Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet 1999:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 |
Kyrkomötet
CsSkr 1999:1 |
Svenska kyrkans centralstyrelse överlämnar härmed denna skrivelse till Kyrkomötet.
Höör den 9 april 1999
KG Hammar
Sören Ekström
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Skrivelsen utgår från de förhållanden som följer av förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan och som redovisas i skrivelsen CsSkr 1999:1.
Utgångspunkten för budgetarbetet har varit att den nya organisation som anges i kyrkoordningen inte skall leda till några mer omfattande kostnadshöjningar som orsakas av utökad verksamhet. Kostnaderna för år 2000 skall i huvudsak motsvara de kostnader som gällt under 1999 med den huvudman som då ansvarar för respektive verksamhet. I vissa avseenden - t.ex. i fråga om det kyrkliga utjämningssystemet - följer kostnaderna i budgetförslaget närmast med automatik av bestämmelserna i kyrkoordningen.
De undantag från kravet på i huvudsak oförändrad verksamhets- och kostnadsnivå som föreslås är följande åtgärder:
_ Övergångskostnader, främst för systemutveckling, som följer av den ändrade kyrkliga organisationen och de nya ansvarsförhållandena som gäller fr.o.m. den 1 januari 2000, t.ex. beträffande utjämningssystemet, kyrkobyggnadsbidragen och de kyrkliga valen.
_ Informationsinsatser som förstärker kunskapen om Svenska kyrkan, hennes identitet och verksamhet hos dem som tillhör kyrkan. En sådan kunskapsförstärkning kan också stärka viljan att tillhöra Svenska kyrkan. De insatser som genomförs på nationell nivå har som sitt primära syfte att underlätta arbetet på lokal nivå. Dessa och vissa andra direkta övergångskostnader föreslås vid behov finansieras i särskild ordning.
_ Vissa ytterligare kostnader beträffande verksamheten i den kyrkliga riksorganisationen. Det gäller bl.a. vissa av Ombudsmötet begärda insatser, t.ex. ett för Svenska kyrkan som helhet ökat gemensamt ansvarstagande för de kanslikostnader som avser Svenska kyrkans mission (SKM), Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT).
Styrelsen föreslår efter det samråd som skett med Kyrkofondens styrelse att det skapas budgetmässiga reserver på flera ställen i den samlade budgeten:
_ Närmare 5,5 procent av de beräknade intäkterna inom utjämningssystemet tas i budgetförslaget inte i anspråk för de löpande kostnaderna under år 2000, utan reserveras för att möta eventuella behov p.g.a. förändringar i fråga om intäkter.
_ Kyrka-statreformen innebär stora administrativa förändringar för Svenska kyrkan. Effekterna av dessa kan inte till alla delar förutses idag. Vissa ekonomiska reserver behövs därför så att sådana uppkommande effekter kan mötas. Det går inte nu att avgöra på vilken nivå inom kyrkan som effekterna eventuellt uppkommer. Medel för oförutsedda ändamål bör därför finnas såväl inom ramen för utjämningssystemet, där dessa kan användas vid oförutsedda situationer för församlingar, samfälligheter och stift, som för den nationella nivåns mera direkta oförutsedda behov.
Av de samlade intäkterna på nationell nivå om ca 1 300 mkr (bortsett från gåvor, kollekter m.m. samt passerande kyrkoavgiftsmedel) beräknas huvuddelen, ca 900 mkr användas till utjämningssystemet, dvs. olika bidrag till församlingar, samfälligheter och stift. Efter avdrag för en viss reserv återstår ca 300 mkr till att bekosta den nationella nivåns verksamhet. En betydande andel av denna post används för anslag till organisationer i Sverige och internationellt.
Av intäkterna väntas den allmänna utjämningsavgiften ge ca 584 mkr, den särskilda utjämningsavgiften ca 200 mkr samt inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna ca 410 mkr. Bidragen till församlingar och samfälligheter beräknas bli ca 590 mkr och till stiften ca 325 mkr.
Styrelsens förslag i skrivelsen bygger på den nya organisation med tydligt avgränsade verksamhetsområden och därmed ett tydligare ansvar för de förtroendevalda organen som införts.
Innehållsförteckning
Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1
1. Inledning 5
2. Svenska kyrkans ekonomi i stort 9
2.1 Svenska kyrkans samlade ekonomi 9
2.2 Utjämningssystemet 9
2.3 Några utgångspunkter för budgetförslaget 14
2.4 Direkta ekonomiska konsekvenser av kyrka-statreformen 15
3. Trossamfundet Svenska kyrkans budget på nationell nivå 17
4. Ärkebiskopen och biskopsmötet 18
5. Kyrkomötet 19
5.1 Svenska kyrkans överklagandenämnd 20
5.2 Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar 20
5.3 Svenska kyrkans valprövningsnämnd 21
5.4 Revisorerna 21
6 Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, övriga nämnder och råd och verksamheterna under dessa 23
6.1 Kyrkostyrelsen 23
6.1.2 Lednings- och planeringsfunktionen 26
6.1.3 Personalfunktionen 30
6.1.4 Ekonomifunktionen 34
6.2 Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi 38
6.3 Verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation 43
6.4 Verksamhetsområdet Svenska kyrkans information 48
6.5 Svenska kyrkans forskningsråd 52
6.5.1 Rådet 52
6.5.2 Verksamhetsområdet Forskning 52
6.6 Svenska kyrkans kulturråd 59
6.6.1 Rådet 59
6.6.2 Verksamhetsområdet Kultur 59
6.7 Svenska kyrkans samiska råd 64
6.7.1 Rådet 64
6.7.2 Verksamhetsområdet Samiskt kyrkoliv 64
6.8 Kyrkofondens styrelse 67
6.8.1 Styrelsen 67
6.8.2 Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning 67
6.9 Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling 71
6.9.1 Nämnden 71
6.9.2 Verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling 72
6.9.3 Verksamhetsområdet Utbildning 77
6.10 Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet 81
6.10.1 Nämnden 81
6.10.2 Verksamhetsområdet Verksamhet bland svenskar i utlandet 81
6.11 Nämnden för Svenska kyrkans mission 87
6.11.1 Nämnden 87
6.11.2 Verksamhetsområdet Internationell mission 87
6.12 Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/ Lutherhjälpen 105
6.12.1 Nämnden 105
6.12.2 Verksamhetsområdet Internationell diakoni 105
6.13 Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen utland 118
6.13.1 EFS-rådet 118
6.13.2 Verksamhetsområdet EFS-utland 118
6.14 Verksamhet i bolagsform 122
Utdrag ur styrelsens protokoll 125
