vill ha kyrkorummet öppet, men som tvingas avstå från det på grund av deras skyldighet att skydda dessa kulturhistoriskt ofta mycket värdefulla miljöer, kräver fortsatt bearbetning. Vidare ska arrangemang i kyrkorummet för att underlätta enskild andakt stimuleras.

Särskilda mål för 1997--99

* Ett projekt om kyrka och arbetsliv ska genomföras. Projektet innefattar både frågor om människosyn och synen på arbetet och konkreta mönster för att stödja arbetslösa.

* Satsningar ska göras på handikapparbete inklusive teckenspråksutbildning.

* Nämndens arbete med invandrar- och flyktingfrågor ska få en tyngdpunkt i frågorna om invandrares integrering i församling och samhälle och i att stödja asylsökande flyktingar bland annat genom SFRV:s engagemang i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

* Samarbetet med diakoniinstitutionerna ska utvecklas, bl.a. genom att konkreta arbetsuppgifter på nämndens uppdrag anförtros några av dessa institutioner.

* Arbetet med ett tillägg till Den svenska kyrkohandboken ska fullföljas.

* Den svenska kyrkohandboken jämte musik, Den svenska psalmboken och Den svenska evangelieboken ska ses över. Översynen sker med anledning av dels den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet, dels nya ekumeniska översättningar av Herrens bön och trosbekännelserna, dels uppdrag från kyrkomötet och dels kommande ny reglering av Svenska kyrkans gudstjänstliv från och med år 2000.

* En liten bönbok ska bli föremål för revision.

* Nytt gudstjänstmaterial ska utarbetas särskilt utifrån behoven av ett mer differentierat gudstjänstliv än vad som är för handen på många håll.

* Arbetet med att kartlägga och definiera det ideella engagemanget i församlingslivet fortsätter i samverkan med andra organisationer i Kyrkans Hus, Svenska Kyrkans Unga och SKS.

* Arbetet med uppföljning av riktlinjerna för konfirmandarbetet, och därmed den pedagogiska utvecklingen av konfirmandarbetet, fortsätter tillsammans med stift och församlingar.

* Tillsammans med Utbildningsnämnden ska pedagogiska frågor bearbetas särskilt med tanke på vuxenarbetet. Församlingsnämnden kommer också att samverka med bland andra SKS för att stimlera och lyfta fram arbetsmodeller när det gäller arbetet med vuxna i församlingen.

* Det finskspråkiga arbetet, som betjänar 450.000 människor, ska fortsätta samtidigt som arbetet med en integrering går vidare. Ett viktigt stöd för denna integrering är det omfattande arbetet med att översätta Den svenska psalmboken till finska.

* Den andliga dimensionen i det nya intresset för pilgrimsfärder och pilgrimsorter ska lyftas fram genom det särskilda pilgrimsprojekt som inletts, där nämnden främst har en samordnande roll.

* Den andliga dimensionen i de frågor och föreställningar som tusenårsskiftet väcker ska bearbetas tillsammans med andra organ inom och utom den kyrkliga riksorganisationen.

* Den andliga dimensionen i den betydelse som kyrkobyggnaden har också för människor som sällan deltar i gudstjänsten ska lyftas fram genom det med Riksantikvarieämbetet gemensamma projektet "Tidernas kyrka".

7 Svenska kyrkans utbildningsnämnd

7.1 Sammanställning

7.2 Nämnden

Nämnden arbetar med de inomkyrkliga delarna av den grundläggande yrkesutbildningen för tjänst i Svenska kyrkan och fastställer utbildningsplaner för dessa. Den har också att tillvarata avnämarintressena i de delar av utbildningen som sker under annat huvudmannaskap än kyrkligt. Därtill ska nämnden enligt sin instruktion främja övrig personalutbildning i kyrkan. Detta innebär bland annat att nämnden har att verka för utvecklingen av kyrkans familjerådgivning.

I sitt arbete lägger nämnden vikt vid behovsinventering, utbildningsutveckling, samordning, uppföljning och utvärdering. Kontinuerlig kontakt med stiftens utbildningsansvariga och de kyrkliga utbildningsinstitutionerna är en integrerad del av arbetet. Nämnden har själv inget operativt utbildningsansvar utom vad gäller arbetshandledarutbildning och viss befattningsutbildning. Nämnden är huvudman för pastoralinstituten i Lund och Uppsala.

Inom rekryteringsområdet ska nämnden tillhandahålla och sprida information om Svenska kyrkans utbildningar och tjänster så att rekryteringen befrämjas. Stiften ska stödjas i sitt rekryteringsarbete. Årliga samlingar för stiftens rekryteringsansvariga ordnas. Samverkan sker med Pastoratsförbundet, fackliga organisationer och organ i samhället såsom studievägledare, syo-konsulenter och arbetsförmedlare.

Vad beträffar grundutbildningarna ska dessa hålla hög kvalitet och svara mot målen enligt utbildningsplanerna. De ska ge den kompetens som anställda i pastorala, karitativa, pedagogiska och musikaliska uppgifter behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter i församlingarna.

Inom ansvarsområdena rekrytering och planering av profilutbildningar har nämnden under de två senaste åren fokuserat frågan om en rätt dimensionering av utbildningsplatserna. Nämnden har numera ett så säkert underlag för sina bedömningar att det kommer att få genomslag i utbildningsdimensioneringen under de kommande åren. Detta har konsekvenser bland annat för de anslag som lämnas till utbildningsinstitutionerna (se vidare 7.4 nedan).

Den arbetshandledarutbildning som nämnden tillhandahåller har som mål att ge kyrkligt anställda möjlighet att tillsammans med en arbetshandledare få samtala om och därmed utveckla sitt arbete. Utbildningen genomförs i nära samarbete med stiften som svarar för rekryteringen. Dessa behöver därtill inspireras till ökade satsningar så att arbetshandledning kan erbjudas till dem som så önskar.

I fråga om övrig kompetensutveckling har nämnden att intiera, och vid behov genomföra, sådant kompetensutvecklingsarbete som måste göras på nationell nivå, ofta i samverkan med andra organisationer med anknytning till Svenska kyrkan. En särskild uppgift härvidlag är uppgiften att bidra till att en hög och jämn kompetensnivå upprätthålls inom Kyrkans familjerådgivning, där nämnden för övrigt även ska verka för att fler familjerådgivningsbyråer inrättas i landet.

Särskilda mål 1997--99

* En rekryteringskonferens rörande samtliga fyra utbildningsprofiler ska genomföras.

* Den av 1990 års ombudsmöte beslutade reformen av Svenska kyrkans yrkesutbildningar (utbildningsreformen) ska utvärderas i syfte att förelägga 1997 års ombudsmöte förslag till eventuella klargöranden eller ändringar.

* Åtgärder ska vidtas för att sänka den påfallande höga åldersprofilen inom den karitativa utbildningsprofilen.

* En jämnare könsfördelning i de kyrkliga grundutbildningarna ska uppnås.

* Dimensioneringen av utbildningsplatserna på de profilutbildningar som förbereder för tjänst i Svenska kyrkan ska noggrannare anpassas till behoven i församlingarna.

* Efterfrågan på kompletteringsutbildning för de fritidsledare och församlingsassistenter som saknar fackutbildning ska mötas.

* Genom ingående överläggningar ska de olika utbildningsinstitutionernas arbete med profilutbildningarna samordnas och utvecklas.

* En ny utbildningsomgång arbetshandledarutbildning ska startas.

* En ny omgång chefs- och ledarskapsutbildning för chefer inom stiftskanslierna ska genomföras och den utbildning för handläggare inom stiftskanslierna, som startade 1996, ska fullföljas.

* Den vuxenpedagogiska utbildning (20 poäng) för lärare och tjänsteinnehavare med pedagogiska uppgifter, som startade 1995, ska fullföljas och en ny utbildningsomgång planeras samt kompletterande vuxenpedagogisk utbildning i 5-poängsblock erbjudas dem som redan genomgått 20-poängsutbildningen.

* Seminarier för styrelse- och nämndledamöter inom Svenska kyrkans riksorganisation i för verksamheten viktiga teologiska frågor ska anordnas samt ett kompetensutvecklingsprogram för Svenska kyrkans förtroendevalda utvecklas i samverkan med stiftssamfälligheterna och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

* Arbetet med kvinnlig/manlig identitet i utbildning och yrkesliv ska fullföljas.

* Nämnden ska genom pedagogiskt utvecklingsarbete verka för större insikt och medvetenhet i Svenska kyrkan rörande utbildning och undervisning.

* Fördjupad själavårdsutbildning för personalsjälavårdare ska erbjudas.

* Kompetenta bibliodramaledare ska utbildas i samarbete med Församlingsnämnden, varvid den kunskap som finns hos familjerådgivare, själavårdare och psykoterapeuter i Svenska kyrkan ska tillvaratas.

* En befattningsutbildning för familjerådgivare ska startas och genomföras.

7.3 Pastoralinstituten

Utbildningen sker med inriktning på församlingen som det primära pastorala området. Av denna anledning ska det, inte bara under perioder av förpraktik, utan också under själva profilutbildningen finnas en direktkontakt med församlingens liv. Samtidigt betonas i undervisningen det särskilda ansvar som stiften har. Kontakt med stiften och stiftsgrupperna upprätthålls som en principiellt viktig del av arbetet. Det markeras också i utbildningen att det är i Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund och demokratiskt uppbyggd folkkyrka som prästkandidaten ska arbeta som vigd präst. Detta är ett viktigt skäl till att Svenska kyrkan har en för alla stift gemensam prästutbildning för vilken kyrkan på nationell nivå tar ansvar.

Särskilda mål för 1997--99

* Den parallella kursverksamheten -- som är en obligatorisk del i behörigheten för antagning till pastoralteologisk utbildning -- ska byggas ut på fler orter där man kan studera teologi.

* Den fasta personalen ska ges förbättrade möjligheter att vidmakthålla och utveckla sin kompetens.

* Fältarbete och närförsamlingspraktik ska vidareutvecklas och handledarna utbildas i anslutning till detta. Fältarbete och samverkanspraktik ska komplettera varandra.

* Budget- och ekonomisystemet ska effektiviseras.

* Åtgärder ska vidtas så att pastoralinstitutens rektorer får möjlighet att, i enlighet med stadgans föreskrifter, bedriva pastoralteologiskt utvecklingsarbete och forskning.

* Utbildningens internationalisering ska främjas och ekumeniska kontakter fördjupas. Det är angeläget att Svenska kyrkans blivande präster får ett internationellt och ekumeniskt perspektiv på sin kommande gärning.

7.4 Anslag

Anslagen avser karitativ profilutbildning, kantorsutbildning, femårig prästutbildning vid Johannelunds teologiska institut, pedagogisk profilutbildning samt utbildningsstipendier. SFRV:s huvudmannabidrag till Svenska kyrkans utbildningscentrum/Sigtuna folkhögskola kanaliseras via nämnden. Viss mindre del av anslagen avser kompletterande utbildning för att präster vigda för tjänst inom EFS ska få behörighet till ordinarie prästtjänst inom Svenska kyrkan.

Som följd av vad som sagts ovan (7.2) om ett intensifierat arbete med dimensioneringsfrågorna innebär nämndens förslag till anslagsfördelning för utbildningsändamål förändringar i två avseenden jämfört med tidigare år.

För det första innebär förslaget en minskning av antalet utbildningsplatser på karitativ profilutbildning från hittillsvarande 100 per år till 60 per år. Denna dimensionering motsvarar erforderlig balans mellan tillgång och efterfrågan. Nämndens bedömning grundar sig på ett personalstatistiskt material omfattande åren 1994-2014. För att åstadkomma en effektiv besparing bör med ett färre antal utbildningsplatser även antalet utbildningsorter minskas. För detta har nämnden bland annat ett starkt stöd i remissutfallet på utredningen (SKU 1995:10) Svenska kyrkans utbildningsorganisation.

Vid urvalet av utbildningsinstitutioner har nämnden använt tre kriterier: Regionala hänsyn, bredd i verksamheten vid den diakonala institutionen samt möjligheterna att i den karitativa profilutbildningen integrera och ta till vara personalens kunskap och erfarenhet inom institutionens verksamhet. Mot denna bakgrund har nämnden beslutat att Ersta diakonisällskap, Bräcke diakonigård och Vårsta diakonigård ska ha uppdraget att ge karitativ profilutbildning från och med läsåret 1997/98. Därtill ska anslag utgå till socionomutbildningen vid Sköndalsinstitutet då det är angeläget att denna utbildnings kristna profil bibehålls.

Vid fördelningen av utbildningsplatser mellan institutionerna förutsätts flexibilitet efter behoven.

För det andra innebär anslagsfördelningen en stegvis neddragning av anslaget till kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet. Motivet är här ekonomiskt. Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet har varit i princip totalfinansierad av SFRV till en kostnad av 3,7 mkr årligen, ett anslag som skulle behöva höjas avsevärt för att täcka institutets kostnader. Svenska kyrkans kantorsutbildning ges emellertid även vid fem folkhögskolor på olika håll i landet, varav fyra får ett stödbidrag från SFRV på sammanlagt 1,8 mkr årligen. På samtliga ställen finns ytterligare utbildningskapacitet. Med detta taget i beaktande har nämnden inte längre funnit det möjligt att långsiktigt tillstyrka ett högre anslag till kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet än till övriga utbildare (i dag 450.000).

Samtidigt kan det finnas skäl att erinra om att samtal pågår mellan Svenska kyrkans riksorganisation och flera av diakoniinstitutionerna om förutsättningarna för att till dem förlägga nya viktiga arbetsuppgifter, inte minst i form av utbildning. Det gäller Svenska kyrkans verksamhet med frågor som rör arbetslivet, invandrarnas förhållanden, de handikappades situation och familjerelationer. I Stockholm berörs såväl Ersta som Stora Sköndal av sådana samtal. En nära samverkan mellan dessa båda institutioner skulle ytterligare öka förutsättningarna för en lokalisering dit av några av de nämnda verksamheterna.

8 Gemensamma administrativa avdelningar

8.1 Sammanställning

8.2 Avdelningarna

De gemensamma avdelningarna är stöd- och serviceavdelningar inom den rikskyrkliga organisationen med de grundläggande målen

-- att till lägsta möjliga kostnad tillgodose de administrativa och förvaltningsmässiga behov som organisationens olika enheter har, samt

-- att etablera och underhålla administrativa rutiner som säkerställer ett rationellt och effektivt arbete i hela organisationen.

Avdelningarna är indelade i funktioner. De arbetar alla med kvalitetssäkring inom sina respektive ansvarsområden och utgår från den policy som fastställts av den för de fyra stiftelserna gemensamma förvaltningsdelegationen.

Den centrala redovisningsfunktionen har som huvudmål att kvalitetssäkra ekonomiadministration i hela organisationen i huvudsak inom områdena budgetering, löpande redovisning, intern och extern rapportering, intern kontroll samt finansförvaltning. Därtill finns en lokal ekonomifunktion för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen med motsvarande huvudmål inom områdena budgetering, löpande redovisning, rapportering och intern kontroll avseende SKM och Lutherhjälpen.

Insamlingsfunktionen har motsvarande uppdrag vad gäller ekonomiadministration inom området insamlingsredovisning.

Datafunktionen ansvarar för datorstöd.

Intendenturen svarar för administration av inköp, förvaltning och underhåll av egendom.

Expedition och kundtjänst ska svara för administrativ service inom områdena posthantering, lagerhållning, distribution, kontorstryck och ordermottagning.

Informationscenter har inom sitt ansvarsområde service vad gäller diarium, arkiv, informationssökning och AV-service.

Butik och reception bär ansvaret för service inom områdena telefonväxel, reception, butik och personalmatsal.

Global ekonomi har som huvudmål att bidra till ökad kunskap om internationella rättvisefrågor inom den rikskyrkliga organisationen, stift och församlingar samt bidra till kyrkans opinionsbildning i dessa frågor.

Den centrala personalfunktionen arbetar med personalfrågorna i hela organisationen . Därtill finns en lokal personalfunktion för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen -- International Church Recruitment (ICR) -- med uppgifter beträffande rekrytering och utbildning av utlandsperonal för SKM och Lutherhjälpen. Även Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) deltar i detta samarbete.

Särskilda mål för 1997--99

* Hela riksorganisationen ska arbeta i enlighet med policy och riktlinjer fastställda i ekonomi- och personalhandböcker.

* En fortsatt satsning ska ske på organisations- och personalutveckling med syftet att ytterligare effektivisera den samlade kansliorganisationen.

* Jämställdhetsarbetet i det gemensamma kyrkokansliet ska förstärkas.

* Med Agenda 21 som inspirationskälla ska ett arbete med miljöanpassning av kyrkokansliet genomföras.

* Svenska kyrkans etiska och ideella placeringar ska bearbetas bland annat på stiftsplanet.

* Global ekonomi ska aktivt delta i utvecklingen av projektet Rättvisemärkning och i dialogen med Världsbanken och Internationella Valutafonden.

8.3 Revision

8.4 Anslag

9 Svenska kyrkans mission (SKM)

9.1 Sammanställning

9.2 SKM:s uppgift

Som en del av Guds kyrka i världen är Svenska kyrkan kallad att ställa sina resurser till förfogande för Guds mission i hela världen. Kyrkan är Guds redskap att dra den sargade, fallna skapelsen tillbaka till sig genom erbjudandet om försoning och en ny gemenskap i Jesus Kristus. Därför är kyrka mission. Den sträcker sig alltid utöver sig själv och vill inlemma alla människor i en ny gemenskap med Gud, som ett förebud om det som skall

komma när Gud skapar allting nytt. Hela Guds världsvida kyrka är kallad att förkunna evangeliet om befrielsen. Svenska kyrkans arbete är en del av helheten. Det bärande i kyrkornas gemensamma uppdrag i mission är Kristi efterföljelse i förkunnelsen av evangeliet, en solidaritetens närvaro bland människorna där de är och kärlekens gärningar bland de beträngda.

Svenska kyrkans mission har alltsedan tillkomsten varit en kyrkomission med betoning på att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. Kyrkomission innebär också att SKM i första hand samverkar med kyrkor och ekumeniska organisationer.

9.3 Verksamhetsinriktning

Styrelsen har därför påbörjat ett arbete att koncentrera sin insats genom att minska antalet samarbetspartner och genom att lägga särskild tonvikt vid följande verksamhetsområden inom samarbetskyrkorna av vilka de flesta tillhör den lutherska kyrkofamiljen och några är relaterade till de anglikanska och ortodoxa kyrkofamiljerna samt inom de samverkande organisationerna. Stödet kan utgöras av personalbistånd med missionärer, som för närvarande uppgår till cirka 110, och/eller genom anslag av större eller mindre omfattning.

9.3.1 Kyrko- och församlingsutveckling

Kyrko- och församlingsutveckling innefattar evangelisation, församlingsuppbyggande verksamhet, ungdomsverksamhet, kvinnoarbete, utbildning av medarbetare, kyrkobyggnadsprogram, radio- och litteraturarbete som stöd till ekumeniska kontakter. Mycket av detta arbete innebär ett långsiktigt stöd i form av basanslag men också olika försök till beroendeminskande åtgärder.

9.3.2 Teologisk utbildning och reflektion

Denna del av arbetet innefattar prästutbildning och fortbildning, teologisk korrespondensundervisning för evangelister och lekfolk, institut för kontextuell teologi, religionsmöte och religionsdialog samt utveckling av inhemsk kyrkomusik och liturgi.

9.3.3 Hälso- och sjukvård

Verksamheten inom hälso- och sjukvård innebär fortsatt ansvarstagande för delar av den verksamhet som SKM ofta varit med om att bygga upp, men samtidigt en satsning på grupper som inte har tillgång till vård, de fattigaste och utanförställda.

9.3.4 Utbildning och ledarskapsutveckling

Utbildning och ledarskapsutveckling innebär i synnerhet utbildning för förändring och eget ansvarstagande med en särskild inriktning på kvinnor och vuxenutbildning, men också utbildning på universitetsnivå för att bidra till ledarutveckling.

9.3.5 Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling

Arbetet med mänskliga rättigheter och demokratiutveckling innebär en särskild tonvikt på barns och kvinnors rättigheter, kamp mot barnprostitution, konfliktlösning och försoning genom kyrkornas unika nätverk och strukturer samt stöd till demokratiutveckling genom kyrkornas väljarutbildning.

9.4 Samarbetspartner

Huvudpartner är följande (budget för 1997 inom parentes):

Afrika

Södra Afrika (17,3 mkr)

Evangelical Lutheran Church in Southern Africa, South African Council of Churches,

Evangelical Lutheran Church in Zimbabwe, Zimbabwe Council of Churches.

Östra Afrika (23,3 mkr)

All Africa Conference of Churches, Evangelical Church of Eritrea, Eritrean Orthodox Church, Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus, Ethiopian Orthodox Church, Evangelical Lutheran Church in Tanzania, Christian Council of Tanzania

Asien (17, mkr)

Sydasien

Tamil Evangelical Lutheran Church, Church of South India, National Council of Churches in India, Evangelical Lutheran Church in Malaysia.

Östra Asien

Asian Institute for Liturgy and Music, Association for Theological Education in South East Asia, Christian Conference of Asia, Iglesia Filipina Independiente, Christian Study Centre on Chinese Religion and Culture, Amity Foundation.

Mellanöstern (7,0 mkr)

Middle East Council of Churches (Mellanösterns kristna råd, MECC), Coptic Orthodox Church in Egypt, Evangelical Lutheran Church in Jordan.

Latinamerika (12,2 mkr)

Sydamerika

Instituto De Estudos Da Religiâo, Brasilien

Centralamerika

Servicios Ecuménicos para Formación Cristiana en Centro América, Lutherska kyrkan i Costa Rica, Sinodo Luterano Salvadoreo, San Salvador -- Universidad Centroamericana, Centro De Servicios Cristianos, Managua -- Universidad Centroamericana, Instituto Bartolomé de Las Casas.

Globalt (24,4 mkr)

Kyrkornas Världsråd, Lutherska Världsförbundet.

Särskilda mål för 1997--99

* Tillsammans med samarbetskyrkorna ska realistiska planer för beroendeminskande arbete utarbetas.

* Överenskommelser och avtal om personalbiståndet och missionärer ska utarbetas tillsammans med samarbetskyrkorna.

* Ekumeniken ska ställas i fokus i de bilaterala kyrkorelationerna och SKM ska söka bidra till bättre ekumenisk samverkan särskilt i Etiopien, Egypten och Sydindien.

* SKM ska fortsätta att stödja arbetet för en relevant, kontextuell teologisk utbildning.

* Syd-syd-utbytet i teologisk utbildning ska främjas.

* SKM ska medverka till förbättrade förutsättningar för dialog och samlevnad mellan muslimer och kristna.

* Primärhälsovård och förebyggande hälsovård ska prioriteras.

* Ledarutbildning för kvinnor ska stödjas.

* Utbildningsinsatser med tydlig koppling till utveckling och befrielse ska stödjas.

* Kyrkornas och de ekumeniska organisationernas ansträngningar för demokrati, rättvi- sa och mänsklig värdighet ska stödjas.

9.5 Sverigearbetet

Informationsavdelningen arbetar med stift, stiftsmissionsråd och en engagerad ombudskår. Arbetet att utveckla engagemanget med tydliga målsättningar och tydligt klargjorda roller kommer att intensifieras.

En tung börda på informationsavdelningen är att säkerställa SKM:s verksamhet. Det är värt att påpeka att när rambudget och detaljbudget görs upp finns ännu inga pengar insamlade. De pengar som fördelas skall samlas in samma år som de betalas ut.

9.6 Särskilda överväganden

10 Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)

10.1 Sammanställning

10.2 SKUT:s verksamhet

All den verksamhet som SKUT ansvarar för måste därför fullt ut kunna karakteriseras som Svenska kyrkans verksamhet. Den primära målgruppen ska vara svenskar i utlandet och utlandssvenskar. Av detta följer att all SKUT:s planering måste bygga på förutsättningen att verksamheten sker på svenska språket. Ytterligare en väsentlig bestämning ges av uttrycket betydande antal. Svenskar finns över hela världen, men resurserna räcker inte till för att SKUT ska kunna bedriva verksamhet på alla dessa platser. Därför måste SKUT ständigt ställa sig frågan hur de tillgängliga resurserna bäst används.

Det är denna uppgift som SKUT på olika sätt vill sträva efter att fortsätta att förverkliga under de kommande tre åren. Det är den ambitionen som ligger bakom den här redovisade rambudgeten och de särkilda målen för perioden.

SKUT bedriver verksamhet på drygt fyrtio platser runtom i världen med över 100 utsända medarbetare. Uppgiften är att, tillsammans med utlandssvenskar och svenskar i utlandet, förverkliga Svenska kyrkans uppdrag som folkkyrka. Verksamheten vid de olika kyrkorna inriktas huvudsakligen mot kategorierna fastboende, turister och sjöfolk. Som exempel på dessa skilda verksamhetsinriktningar kan nämnas församlingen i London,Ulrika Eleonora, kyrkan i San Agustin och sjömanskyrkan i Middlesbrough. Svenska kyrkan i New York är i stället en tydlig illustration av att det på många platser finns underlag för verksamhet som riktas mot alla tre kategorierna.

De flesta av SKUT:s kyrkor ligger i Europa, men det finns också verksamhet i övriga världsdelar, bland annat Bangkok och Singapore i Asien, Melbourne i Australien och São Paulo och Rio de Janeiro i Sydamerika. För närmare detaljer hänvisas till verksamhetsberättelsen för 1995 (StSkr 1996:507).

Särskilda mål för 1997--99

* Den påbörjade försöksperioden med regionala konferenser för hela arbetslagen ska fullföljas och utvärderas.

* Strävan mot att allt fler församlingar förmår bära sina egna driftskostnader ska fortsätta.

* Strävan att inlemma SKUT:s verksamhetsplatser i Svenska kyrkans IT-satsning, bland annat genom anslutning till Internet, ska fortsätta.

* SKUT ska fortsatt sträva efter att utveckla samarbetet mellan de nordiska sjömans- och utlandskyrkoorganisationerna.

* Den påbörjade satsningen på ombudsutbildning ska fullföljas.

* Nivån på insamlingsresultatet ska bibehållas eller, om möjligt, höjas.

* Riksmöte ska arrangeras under senare delen av perioden.

10.3 Kommentarer till rambudgeten

SKUT:s nämndinstruktion ger uppdraget att samla in medel till verksamheten.

Insamlingsverksamheten i församlingarna i Sverige skall stärka samhörigheten med och befästa ansvaret för Svenska kyrkans verksamhet utomlands. Ombuden har ett särskilt ansvar för insamlingsarbetet i församlingarna, vilket bidrar till att öka engagemanget.

Medelsanskaffningen får inte bli ett självändamål. Information om ändamålet med insamlingen och hur medel använts skall ges i anslutning till aktiviteterna.

Den nuvarande ekonomiska situationen i Sverige har för många organisationer medfört sviktande insamlingsresultat. SKUT är inte heller opåverkat av de rådande förhållandena. Inom ramen för denna policy avser dock SKUT att sträva efter bibehållen, eller om möjligt, ökad nivå på insamlingsresultatet.

Under den kommande perioden avser SKUT att fortsätta den redan påbörjade satsningen på utbildning av församlings-, kontrakts- och övriga ombud. Riksmöte, dit bland andra alla ombuden inbjuds, kommer att arrangeras mot slutet av perioden, preliminärt 1999.

Anslaget från Kyrkofonden utgör den enskilt största inkomstposten för SKUT. Detta anslag är därmed av grundläggande betydelse för verksamheten. I det äskande som SKUT årligen inger till Kyrkofondens styrelse har förutsättningen, med uttalat stöd av ombudsmötet i samband med utlandsförsamlingarnas inlemmande i SKUT, under senare år varit att anslaget i första hand är avsett att täcka samtliga kostnader för den utlandspersonal för vilken SKUT är arbetsgivare.

En analys av det redovisade utfallet för 1995 visar att kyrkofondsanslaget, 37 mkr för det året, väl täckte kostnaderna för utlandspersonalen, men endast 36% av personal- och kanslikostnaderna i Sverige. Även SKUT finansierar sålunda en del av sina kanslikostnader med hjälp av insamlade medel. SKUT avser att, under de kommande åren, behålla nuvarande ambitionsnivå. Att SKUT därför i sin rambudget räknar med en viss ökning av kyrkofondsanslaget, beror enligt nämnden på de oundvikliga kostnadsökningar som bland annat kommande revisionsförhandlingar för utlandspersonalen kommer att medföra. SKUT har träffat kollektivavtal i vilket det slås fast att SKUT är en del av den svenska arbetsmarknaden. Av detta följer att den löneutveckling som sker i Svenska kyrkan får konsekvenser för utvecklingen av SKUT:s lönekostnader.

Ett antal av SKUT:s församlingar kan själva bära de verksamhetskostnader som ej är direkt relaterade till den utsända personalen. Emellertid är, för många verksamhetsplatser, inte detta en realistisk möjlighet. Sjömanskyrkor med få fastboende svenskar eller nordbor, liksom turistkyrkor med stor genomströmning av besökare men få permanentboende, har sällan möjligheter att etablera en så stabil ekonomi att man kan klara sina egna kostnader för drift och underhåll. Av den anledningen beviljar SKUT ramanslag, efter äskande från kyrkan och prövning i budgetberedning. Det är nämndens uppfattning att det är önskvärt att alltfler kyrkor förmår bära sina egna kostnader och nämnden betonar att den kommer att verka för en utveckling i denna riktning.

I de under denna budgetpost angivna beloppen inkluderas också bland annat anslag för fastighetsunderhåll och reparationer, liksom för nyanskaffning av fordon i den mån det erfordras.

Att rekrytera och utbilda medarbetare så att det bildas arbetslag som vid de olika kyrkorna förmår förverkliga SKUT:s uppdrag, är och förblir en huvuduppgift både för nämnd och kansli. I detta sammanhang spelar rekryteringshelg, sändningsvecka och personalkonferenser en viktig roll. Under 1996 inleder SKUT en treårig försöksperiod med regionala konferenser för kyrkornas hela arbetslag. Under perioden kommer detta försök att fullföljas och utvärderas. Konferens för SKUT:s alla präster kommer dessutom att hållas 1997.

SKUT har under inflyttningen i det ombyggda Kyrkans Hus för sin del kunnat notera förhöjda lokal- och kanslikostnader. Nämnden har därför med övriga stiftelser tagit upp frågan om att utveckla så rättvisande fördelningsnycklar som möjligt. Nämnden delar uppfattningen att den nu pågående förändringsprocessen bör kunna leda till lägre kanslikostnader.

10.4 Ekonomisk sammanfattning

11 Lutherhjälpen

11.1 Sammanställning

11.2 Lutherhjälpens mål

11.3 Biståndssamarbete

Det övergripande målet för Lutherhjälpens biståndssamarbete under verksamhetsåren 1997-99 är att, inom de av styrelsen fastlagda ramarna, finna och pröva metoder för resursöverföring och resursmobilisering, som inte skapar ett negativt beroende mellan givare och mottagare, samt att identifiera andra resurser för biståndssamarbete än de strikt finansiella.

Särskilda mål för 1997--99

* Under perioden ska ett biståndssamarbete prövas, som bygger på kreditgivning och sparande utifrån lokala lånefonder som etableras genom kapital från Lutherhjälpen.

* Former för rådgivning/kunskapsutbyte med samarbetspartner vad gäller lokal kapitalmobilisering genom spar- och kreditinstrument ska utvecklas.

* Genom partnerrelationerna i våra huvudländer ska vi öka kunskapen om det multilaterala systemens påverkan och effekt på biståndssamarbetet.

* I samarbetet inom våra multilaterala nätverk ska samspelet mellan länder i syd och nord förbättras.

* Lutherhjälpen ska ha en biståndsrelation som uppmuntrar till partnerskap genom största möjliga öppenhet och möjlighet för våra partner att vara insatta i och följa vårt arbete.

* Miljötänkandet i biståndet ska fördjupas och breddas.

* Former för Lutherhjälpens insatser i de komplexa katastroferna ska skapas.

* Samarbetsavtal ska tecknas som reglerar allt vårt biståndssamarbete som innebär ett ekonomiskt åtagande i såväl multilaterala som bilaterala insatser.

* Handläggningskompetensen på avdelningen ska höjas så att den motsvarar de krav som nya metoder ställer på administrationen av biståndet och nödvändig intern kompetens ska byggas upp för att utnyttja det datorstöd som projekthanteringssystem och budgetprogram erbjuder.

* Satsningar ska ske på en välfungerande budgetplanering och budgetuppföljning.

* Lutherhjälpen ska föreslå och verka för kostnadsbesparingar och större effektivitet i samarbetet inom de multilaterala nätverken med en väl definierad och dokumenterad ansvars- och arbetsfördelning mellan parterna.

* Kompetens för att förbereda och göra EU-ansökningar och redovisningar ska byggas upp.

11.4 Utbildning, information och insamling

Verksamheten i Sverige består av information, utbildning och insamling. De tre hör nära ihop. Lutherhjälpen måste på bred front komma ut med kunskap om förhållandena i världen och information om Lutherhjälpens insatser av olika slag. Vår strävan är att synas och höras mera i media. Ett intensivt informationsarbete är nödvändigt för att Lutherhjälpen ska kunna både vara en effektiv insamlingsorganisation och samtidigt driva på opinionen. Kännedom om och förtroende för Lutherhjälpen måste följas upp av engagerade och kunniga ombud som både kan argumentera och samla in pengar. Därför är också utbildning viktig.

Lutherhjälpen firar sitt 50-årsjubileum under 1997. Detta bör därför bli ett speciellt år när det gäller verksamheten i Sverige. Jubiléet ger möjlighet till breda och utåtriktade informationsinsatser.

Särskilda mål 1997--99

* De insamlade medlen, exklusive testamenten, ska öka med tio procent per år och antalet kända givare stiga från 50 000 till 100 000 under treårsperioden.

* Relationen till ombuden ska fördjupas och en funktion i den nya kansliorganisationen tillskapas som har till uppgift att sköta om och vidareutveckla en aktiv ombudsorganisation för Svenska kyrkans internationella arbete.

* Stift och församlingar ska få en centralare roll i utbildning och opinionsbildning och stiften uppmuntras att inrätta internationella konsulenttjänster och internationella kommittéer.

* Lutherhjälpen ska delta i lanseringen av en organisation för rättvis handel.

* Ett aktivt miljöarbete ska fortsätta med "Den goda jorden", "Gröna postillan" och Agenda 21 som utgångspunkter.

* Lutherhjälpens långsiktiga profil i biståndssamarbetet ska tydliggöras.

* Samarbetet med Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkans mission (SKM) då det gäller arbetet med barn, konfirmander och ungdomar ska fördjupas.

* Samarbetet med de kyrkliga yrkesutbildningarna ska fördjupas.

* Insamlingssystemet ska förbättras och på sikt ska ett helt nytt insamlingssystem införas.

* Analysmetoder ska utvecklas i samverkan med det övriga kyrkostatistikarbetet.

* Datakommunikationerna med stift och församlingar ska utvecklas både med avseende på snabba redovisningar och aktuella adressregister.

* Det mesta av arbetet ska ske i projektform för att underlätta kontroll på utgifterna och tidsplaneringen.

Utdrag ur styrelsens protokoll

Närvarande: ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, samt ledamöterna Levi Bergström, Stina Eliasson, Kerstin Bergman, Christina Odenberg, Sven-E. Kragh, Dag Sandahl, Urban Gibson, Birgitta Ericsson Löfgren, Ulla Carlson, Gunvor Hagelberg, Catarina Agrell, Bengt Berg, Anita Franzén och Carl-Henric Grenholm.

Föredragande: förvaltningsdirektör Lars-Olof Hellgren och planeringschef Anders Lindberg.

--------------------

Styrelsen beslutar att till ombudsmötet avge skrivelsen (StSkr 1996:501) Verksamhetplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation 1997--99.