Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet 1999:3 del 2 Kyrkoordning för Svenska kyrkan |
Kyrkomötet
CsSkr 1999:3 |
Del två av Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet, CsSkr 1999:3, innehåller följande:
3 Kyrka-statreformen och kyrkoordningen 2-4
3.1 1995 års principbeslut 2-4
3.2 Fortsatt arbete och beslut på den statliga sidan 2-4
3.3 Ny lagstiftning 2-6
3.3.1 Regeringsformen och tryckfrihetsförordningen 2-6
3.3.2 Lagen om trossamfund 2-7
3.3.3 Lagar som särskilt avser Svenska kyrkan 2-7
3.3.4 Kyrkoordningens förhållande till lagstiftningen 2-8
4 Arbetet med kyrkoordningen 2-9
4.1 Utredningsarbetet 2-9
4.2 Remissbehandlingen 2-11
4.3 Det fortsatta beredningsarbetet m.m. 2-13
5 Grundläggande utgångspunkter 2-14
6 Kyrkoordningens uppbyggnad 2-23
6.1 Omfattning och disposition 2-23
6.2 Inledningstexter 2-28
7 Vissa särskilda frågor 2-34
7.1 Prästanställning 2-34
7.1.1 Bakgrunden till Centralstyrelsens förslag 2-34
7.1.2 "En samlad lösning": Lokal anställning - tydlig tillsynsfunktion hos biskop och domkapitel 2-37
7.1.3 Ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde. Vissa frågor om församlingsinstruktionen. Minimiantalet präster i ett pastorat 2-42
7.1.4 Behörighet för anställning som präst och för innehav av sådan anställning. Yttrande av domkapitlet före beslut om anställning. 2-48
7.1.5 Domkapitlets tillsyn över prästerna. Möjligheten att skilja präst från behörigheten att utöva kyrkans vigningstjänst. Uppsägning, avskedande, omplacering, disciplinär åtgärd. 2-51
7.1.6 Tjänstebostäder 2-56
7.1.7 En gemensam arbetsgivarorganisation 2-57
7.1.8 Kort sammanfattning punktvis av den samlade lösningens innebörd vad gäller viktigare förändringar avseende arbetsgivarfunktioner m.m. jämfört med nuvarande ordning 2-59
7.2 Konfirmationens betydelse för kyrkliga uppdrag 2-60
8 Kyrkoordningens tretton avdelningar 2-64
8.1 Första avdelningen - Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund 2-64
8.2 Andra avdelningen - Församlingarna 2-68
8.2.1 Församlingens uppgifter 2-68
8.2.2 Beslutande organ i en församling 2-72
8.2.4 Samverkan mellan församlingar 2-76
8.2.5 Beslutande organ i samfälligheter 2-80
8.2.6 Närmare om kyrkofullmäktige, kyrkostämman och samfällda kyrkofullmäktige 2-82
8.2.8 Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra "frivilliga" nämnder i församlingar och samfälligheter 2-88
8.2.9 Pastoratsnämnden 2-98
8.2.10 Kyrkoherden 2-101
8.3 Tredje avdelningen - Stiften 2-104
8.3.1 Stiftets uppgifter (6 kap. 1, 4 och 5 §§) 2-104
8.3.2 Stiftets organisation och beslutanderätten i stiftet 2-107
8.3.3 Närmare om stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnderna 2-110
8.3.4 Biskopen och kontraktsprosten 2-113
8.3.5 Hur biskopar och kontraktsprostar utses 2-118
8.3.6 Domkapitlet 2-127
8.4 Fjärde avdelningen - Den nationella nivån 2-138
8.4.1 Den nationella nivåns uppdrag 2-138
8.4.2 Kyrkomötet 2-142
8.4.3 Behandlingen av lärofrågor och vissa andra särskilda frågor i Kyrkomötet 2-151
8.4.4 Närmare om Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse m.m. 2-155
8.4.5 Biskopsmötet 2-160
8.4.6 Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar 2-161
8.4.7 Svenska kyrkans valprövningsnämnd 2-163
8.4.8 Svenska kyrkans överklagandenämnd 2-165
8.5 Femte avdelningen - Gudstjänst 2-170
8.5.1 Gudstjänstliv 2-170
8.5.2 Gudstjänstböcker 2-182
8.5.3 Dop 2-185
8.5.4 Nattvard 2-188
8.5.5 Bikt 2-191
8.5.6 Konfirmation 2-192
8.5.7 Vigsel 2-194
8.5.8 Begravning 2-196
8.5.9 Vigningshandlingar 2-199
8.5.10 Sändnings- och mottagningshandlingar 2-201
8.5.11 Invigningshandlingar 2-203
8.5.12 Kyrkoåret 2-204
8.6 Sjätte avdelningen - Kyrkotillhörighet 2-206
8.7 Sjunde avdelningen - Kyrkliga uppdrag och befattningar 2-210
8.7.1 Uppdraget som biskop 2-210
8.7.2 Uppdraget som präst 2-215
8.7.3 Uppdraget som diakon 2-219
8.7.4 Förtroendevalda 2-225
8.7.5 Befattningar i församlingar, stift och på den nationella nivån 2-233
8.7.6 Särskilda villkor för att få och inneha en anställning m.m. 2-236
8.7.7 Försäkringsförening 2-242
8.8 Åttonde avdelningen - Församlingstillhörighet och indelning 2-243
8.9 Nionde avdelningen - Val 2-252
8.9 Nionde avdelningen - Kyrkobyggnader 2-265
8.11 Elfte avdelningen - Ekonomi och egendom 2-272
8.11.1 Avgifter och uppbörd 2-272
8.11.2 Kollekter 2-277
8.11.3 Utjämningssystem 2-278
8.11.4 Kyrkofonden 2-279
8.11.5 Prästlönetillgångarna och annan ändamålsbestämd egendom 2-281
8.11.6 Ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter 2-282
8.11.7 Revision för församlingar och samfälligheter 2-286
8.11.8 Ekonomisk förvaltning för stiften 2-288
8.11.9 Revision för stiften 2-290
8.11.10 Ekonomisk förvaltning för den nationella nivån 2-290
8.11.11 Revision för den nationella nivån 2-292
8.11.12 Kyrklig upphandling 2-293
8.12 Tolfte avdelningen - Handlingar och register 2-295
8.12.1 Offentlighet för handlingar och undantag från den samt tystnadsplikt 2-295
8.12.2 Diarier och arkiv 2-303
8.12.3 Kyrkobokföring och andra register 2-305
8.13 Trettonde avdelningen - Tillsyn och överklagande 2-311
8.13.1 Allmänna bestämmelser om tillsyn 2-311
8.13.2 Församlingsinstruktionen 2-315
8.13.3 Beslutsprövning 2-322
8.13.4 Överklagande 2-327
8.13.5 Omprövning i särskilda fall 2-332
8.14 Övergångsbestämmelser 2-334
9 Kyrkoordningskommentarer 2-336
Reservationer 2-453
Särskilda yttranden 2-458
3 Kyrka-statreformen och kyrkoordningen
Regeringen begärde med skrivelsen (RegSkr 1995:1) ett yttrande från 1995 års kyrkomöte över det principförslag till framtida relationer mellan staten och Svenska kyrkan som lades fram i skrivelsen.
Genom sitt bifall till andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1995:1, kskr 1995:15) Ändrade relationer mellan staten och kyrkan gav Kyrkomötet regeringen till känna vad utskottet anfört. Detta innebar att Kyrkomötet bejakade att kyrka-statrelationerna skulle förändras men det var inte ett enkelt ja till förslagen i regeringens skrivelse. Utskottet fann att skrivelsens grundelement, så som utskottet preciserat dem, tillgodosåg Svenska kyrkans behov och därmed kunde ligga till grund för reformarbetet. Härtill lämnade utskottet principiella synpunkter och påpekanden som var avgörande för inriktningen på ett reformarbete som skulle garantera att Svenska kyrkan förblir densamma.
De grundelement som lyftes fram i andra kyrkolagsutskottets betänkande var den konstitutionella lösningen, lagen om Svenska kyrkan, begravningsverksamhetens organisering och finansiering samt klarläggandet av den kyrkliga egendomens status.
Genom att bifalla förslagen i regeringens proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan fattade riksdagen i december 1995 ett principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer. I propositionen angavs att principbeslutet omfattade den rättsliga regleringen, ekonomi och uppbörd, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen och vården av kulturhistoriska värden. Beslutet innehöll följande huvudpunkter.
_ I regeringsformen införs särskilda regler om lagstiftning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund.
_ Svenska kyrkan får själv reglera sina angelägenheter inom ramen för bestämmelserna i en lag men utan en från riksdagen delegerad normgivningskompetens.
_ Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utreds ytterligare med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen.
_ En skyldighet för den som tillhör Svenska kyrkan att betala en lokalt beslutad kyrkoavgift ersätter nuvarande kyrkoskatt. Avgiften tas ut i proportion till inkomsten.
_ Staten bör biträda Svenska kyrkan - eller annat trossamfund efter beslut av regeringen - med uppbörden av kyrkoavgiften.
_ De praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna för begravningsverksamheten i en ny stat-kyrkarelation utreds ytterligare
_ Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten skall bestå. Finansieringen av begravningsverksamheten skall vara lokalt förankrad. De som tillhör Svenska kyrkan betalar sina kostnader via kyrkoavgiften.
_ Den kyrkliga egendomen bör efter en relationsändring stå till kyrkans förfogande.
_ Svenska kyrkan bör kunna få ersättning för vården av den kulturhistoriskt värdefulla egendomen.
3.2 Fortsatt arbete och beslut på den statliga sidan
På grundval av riksdagens principbeslut utfärdade regeringen direktiv (dir 1995:162) för ett omfattande utredningsarbete. Resultatet förelåg våren 1997 i form av följande sju betänkanden.
· Rättslig reglering (SOU 1997:41)
· Begravningsverksamheten (SOU 1997:42)
· Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendom och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43)
· Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44)
· Stöd, skatter och finansiering (SOU 1997:45)
· Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46)
· Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47)
Betänkandena sändes ut på en mycket bred remiss. Samtliga församlingar, pastorat och övriga samfälligheter inbjöds att delta. Härtill inhämtades yttranden från bl.a. statliga myndigheter, kyrkliga organ på stiftsnivå och nationell nivå samt ett flertal trossamfund. Remiss 1, där yttrandena skulle vara avgivna till 1 augusti 1997, omfattade hela betänkandena Rättslig reglering och Den kyrkliga egendomen, betänkandet Den kulturhistoriskt värdefulla egendomen och de kyrkliga arkiven i de delar som behandlar arkivfrågor samt ett förslag till ändring i regeringsformen i betänkandet Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Remiss 2 avsåg övriga delar av de båda sistnämnda betänkandena samt de återstående tre betänkandena. Remisstiden sträckte sig i detta fall fram till den 1 oktober 1997.
För att klara tidsplanen och hinna lägga fram en grundlagsproposition inom föreskriven tid inhämtade regeringen ett yttrande över skrivelsen (RegSkr 1997:2) Staten och trossamfunden - grundläggande frågor från ett extra kyrkomöte i november 1997. Skrivelsen avsåg de delar av det statliga utredningsarbetet som behandlades i remiss 1. Utöver grundlagsförslagen, som innebär ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, behandlades i skrivelsen förslagen till lag om Svenska kyrkan, lag om införande av Lagen om Svenska kyrkan och lag om trossamfund.
Kyrkomötet konstaterade, att regeringens förslag i mycket stor utsträckning tillgodosåg vad 1995 års kyrkomöte hade anfört i sitt yttrande över förslaget till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Förslagen i regeringens skrivelse hade också fått stöd av en mycket stark remissopinion. Mot den bakgrunden beslöt Kyrkomötet att i huvudsak tillstyrka förslagen i regeringens skrivelse.( 2KL 1997:8, kskr 1997:16)
Den 18 december 1997 beslutade regeringen propositionen 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor och lade därmed fram för riksdagens ställningstagande de förslag till ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsordningen som Kyrkomötet tillstyrkt. Övriga lagförslag som behandlades i skrivelsen till 1997 års kyrkomöte lades fram för riksdagens ställningstagande genom proposition 1997/98:116 Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund. Den propositionen beslutade regeringen den 12 mars 1998.
På grundval av de båda nämnda propositionerna fattade riksdagen den 4 juni 1998 ett första beslut om ändringar regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt om lagen om Svenska kyrkan, lagen om införande av Lagen om Svenska kyrkan och lagen om trossamfund. Ett andra beslut fattades den 18 november 1998. Därmed fullföljde riksdagen 1995 års principbeslut och fastställde slutligt att ändrade kyrka-statrelationer kommer att gälla från den 1 januari 2000.
Genom skrivelsen (RegSkr 1998:1) Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena personalen, avgiftsbetalningen inhämtade regeringen Kyrkomötets yttrande över de övriga frågor som behandlades i de statliga utredningarna. Till grund för förslagen i skrivelsen fanns även en inom Regeringskansliet upprättad promemoria om Svenska kyrkans personal och relationsändringen, vilken remissbehandlades under våren 1998.
1998 års kyrkomöte tillstyrkte i huvudsak förslagen i regeringens skrivelse (1KL 1998:2, 2KL 1998:1, kskr 1998:13 och 14). Vissa förslag avstyrktes dock av Kyrkomötet. Därutöver gavs regeringen också till känna vissa särskilda synpunkter på ett antal områden. Bl.a. avstyrkte Kyrkomötet förslagen att särskilda av länsstyrelsen utsedda ombud skall granska handhavandet av begravningsverksamheten, tidsbegränsningen av skattebefrielsen för prästlönetillgångarna och att medlen från uppbörden av kyrkoavgiften skall utbetalas till trossamfundet centralt. Vidare framhöll Kyrkomötet att det efter relationsändringen finns ett behov av en kyrkoantikvarisk ersättning motsvarande 460 miljoner kronor per år i 1996 års penningvärde.
Den 10 december 1998 beslutade regeringen propositionen 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m. med i huvudsak samma förslag som i den motsvarande skrivelsen till 1998 års kyrkomöte. Riksdagen förväntas fatta sitt beslut i mars 1999.
Under 1998 har regeringen beslutat om visst kompletterande utredningsarbete rörande några särskilda frågor.
I mars 1998 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att se över det statliga stödet till trossamfunden och lägga fram förslag till bland annat kriterier för detta stöd. Arbetsgruppen lade i mars 1999 fram sina förslag i departementspromemorian (Ds 1999:12) Statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan.
I maj 1998 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med att göra en översyn av den kyrkliga beredskapen efter ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Detta gjordes mot bakgrund av att relationsändringen innebär nya förutsättningar för trossamfundens medverkan inom totalförsvaret. Arbetsgruppen lade i december 1998 fram sina förslag i departementspromemorian (Ds 1999:4) Trossamfunden och totalförsvaret.
Regeringen har aviserat att den till den 28 maj 1999 skall lägga fram propositionen Statens stöd till trossamfunden, kyrklig beredskap, m.m. Avsikten är att riksdagen under hösten 1999 skall fatta beslut om det framtida statliga stödet till trossamfunden och om trossamfunden och totalförsvaret.
I september 1998 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppdrag att utreda frågan om folkbokföring i en territoriell församling när den kyrkliga indelningen blir en intern kyrklig angelägenhet (Dir. 1998:75). I direktiven sägs att utredaren skall analysera konsekvenserna såväl av att bibehålla den nuvarande ordningen, som att avskaffa folkbokföringen i en territoriell församling. Utredningen beräknas bli klar under hösten 1999.
3.3.1 Regeringsformen och tryckfrihetsförordningen
Svenska kyrkan har allt sedan den nuvarande regeringsformens tillkomst reglerats konstitutionellt genom övergångsbestämmelserna till regeringsformen. De nu vidtagna förändringarna i regeringsformen innebär att övergångsbestämmelserna i denna del har upphävts samtidigt som en ny bestämmelse om lagstiftning avseende trossamfund i allmänhet och om Svenska kyrkan särskilt har införts. Ett långvarigt konstitutionellt provisorium har på detta sätt bringats att upphöra.
Regeringsformens bestämmelser ger grundvalen för beslutet om de särskilda lagarna om trossamfund och om Svenska kyrkan.
Enligt regeringsformens bestämmelser gäller särskilda regler för ändring av lag om trossamfund och om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund. Sådan lag kan ändras antingen genom två beslut i riksdagen med mellanliggande allmänt val eller genom ett beslut i riksdagen om minst tre fjärdedelar av de röstande och minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget.
I tryckfrihetsförordningen avser ändringarna i första hand frågan om att äldre handlingar som upprättats eller inkommit till en kyrklig myndighet före relationsändringen skall kunna förvaras hos kyrkliga organ också fortsättningsvis.
Lagen (1998:1593) om trossamfund ersätter den nuvarande religionsfrihetslagen och ger möjlighet för ett trossamfund att uppträda som ett sådant också i rättslig mening. För Svenska kyrkan bestäms i lagen att denna är ett registrerat trossamfund. Övriga trossamfund ges möjlighet att ansöka om registrering. Också delar av ett trossamfund kan registreras och därmed ges möjlighet uppträda rättsligt som en sådan del. Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift är genom lagen registrerade delar av trossamfundet Svenska kyrkan. Lagen ger vidare bestämmelser om skydd för ett trossamfunds namn, om att endast trossamfundet respektive delen av trossamfundet svarar för de skulder som man fått samt om att ett trossamfund kan få hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör samfundet. För Svenska kyrkans del följer rätten till denna avgiftshjälp redan av lagen.
Lagen om trossamfund innehåller också en bestämmelse om barns inträde i och utträde ur ett trossamfund. I denna fråga stadgas att ett barn som fyllt tolv år själv måste samtycka till en sådan åtgärd.
3.3.3 Lagar som särskilt avser Svenska kyrkan
Lagen om Svenska kyrkan
Lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan innehåller inledningsvis bestämmelser om kyrkans identitet, bl.a. som evangelisk-lutherskt trossamfund och öppen folkkyrka. Dessa bestämmelser motsvarar Svenska kyrkans syn på sin egen identitet och anger vad som från statens synpunkt är nödvändigt vid relationsförändringen för att Svenska kyrkan skall anses behålla sin grundläggande karaktär. Trossamfundet Svenska kyrkan samt dess församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift anges som egna rättssubjekt.
Lagen anger församlingarna som Svenska kyrkans lokala enheter och stiften som kyrkans regionala enheter. Uppgifterna för de olika enheterna presenteras kortfattat. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ men får inte besluta i frågor som det ankommer på församlingar eller stift att besluta i.
Enligt lagen skall den som tillhör Svenska kyrkan betala kyrkoavgift. Denna bestäms lokalt av församlingen eller samfälligheten och regionalt av stiftet. Avkastningen av prästlönetillgångarna skall användas som bidrag till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Tillgångarna skall förvaltas av trossamfundet Svenska kyrkan.
Offentlighet skall som huvudregel råda för Svenska kyrkans handlingar. Endast när det är särskilt motiverat med hänsyn till t.ex. enskildas personliga förhållanden skall uppgifter ur handlingar kunna hållas hemliga. Bestämmelser finns också om kyrkans arkiv.
Inom Svenska kyrkan skall enligt lagen finnas ett organ för överprövning. Ordförande i detta organ skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan
Lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan innehåller i första hand ikraftträdandebestämmelser. Lagen ger emellertid också föreskrifter om överföringen av kyrklig egendom till församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift samt till trossamfundet Svenska kyrkan.
Annan lagstiftning som särskilt avser Svenska kyrkan
I den nämnda propositionen 1998/99:38 ingår ytterligare lagförslag som särskilt berör Svenska kyrkan. Lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. sammanhänger med den tidigare nämnda ändringen i tryckfrihetsförordningen. Lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 behandlar personalens övergång från nuvarande kyrkokommunala och statliga anställningar till anställningar i trossamfundet Svenska kyrkan och dess olika delar. Lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid 2001-2010 års taxeringar ger sådan skattefrihet under den angivna tiden.
Vissa lagförslag i propositionen är inte avsedda enbart för Svenska kyrkan men får stor betydelse. Lag om avgift till registrerat trossamfund anger villkoren för den statliga avgiftshjälpen. En ändring i lagen om kulturminnen m.m. innehåller bestämmelser om den kyrkoantikvariska ersättningen som fr.o.m. år 2002 skall utgå till Svenska kyrkan. En ändring i begravningslagen ger föreskrifterna för de kyrkliga organens fortsatta ansvar inom begravningsverksamheten.
3.3.4 Kyrkoordningens förhållande till lagstiftningen
Utöver de nyss nämnda statliga bestämmelserna som på olika sätt påverkar Svenska kyrkans förhållanden efter tidpunkten för ändrade relationer till staten har givetvis lagstiftningen i övrigt i samhället stor betydelse för Svenska kyrkan. Exempelvis gäller naturligtvis den arbetsrättsliga lagstiftningen, som gäller för alla arbetsgivare, också för Svenska kyrkan och dess delar som arbetsgivare. Den fastighetsrättsliga lagstiftningen, som gäller för alla fastighetsägare, gäller naturligtvis också för Svenska kyrkan och dess delar som fastighetsägare. Allmän civilrättslig lagstiftning om köp och försäljning av egendom liksom beträffande tillgångar och skulder är giltig också för Svenska kyrkan.
Såväl den lagstiftning som avser trossamfund i allmänhet och Svenska kyrkan särskilt som den lagstiftning som gäller allmänt i samhället har således betydelse för kyrkoordningen och dess tillämpning. Lagstiftningen anger de ramar inom vilka kyrkoordningen verkar. Från ett konstitutionellt betraktelsesätt är kyrkoordningen givetvis underställd lagstiftningen, och vid en eventuell konflikt mellan en kyrkoordningsregel och en regel i den statliga lagstiftningen får kyrkoordningen vika. Detta medför naturligtvis att i den utsträckning det föreligger föreskrifter i lag kan inte samma förehållande regleras genom bestämmelser i kyrkoordningen.
Det framlagda kyrkoordningsförslaget är uppbyggt från utgångspunkten att det ryms inom de ramar som lagstiftningen anger. På enskilda punkter kan emellertid konstateras att konflikter mellan kyrkoordningen och den allmänna lagstiftningen sannolikt inte helt kan undvikas. Som exempel kan nämnas att en församling beslutat sälja inventarier från församlingshemmet och att någon församlingsbo begär att detta beslut skall prövas av domkapitlet. Om domkapitlet därefter finner att försäljningsbeslutet skall upphävas, kan förhållandena vara sådana att försäljningen redan har genomförts. Allmänna civilrättsliga regler kan i ett sådant läge utgöra hinder mot att den sålda egendomen krävs tillbaka. Vid en sådan konflikt kan således beslutsprövningssystemet visa sig verkningslöst. Detta är å andra sidan en brist som finns redan med det nuvarande systemet med statlig laglighetsprövning.
Kyrkoordningsförslaget bygger på bestämmelsen i lagen om Svenska kyrkan om kyrkomötet som kyrkans högsta beslutande organ. I propositionen uttalades i anslutning till denna bestämmelse att den ger kyrkomötet förutsättningar att besluta sådana gemensamma stadgar (kyrkoordning) för Svenska kyrkan och dess delar som behövs för sammanhållning och god ordning inom kyrkan (prop. 1997/98:116 s. 58).
Förslaget utgår också från att alla kyrkliga organ lojalt kommer att följa kyrkoordningen och de beslut som fattas med stöd av den. Det finns ingen anledning att förvänta sig att kyrkliga organ skulle utnyttja samhällets rättsordning för att ifrågasätta sådana beslut. I propositionen uttalade lagrådet i fråga om möjliga konflikter mellan kyrkans olika organ att det inte är "troligt - och för övrigt inte heller avsett - att domstolarna kommer att befatta sig med sådana konflikter, om de inte rör egendomsrättsliga förhållanden eller andra civila rättigheter" (prop. 1997/98:116 s. 199).
