Kyrkomötet 2KL 1996:6

Andra kyrkolagsutskottets betänkande
1996:6

Vissa frågor rörande det kyrkliga ämbetet

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas fem motioner rörande motsättningen mellan dem som bejakar och dem som avvisar ordningen att såväl kvinnor som män vigs till präster i Svenska kyrkan. Utskottet föreslår att alla motionerna avslås.

Motionerna

I motion KMot 1996:23 av Dag Sandahl föreslås
  att kyrkomötet beslutar utfärda kyrklig kungörelse av vilken framgår vilka distinkta krav som ställs för att vigas till och utöva det kyrkliga ämbetet i Svenska kyrkan.

I motion KMot 1996:24 av Dag Sandahl föreslås
  att kyrkomötet beslutar i kungörelse förklara dem obehöriga att utöva det kyrkliga ämbetet i Svenska kyrkan, som inte fullt ut bejakar kvinnliga biskopars och prästers vigning och sakramentsförvaltning samt vidtar de i motionen föreslagna sociala åtgärderna.

I motion KMot 1996:25 av Dag Sandahl föreslås
  att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär att ett allsidigt underlag för samtal om ämbetskonflikten tas fram.

I motion KMot 1996:26 av Dag Sandahl föreslås
  att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen med fastställande av den i motionen angivna principen förbereder en organiserad delning i Svenska kyrkan.

I motion KMot 1996:27 av Dag Sandahl föreslås
  att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen arbetar fram reglerade former för vigning av i motionen skisserat slag.

Yttrande

I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 1996:14), vilket är fogat till betänkandet som bilaga.

Utskottet

Motionerna

Inledningen till de fem motioner som behandlas i detta betänkande är likalydande. Motionären anger att han i fem motioner ger förslag till hur den verkliga motsättningen om ämbetet i Svenska kyrkan fortsättningsvis ska kunna hanteras. Vidare sägs att förslagen går olika långt och att det svar kyrkomötet ger på respektive motion kommer att vara en viktig informationsbärare i fortsatta ekumeniska samtal.

I motion KMot 1996:23 sägs, att Svenska kyrkan genom en mängd praktiska åtgärder ger "besked till de präster som inte tror ordningen med kvinnor som präster vara gudomlig att deras hållning för den rådande kyrkopolitiska majoriteten inte är acceptabel". Som exempel på detta anges i motionen "beslut om prästvigningsstopp" och "beslut när det gäller rekrytering till arbetsledande tjänster". Vidare sägs att "dessa inskränkningar aldrig [är] formaliserade eller formellt reglerade", men att det bör av kungörelser "framgå om ett specifikt krav ska uppfyllas för ordination eller befordran". Därför föreslås att kyrkomötet ska utfärda en kyrklig kungörelse av vilken framgår vilka distinkta krav som ställs för att vigas till och utöva det kyrkliga ämbetet i Svenska kyrkan.

Motion KMot 1996:24 knyter direkt an till motion 1996:23 och har samma utgångspunkt som denna. I motion 1996:24 sägs att det är nödvändigt att fatta beslut som skapar enhet inom Svenska kyrkan inför de förestående nya relationerna till staten. Detta skall enligt motionären ske genom att i en "kungörelse förklara den obehörig att utöva det kyrkliga ämbetet som biskop, präst eller diakon som inte bejakar kvinnliga biskopars och prästers ämbete." Vidare föreslås att de som då blir obehöriga att utöva det kyrkliga ämbetet och uppnått 58 års ålder det år kungörelsen utfärdas skall pensioneras. Övriga som blir obehöriga får behålla sina löner fram till pensionsåldern med avdrag för andra inkomster. Detta bör enligt motionen finansieras genom att staten "fortsättningsvis inte drar in de medel
från kyrkofonden som sades gälla minskade kostnader för kyrkobokföring".

I motion KMot 1996:25 sägs, att utredningen Kyrka Ämbete Enhet aldrig kom att fungera som underlag för samtal om ämbetskonflikten i Svenska kyrkan. Motionären ser det som en tvingande nödvändighet att en försoningsprocess kommer i gång och menar att det därför behövs ett omfattande studium av konflikten och samtal kring denna. Vidare sägs att det som underlag för detta behöver ske en ekonomisk satsning på ett utrednings- och dialogarbete av det slag som skisseras i motionen. Det mål som föreslås innebär att det skall tas fram ett material "som kan fungera som samtalsunderlag i syfte att Svenska kyrkan ska kunna hantera ämbetskonflikten när de nya relationerna till staten blir verklighet år 2000 och inte riskera förödande kompetensförluster". Kostnaden bedöms motsvara 10 % av vad kyrkomötet kostar under åren 1997--1999.

I motion KMot 1996:26 sägs, att det från 1980-talets början bestämt hävdats att Svenska kyrkan är splittrad i två oförenliga kyrkor samtidigt som kyrkan uppträder som en. Vidare sägs, att "den praxis som gör att den som inte tror beslutet om kvinnor i prästämbetet vara gudomligt inte heller kan prästvigas och -- i en mening konsekvent -- för det fall han redan är prästvigd om möjligt ska hindras befordringsmässigt, gör det nödvändigt att fatta beslut om hur en
organiserad skilsmässa inom Svenska kyrkan ska gå till". I motionen skisseras en ordning som innebär att de som inte bejakar att såväl kvinnor som män är präster skall ha egna biskopar. Den kyrkliga egendomen skall enligt motionen inte delas upp. Fora för samråd skall upprättas och det primära ansvaret på detta område är enligt motionären biskoparnas.

I motion KMot 1996:27 sägs, att den modell för organisatoriskt samband som gäller med EFS borde kunna gälla i relation till dem som "vägras vigning med argumentet att de inte omfattar Svenska kyrkans syn på frågan om kvinnor i prästämbetet". Detta skulle betyda att en sådan prästkandidat kan vigas av någon biskop (pensionerad eller i tjänst) och knytas till en församling utan att anställas av den. Ansvaret för lämplighetsprövning kan läggas antingen på domkapitlen eller "ett s.k. Nödkonsistorium". Motionären menar att förslag till de reglerade formerna för en ordning av det slag som skisseras i motionen måste tas fram av Centralstyrelsen. Avsikten är enligt motionären att hindra att en kyrkosplittring påbörjas.

Bakgrund

Diskussionerna kring de frågor som tas upp i motionerna 1996:23-27 har varit många och omfattande. Det har också i flera skeden förts mer organiserade samtal. Det senaste samtalet av detta slag på den nationella nivån resulterade i rapporten Kyrka Ämbete Enhet, 1993. Rapporten sändes ut till Svenska kyrkans församlingar och präster. Den kom inte att bilda underlag för det breda samtal som avsågs.

De motsättningar i fråga om vem som kan vigas till präst i Svenska kyrkan som tas upp i motionerna 1996:23-27 har behandlats vid ett flertal kyrkomöten. Vid förra årets kyrkomöte avgav andra kyrkolagsutskottet betänkandet (2KL 1995:6) Villkor för prästvigning. I detta betänkande redovisades gällande bestämmelser och det uttalande beträffande villkoren för prästvigning som gjordes av 1994 års kyrkomöte. Betänkandet 2KL 1995:6 var föranlett av motion 1995:26 av Åke Blomqvist m.fl. om utfärdande av en kyrklig kungörelse om villkoren för prästvigning. Syftet var att endast den som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns vigning och sakramentsförvaltning skall kunna vigas till det kyrkliga ämbetet som präst.

Andra kyrkolagsutskottet underströk angelägenheten i att 1994 års kyrkomötes ställningstagande, "att endast personer som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns prästvigning och sakramentsförvaltning bör få vigas till präster i Svenska kyrkan", får ett tydligt genomslag. Utskottet konstaterade att flera faktorer dock måste vägas in vid lämplighetsprövningen av prästkandidater och avstyrkte att en kyrklig kungörelse skulle utfärdas avseende endast en av dessa faktorer. Härtill menade utskottet, att det inte borde skapas en ordning som skulle innebära att domkapitlets beslut i prästexamen och biskopens beslut att anta till vigning kunde överprövas. Utskottet förutsatte att 1994 års kyrkomötes ställningstagande skulle beaktas i det då pågående arbetet med en kyrkoordning. I enlighet med utskottets förslag beslutade kyrkomötet att ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Behandlingen hos Centralstyrelsen av 1995 års kyrkomötes beslut redovisas i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1995 (CsSkr 1996:2). Där framgår att Centralstyrelsen överlämnade andra kyrkolagsutskottets betänkande bl.a. till Kyrkoordningskommittén.

I Kyrkoordningskommitténs betänkande Kyrkoordning för Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar 1995:7), vilket nu är föremål för remissbehandling, föreslås att det i 14 kap. 7 Kyrkoordning skall anges att domkapitlet i prästexamen skall pröva prästkandidaternas kunskaper och lämplighet. I sina kommentarer till detta förslag skriver kyrkoordningskommittén följande.

   Föreskrifterna i 7 motsvarar delvis vad som nu gäller. Nytt är att det uttryckligen sägs att dom kapitlet i prästexamen skall pröva inte endast prästkandidatens kunskaper utan också lämpligheten. I skriften Att bli präst i Svenska kyrkan, vilken utarbetats av Biskopsmötet i samverkan med Svenska kyrkans utbildningsnämnd, finns kriterier för antagningen av präster. Där sägs att sex kriteriegrupper kan anges, "nämligen kallelse, tro, andligt liv, intellektuell kapacitet, personlighet och ledarskap samt förankring i Svenska kyrkan". Innebörden av dessa antagningskriterier utvecklas närmare i den nämnda skriften. Bl.a i kyrkomötet har vid flerfaldiga tillfällen diskuterats frågan om villkor för prästvigning i relation till synen påkvinnor och män i kyrkans ämbete. I Att bli präst i Svenska kyrkan sägs härom följande:

  När det gäller kyrkans ämbete skall prästkandidaten vara medveten om att detta i Svenska kyrkan är öppet både för män och kvinnor. Av omsorg om kyrkans enhet och själavård gäller som förutsättning för prästvigning att prästkandidaten inte underkänner giltigheten i andra prästers vigning och sakramentala handlingar. Varje präst är kallad att i liv och arbete söka fördjupad och synlig enhet i bekännelse och gudstjänst inom vår kyrka. Vad detta konkret innebär blir föremål för samtal mellan biskop och prästkandidat.

  1995 års kyrkomöte gav genom bifall till Andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1995:6) Villkor för prästvigning Centralstyrelsen till känna, att det förutsatte att 1994 års kyrkomötets ställningstagande i fråga om villkor för prästvigning beaktas i kyrkoordningsarbetet. I utskottsbetänkandet framhölls också att flera kriterier måste vägas in i lämplighetsprövningen. När domkapitlet i prästexamen prövar en prästkandidats lämplighet måste en utgångspunkt vara 1994 års kyrkomötes uttalande "att endast de personer som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns vigning och sakramentsförvaltning bör få vigas till präster i Svenska kyrkan."

Utskottets bedömning

Utskottet vill i linje med vad som skedde förra året först understryka att 1994 års kyrkomötes ställningstagande, "att endast personer som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns prästvigning och sakramentsförvaltning bör få vigas till präster i Svenska kyrkan", kvarstår oförändrat.

De fem motioner som behandlas i detta betänkande kan indelas i tre grupper.

I motionerna KMot 1996:23 och KMot 1996:24 föreslås att det skall utfärdas kyrkliga kungörelser om vilka distinkta krav som ställs för att vigas till och utöva det kyrkliga ämbetet, respektive om att obehörighetsförklara dem som inte fullt ut bejakar kvinnliga biskopars och prästers vigning och sakramentsförvaltning. Beträffande det förstnämnda kungörelseförslaget finner utskottet inga skäl för något annat ställningstagande än det som gjordes av 1995 års kyrkomöte. Det som utskottet då anförde gäller också en kungörelse med angivande av de krav som gäller för att utöva det kyrkliga ämbetet. Utskottet ser inte heller några skäl för att det skulle utfärdas en kyrklig kungörelse som skulle medföra, att de som inte bejakar kvinnliga biskopars och prästers vigning och sakramentsförvaltning skulle obehörighetsförklaras att utöva det kyrkliga ämbetet. Det kan i sammanhanget noteras, att dessa ämbetsinnehavares vigning och sakramentsförvaltning inte är ifrågasatt av dem som fullt ut bejakar Svenska kyrkans ordning i fråga om vem som kan vigas till det kyrkliga ämbetet.

I motion KMot 1996:25 sägs, att det är en tvingande nödvändighet att en försoningsprocess kommer i gång och att det därför behövs ett omfattande studium av konflikten och samtal kring denna. Utskottet vill här peka på vad Läronämnden skriver i sitt yttrande Ln 1996:14 om behovet av att hålla samtalen om kyrkosyn och enhet levande. Utskottet bejakar det Läronämnden säger om att en dialog om inomkyrkliga rörelsers plats inom Svenska kyrkan bör handla om kyrkosyn och församlingsbegrepp, och om att frågorna om bibelbruk, lärolojalitet och åsiktsfrihet kan behandlas i det sammanhanget. Att, som Läronämnden anför, samtalen måste stå i kontinuitet med det som 1994 och 1995 års kyrkomöten principiellt uttalat om såväl kvinnliga som manliga prästers vigning och sakramentsförvaltning är nödvändigt. Enhet i mångfald är i sammanhanget ett nyckelbegrepp. Det är alltså inte fråga om en utslätad enhetlighet utan om en enhet som manifesterar sig i den gemensamma gudstjänsten.

Enligt vad utskottet erfarit föreslår församlingsutskottet att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen initierar samtal av det bredare slag som andra kyrkolagsutskottet här förespråkar. Detta görs med anledning av motion KMot 1996:11, vilken Läronämnden behandlar i samma yttrande som motionerna i detta betänkande. Det saknas därför anledning för utskottet att föreslå kyrkomötet annat än avslag på motion KMot 1996:25.

Motionerna KMot 1996:26 och KMot 1996:27 avser att få till stånd vad som kallas en delning i Svenska kyrkan respektive särskilda former för antagning till vigning av dem som inte bejakar Svenska kyrkans ordning i fråga om vem som kan vigas till det kyrkliga ämbetet. Mot bakgrund av vad utskottet i anslutning till Läronämndens yttrande anfört om enhet i mångfald som ett nyckelbegrepp måste de förslag som läggs fram i motionerna 26 och 27 avvisas. Utskottet anser det nödvändigt att gällande ordning bibehålls och därför är särskilda vigningar inte möjliga. Härtill finns, med anledning av vad som står i motion 27, skäl att göra en jämförelse med EFS plats i Svenska kyrkan. Kyrkomötet och EFS årsmöte beslöt 1989 och 1990 att ömsesidigt bekräfta sin gemenskap i en och samma kyrka med full andlig enhet och solidaritet. Enheten har tagit sig uttryck i gudstjänstgemenskap. Den ordning som gäller beträffande prästvigning för tjänst inom EFS innebär att det är stiftens biskopar och domkapitel som svarar för prästexamen. Någon särskild ordning gäller i detta hänseende inte för dem som prästvigs för tjänst inom EFS. För sin ämbetsförvaltning svarar de också inför stiftets biskop och domkapitel.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande vissa frågor rörande det kyrkliga ämbetet

  att kyrkomötet avslår motionerna 23, 24, 25, 26 och 27.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

/Gunnar Edqvist

---
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi- Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Åke Frennby, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Per-Jan Wållgren, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt Louise Agrell.

Biskoparna Lars Eckerdal och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.