6 Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, övriga nämnder och råd och verksamheterna under dessa

6.1 Kyrkostyrelsen

På nationell nivå samlar, samordnar, utvecklar och driver Svenska kyrkan vissa områden som är gemensamma för Svenska kyrkan och som syftar till att stödja arbetet i Svenska kyrkans stift och församlingar. Svenska kyrkan samarbetar med andra kyrkor, både nationellt och internationellt.

Att leda och samordna förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter ankommer på Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen är Kyrkomötets beredande och verkställande organ och består av 14 av Kyrkomötet valda ledamöter samt ärkebiskopen som självskriven ordförande. Kyrkomötet utser också 14 ersättare samt, på förslag av Biskopsmötet, en ersättare för ärkebiskopen.

För verksamhetens genomförande finns Kyrkokansliet i Uppsala. Allt arbete i Kyrkokansliet syftar till att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling.

Verksamheten i Kyrkokansliet är organiserad i verksamhetsområden, som relaterar antingen direkt till Kyrkostyrelsen eller till Kyrkofondens styrelse, en nämnd eller ett råd som styrorgan. Vilka dessa verksamhetsområden är och till vilket styrorgan de relaterar framgår i det följande. Det finns också stödfunktioner. Av dessa svarar stödfunktionen Ledning och planering för planeringen och administrationen av Kyrkostyrelsens sammanträden och övriga överläggningar.

Direkt under Kyrkostyrelsen finns vissa verksamheter som inte faller inom ramen för något av de reguljära verksamhetsområdena. Här kan främst nämnas Kyrkostyrelsens roll som kyrkans samlade röst i samhället, något som kommer till uttryck i remissvar, uttalanden och officiella kontakter. Här kan vidare framhållas relationen till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Till följd av den nya kyrkoordning och EFS ställning som inomkyrklig rörelse skall Svenska kyrkan på nationell nivå från och med år 2000 bära det anslag till trossamfund vad avser EFS som tidigare burits av staten. Kyrkostyrelsen utser Svenska kyrkans företrädare i Samarbetsrådet Svenska kyrkan-EFS.

Hit hör också Kyrkostyrelsens utredningar, där den av SFRV:s styrelse beslutade utredningen om Svenska kyrkan i utlandet är aktuell under år 2000. Hit hör vidare ansvaret för Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg år 2000, om vilket SFRV såsom huvudarrangör ingått avtal med stiftsstyrelsen i Göteborgs stift och som i budgeten för år 2000 kräver såväl anslag som garantibelopp. Mötet skall vara en manifestation av Svenska kyrkan som öppen folkkyrka.

Inför millennieskiftet och den närmaste tiden därefter behöver Svenska kyrkan utveckla formerna för ett bredare engagemang i samhällsdebatten. Detta kan ske inom den egna organisationen, men också genom att Svenska kyrkan tillsammans med andra intressenter från skilda delar av det svenska samhället deltar i gemensamma projekt.

Bland verksamheter under Kyrkostyrelsen skall även nämnas den ledningsgrupp som den nuvarande Centralstyrelsen tillsatt med samordningsuppgifter för det pågående arbetet med översyn och revision av kyrkans böcker. Själva översynsarbetet bedrivs inom verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling. Ett samlat förslag skall vara klart att remitteras i mars 2000 för att sedan kunna behandlas i Kyrkomötet år 2001.

Hos den nuvarande Centralstyrelsen finns Centrala kollektkontot över vilket alla riks- och stiftskollekter redovisas och förmedlas. Centralstyrelsen beslutar för varje år om rikskollekter. Detta är en ordning som enligt kyrkoordningsförslaget skall bestå och uppgifterna således ligga på Kyrkostyrelsen. I budgeten är de inkomna rikskollekterna ändamålsdestinerade medel, som antingen går som externt anslag till mottagande organisation eller disponeras inom den nationella nivåns budget för det ändamål till vilka de tagits upp.

Till det som nu redovisats kommer, som redan nämnts, ett direkt ansvar också för flera av de verksamhetsområden som redovisas senare i denna skrivelse. Styrelsens lednings- och samordningsansvar för också med sig ett engagemang som kan beröra verksamhetsområden under nämnder och råd. Ett exempel på detta är millennieskiftet och de arbetsinsatser Svenska kyrkan kommer att göra kring detta.

Då Kyrkostyrelsen har det yttersta ansvaret för verksamheten på nationell nivå när Kyrkomötet inte är samlat skall hos Kyrkostyrelsen finnas medel till förfogande för under året uppkommande oförutsedda behov .

Direkt under Kyrkostyrelsen skall den avgående generalsekreteraren Sören Ekström arbeta med särskilt överenskomna uppgifter.

Förvaltningsdelegationen

Hos Svenska kyrkan på nationell nivå finns en förvaltningsdelegation. Den har inrättats till följd av avtal mellan de fyra rikskyrkliga stiftelserna (Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet). Det nuvarande avtalet löper till och med år 2002. Förvaltningsdelegationen utses av styrelsen och består av fem ledamöter och personliga ersättare för dessa för den mandatperiod som gäller för styrelsen. Av ledamöterna och ersättarna utses en ledamot och dennas ersättare vardera på förslag av nämnderna för Svenska kyrkans mission, internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet. En ledamot och dennas ersättare utses på förslag av Församlingsnämnden och Utbildningsnämnden gemensamt. Styrelsen utser en av ledamöterna att vara ordförande i förvaltningsdelegationen. Ledamot eller ersättare som utses på förslag av en nämnd skall vara ledamot i nämnden. Förvaltningsdelegationens målgrupp utgörs av dels styrelser, nämnder och råd på den nationella nivån, dels avdelningscheferna/verksamhetsområdescheferna i Kyrkokansliet. Förvaltningsdelegationen betjänas särskilt av avdelningen för ledning och planering, personalavdelningen, ekonomiavdelningen och vad gäller arkiv och bibliotek av avdelningen för forskning.

Förvaltningsdelegationen skall:

_ tydliggöra och förstärka samordningen av den kyrkliga riksorganisationen,

_ fullgöra styrelsens arbetsgivarroll,

_ å styrelsens vägnar ansvara för kyrkokansliets organisations- och förvaltningsfrågor,

_ utöva tillsyn av organisations- och förvaltningsfrågor avseende hela den rikskyrkliga organisationen,

_ fastställa fördelningen av Kyrkokansliets kostnader och därvid säkerställa en sund resurstilldelning,

_ säkerställa att förvaltningsfrågorna bevakas och följs upp i de förtroendevalda organens arbete.

Inriktningsmål:

Det är Förvaltningsdelegationens mål att:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt,

_ verksamheterna skall planeras på ett sådant sätt att det råder balans mellan arbetsuppgifter och de resurser som står till förfogande,

_ en god arbetsmiljö skall råda vid Kyrkokansliet,

_ avdelningar, verksamhetsområden och stödfunktioner skall besitta den kompetens som krävs för att verksamheten skall genomföras professionellt.

De effektmål som utarbetats till följd av Förvaltningsdelegationens inriktningsmål redovisas i anslutning till stödfunktionerna i Kyrkokansliet (avsnitt 6.1.2-6.1.4). Effektmålen skall med andra ord styra viss verksamhet som bedrivs i avdelningen för ledning och planering _ särskilt delprogrammen Förvaltningsdelegationen och Gemensamma administrativa rutiner _ samt personalavdelningen och ekonomiavdelningen. Förvaltningsdelegationens effektmål anges med (FD) när de återges under någon av stödfunktionerna.

Effektmål:

· År 2001 planeras, genomförs och utvärderas verksamheterna enligt ett gemensamt och integrerat arbetssätt i hela Kyrkokansliet.

· År 2000 har verksamhetsområdenas eller deras motsvarigheters styrorgan bringat arbetsuppgifter och resurser i balans i sina mål- och rambudgetar.

· Vid utgången av år 2000 har gemensamma rutiner för verksamhetsutvärdering och måluppfyllelse färdigställts för Kyrkokansliet.

· År 2000 följer hela den kyrkliga riksorganisationen lagar, avtal, förordningar, offentlighetsprinciper, stadgar, instruktioner och andra regler.

· Vid utgången av år 2000 tillämpas fullt ut samma administrativa principer för den verksamhet som bedrivs i bolagsform som för övrig verksamhet inom den kyrkliga riksorganisationen.

· De rutiner, direktiv och policies som avlämnas från avdelningen för ledning och planering, personalavdelning och ekonomiavdelning, efterlevs i Kyrkokansliet.

· Under år 2000 har en långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan för att höja och säkerställa kompetens och kompetensförsörjning introducerats vid Kyrkokansliet.

· Från år 2000 fungerar årscykeln för de gemensamma administrativa processerna för respektive verksamhetsår och styrorgan och verksamhetsområden planerar verksamheten därefter.

· Verksamhetsområdescheferna/avdelningscheferna anser sig ha fullgoda instruktioner, rutiner och mallar för mål- och rambudgetarbete, verksamhetsuppföljning, samt bemanningsplanering.

· Vid ingången av år 2000 har en ny systemförvaltningsorganisation implementerats.

· Kyrkokansliet präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö med frisk och aktiv personal. Arbetstagarna menar sig ha en vettig arbetssituation och uppfattar det meningsfullt att arbeta vid Kyrkokansliet.

· Kyrkokansliet utformar strategier, policies och direktiv som syftar till att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida konkurrens och prövning från omvärlden.

· Kyrkokansliet har år 2001 en väl fungerande arkivvård och dokumenthantering som möjliggör insyn för utomstående och effektiviserar arbetet inom kansliet.

· De arkiv för vilka leveransplikt gäller är slutförtecknade och levererade till arkivmyndighet, i de fall så har överenskommits, år 2001.

· Förtecknings- och gallringsplaner för Kyrkostyrelsens handlingar är fastställda.

· Kyrkokansliets arkiv har år 2001 lokaler som är lämpliga och möjliggör bevarande av de olika typer av handlingar som tillkommer genom kansliets verksamheter.

· År 2001 skall minst 75% av de som nyttjar Kyrkokansliets bibliotek vara nöjda med kvalitet och aktualitet avseende att anskaffa böcker, tidskrifter, tidningar och bibliografiska databaser , CD-rom.

· Kyrkokansliets användare anser sig kunna ha tillgång till eller kan söka allt material via bibliotekets katalog och söksystem före utgången av år 2000.

Centralstyrelsens bedömning

Centralstyrelsen menar att det är nödvändigt att det i budgeten för den nationella nivån finns avsatt medel för de verksamheter som ligger direkt hos Kyrkostyrelsen. Det behöver således finnas medel för utredningsbehov och för fullgörandet av de uppgifter som ankommer på Kyrkostyrelsen som Svenska kyrkans företrädare och samlade röst i samhället.

Av särskild vikt, med tanke på Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för den nationella nivåns arbete, är att styrelsen har medel till förfogande för oförutsedda ändamål. Beloppet bör vara väsentligt högre än vad som varit fallet hos SFRV. Det finns flera skäl till detta. Ett är den vittförgrenade verksamheten på nationell nivå med bland annat nytillkommande uppgifter vars medelsbehov inledningsvis inte alltid kan bedömas med samma säkerhet som etablerade verksamheters budget. Ett annat hör samman med att det fortsättningsvis är Kyrkomötet som beslutar om budget för den nationella nivån. När Kyrkomötet inte är samlat finns det för den kyrkliga riksorganisationens olika delar inget annat organ än Kyrkomötets verkställande organ, Kyrkostyrelsen, att hänvända sig till med oförutsedda men angelägna behov eller i akuta situationer i övrigt. Detta motiverar sammantaget en väl tilltagen reserv till Kyrkostyrelsens förfogande.

Riksmötet i Göteborg i juni år 2000 blir en viktig manifestation av Svenska kyrkan som folkkyrka i 2000-talet. Ett så stort arrangemang kan inte genomföras utan vissa direkta anslag över budget. I riksmötets budget på cirka 11 mkr finns därför ett anslag från den nationella nivån på 2 mkr samt därutöver ett garantibelopp på ytterligare 2 mkr.

Övertagandet av anslaget till EFS är enligt styrelsens mening beroende av en helhetslösning av frågan om statens stöd till trossamfund efter relationsändringen. En förändring bör inte få leda till negativa ekonomiska konsekvenser för Svenska kyrkans del.

I den överenskommelse som Förvaltningsdelegationen träffat med den avgående generalsekreteraren ingår att han har rätt att åta sig vissa externa utredningsuppdrag m.m. Denna konstruktion leder detta att kostnaderna.

Inrättandet av en förvaltningsdelegation skedde till följd av förändringar i den kyrkliga riksorganisationen under 1990-talet. Behovet av en särskild förvaltningsdelegation bör i ett längre perspektiv omprövas. Vad gäller Förvaltningsdelegationens ansvarsområde understryker styrelsen att de mål som anges är nödvändiga att uppnå för att skapa den administrativa och organisatoriska bas som i sin tur kan främja och säkerställa den nationella nivåns verksamhet i övrigt.

Kyrkostyrelsens kostnader består till stor del av sammanträdeskostnader. Dessa återfinns budgetmässigt under stödfunktionen Ledning och planering.

6.1.2 Lednings- och planeringsfunktionen

Beskrivning av stödfunktionen

Lednings- och planeringsfunktionen är i Kyrkokansliet knuten till Avdelningen för lednings och planering. Huvuduppgiften är att utgöra sekretariat åt Kyrkostyrelsen och dess förvaltningsdelegation samt att svara för samordnings- och planeringsarbetet i relation till den samlade ledningen av Kyrkokansliets arbete.

Inriktningsmål

_ Att genom god planering och ändamålsenlig samordning stödja trossamfundet Svenska kyrkan på nationell nivå att fullgöra sitt uppdrag.

Som sekretariat åt Kyrkostyrelsen har funktionen att svara för planläggningen på längre och kortare sikt av styrelsens och arbetsutskottets sammanträden och av andra överläggningar som styrelsen eller arbetsutskottet har, t.ex. med Biskopsmötet och stiftsledningarna, Svenska kyrkans församlingsförbund, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och de frivilliga organisationerna i övrigt samt Kyrkofondens styrelse, övriga nämnder och råd. Till uppgiften hör också genomförande, uppföljning och dokumentation av dessa sammanträden och överläggningar. I funktionens uppgift som sekretariat åt styrelsen ingår handläggningen av en stor mängd allmänna ärenden och för hela organisationen gemensamma ärenden samt ansvaret för ärendeflödet hos styrelsen och fördelning och samordning av de ärenden som bereds i de olika delarna av Kyrkokansliet. Gentemot Förvaltningsdelegationen har funktionen motsvarande uppgifter som i förhållande till styrelsens arbete och sammanträden.

Kyrkostyrelsen är Kyrkomötets beredande och verkställande organ. Därav följer att lednings- och planeringsfunktionen har omfattande uppgifter relaterade till Kyrkomötet. Detta innebär ett innehållsligt samordningsansvar, t.ex. för skrivelser till och från Kyrkomötet. Det innebär också ett praktiskt planerings-, genomförande och uppföljningsansvar.

Lednings- och planeringsfunktionen biträder generalsekreteraren och kyrkosekreteraren i ledningsarbetet inom Kyrkokansliet, i uppdraget att utåt företräda organisationen och vid handläggningen av övergripande ärenden och samordningsuppgifter som rör såväl Kyrkokansliet som Svenska kyrkan på nationell nivå i vidare mening. Till funktionen hör också utvecklandet av gemensamma administrativa rutiner i Kyrkokansliet beträffande ärendehandläggning, styrelse- och nämndadministration, dokumenthantering m.m. I dessa avseenden har lednings- och planeringsfunktionen direktivrätt i hela Kyrkokansliet.

Inom lednings- och planeringsfunktionen finns fem program:

· Kyrkomötet

· Kyrkostyrelsen

· Förvaltningsdelegationen

· Kyrkokansliets ledning

· Gemensamma administrativa rutiner

Kyrkomötet

Strategier:

_ Kyrkomötets auktoritet såsom Svenska kyrkans högsta beslutande organ skall främjas genom de åtgärder som vidtas av dess beredande och verkställande organ i Kyrkokansliet.

_ Kyrkomötets arbete skall underlättas genom god planering såväl innehållsligt i fråga om skrivelser och andra beslutsunderlag som praktiskt i fråga om yttre faciliteter.

_ Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Enligt föreliggande förslag till kyrkoordning skall Kyrkomötet från och med år 2000 sammanträda i två sessioner. Skulle detta bli gällande ordning måste delvis nya rutiner utarbetas.

Effektmål:

· Kyrkomötets ärenden är en integrerad del av arbetet i beslutsorganen och Kyrkokansliet på nationell nivå och bildar navet i den årscykel som styr arbetet.

· Kyrkomötet bemannas helt med personal ur Kyrkokansliet.

· Rutiner för planering, innehållsliga och praktiska förberedelser samt genomförande och uppföljning av kyrkomötet har anpassats till det regelverk som gäller från och med år 2000.

Kyrkostyrelsen

Strategier:

_ Kyrkostyrelsens arbete skall vara ett uttryck för fullgörandet av den nationella nivåns uppdrag i Svenska kyrkan.

_ En förstärkt planering av den kyrkliga riksorganisationens arbete skall byggas upp. Därigenom skall samstämmigheten mellan mål, verksamhet och resurser förstärkas.

_ Kyrkostyrelsens arbete skall underlättas genom en god och långsiktig planering, systematisk sammanträdesadministration och kontinuerlig uppföljning.

_ Kyrkostyrelsens beslut skall grundläggas genom en snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning av de ärenden som faller på lednings- och planeringsfunktionen.

En intensifiering av Kyrkostyrelsens arbete och sammanträdesbehov kan förutses under år 2000 med hänsyn till genomförandet av de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Till de större återkommande ärenden som bereds hos lednings- och planeringsfunktionen hör verksamhetsberättelser, mål- och rambudgetskrivelse och rikskollektbeslut.

Effektmål:

· Styrelser, nämnder och råd på Svenska kyrkans nationella nivå planerar sina sammanträden utifrån en övergripande årscykel för gemensamma processer.

· Kyrkostyrelsen menar att det råder en god och ändamålsenlig samordning inom Kyrkokansliet och mellan denna och Biskopsmötet, ärkebiskopsämbetet och de andra organ med vilka styrelsen i olika frågor samverkar.

· Kyrkostyrelsen menar sig få kompetent stöd från lednings- och planeringsfunktionen såväl som Kyrkokansliet i sin helhet.

Förvaltningsdelegationen

Avdelningen för ledning och planering skall genom sin verksamhet säkerställa att Förvaltningsdelegationens inriktningsmål förverkligas. Dessa mål är att:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt,

_ verksamheterna skall planeras på ett sådant sätt att det råder balans mellan arbetsuppgifter och de resurser som står till förfogande,

_ en god arbetsmiljö skall råda vid Kyrkokansliet,

_ avdelningar, verksamhetsområden och stödfunktioner skall besitta den kompetens som krävs för att verksamheten skall genomföras professionellt.

Effektmål:

· År 2001 planeras, genomförs och utvärderas verksamheterna enligt ett gemensamt och integrerat arbetssätt i hela Kyrkokansliet (FD).

· Vid utgången av år 2000 har gemensamma rutiner för verksamhetsutvärdering och måluppfyllelse färdigställts för Kyrkokansliet (FD).

· År 2000 följer Svenska kyrkan på nationell nivå lagar, förordningar, offentlighetsprinciper, stadgar, instruktioner och andra regler (FD).

· Vid utgången av år 2000 tillämpas fullt ut samma administrativa principer för den verksamhet som bedrivs i bolagsform som för övrig verksamhet inom Kyrkokansliet (FD).

· Från år 2000 fungerar årscykeln för de gemensamma administrativa processerna för respektive verksamhetsår och styrorgan och verksamhetsområden planerar verksamheten därefter (FD).

· Styrelse, nämnder och råd på nationell nivå menar att Förvaltningsdelegationen avlastat dessa i frågor som rör instruktioner, direktiv och förordningar gällande Kyrkokansliets gemensamma processer och verksamheternas organisation.

· Förvaltningsdelegationen har under år 2000 säkerställt att Kyrkokansliet organiserats i enlighet med VO-projektets förslag.

Kyrkokansliets ledning

Strategier:

_ Generalsekreteraren är Kyrkokansliets chefstjänsteman och styrelsens sekreterare och huvudföredragande. Kyrkosekreteraren är generalsekreterarens ställföreträdare och huvudföredragande i styrelsen i teologiska ärenden.

_ Generalsekreteraren är ordförande i Kyrkokansliets ledningsgrupp, där samtliga avdelningschefer/verksamhetsområdeschefer ingår. Ledningsgruppen är ett samråds- och samordningsforum.

Effektmål:

· Svenska kyrkan på nationell nivå och Kyrkokansliet är införstådda med att generalsekreteraren och kyrkosekreteraren arbetar främst med de övergripande lednings- och företrädaruppgifterna.

· Ledningsgruppen är ett uttryck för avdelningschefernas gemensamma ansvarstagande för Kyrkokansliets inre arbete.

Gemensamma administrativa rutiner

Strategier:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt, integrerat och målstyrt administrativt arbetssätt.

_ Genom den dokumentation som sker skall offentlighetsprincipen tryggas.

_ En enhetlighet skall tillämpas i fråga om ärendehantering i den kyrkliga riksorganisationen. Därigenom skall både effektivitet och rättssäkerhet tryggas.

Effektmål:

· Chefer och ansvariga vid avdelningar, verksamhetsområden och huvudprogram anser sig ha fullgott stöd i form av rutiner, direktiv, mallar, instruktioner och tidsplaner för sitt arbete med Kyrkokansliets gemensamma processer.

· Arbetet med att styra verksamheten utifrån ett anpassat målarbete har år 2001 avlastat styrelser och nämnder och tydliggjort rollfördelningen mellan styrorgan och verksamheten.

· En funktionell årscykel där Kyrkokansliets gemensamma processer, styrorganens sammanträden, mm. redovisas och som används för att underlätta verksamhetsplaneringen finns tillgänglig under år 2000.

· År 2000 har en större delegation av beslut skett till Kyrkostyrelsens arbetsutskott vilket har minskat utskickshanteringen vid avdelningen.

Centralstyrelsens bedömning

De på sikt minskade kostnaderna för Kyrkomötet har kommenterats ovan liksom vissa verksamheter direkt hos Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen torde under de första åren ha ett relativt stort sammanträdesbehov för att ta sig an de nya uppgifter som ankommer på den. Därefter bör en viss koncentration kunna ske. Det bör observeras att det faktum att dubbelheten Centralstyrelsen/SFRV:s styrelse upphör inte i sig innebär någon minskad sammanträdesintensitet, eftersom de båda styrelsernas arbete skett helt integrerat. Förvaltningsdelegationens arbete bör kunna ske inom hittillsvarande ramar. Programmet Gemensamma administrativa rutiner bör få en utökad ram för att möjliggöra utbildning av förtroendevalda i den målstyrningsmodell som utvecklats för den nationella nivåns verksamhet.

6.1.3 Personalfunktionen

Beskrivning av stödfunktionen

Personalfunktionen är en av stödfunktionerna i Kyrkokansliet och har som sådan en viktig roll. Funktionen arbetar utifrån Kyrkokansliets verksamhetsplan för att stödja Svenska kyrkan på nationell nivå att fullgöra sitt uppdrag och bidra till verksamhetens samlade resultat.

Funktionens primära uppdrag gäller de strategiska personalfrågorna inom organisationen i sin helhet, dvs. både avseende kansliets personal och utlandspersonalen. Avdelningen bistår cheferna (avdelningschefer, enhetschefer, ansvariga för utlandspersonal och verksamhetsområdeschefer) med såväl konsultativt stöd i strategiska personalfrågor som löpande personalfrågor och såväl utifrån de behov verksamheten står i nu som i framtiden.

Funktionen ansvarar för långsiktig planering av Kyrkokansliets kompetensförsörjning och för samordning och utveckling av personalarbetet. Vid avdelningen skall finnas en samlad kompetens som svarar mot personalområdets olika delar. Det gäller de strategiska frågorna avseende t.ex. personalpolitik, ledarskap, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, arbetsrätt. Det gäller även delområden och löpande personalarbete som t.ex. förhandling, psykosociala frågor, rekrytering, avveckling, lönerevision och jämställdhet.

I egenskap av personalavdelning skall den vara känd för kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet i sina uppdrag. Det betyder att avdelningen skall vara känd för såväl sin kunnighet inom personalområdet som om de förutsättningar verksamheten fungerar under. Det betyder även att avdelningen skall vara känd för sitt behovs- och serviceinriktade arbets- och förhållningssätt.

Personalavdelningen arbetar utifrån tre perspektiv:

1. Personalstrategi: att utforma strategier och direktiv som syftar till att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida konkurrens och prövning från omvärlden. Den primära intressenten i detta arbete är kansliets chefer.

2. Löpande personalarbete: att utifrån uttryckta behov fortlöpande bistå verksamheten i personalfrågor. Insatserna riktas till kansliets anställda i vid mening, dvs. såväl arbetstagare som chefer.

3. Personaladministration: att utforma rutiner och direktiv som syftar till att säkerställa att gällande lagar, avtal och policies följs och som följer den standard och utveckling som sker i samhället i stort avseende dessa frågor. Insatserna riktas till kansliets anställda i vid mening, dvs. såväl arbetstagare som chefer.

Personalavdelningen har att utgå ifrån Förvaltningsdelegationens inriktningsmål, dvs. att

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt.

_ Verksamheten skall planeras på ett sådant sätt att det råder balans mellan arbetsuppgifter och de resurser som står till förfogande.

_ En god arbetsmiljö skall råda vid Kyrkokansliet

_ Avdelningar, verksamhetsområden och stödfunktioner skall besitta den kompetens som krävs för att verksamheten skall genomföras professionellt.

För funktionen gäller följande effektmål:

· År 2001 planeras, genomförs och utvärderas verksamheterna enligt ett gemensamt och integrerat arbetssätt i hela Kyrkokansliet (FD).

· År 2000 har verksamhetsområdenas eller deras motsvarigheters styrorgan bringat arbetsuppgifter och resurser i balans i sina mål- och rambudgetar (FD).

· År 2000 följer hela den kyrkliga riksorganisationen lagar, avtal, förordningar, offentlighetsprinciper, stadgar, instruktioner och andra regler (FD).

· De rutiner, direktiv och policies som avlämnas från avdelningen för ledning och planering, personalavdelning och ekonomiavdelning, efterlevs i Kyrkokansliet (FD).

· Under år 2000 har en långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan, för att höja och säkerställa kompetens och kompetensförsörjning, introducerats vid Kyrkokansliet (FD).

· Från år 2000 fungerar årscykeln för de gemensamma administrativa processerna för respektive verksamhetsår och styrorgan och verksamhetsområden planerar verksamheten därefter (FD).

· Kyrkokansliet präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö med frisk och aktiv personal. Arbetstagarna menar sig ha en vettig arbetssituation och uppfatta det meningsfullt att arbeta vid Kyrkokansliet (FD).

· Kyrkokansliet utformar strategier, policies och direktiv som syftar till att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida konkurrens och prövning från omvärlden (FD).

Personalfunktionens arbete sker inom ramen för fyra program:

· Övergripande personalfrågor.

· Sverigerelaterade personalfrågor.

· Arbetsmiljö Sverige och utland.

· Utlandsrelaterade personalfrågor.

Programmen är strukturerade enligt följande:

Övergripande personalfrågor

_ Organisationskultur.

_ Ledarförsörjning.

_ Organisationsförändring.

_ Strategier och policies.

_ Övergripande arbetsrätt.

_ Jämställdhet.

Sverigerelaterade personalfrågor

_ Kompetensförsörjning: rekrytering, utveckling, avveckling.

_ Personaladministrativa rutiner.

_ Lagar och avtal.

Arbetsmiljö Sverige och utland

_ Internkontroll.

_ Friskvård.

_ Arbetsmiljö: fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.

Utlandsrelaterade personalfrågor

_ Kompetensförsörjning: rekrytering, utveckling, avveckling.

_ Personaladministrativa rutiner.

_ Lagar och avtal.

För huvudprogrammet Utlandsrelaterade personalfrågor har följande ansvarsfördelning skett:

a) Mission, diakoni, katastrof, internationella nätverk (LVF, KV).

b) Arbete bland svenskar utomlands.

Övergripande personalfrågor

Strategier:

_ Tillvarata mångfalden i vår organisation för att möjliggöra en stärkt, tydlig organisationskultur.

_ Säkerställa för verksamheten relevant chefs- och ledarförsörjning.

_ Genom att ständigt utveckla och förändra policies, strategier och organisation anta de utmaningar en förändrad omvärld, såväl extern som intern, ställer på oss.

För att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida interna och externa utmaningar i form av konkurrens och prövning, är det viktigt att organisationen är stabil, förändringsbenägen, omvärldsbejakande och tydlig. Programmets delar visar att detta sker genom en tydlig identitet/kultur, goda ledare, i tiden tydliga personalpolicies och personalstrategier, en flexibel, dynamisk och jämställd organisation.

Sverigerelaterade personalfrågor

Strategier:

_ Att tillsammans med berörda chefer säkerställa för verksamheten relevant kompetensförsörjning.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas. Rutinerna skall vara tydliga och kända av Kyrkokansliets anställda.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna. Allt personalarbete skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

Delarna i programmet anger viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen inom Kyrkokansliet i ett nuläge såväl som ett långsiktigt perspektiv, att utveckla, dokumentera och förmedla enhetliga rutiner samt att arbetsgivaren i god samverkan med arbetstagarorganisationerna säkerställer att gällande lagar och avtal följs.

Arbetsmiljö Sverige och utland

Strategier:

_ Kansliorganisationen i sin helhet skall präglas av en såväl god fysisk som psykosocial arbetsmiljö.

_ Arbetsmiljöfrågorna skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

_ Arbetsmiljöarbetet skall primärt ske i förebyggande syfte.

Delarna i programmet anger viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling och är tyngdpunkten i arbetsmiljön. Fokusering sker på lagar och avtal, men framförallt det förebyggande arbetet. När det gäller internkontrollen är det viktigt att följa de lagar och föreskrifter som finns inom området, att i samverkan med företagshälsovården ta fram en handlingsplan för arbetet. Friskvård är viktigt för den anställde. Genom olika typer av friskvård och också genom att initiera olika aktiviteter får vi en frisk och aktiv personal med en god livsstil. Tillsammans med företagshälsovården skall den fysiska såväl som den psykiska arbetsmiljön utvecklas för att uppnå en god balans mellan arbete och fritid.

Utlandsrelaterade personalfrågor

Strategier:

_ Att tillsammans med berörda chefer och ansvariga för utlandspersonalen säkerställa för verksamheten relevant kompetensförsörjning.

_ Att verka för en positiv övergång mellan utlandstjänst och arbete i Sverige.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas. Rutinerna skall vara tydliga och kända av Kyrkokansliets (kansliplacerade såväl som utlandsplacerade) anställda.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna.

_ Allt personalarbete skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

Programmen anger viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen för verksamheten i ett nuläge såväl som ett långsiktigt perspektiv, att utveckla, dokumentera och förmedla enhetliga rutiner samt att arbetsgivaren i god samverkan med arbetstagarorganisationerna säkerställer att gällande lagar och avtal följs.

För övrigt kan noteras att avdelningen har att ombesörja konsulära ärenden för utlandsplacerad personal. I arbetet med de utlandsrelaterade personalfrågorna beaktas särskilt inriktnings- och effektmål angivna av Svenska kyrkans mission, och Svenska kyrkan i utlandet.

Svenska kyrkans mission, delprogram missionärer

Inriktningsmål:

_ Genom att sända missionärer ställa resurser till förfogande för Guds mission i världen/delta i den världsvida kristenhetens liv och arbete.

_ Rekrytera missionärer villiga att dela människors gudstjänst och vardag och att tillsammans med dem arbeta för att upprätta synliga tecken på Guds rike.

_ Öka internationell medvetenhet och solidaritet i Svenska kyrkan.

Effektmål:

· Att det i en majoritet av Svenska kyrkans församlingar skall finnas goda kunskaper om möjligheten till utlandstjänst som missionär.

· Att de som sänds som missionärer skall mena att missionärsutbildningen givit dem en god grund för tjänsten utomlands.

· Att missionärerna skall fungera väl i sin roll som lokala medarbetare.

Svenska kyrkan i utlandet, huvudprogram utlandspersonal

Inriktningsmål:

_ Verksamhetsplatserna skall vara försedda med personal, med för verksamheten rätt kompetens, som ges goda förutsättningar för uppdraget.

Effektmål:

· Att vid utgången av år 2001 utsänd personal vid samtliga verksamhetsplatser regionvis skall ha kallats till arbetslagskonferens.

· Att utveckla introduktionsutbildningen för nyanställd personal så att, senast vid utgången av år 2000, alla utsända anser sig ha fått en relevant introduktion i arbetet.

· Att före utgången av 2002 ha utvecklat metod för avgångssamtal med all hemvändande personal som skall ha fått genomgå ett avgångssamtal.

Centralstyrelsens bedömning

En stark organisationskultur och kravet på goda ledare kräver investering i utvecklingsinsatser. Med medvetet utformade satsningar minskas kostnaderna på poster som t.ex. sjukskrivningar och övertid, liksom för kostnader p.g.a. misstag från organisationens sida i förhandlingsarbetet.

Styrelsens ambition är att genom tillräckliga medel till personalarbetets olika delar öka förutsättningarna för en trygg, flexibel organisation, med tydlig identitet och med goda och kompetenta ledare. Med investeringar i underhåll, utveckling och avveckling av kompetens kan risken för stagnation i organisationen och kompetensen minskas kraftigt. Därigenom kan också tidsåtgången för olika arbetsuppgifter minskas och behov av externa resurser för att uppnå verksamhetens mål reduceras.

Till nödvändiga åtgärder hör också åtgärder för en god arbetsmiljö. En aktiv friskvård främjar dels att medarbetare orkar med sitt arbete, dels minskade kostnader för sjukskrivningar. I en föränderlig organisation behövs också möjligheten till t.ex. stödsamtal. Med förebyggande åtgärder i fråga om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön kan långtidssjukskrivningar hållas på en låg nivå och både psykiskt och ekonomiskt lidande därmed undvikas.

De ekonomiska resurser som under senare år anslagits till kompetens- och arbetsmiljöåtgärder har varit otillräckliga. Konsekvenserna av detta har synts i verksamheten. Mot denna bakgrund och i enlighet med vad även Ombudsmötet framhållit vid flera tillfällen föreslår styrelsen att de medel som används för kompetens- och arbetsmiljöfrämjande åtgärder utökas med 5 mkr. Kostnaderna för utbildningsinsatser för utlandsplacerade medarbetare finansieras i respektive verksamhetsområde.

6.1.4 Ekonomifunktionen

Beskrivning av funktionen och dess uppgifter

Ekonomiavdelningen är en av stödfunktionerna i Kyrkokansliet och arbetar utifrån kyrkokansliets verksamhetsplan för att stödja Svenska kyrkan på nationell nivå att fullgöra sitt uppdrag och bidra till verksamhetens utveckling. Ekonomifunktionen är organiserad i fyra enheter:

_ central redovisning,

_ löne- och personalrelaterad redovisning,

_ internationell ekonomi,

_ det tillfälliga projektet systemöversyn 2000.

Funktionens uppdrag gäller ekonomifrågorna inom organisationen som helhet och funktionen bistår chefer och styrande organ med såväl konsultativt stöd i strategiska ekonomistyrningsfrågor som löpande ekonomihantering. Detta sker utifrån den situation och de behov verksamheten står inför nu och i framtiden.

Ekonomifunktionen har att utgå ifrån Förvaltningsdelegationens inriktningsmål, dvs. att:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt,

_ verksamheterna skall planeras på ett sådant sätt att det råder balans mellan arbetsuppgifter och de resurser som står till förfogande,

_ en god arbetsmiljö skall råda vid Kyrkokansliet,

_ avdelningar, verksamhetsområden och stödfunktioner skall besitta den kompetens som krävs för att verksamheten skall genomföras professionellt.

Ekonomifunktionen arbetar i stor utsträckning med frågor som rör organisationens interna förhållanden och förändringar. Detta är ett förhållande som varit gällande sedan integrationen mellan SFRV och utrikesstiftelserna. I rambudget för åren 2000 - 2002 redovisas 16 verksamhetsområden som vart och ett har egen profil och skilda behov vad gäller redovisning och rapportering, något som ställer höga krav på flexibilitet. Funktionen samordnar och genomför rapportering till förtroendeorgan och myndigheter. All rapportering sker i samarbete med verksamhetsområdeschefer som inför sina respektive styrorgan ansvarar för rapporteringen och dess innehåll. Ett icke obetydligt arbete återstår för att skapa större tydlighet inom verksamhetsområdesprojektet, som bland annat handlar om delegationsordning och tydliggörande av organisatoriska nivåer och rapportering. I detta arbete spelar ekonomifunktionen en viktig roll.

Arbetet inom funktionen fokuseras huvudsakligen på löpande och återkommande processer som tertial- och årsbokslut, detalj- och rambudget. Till detta kommer de förändringar som följer av interna och externa förhållanden. För att effektivisera arbetet följer funktionen förändringarna inom IT-området för att säkerställa att de lösningar som används i verksamheten är tillförlitliga och ändamålsenliga. I detta sammanhang är lösningar av "data warehouse-typ" intressanta för att samordna information från de många interagerande, men åtskilda systemlösningar som nyttjas inom organisationen. Arbetet bedrivs i stor utsträckning med hjälp av tekniskt administrativt stöd, t.ex. ekonomi-, löne-, insamlings- och projekthanteringssystem.

Funktionen skall sträva mot att vara känd för kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet i sina uppdrag. Det betyder att den skall kännetecknas av kunnighet inom ekonomiområdet såväl som om de förutsättningar verksamheten fungerar under. Funktionen har ett serviceinriktat arbets- och förhållningssätt med verksamhetens behov i centrum. Inom funktionen måste, med hänsyn till det breda spektrum av tjänster som skall kunna ges, finnas en samlad kompetens som svarar mot ekonomiområdets alla delar. Det gäller t.ex. redovisnings- och skattefrågor, budgetering, ekonomisk analys och kompetens avseende systemstöd. Arbete kring funktionens dimensionering och arbetsfördelning kopplat till rekrytering och kompetensutveckling av medarbetarna måste ske löpande.

Arbetet skall bedrivas integrerat med det övriga kyrkokansliet, det vill säga att ett väl fungerande, effektivt och kommunikativt arbetssätt skall tillämpas vilket skall bidra till en god intern kontroll och medvetenhet om redovisningens roll i verksamheten hos anställda och förtroendevalda. Härvid skall särskild vikt läggas vid löpande rapportering och till detta kopplad kompetensutveckling inom det ekonomiska och administrativa området för organisationens chefer. En väl fungerande rapportering bygger på att flödet kan hanteras på ett effektivt sätt. Här strävar ekonomifunktionen mot ytterligare dokumentation och implementering av rutiner kring daglig hantering av från verksamheten genererade behov. Härvidlag skall strävas efter enkelhet med bibehållen säkerhet. De rutiner som gäller inom kyrkokansliet skall vara tillgängliga och förståeliga.

Ekonomifunktionens program

Ekonomifunktionen arbetar med flera program. Då ett väl fungerande administrativt arbete bygger på förutsättningen att samarbete sker gränsöverskridande är ekonomifunktionens program funktionsöverskridande men också intimt sammankopplade med varandra. Synsättet utgår från att det åvilar ekonomifunktionen internt ett gemensamt ansvar att på bästa sätt lösa uppgifterna inom programmen. De program som definieras är följande:

· Löpande redovisning och policyfunktion

· Utbildning och kommunikation

· Rapportering och analys

Löpande redovisning och policyfunktion

Den löpande redovisningen är grunden för all verksamhet från en ekonomiadministrativ synvinkel. Här skall särskild vikt läggas vid att få tekniskt stöd, redovisningsstruktur, ansvarsfördelning, rutiner och medarbetare att fungera i samklang med varandra.

Funktionen ansvarar för utveckling av ekonomiadministrativ policy som syftar till att utforma och utveckla rutiner och direktiv vilka säkerställer att gällande lagstiftning, avtal och direktiv följs.

Strategi:

_ Ekonomifunktionen skall säkerställa att ekonomiadministrativa frågor hanteras med största möjliga effektivitet. Härvidlag skall hänsyn tas till verksamhetens behov och de regler och krav som ställs upp för verksamheten från såväl interna som externa intressenter.

Effektmål:

· År 2001 planeras, genomförs och utvärderas verksamheten enligt ett gemensamt och integrerat arbetssätt i hela Kyrkokansliet (FD),

· Under år 2000 har ekonomifunktionen dimensionerats och utvecklats på ett sådant sätt att löpande verksamhet hanteras med egna resurser.

· År 2000 följer hela den kyrkliga riksorganisationen lagar, avtal, förordningar, offentlighetsprinciper, stadgar, instruktioner och andra regler (FD).

· Vid utgången av år 2000 upplever samtliga verksamhetsområdeschefer att de erhåller kompetenta och serviceinriktade tjänster från ekonomifunktionen.

Utbildning och kommunikation

Genom en öppen dialog skall det regelverk och de förutsättningar som gäller för redovisningen tydliggöras i organisationen. Detta skall lägga grunden till större medvetenhet och kunskap för att i förlängningen skapa förutsättningar för en högre kvalitet i organisationens arbete. Konsekvensen av utbildning och förbättrad kommunikation skall också vara att upplevelsen av ekonomifunktionen som stödfunktion skall stärkas.

Strategi:

_ De regler som gäller för verksamheten inom kyrkokansliet skall vara enkla, tydliga och lätta att ta del av.

Effektmål:

· År 2000 har en utbildning av samtliga verksamhetsområdeschefer och huvudprogramansvariga genomförts avseende grundläggande ekonomi och rapportering. Samma år har utbildning av delprogram- och kostnadsställeansvariga inom organisationen påbörjats.

· Samtliga verksamhetsområdeschefer, huvud- och delprogramansvariga skall vid utgången av år 2000 ha kännedom om huvudinnehållet i de administrativa regler som gäller för verksamheten. De skall ha kunskap om hur reglerna fastställs samt ha tillgång till referensmaterial som beskriver var och en av de regler och policies som styr verksamheten.

Rapportering och analys

En av nycklarna till en effektiv organisation återfinns i rapportering och uppföljning. Ekonomifunktionen vill förmedla en bild av redovisningen som avspeglande verksamheten. Oavsett rapporteringsnivå skall en bild av verkligheten alltid förmedlas. Detta skall vara och upplevas som ett viktigt bidrag till organisationens planerings-, uppföljnings- och utvärderingsprocesser. En ständigt förbättrad exakthet och innehållsmässig kvalitet skall eftersträvas och rapportinstruktioner skall hållas aktuella och tydliga. Genom detta skall alltid rätt beslutsunderlag kunna tillhandahållas vid rätt tidpunkt för att stödja medarbetare, chefer och förtroendevalda i sitt arbete.

Strategi:

_ Svenska kyrkan på nationell nivå skall upplevas som en öppen organisation känd för kompetens och stringens i rapportering och uppföljning.

Effektmål:

· År 2000 skall styrelse, nämnder, råd och verksamhetsområdeschefer uppleva att ekonomisk information från verksamheten inom Svenska kyrkan på nationell nivå presenteras på en korrekt, lättförståelig och lagom omfattande nivå för att utgöra beslutsunderlag för styrning av verksamheten.

· År 2001 har en IT-lösning implementerats som medger en integrerad rapportering från samtliga de verksamhetssystem som hanterar ekonomisk information.

· År 2001 skall en ny kodplan, omfattande såväl intäkts- och kostnadsstruktur som organisatorisk struktur föreligga, som väl överensstämmer med de behov som gäller och kan komma att gälla.

Centralstyrelsens bedömning

Styrelsen konstaterar att det för en väl fungerande verksamhet är av yttersta vikt med ett stöd inom det område som ekonomifunktionen representerar. Funktionen skall genom sitt arbete tillhandahålla korrekta beslutsunderlag och relevant information för anställda och förtroendevalda vid rätt tidpunkt för att genom detta stödja att för verksamheten riktiga ställningstaganden och beslut kan tas. Därutöver har funktionen att hantera externredovisning, myndighetsrapportering samt tillgodose övriga intressenters krav på en god ekonomisk information. Mot bakgrund av detta, den situation som idag råder avseende funktionens bemanning och de kommande ansvarsområden som följer av relationsförändringen mellan kyrka och stat ser styrelsen mycket starka incitament för en fokusering av tillgängliga resurser mot uppbyggnad och förstärkning av funktionen. Härvidlag skall hänsyn tas till en kortsiktig avlastning av befintliga resurser, men också en långsiktig kvalitativ och kvantitativ förstärkning. Detta för att säkerställa att de uppgifter som skall lösas av funktionen sker på ett kvalitetsinriktat sätt och att utrymme skapas för en kontinuerlig vidareutveckling.

Med utgångspunkt i denna bedömning vill styrelsen ge uttryck för sin ambition att de mål som beskrivs skall uppnås i en snabbare takt än den som anges i funktionens målformulering. Detta kommer att kräva den fokusering av tillgängliga resurser som nämnts, men på litet längre sikt åstadkomma betydande besparingar i verksamheten till följd av att egen kapacitet och ökad exakthet och tillförlitlighet i informations- och beslutsunderlag ger positiva effekter för resterande delar av organisationen.

Kyrka-statreformen innebär stora ekonomiadministrativa förändringar för arbetet på Svenska kyrkans nationella nivå och därmed för ekonomifunktionens dagliga arbete. Omsättningen tredubblas, likvidflödet ökar än mer genom uppdraget att hantera utjämningssystemets flöden, ny ekonomisk verksamhet som bl.a. tidigare har hanterats av statliga myndigheter och Uppsala stift tillförs. Därtill kommer förändrade redovisningsregler som kräver nya insatser. Volymökningen ställer stora krav på personella förstärkningar för den löpande hanteringen, ny kompetens måste tillföras, frågorna om intern kontroll fokuseras, behovet av helt nya tillkommande systemlösningar aktualiseras liksom behovet av en controllerfunktion.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	0	81 000	77 500	74 000
Netto kapitalförvaltning	3 083	0	0	0
Övriga intäkter	800	6 500	0	0
Summa intäkter	3 883	87 500	77 500	74 000
Kostnader
Lämnade anslag	718	35 445	26 830	25 700
Övriga verksamhetskostnader	37 916	39 079	40 074	38 179
Personalkostnader i Sverige	75 168	92 442	93 545	96 214
Täckningsbidrag kanslikostnader	-101 930	-111 988	-114 044	-117 105
Summa kostnader	11 873	54 978	46 405	42 988
Resultat före dispositioner	-7 990	32 522	31 095	31 012
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Rikskollekter	0	53 105	50 720	48 350
Grundfinansiering av nationell nivå	-7 990	-20 583	-19 625	-17 338
Summa dispositioner inom nationell nivå	-7 990	32 522	31 095	31 012
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.2 Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi

Presentation av verksamhetsområdet

Arbetet för kristen enhet omfattar Svenska kyrkans ekumeniska samarbete nationellt och internationellt. Det avser samverkan inom den egna konfessionella familjen och med de kyrkor med vilka Svenska kyrkan slutit särskilda överenskommelser och fortsatt ekumeniskt arbete med kyrkor av andra konfessioner. Arbetet bedrivs bland annat inom de konfessionella och ekumeniska organisationerna, genom ekumeniska dialoger, besök och deltagande i konferenser.

Teologin skall vara en dimension i allt arbete på den nationella nivån. Svenska kyrkan, Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet, behöver en fortlöpande teologisk reflektion såväl i det ekumeniska arbetet som i arbetet med att uttrycka och fördjupa den kristna tron i dag. Verksamhetsområdets styrorgan är Kyrkostyrelsen.

Inriktningsmål:

_ Den enhet som hela Kristi kyrka söker kommer till uttryck när de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament" (Riktlinjer för Svenska kyrkans ekumeniska arbete, 1992).

_ Styrelsen, ärkebiskopen och biskopsmötet betjänas med analyser och förslag i teologiska frågeställningar, nationellt och internationellt.

Verksamhetsområdet bedrivs inom tre huvudprogram och fem delprogram:

_ Kyrkogemenskap

_ Lutherska världsförbundet

_ Kyrkorelationer

_ Ekumenik

_ Internationell ekumenik

_ Ekumeniska dialoger

_ Svensk ekumenik

_ Teologi

Huvudprogrammet Kyrkogemenskap

Svenska kyrkan, som evangelisk-luthersk kyrka, har sina närmaste förbindelser med de lutherska kyrkorna, främst med dem i Norden, och i Europa och med dem vilka hon står i en särskild närhet genom sitt missionsuppdrag. Dessa förbindelser skall upprätthållas och fördjupas.

Svenska kyrkan har förkunnelse- och nattvardsgemenskap med alla medlemskyrkor i Lutherska världsförbundet (LVF).

Genom särskilda överenskommelser har Svenska kyrkan trätt i kyrkogemenskap också med anglikanska kyrkor och andra samfund utanför den lutherska gemenskapen.

Inriktningsmål:

_ Dessa gemenskaper skall vidmakthållas, fördjupas och konkretiseras i kyrkans liv.

Delprogrammet Lutherska världsförbundet

LVF beskriver sig självt som en communio, en gemenskap av kyrkor, byggd på bekännelsen och med en viktig ekumenisk uppgift. Synen på Svenska kyrkans identitet som evangelisk-lutherskt trossamfund kan fördjupas i den lutherska kyrkogemenskapen.

Effektmål:

· Svenska kyrkan vill utifrån communiotanken fördjupa relationerna inom den lutherska kyrkofamiljen och vidareutveckla dess ekumeniska roll.

· Svenska kyrkan skall sträva efter att samverkan med de ekumeniska organen ökar.

Delprogrammet Kyrkorelationer

I missionens sammanhang står Svenska kyrkan i en nära gemenskap med lutherska och andra kyrkor i alla världsdelar. Genom olika överenskommelser står Svenska kyrkan i samarbete eller dialog med följande kyrkor:

_ Kyrkorna inom Borgågemenskapen

_ Metodistkyrkan i Sverige

_ Den Filippinska oberoende kyrkan

_ De tyska kyrkorna

_ De baltiska kyrkorna

Effektmål:

· Svenska kyrkan skall följa upp överenskommelserna och fördjupa relationen med de olika kyrkorna, utveckla dialogen i teologiska och sociala frågor och konkretisera den uppnådda kyrkogemenskapen. Under perioden genomförs ett besöksutbyte med några av dessa kyrkor.

Huvudprogrammet Ekumenik

Riktlinjerna betonar starkt Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse.

"Svenska kyrkan står i förpliktande ekumeniska relationer. Den vill utifrån evangelium, tolkat i vår kyrkas bekännelse, ge ett bidrag till de kristnas enhet i vårt land och i hela världen. Svenska kyrkans identitet förtydligas i mötet med andra kyrkor. Svenska kyrkan delar ansvaret för att evangelium blir hört av alla folk, för att rättvisa upprättas, fred stiftas och skapelsens okränkbarhet respekteras överallt. Tillsammans får vi dela smärtan i världen men också bevara hoppet om Guds rike levande. Morgondagen möter oss med nya utmaningar. Svenska kyrkans svar på dessa måste formuleras i studium, teologiska samtal, etiska ställningstaganden, gudstjänst och handling tillsammans med andra kyrkor."

Inriktningsmål:

_ Inom huvudprogrammet skall denna förpliktelse konkretiseras i de internationella ekumeniska organen och i ekumeniska dialoger och samtal.

Delprogrammet Internationell ekumenik

I riktlinjernas avsnitt 8.1 och 8.2 anges att Svenska kyrkan skall förstärka sin roll i Kyrkornas världsråd (KV), både ekonomiskt och teologiskt, bl. a. genom deltagande i KV:s olika kommittéer. En närstående insats av särskild vikt är att delta i Kyrkornas världsråd arbete med att finna en modell för framtiden där kyrkorna kan delta i enligt med sin egen självförståelse. Svenska kyrkan deltar vidare i samarbetet inom Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), Nordiska ekumeniska rådet (NER) samt genom missionen i regionala och nationella ekumeniska organisationer över hela världen.

Effektmål:

· Dessa engagemang skall fortsätta och fördjupas

· Resultaten från Kyrkornas världsråds generalförsamling 1998 i Harare skall följas upp.

Delprogrammet Ekumeniska dialoger

Genom ekumeniska dialoger och samtal med andra kyrkor vill Svenska kyrkan öka förståelsen mellan kyrkorna, skapa respekt för kyrkornas skilda uppfattningar, undanröja hinder på väg mot synlig enhet och söka kyrkans enhet i trohet mot Kristus. Samtalen bör öka förutsättningarna för samarbete och tydliggöra evangeliet för nya generationer.

Effektmål:

· Följande dialoger skall vidareföras eller inledas:

_ Romersk-katolska kyrkan, ekumeniska samtal på nordisk bas inleds under år 2000

_ Svenska Missionsförbundet, samarbetsgrupp efter tidigare dialog, inledd 1998

_ Svenska Baptistsamfundet, dialog inledd 1997

_ Ortodoxa och österländska kyrkor, dialogdagar för ömsesidig förståelse

_ Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten, förberedande lärosamtal.

_ Lärosamtal inom Leuenberggemenskapen.

Delprogrammet Svensk ekumenik

Svenska kyrkan skall fortsätta sitt engagemang inom Sveriges kristna råd (SKR) som huvudorgan för den svenska ekumeniken. SKR:s förändrade organisation kan komma att medföra att Svenska kyrkan får uppdrag att bearbeta vissa frågor å hela den svenska kristenhetens vägnar, så kallad ekumenisk delegering.

Effektmål:

· Genom ett fortsatt deltagande i arbetet inom SKR skall Svenska kyrkan medverka till fördjupad samverkan mellan kyrkosamfunden i Sverige.

Huvudprogrammet Teologi

Det teologiska arbetet inriktar sig på att tolka och fördjupa Svenska kyrkans tro i dag. Det genomförs huvudsakligen inom ramen för teologiska kommittén och Forskningssekretariatet. Begreppet tolkas så att det omfattar de teologiska aspekterna i vid bemärkelse och innefattar både den teologiska reflektion som Biskopsmötet och Kyrkostyrelsen behöver för sina beslut och pastorala ställningstaganden och vidare etiska och sociala frågeställningar.

Effektmål:

· Under perioden skall kommittén genomföra resterande delar av det projekt om social rättvisa som inleds under 1999 samt vara värd för en anglo-nordisk teologisk konferens.

Ekonomiska ramar

De ekonomiska ramarna står oförändrade med undantag för en viss anslagsökning till Kyrkornas världsråd. Ökningen inkluderar det anslag som tidigare givits direkt av regeringen till Kyrkornas världsråd.

Beloppet för 1999, 26 mkr, inkluderade ett ändamålsdestinerat anslag till Lutherska världsförbundet om 12 mkr för uppbyggnad av dess Endowment Fund. Kostnaden för den ordinarie verksamheten uppgår till knappt 17,3 mkr inkluderande särskilda anslag till NER och Liv och Fredinstitutet samt regeringens bidrag till Kyrkornas världsråd.

Bedömning av behov

Under 1999 gjordes kraftiga nedskärningar för att anpassa anslagen till den fastställda budgetnivån Om inte verksamhet skall läggas ned, ekumeniska dialoger avslutas eller besök från andra kyrkor eller till andra kyrkor skall avbrytas finns inte möjlighet att ytterligare begränsa kostnaderna. Anslagen till de konfessionella och ekumeniska organen får stå på oförändrad nivå under kommande år med undantag för bidragen till Kyrkornas världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor.

Centralstyrelsens bedömning

Det breda engagemang för den kristna enheten som länge varit ett av Svenska kyrkans kännetecken måste ges ett sådant utrymme att det kan bevaras och utvecklas vidare. Den teologiska reflektionen är en nödvändig dimension i kyrkans arbete och kan inte undvaras.

För den kommande treårsperioden föreslås en oförändrad ekonomisk ram för verksamheten. Styrelsen menar att de dialoger som nu pågår måste fortsätta och att de ekumeniska utbyten som sker med andra kyrkor har ett stort värde. Möjligheterna för representanter från Svenska kyrkan att delta i internationella konferenser bör ej minska. Några ytterligare ändringar av kostnadsramen är därför inte aktuell.

När det gäller anslagen till de ekumeniska organen bör den sedan länge aviserade ökningen av anslagen till Kyrkornas världsråd genomföras. Med hänsyn till de betydande anslag som givits till LVF:s Endowment Fund sker viss omfördelning från LVF till Kyrkornas världsråd. Någon kraftig höjning är dock med hänsyn till budgetläget inte möjlig under ett enda år utan ökningen får ske på några års sikt.

Inom teologiska kommitténs område fortsätter arbetet med de socialetiska frågorna med ytterligare seminarier för två av de kommande åren i enlighet med tidigare planer.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Övriga intäkter	500	0	0	0
Summa intäkter	500	0	0	0
Kostnader
Lämnade anslag	21 266	11 610	11 610	11 610
Övriga verksamhetskostnader	1 880	1 917	1 808	1 698
Utfördelade kanslikostnader	3 640	3 749	3 858	3 968
Summa kostnader	26 786	17 276	17 276	17 276
Resultat före dispositioner	-26 286	-17 276	-17 276	-17 276
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-26 286	-17 276	-17 276	-17 276
Summa dispositioner inom nationell nivå	-26 286	-17 276	-17 276	-17 276
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.3 Verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation

Beskrivning av verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet avser sakkunskap i juridiska frågor för den blivande Kyrkostyrelsen och den blivande Kyrkofondens styrelse samt nämnder och råd ävensom kyrkokansliet. På samma sätt ingår även sakkunskap beträffande kyrkobokföring, val och indelningsfrågor. Utöver de angivna funktionerna ingår i verksamhetsområdet handläggning av ärenden som ansluter till dessa. Verksamhetsområdets styrorgan är Kyrkostyrelsen.

Verksamheten bedrivs i tre huvudprogram och åtta delprogram:

_ Kyrkorätt

_ Utgivning av kyrkliga bestämmelser

_ Juridiska ärenden i övrigt

_ Juridisk rådgivning till stift och församlingar

_ Organisation

_ Kyrkobokföring

_ Val- och indelningsfrågor

_ Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd

_ Kyrklig beredskap

_ Militär själavård

_ Säkerhetsskydd

Huvudprogrammet Kyrkorätt

Delprogrammet Utgivning av kyrkliga bestämmelser

Svenska kyrkan faller från år 2000 inte längre under statliga bestämmelser om kungörande av författningar. De bestämmelser som Kyrkomötet eller, efter delegation från Kyrkomötet, den blivande Kyrkostyrelsen beslutar måste emellertid ändå även fortsättningsvis ges ut i en mera officiell form, eftersom de är bindande för församlingar, samfälligheter och stift.

Inriktningsmål:

_ Beslutade bestämmelser skall utges korrekt och effektivt

Effektmål:

· Beslutade bestämmelser skall utges inom en månad från det att dokumenterat beslut föreligger

Delprogrammet Juridiska ärenden i övrigt

Till den blivande Kyrkostyrelsen liksom till den blivande Kyrkofondens styrelse kan förväntas att åtskilliga ärenden av juridisk art inkommer. Även inom nämnderna och i kyrkokansliets arbete förekommer juridiska frågor.

Inriktningsmål:

_ Juridiska ärenden skall handläggas rättssäkert och effektivt samt med teologisk medvetenhet

Effektmål:

· Juridiska ärenden som inkommit eller på annat sätt aktualiserats mera än tre veckor före ett sammanträde med den blivande Kyrkostyrelsen skall läggas fram för beslut vid detta sammanträde. Om styrelsen har inrättat ett särskilt förtroendevalt beredningsorgan, skall treveckorstiden räknas i förhållande till sammanträde hos beredningsorganet.

Delprogrammet Juridisk rådgivning till stift och församlingar

Inte sällan begär stift och församlingar råd i juridiska frågor. I vissa frågor med anknytning till kyrkoordningen kan detta behov väntas öka. Det ankommer dock inte på kyrkans nationella nivå att åtaga sig att rättsligt företräda andra kyrkliga organ. Inte heller har den nationella nivån anledning att mera direkt erbjuda sina tjänster. I viss utsträckning sker samarbete med blivande Svenska kyrkans församlingsförbund i dessa frågor.

Inriktningsmål:

_ På begäran skall stift och församlingar erhålla råd i juridiska frågor

Effektmål:

· Framställda frågor skall besvaras inom en vecka

Huvudprogrammet Organisation

Delprogrammet Kyrkobokföring

Den blivande Kyrkostyrelsen skall handlägga vissa ärenden om kyrkobokföring som gäller utomlands bosatta personer. Vidare skall innehållet i kyrkobokföringsregistret vidareutvecklas.

Inriktningsmål:

_ Kyrkobokföringsärenden skall handläggas effektivt och skyndsamt

Effektmål:

· Inkomna kyrkobokföringsärenden skall handläggas inom en vecka.

· Förfrågningar om uppgifter ur kyrkobokföringsregistret skall besvaras senast arbetsdagen efter att de framställts

Delprogrammet Val- och indelningsfrågor

Enligt kyrkoordningsförslaget skall Kyrkostyrelsen ha det övergripande ansvaret för de direkta valen inom Svenska kyrkan. Den blivande Kyrkostyrelsen behöver vidare tillgång till viss sakkunskap i indelningsfrågor.

Inriktningsmål:

_ En valorganisation skall skapas i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser om direkta val

_ Indelningsärenden skall handläggas effektivt

Effektmål:

· Valorganisationen skall förberedas så att allmänna kyrkliga val kan äga rum i september 2001.

· Indelningsärenden som inkommit eller på annat sätt aktualiserats mera än tre veckor före ett sammanträde med den blivande Kyrkostyrelsen skall läggas fram för beslut vid detta sammanträde. Om styrelsen har inrättat ett särskilt förtroendevalt beredningsorgan, skall treveckorstiden räknas i förhållande till sammanträde hos beredningsorganet.

Huvudprogrammet Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd

Delprogrammet Kyrklig beredskap

Kyrkostyrelsen stöder och främjar den kyrkliga beredskapsverksamheten i enlighet med de avtal som Svenska kyrkan på nationell nivå och genom stiften kan träffa med Överstyrelsen för civil beredskap om verksamhetens allmänna inriktning.

Inriktningsmål:

_ Stiftens och andra kyrkliga organs arbete med totalförsvarsfrågor skall stödjas och främjas

_ Utvecklingsarbetet på kris- och katastrofområdet med inriktning på svåra fredstida händelser och höjd beredskap skall fördjupas

_ Svenska kyrkan skall delta i det försvars- och säkerhetspolitiska samtalet

Effektmål:

· Ett Svenska kyrkans policydokument i försvars- och säkerhetspolitiska frågor skall vara utformat före utgången av år 2002.

· En reviderad handbok för Svenska kyrkans beredskapsarbete skall föreligga vid 2002 års utgång och vara tillgänglig på IT-medium

· En särskild övningskatalog för Svenska kyrkans verksamhet skall föreligga år 2000.

· Arrangemang skall under år 2000 ha vidtagits för den fortsatta utbildningen av förtroendevalda och anställda i kris- och katastroffrågor.

Delprogrammet Militär själavård

Den militära själavården är i första hand en angelägenhet för Försvarsmakten, men Kyrkostyrelsen anslår medel till verksamhetens finansiering. Kyrkostyrelsen ges regelmässigt tillfälle till samverkan i olika frågor, t.ex. när det gäller tjänstetillsättningar, utbildning och verksamhetens inriktning.

Inriktningsmål:

_ Sådana ärenden om militär själavård som ankommer på Kyrkostyrelsen skall handläggas effektivt.

_ Gällande organisation för militär själavård på central och regional nivå skall finansieras.

_ Samverkansbehoven med Försvarsmakten skall tillgodoses .

Effektmål:

· Ett förenklat system för clearing av Svenska kyrkans andel av finansieringen skall fungera fr.o.m. år 2000.

· Konsekvenserna för den militära själavården av Förvarsberedningens förslag angående om inriktningen av Försvarsmaktens organisation och uppgifter skall dras under år 2000.

· Utbildningssystemet för tjänst inom den militära själavården skall ses över i samarbete med Försvarsmakten före utgången av år 2002.

Delprogrammet Säkerhetsskydd

I den mån Svenska kyrkan på nationell nivå på grund av avtal med staten i beredskapsfrågor skall tillämpa föreskrivet säkerhetsskydd skall åtgärder för sådant skydd vidtas. Detta avser bl.a. frågor om hantering av hemliga handlingar samt rådgivning i sådana frågor. Även för kyrkokansliets verksamhet i övrigt finns i viss utsträckning behov av säkerhetsskydd.

Inriktningsmål:

_ Kyrkokansliets behov av säkerhetsskydd skall tillgodoses. Berörda organ med personal skall ha kännedom om gällande bestämmelser

_ Stift och församlingar skall erhålla råd i säkerhetsskyddsfrågor.

Effektmål:

· Kyrkokansliets säkerhetsskydd skall uppfylla de krav som ställs i lag och annan författning.

· Stiftens och församlingarnas behov av rådgivning i säkerhetsskyddsfrågor skall tillgodoses.

· Kyrkokansliets behov av säkerhetsskydd med avseende på IT-verksamheten skall vara utrett och åtgärdat vid utgången av år 2001.

Ekonomiska ramar

För verksamhetsområdet förutses ingen egentligt utökad verksamhet under år 2000. Däremot kommer år 2000 att innebära en övergång från en i huvudsak projektinriktad organisation avseende genomförande av de förändrade kyrka-statrelationerna till en verksamhet för mera löpande juridiska ärenden och mindre utredningsprojekt. Alltjämt kommer emellertid vissa frågor i samband med de nya kyrka-statrelationerna att kräva utredningsinsatser. En sådan fråga är kyrkans nya valsystem.

Även för de frågor som avser kyrklig beredskap kan förväntas förändringar beroende på de nya kyrka-statrelationerna. Enligt ett föreliggande utredningsförslag skall ansvaret för ledning och samordning av denna beredskap fortsättningsvis tillkomma den statliga Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). Några medel över statsbudgeten kan för framtiden inte väntas bli tillförda den verksamhet som fortsättningsvis i dessa frågor skall bedrivas inom verksamhetsområdet. Förberedande samtal om försäljning av vissa tjänster på området till ÖCB pågår dock.

Konsekvensanalys

En minskad tilldelning av medel till verksamhetsområdet skulle innebära en försvagning av den nationella nivåns kompetens i rättsliga frågor och beredskapsfrågor.

Konsekvensändringar av kyrka-statreformen

Det hittillsvarande ändamålsdestinerade kyrkofondsanslaget för kansliresurser till kyrka-statreformen bör nu permanentas som en fast del av den nationella nivåns kostnader. 3 mkr beräknas för år 2000 till dessa kostnader. Likaså bör de hittillsvarande ändamålsdestinerade kyrkofondsanslagen för kyrklig beredskap, militär själavård permanentas som en fast del av den nationella nivåns kostnader.

För kostnader motsvarande Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens nuvarande statliga bidrag från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund beräknas 2,4 mkr. För år 2000 beräknas 1 mkr till kostnader, främst olika konsultinsatser, i samband med omstruktureringen av kyrkans nationella nivå. Det rör sig här om kostnader för utredningar, permutationer och andra juridiska åtgärder.

Centralstyrelsens bedömning

Det är angeläget att den nationella nivåns specialistfunktioner för rättsliga frågor och frågor rörande den kyrkliga beredskapen kan vidmakthållas. I stor utsträckning handlar det därvid om att permanenta de ändamålsdestinerade anslag ur kyrkofonden som redan tidigare utgått för dessa ändamål. Vissa behövliga särskilda insatser på grund av de nya kyrka-statrelationerna ingår också. När det gäller den militära själavården bör gjorda åtaganden mot Försvarsmakten upprätthållas. Avseende Svenska kyrkans arbete i kris- och krigssituationer avvaktar styrelsen med att fastställa hur denna verksamhet slutgiltigt skall organiseras i väntan på att det statliga arbetet med frågan om den kyrkliga beredskapens organisation har slutförts.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Övriga intäkter	1 625	0	0	0
Summa intäkter	1 625	0	0	0
Kostnader
Lämnade anslag	2 700	1 350	1 200	1 200
Övriga verksamhetskostnader	16 716	4 750	4 150	3 650
Personalkostnader i Sverige	147	0	0	0
Utfördelade kanslikostnader	7 410	7 632	7 855	8 077
Summa kostnader	26 973	13 732	13 205	12 927
Resultat före dispositioner	-25 348	-13 732	-13 205	-12 927
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest. medel	-2 060	0	0	0
Resultat efter dispositioner	-23 288	-13 732	-13 205	-12 927
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-23 289	-12 732	-13 205	-12 927
Övergångsfinansiering år 2000	0	-1 000	0	0
Summa dispositioner inom nationell nivå	-23 289	-13 732	-13 205	-12 927
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.4 Verksamhetsområdet Svenska kyrkans information

Beskrivning av verksamhetsområdet

Uppdraget att verkställa det kyrkliga informationsarbetet på den nationella nivån skall utföras i verksamhetsområdet Svenska kyrkans information. Styrelsen har tolkat detta uppdrag enligt följande:

_ verksamhetsområdet Svenska kyrkans information skall genom analys och strategisk informationsplanering samt informations- och kommunikationsåtgärder bidra till att Svenska kyrkans mål uppnås,

_ vidare finns inom verksamhetsområdet ett eget handläggningsansvar vad gäller frågor om media och medieutveckling liksom bevakning av och samarbete med media,

_ inom verksamhetsområdet finns uppgiften att på informations- och kommunikationsområdet stödja Kyrkomötet, Ärkebiskopsämbetet, Kyrkostyrelsen och Svenska kyrkan på nationell nivå. Detta bidrar till att verksamheternas mål uppnås,

_ inom verksamhetsområdet skall också samverkan inom informations- och kommunikationsområdet ske med stift och församlingar,

_ verksamhetsområdet skall främja kompetensutvecklingen inom kommunikationsområdet.

Verksamhetsområdets styrorgan är Kyrkostyrelsen. Verksamheten bedrivs i ett huvudprogram och fyra delprogram:

_ Svenska kyrkans information

_ Kommunikationsutveckling

_ Profilering

_ Information

_ Massmedia

Huvudprogrammet Svenska kyrkans information

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet.

Med kommunicerande kyrka menar vi en kyrka som har en nära och öppen relation till de många människorna. Det är en kyrka som står på människornas sida, som följer dem, gläds och sörjer med dem. Det är en kyrka som är folkets kyrka. En sådan kyrka lever lokalt och i mötet mellan människor. En gemensam och övergripande uppgift för Svenska kyrkan är både att kommunicera, förmedla och tydliggöra detta genom olika kanaler, till olika målgrupper och på olika sätt och att utbilda förtroendevalda och anställda i att kommunicera.

Trovärdighet står för att människorna skall så kunna lita på Svenska kyrkan att de har fullt förtroende för det arbete kyrkan utför.

Delprogrammet Kommunikationsutveckling

Inriktningsmål:

_ Att Svenska kyrkan (medarbetarna) kommunicerar på ett kompetent sätt.

Effektmål:

· År 2002 ska 20 procent av de kyrkotillhöriga uppleva att Svenska kyrkan vill ha en positiv relation till sina tillhöriga.

· År 2002 ska 5 procent av Svenska kyrkans medarbetare uppleva att de har bättre förutsättningar för kommunikation än 1998.

Delprogrammet Profilering

Inriktningsmål:

_ Att de kyrkotillhöriga har en positiv attityd till Svenska kyrkan.

Effektmål:

· År 2002 ska 75 procent av Sveriges befolkning känna till Svenska kyrkans tro och liv och 45 procent av de kyrkotillhöriga ska ha en positiv attityd till Svenska kyrkan.

Delprogrammet Information

Inriktningsmål:

_ Att trovärdigt och sakligt informera om Svenska kyrkan till allmänhet, förtroendevalda och anställda.

Effektmål:

· År 2002 ska 80 procent av Sveriges befolkning uppleva att de har tillgång till den information de behöver om trossamfundet Svenska kyrkan.

· År 2002 ska 90 procent av Kyrkokansliets målgrupper uppleva att de har tillgång till relevant information om den nationella nivåns arbete.

Delprogrammet Massmedia

Inriktningsmål:

_ Att Svenska kyrkan andligt och engagerat deltar i samhällssamtalet.

Effektmål:

· År 2002 ska 70 procent av de kyrkotillhöriga anse att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet.

Ekonomiska ramar - Konsekvensanalys och bedömning av resursbehov påkallade av den nya kyrkoordningen

År 2000

Kommunikationen med de tillhöriga

Det särskilda projektet om kommunikationen med de kyrkotillhöriga tillsattes 1999 och löper ut år 2000. Efter massmediernas fokusering på förändrade relationer 1999 kan många komma att fundera många över sin relation till Svenska kyrkan. Svenska kyrkan i denna situation chansen att kommunicera med sina tillhöriga och visa på den öppna folkkyrka hon är. Bibel 2000 och millennieskiftet ger många möjligheter för människor att fundera över kyrka och livsfrågor. Bl.a. kommer denna satsning att innehålla ett brev till samtliga kyrkotillhöriga som dels ger en aktuell bild av trossamfundet Svenska kyrkan, dels är lokalt anpassat genom att biskoparna skriver om verksamheten i respektive stift. 1999 fick projektet ett extra kyrkofondsanslag om 2,5 mkr för planeringsarbete inför kampanjen som genomförs 2000. För att möjliggöra dessa planerade insatser krävs 10 mkr.

Grafisk profil

Ramen medger inte ett ambitiöst arbete med grafisk profil för Svenska kyrkan. Skall Svenska kyrkans grafiska profil någonsin ses över och arbetas om är det nu, med anledning av förändrade relationer. Inte minst viktig är den grafiska profilen med tanke på att Svenska kyrkan år 2000 blir ett självständigt trossamfund. Hur kommer det att gestaltas grafiskt? Hur kommer den tillhörige i texter och annonser att känna att Svenska kyrkans församlingar ingår i trossamfundet Svenska kyrkan? Den summa som föreslås medger enbart ett arbete som går ut på att från Kyrkokansliet se över och lägga upp riktlinjer för grafisk profil. För att möjliggöra ens denna minimala översyn krävs 1 mkr.

Bildbyrån

Såväl Kyrkokansliet som församlingar och stift, liksom externa intressenter efterfrågar bilder av Svenska kyrkan och dess verksamhet. När Svenska kyrkan blir ett eget trossamfund är en viktigt fråga hur bilden av Svenska kyrkan ser ut. För att driva Bildbyrån och kunna fortsätta att få in nya bilder krävs år 2000 650 000 kr

År 2001

Permanentning av ökad satsning på elektronisk kommunikation

År 2001 har det projekt som är inriktat på att Svenska kyrkan fullt ut skall utnyttja elektronisk kommunikation upphört. Projektet har då hanterat innehålls- och utvecklingsfrågor i ett tvåårperspektiv och innebär ett ökat användande av elektronisk kommunikation i hela Svenska kyrkan. Efter projekttidens slut förskjuts arbetets fokus från utveckling till stöd och utbildning. När det nya mediet alltmer tas i bruk är avsikten att ersätta vissa andra. De första åren sker inte detta - i stället sker dubbelarbete genom att de gamla medierna behålls under en övergångstid. Med en optimistisk prognos kan antas att man efter år 2002 klarar fortsatt tillväxt i det nya mediet genom att successivt lämna äldre medier. För att fortsätta den positiva utveckling av elektroniska medier, ett arbete som kräver ständig uppmärksamhet, behövs förstärkning med en tjänst, utöver ordinarie budget, 250 000 kr.

Bildbyrån

Genom att själva erbjuda massmedia, stift och församlingar digitala bilder kan kyrkan själv vara med att påverka bilden av sig själv. En kundorienterad bildbyrå som erbjuder fler än Kyrkokansliet kvalitetsbilder med både inrikes- och utrikesperspektiv måste vara digital. Ett projekt för att digitalisera Bildbyrån kräver ett riskkapital på 500 000 kr år 2001 för att täcka en eventuell förlust, där kostnaderna annars tas inom Kyrkans hus AB. För att driva Bildbyrån och kunna fortsätta att få in nya bilder krävs år 2001 670 000 kr och år 2002 690 000 kr.

Kyrkoval

För första gången i historien handhar Svenska kyrkan kyrkovalet själv. Det kommer att kräva omfattande resurser, inte minst för kommunikation. En kampanj i två delar erfordras både för att få människor att vilja ställa upp som förtroendevalda och för att få de tillhöriga till församlingarna för att rösta. Beroende på hur kostnaderna för kyrkovalet i övrigt fördelas i hela Svenska kyrkan och i Kyrkokansliet, behövs medel för kommunikationsinsatser, cirka 2 mkr.

Kommunikationen med de tillhöriga

I samband med informationen om kyrkovalet kan möjligheten tillvaratas att ännu ett brev med för Svenska kyrkan angelägna "innehållsfrågor" skickas till de tillhöriga. Det blir en uppföljning till det brev som skickats ut år 2000 och av de aktiviteter och den information som har ägt rum 1999. Vidare krävs en utvärdering av hela detta projekt. 1,5 mkr.

Centralstyrelsens bedömning

Verksamhetsområdet Svenska kyrkans information bör i samband med de förändrade relationerna mellan stat och kyrka och uppbyggnaden av en förändrad kyrklig organisation få ett vidgat informationsuppdrag. I detta bör ingå att tydliggöra och förmedla Svenska kyrkans identitet och verksamhet för en bred allmänhet. Uppdraget innebär också att påbörja arbetet med att tydligare visa vad Svenska kyrkan som trossamfund står för och utför i sitt arbete. De förändrade relationerna mellan kyrka och stat gör denna kommunikation med de kyrkotillhöriga särskilt viktig. En positiv syn på Svenska kyrkans uppdrag, liksom på kyrkans sätt att utföra detta, stärker dessutom viljan att tillhöra kyrkan. För att ge goda förutsättningar för en fortsatt god kontakt mellan kyrkan, främst hennes församlingar, och de tillhöriga bör en mer offensiv extern satsning på nationell nivå kompletteras med en långsiktigt strävan att inom Svenska kyrkan höja kommunikationsmedvetandet.

Styrelsen föreslår därför att den nuvarande budgetramen ökas inom ramen för de särskilda övergångskostnader som inträffar under år 2000 med 9 mkr för att möjliggöra i vart fall de mest nödvändiga delarna i en sådan informationssatsning. Styrelsen avser att senare utforma en mer detaljerad plan för detta arbete. 1 mkr bör anvisas för bl.a. särskilda insatser för bildbyrån och visst utredningsarbete beträffande ny grafisk profil för Svenska kyrkan kunna genomföras. Från och med år 2001 bör kostnader för kontakter med de kyrkotillhöriga tas upp i ordinarie årsbudget.

De kostnader som avser informationsinsatser med anledning av de kyrkliga valen bör inrymmas i de medel som anvisas i särskild ordning för genomförandet av detta val.

Den långsiktiga utformningen av Svenska kyrkans informations- och kommunikationsarbete bearbetas f.n. av en särskild utredning. Den beräknas vara klar vid kommande årsskifte och bör, tillsammans med styrelsens planering, ge underlag för ställningstagande till resursbehoven för tiden fr.o.m. 2001.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Kostnader
Lämnade anslag	90	0	0	0
Övriga verksamhetskostnader	9 571	18 197	9 745	5 714
Personalkostnader i Sverige	1 988	1 500	1 250	1 500
Utfördelade kanslikostnader	6 720	6 922	7 123	7 325
Summa kostnader	18 369	26 619	18 118	14 539
Resultat före dispositioner	-18 369	-26 619	-18 118	-14 539
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. fria ändamålsdest. medel	0	-2 750	0	0
Resultat efter dispositioner	-18 369	-23 869	-18 118	-14 539
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-18 369	-13 869	-18 119	-14 539
Övergångsfinansiering år 2000	0	-10 000	0	0
Summa dispositioner inom nationell nivå	-18 369	-23 869	-18 119	-14 539
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.5 Svenska kyrkans forskningsråd

6.5.1 Rådet

Svenska kyrkans forskningsråd inrättades av ombudsmötet 1989. Det skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Enligt sin instruktion skall rådet inventera behovet av forskning, initiera och prioritera projekt, informera om forskningsverksamhet och dess resultat och fördela anslag till projekt. Forskningsrådet utses av Kyrkostyrelsen.

6.5.2 Verksamhetsområdet Forskning

Inriktningsmålet för verksamhetsområdet forskning är:

_ Forsknings- och studiearbetet inom verksamhetsområdet är en fördjupning och tillämpning av olika temaområden till den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom samhälle och kyrka för att tillgodose kvalitet vid bearbetningen av frågor inom religion och kyrka av särskilt intresse för Svenska kyrkan.

_ Avdelningens forskare skall tillförsäkras att upprätthålla en mycket god vetenskaplig kompetens och vidareutveckla denna inom sina temaområden

Verksamheten bedrivs i två huvudprogram och tio delprogram:

_ Kyrkan i samhället - traditionstolkning

_ Sveriges kyrkohistoria

_ Norden och Europa. Folkkyrka _ nationell identitet _ internationell nyorientering

_ Kyrkan i samhället - nutidstolkning

_ Samhälls- och religionsanalys

_ Kyrkoanalys

_ Teologi och etik

_ Svenska kyrkan i en mångkulturell omvärld

_ Publikationsverksamhet

_ Stipendieprogram

_ Projektet Bibeltolkning och bibelbruk

_ Projektet Kvalitetsutveckling

Under huvudprogrammen sorterar i nästa nivå delprogram, i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med rådets prioriteringar. I relation till dessa prioriteringar har rådet fastställt följande inriktningsmål:

_ Att stärka innehållsmässig kvalitet vid övriga verksamhetsområden inom den rikskyrkliga kansliorganisationen genom att aktivt bistå med handlednings- och utredningsuppdrag.

_ Att verka för en fördjupad nätverksforskning med stiften inom Svenska kyrkan, därutöver särskilt med andra forskningsenheter i Sverige, de nordiska kyrkorna, Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

_ Att upprätthålla den fackmässiga och pedagogiska kompetensen

Inom såväl huvud- som delprogram finns en dubbel utgångspunkt för analyserna. Dels skall de utgå från en tydlig samhällsanalys, dels från en tydlig religions- och kyrkoanalys. Detta gäller oavsett om forskningarna eller studierna avser historia eller nutid. Den övergripande principiella utgångspunkten är således att religion och kyrka ses i relation till sin samhällssituation och att religionens och kyrkans roll skall ses i denna kontext. Traditionstolkningen inom det ena huvudprogrammet kan också ses som en kritisk instans till det nutidsinriktade programmet och vice versa. Inom bägge programmen intar vidare frågor om metod och metodutveckling en central plats.

Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - traditionstolkning

Forskningsrådet har fastställt gemensamt inriktningsmål för de två huvudprogrammen:

_ Att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Delprogrammet Sveriges kyrkohistoria

Inriktningsmål:

_ Att öka kunskapen om kristendomen i Sverige i ett tusenårigt perspektiv

Effektmål:

· Genom att till utgången av år 2002 ha publicerat en på vetenskaplig grund vilande lättillgänglig framställning av Sveriges kyrkohistoria har detta uppnåtts

Detta skall ske genom att inom tidsramen utge samtliga åtta band av Sveriges kyrkohistoria. För varje band svarar en huvudförfattare. Därtill medverkar i varje band cirka tio specialartikelförfattare. I det samlade verkets målskrivning har särskilt markerats att ett kvinnovetenskapligt perspektiv skall genomföras konsekvent genom alla volymerna. Arbetet skall genomföras genom ett nätverk av främst externa forskare som leds av en särskild redaktionsgrupp. År 2000 skall utkomma volymerna fyra och fem, 2001 sex och sju, 2002 åtta. Projektet skall slutföras med finansiering i huvudsak med externa forskningsmedel.

· Resultatet sammanfattas i en bok om kristendomen i Sverige under tusen år

· Genom ett bildverk som belyser denna utveckling

Delprogrammet Norden och Europa. Folkkyrka - nationell identitet - internationell nyorientering

Inriktningsmål:

_ Att öka kunskapen om Svenska kyrkan som folkkyrka i ett teologihistoriskt perspektiv

Effektmål:

· Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt belyses och dokumenteras de nordiska kyrkornas relation till det framväxande välfärdssamhället under perioden efter andra världskriget och publiceras forskningsresultaten

· År 2001 är de svenska delarna och de nordiska temadelarna där avdelningens forskare har huvudansvar tillgängliga

Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - nutidstolkning

Forskningsrådet har fastställt gemensamt inriktningsmål för de två huvudprogrammen:

_ Att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Delprogrammet Samhälls- och religionsanalys

Inriktningsmål:

_ Att förse Svenska kyrkan med kvantitativa och kvalitativa analyser av tendenser i samhället och i den religiösa miljö i vilken Svenska kyrkan verkar.

Effektmål:

· Vid utgången av år 2000 är resultatet från projektet Sverigeräkningen 2000 tillgängligt

· Under år 2000 är resultatet av projektet Samfundsstatistik på riks-, läns och kommunnivå tillgängligt

· Årligen redovisas resultatet från en undersökning av Religiöst liv i Storstockholm

Delprogrammet Kyrkoanalys

Inriktningsmål:

_ Att förse Svenska kyrkan på riks, stifts- och församlingsnivå med religionssociologisk kompetens, relevant statistiskt material samt kvantitativa och kvalitativa analyser av Svenska kyrkans position i samhället

Effektmål:

· Resultat från Svenska kyrkans församlingsstatistik är årligen tillgängliga

· Svenska kyrkans församlingar använder församlingsstatistiken i sitt eget förbättringsarbete

· Genom att hålla tidigare års församlingsstatistik aktuell och bearbetningsbar möjliggörs tidsserieanalyser vars resultat är tillgängliga för Svenska kyrkans församlingar

· Årligen analyseras den eventuella nödvändigheten av anpassning av innehållet i årets församlingsstatistik och nödvändiga ändringar genomförs

· Genom att årligen minska den forskartid som används för de delar av arbetet med församlingsstatistiken som föregår analysarbetet ökas tiden för detta

· År 2002 har Svenska kyrkan kännedom om hur man brukar församlingsstatistiken

Delprogrammet Teologi och etik

Inriktningsmål:

_ Att genom forskning och teologiskt författarskap öka förståelsen inom samhälls- och kyrkodebatten inom huvudsakligen områdena socialetik, bioetik och teologisk etik samt att förse kyrkoledare på olika nivåer med material som hjälp att delta i denna debatt

Effektmål:

· År 2001 har Svenska kyrkans anställda tillgång till ett arbetsmaterial till hjälp för kyrkans förkunnelse, undervisning, själavård, familjearbete och rådgivning

· Utifrån ett teologiskt-etiskt perspektiv har frågan om kyrkans uppdrag i samhället och att i synnerhet belysa det evangelisk-lutherska bidraget om församlingsetik bearbetats

· År 2001 har medlemmar och anställda i Svenska kyrkan kännedom om de forskningsresultat som föreligger angående kyrkans socialetiska ansvar

· Tendenserna i den aktuella debatten inom kyrka och samhälle om kyrkans politiska mandat har analyserats utifrån ett teologiskt perspektiv

· År 2002 har Svenska kyrkan genom sin forskning i bioetik tillgång till ett dokument som tydliggör kyrkans hållning i djuretiska frågor

· Svenska kyrkan deltar aktivt i uppföljning och kritisk granskning av utvecklingen inom genteknik och bioteknik utifrån kristen människosyn och skapelseuppfattning

Delprogrammet Svenska kyrkan i en mångkulturell värld

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkan skall via egen, eller av andra partner initierad forskning och studier kring kulturmöten, självförståelse och lära erhålla redskap som underlättar kyrkans tydlighet och roll i samhället både nationellt och internationellt.

Effektmål:

· År 2002 har Svenska kyrkans teologer tillgång till forsknings- och studieresultat som de menar ha givit dem ökad kunskap och förståelse för missiologins relevans för kyrkans självförståelse.

· År 2005 är 25% av trossamfundets präster positiva till det sätt på vilket religionsteologiska frågeställningar aktualiseras och kan tillämpas i det egna arbetet med religionsmöten lokalt.

· Svenska kyrkan är delaktig och drivande i internationell ekumenikforskning både i relation till Kyrkornas Världsråd och Lutherska världsförbundet.

· År 2005 förs samtal kring kristet förvaltarskap, självförståelse och kristen identitet i 10% av Svenska kyrkans församlingar.

Delprogrammet Stipendier

Effektmål:

· Forskare utanför Kyrkokansliet bedriver "kyrkorelevant forskning" med hjälp av Forskningsrådets stipendier

Delprogrammet Publikationsverksamhet

Inriktningsmål:

_ Att informera om "kyrkorelevant" forskning

Effektmål:

· Varje år publiceras åtta volymer av Tro & Tanke

· Extern finansiering säkerställer behovsprövad utgivning av Supplement till Tro & Tanke

· Upplagans storlek garanterar en överbalanserad budget

Projekt

Bibeltolkning och bibelbruk

Inriktningsmål:

_ Att i ett framtidsperspektiv förse Svenska kyrkan med instrument att bearbeta frågor om bibeltolkning

Effektmål:

· Från och med verksamhetsåret 2000 bearbetas frågor om bibeltolkning och bibelbruk som en förlängning av olika projekt om Bibel 2000

Kvalitetsutveckling

Inriktningsmål

_ Att tillföra arbetet med kvalitetsutveckling inom Svenska kyrkan en god metodutveckling

Effektmål:

· År 2001 är metodutvecklingsarbetet knutet till de kyrkliga handlingar

· År 2002 är projektet genomfört i samarbete med Pastoratsförbundets nätverk för kvalitetsutvecklingsarbete

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolymen för att uppnå effektmålen

Inom rådande ekonomiska ramar (1999) är följande program säkerställda: Sveriges kyrkohistoria, Norden och Europa, Samhälls- och religionsanalys, Kyrkoanalys, Teologi och etik, Svenska kyrkan i en mångkulturell omvärld, Publikationsverksamhet, Stipendieprogram. De två tidsbegränsade projekten Bibeltolkning och bibelbruk samt Kvalitetsutveckling är ej ekonomiskt säkerställda i relation till 1999 års budget och kräver därför tillskott.

Bibeltolkning och bibelbruk: Under 1999 och de följande åren genomförs ett stort arbete på olika håll med inriktning på "Bibel 2000" och med bakgrund i publiceringen av den nyöversatta Bibeln. Fram till år 2002 slutförs arbetet med den kompletta utgåvan innehållande texterna till Gamla testamentet, De Apokryfiska skrifterna och Nya testamentet försedda med notapparat, parallellställen och uppslagsdel. Inom ramen för ett tvåårigt projekt bearbetas och stimuleras arbetet med frågor om Bibeltolkning och bibelbruk. Dessas frågor är ytterst väsentliga för Svenska kyrkan och aktualiseras på nytt genom "Bibel 2000". Projektet genomförs i samarbete med Svenska Bibelsällskapet. De projektmedel som krävs är 450 000 kr under två år.

Kvalitetsutveckling: Frågor som rör kvalitetssäkring inom arbete intar en viktig roll i den svenska tjänstesektorn. Här har utarbetats metoder för detta arbete, främst av svenskt institut för kvalitetsforskning (SiQ). Också inom Svenska kyrkan pågår ett liknande arbete, initierat främst av Pastoratsförbundet, som utvecklat ett nätverk för bearbetning av kvalitetsfrågor, knutna till de kyrkliga handlingarna. Det har benämningen Svenska kyrkans nätverk för kvalitets- och kompetensutveckling, och arbetar främst med församlingsanställdas situation. Forskningsavdelningen har ett samarbete med detta nätverk och därvid funnit, att om Svenska kyrkan skall arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor på ett kvalificerat sätt behövs det en metodutveckling av lämpliga instrument för kvalitetsförbättring. En sådan metodutveckling kan i sin tur leda till församlingsutveckling. Näringslivets modeller går inte att utan vidare översättas till arbetet inom församlingarna. Det leder mer eller mindre till ett producent- kundförhållande, med tjänster som produceras. Man bör hellre tala om kvalitetssäkring och förbättringsarbete. För att utarbeta lämpliga modeller utifrån konkreta erfarenheter av församlingsliv föreslås ett tvåårigt projekt till en årlig kostnad av 450 000 kr. Det skall knytas till arbetet med begravningsgudstjänsterna och ske i samarbete med utvalda församlingar. Projektet knyter alltså direkt an till en av den lokala församlingens fyra grundläggande uppgifter såsom dessa formulerats i utredningen Staten och trossamfunden.

Konsekvensanalys - prioriteringar

För att säkerställa kvalitet och förändring avser rådet att revidera bemanning och budgeterad verksamhet inom ramen för befintliga tjänster, inte utöka antalet tjänster. För att möta särskilt aktuella behov prioriteras två tidsbegränsade projekt om Bibeltolkning och bibelbruk samt Kvalitetsutveckling. Projekten skall ske i nätverksform och i samarbete med andra partner. Kvalitetsutvecklingsprojektet knyts till begravningsgudstjänsterna. Kostnaderna för projekten är för vardera 450 000 årligen under två års tid.

Forskningsrådet har också behov av att företa en internationell studieresa för att träffa andra kyrkors forskningsorganisationer och hämta ny kunskap tillbaka för den framtida planeringen av verksamhetsområdet. Kostnaderna för en sådan resas har beräknats till 150 000 kr. Den planeras företagas år 2000. Medel äskas därför.

Därutöver har Centralstyrelsen beslutat om ett antal uppdrag till verksamhetsområdet som rör frågor om bl.a. inklusivt språk, Svenska kyrkan och underordningsteologin, förståelsen av makt och tolkningsföreträde, synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt, relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv mm. För bearbetningen av flera av dessa frågor saknar verksamhetsområdet ekonomiska och personella resurser. Det blir därför nödvändigt med särskilda anslag för att klara dessa uppgifter. Projektmedel äskas därför med 200 000 kr för år 2000.

Centralstyrelsens bedömning

Inom de ekonomiska ramar som gäller för verksamheten under år 2000 finns inte något utrymme för att tillgodose de av Forskningsrådet äskade medlen för nya projekt. Vad gäller de uppdrag som rådet nämner, vilka oftast härrör från beslut i Ombudsmötet, bör rådet dels undersöka vilka av dessa som kan genomföras under år 2000 genom tillfälliga eller permanenta omprioriteringar, dels utarbeta en plan för genomförandet under 2001 och 2002. Med hänsyn härtill bör rådet under året med stor frihet kunna göra nödvändiga omdisponeringar. Vad gäller arbetet med kvalitetsutveckling, för vilket huvudansvaret på nationell nivå ligger hos Svenska kyrkans församlingsförbund, kan detta enligt styrelsens uppfattning genomföras enbart under förutsättning att rådet erhåller extern finansiering.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Försäljning	730	750	750	750
Övriga intäkter	1 200	1 069	1 069	1 109
Summa intäkter	1 930	1 819	1 819	1 859
Kostnader
Lämnade anslag	606	606	610	610
Övriga verksamhetskostnader	1 500	1 553	1 396	1 273
Personalkostnader i Sverige	693	519	480	450
Utfördelade kanslikostnader	6 410	6 602	6 795	6 987
Summa kostnader	9 209	9 280	9 280	9 320
Resultat före dispositioner	-7 279	-7 461	-7 461	-7 461
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest. medel	-68	0	0	0
Resultat efter dispositioner	-7 211	-7 461	-7 461	-7 461
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-7 211	-7 461	-7 461	-7 461
Summa dispositioner inom nationell nivå	-7 211	-7 461	-7 461	-7 461
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.6 Svenska kyrkans kulturråd

6.6.1 Rådet

Ett nytt kulturråd med delvis nya uppgifter tillsattes av dåvarande SFRV:s styrelse att verka från 1 januari 1996. Vissa uppgifter var från början klart angivna som t.ex. frågor kring kulturtidskriften Vår Lösen och Skeppsholmskyrkans framtid, inrättandet av kulturstipendier och ansvaret för deltagande i vissa större kulturevenemang. Fler tydliga förväntningar och uppdrag från kyrkans ledning har under åren tillkommit.

I den instruktion som antogs beskrivs rådets huvuduppgift på följande sätt:

_ Kulturrådet ska verka för ett rikt , mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan.

_ Det ska främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet.

_ Kulturrådet ska hålla nära kontakt med kulturarbetare, institutioner och organ, som är intressanta för och intresserade av en utveckling av kulturarbetet i Svenska kyrkan.

6.6.2 Verksamhetsområdet Kultur

Verksamheten bedrivs i ett huvudprogram och sex delprogram:

_ Kultur

_ Konstnärliga uttrycksformer som konst, film, teater, litteratur, dans och musik i relation till kyrka/kyrkorum.

_ Journalistik - massmedia och livsfrågor

_ Kyrkliga kulturcentra

_ Kulturstipendier

_ Bevakning av kulturpolitiska frågor

_ Deltagande i större kulturevenemang

Rådet har valt att formulera sina inriktningsmål, som väl stämmer överens med innehållet i den fastställda instruktionen, på följande sätt:

_ Att belysa och tydliggöra teologiska utgångspunkter för kyrkans kulturarbete samt stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden.

_ Att bevaka sådana kulturarvsfrågor där den framtida ansvarsfördelningen mellan kyrka och samhälle är oklar.

_ Att reflektera kring samhällets kulturklimat och bevaka kulturpolitiska frågor.

_ Att främja deltagande i den allmänna kulturdebatten.

_ Att utveckla strategier för kyrkans insatser, sett ur ett rikskyrkligt perspektiv.

Av både huvuduppgift och inriktningsmål framgår att kulturrådet har att verka utifrån en vidsträckt tolkning av kulturbegreppet.

Några utgångspunkter för arbetet inom de olika delprogrammen:

_ Rådet har att inom de olika delprogrammen välja vilken roll man i varje givet fall ska prioritera: att vara operativ genom att självt initiera projekt inom områden där utvecklingsarbete tycks speciellt angeläget eller att genom olika åtgärder stödja och stimulera det arbete som utförs av andra.

_ Rådet har att söka arbetsformer där man trots de begränsade resurserna i någon mån kan motsvara förväntningar på kontinuerlig kontakt på stiftsnivå.

_ Ambitionen måste vara att i de konsultativa funktionerna erbjuda högsta möjliga kompetens.

Delprogrammet Konstnärliga uttrycksformer som konst, film, teater, litteratur, dans och musik i relation till kyrka/kyrkorum.

Inriktningsmål:

_ Att följa vad som händer inom de olika konstformerna.

_ Att stödja och stimulera utvecklingen genom att initiera och delta i utvecklingsprojekt.

_ Att söka nya samarbetspartner samt skapa former för dialog och samtal.

Effektmål:

· De som medverkade och samarbetade i rådets konstsatsningar under Kulturhuvudstad 98 involveras så långt möjligt i fortsatt samverkan med kyrkan.

· De som medverkade och samarbetade i rådets filmsatsningar under Kulturhuvudstad 98 involveras så långt möjligt i fortsatt samverkan med kyrkan.

· Seminarieverksamhet och kontakter med konstnärer och institutioner utvecklas. Bl.a. erbjuds både konstnärer och andra intresserade möjligheter till uppföljning efter ECCE HOMO-debatten.

· För teaterfolk (skådespelare, regissörer, författare) och kyrkans folk (präster, teologer, religionsvetare) ordnas årliga seminarier.

· De frågor kring kyrkorummet, som berörs i rapporten Rör inte min kyrka (framtagen i samarbete mellan folkkyrkostudien och kulturrådet) bearbetas vidare.

· Ett policydokument kring kyrkorummet arbetas fram, tillsammans med församlingsnämnden.

· En utredning kring kyrkomusiken i framtiden föreligger 2002.

· Ett arbete för att formulera en teologisk plattform för kyrkans kulturarbete föreligger 2002.

Delprogrammet Journalistik - massmedia och livsfrågor

Inriktningsmål:

_ Att aktivt bevaka utvecklingen främst inom livsåskådnings- och kulturjournalistikens område.

_ Att stödja och stimulera olika initiativ som bidrar till en fördjupad dialog och kulturdebatt i massmedia.

Effektmål:

· Stödet till kulturtidskriften Vår Lösen fortsätter.

· Diskussioner kring olika publiceringsmöjligheter inom kulturområdet förs, t.ex. med Svenska kyrkans mediautredning.

· Stödet till seminarier och fortbildning för journalister fortsätter.

· Projektet Ung-media-våld följs upp tillsammans med de samverkande parterna, för att få genomslag i det lokala arbetet.

Delprogrammet Kyrkliga kulturcentra

Inriktningsmål:

_ Att tillsammans med de institutioner som är intresserade av att utveckla kulturarbetet i Svenska kyrkan pröva olika sätt att stödja deras arbete.

_ Att initiera/delta i diskussioner om de framtida formerna för dialog och möten kring kulturfrågor i kyrkan.

Effektmål:

· Samverkan med stiftsgårdar och kyrkliga kulturinstitutioner utvecklas.

· Frågorna kring Skeppsholmskyrkans framtid bevakas.

Delprogrammet Kulturstipendier

Inriktningsmål:

_ Att verka för att kulturarbetare och församlingar har möjlighet till ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan.

Effektmål:

· Utlysande/utdelning av kulturstipendier under 1999. Arbetsformerna utvärderas.

· Utlysande/utdelning av kulturstipendier under 2000 och/eller 2001.

Delprogrammet Bevakning av kulturpolitiska frågor

Inriktningsmål:

_ Att bevaka kulturpolitiska frågor av speciell betydelse för kulturarbetet i Svenska kyrkan.

Effektmål:

· Kontakterna utvecklas med olika organ som t.ex. Kulturdepartementet, Statens Kulturråd och Statens Konstråd kring frågor som är av speciell betydelse för det kyrkliga kulturarbetet.

· Samverkansformer mellan olika kulturorgan och stift/församlingar, exempelvis med Statens Konstråd när det gäller stöd till konstnärlig utsmyckning i kyrkor, får stöd.

· Stift/församlingar får stöd för att utveckla sin kulturverksamhet med hjälp av medel från det s.k. Miljardprogrammet för kyrkliga jobb (gäller till den 31 december 2000)

· En översyn görs över de ekonomiska villkoren för kulturarbetare av olika slag (konstnärer, musiker, skådespelare, författare m.fl.) som anlitas t.ex. i församlingar. Där så behövs medverkar rådet till att avtal mellan konstnärernas fackliga organisationer och företrädare för kyrkan kommer till stånd.

Delprogrammet Deltagande i större kulturevenemang

Inriktningsmål:

_ Att bevaka och i vissa fall svara för Svenska kyrkans deltagande i de större kulturevenemang, där kyrkans medverkan ar speciellt angelägen.

Effektmål:

· Seminarieverksamhet exempelvis i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, tillsammans med bl.a. Göteborgs Stift, ska stödjas.

· Konstprojekt, kulturarrangemang och seminarier i samband med t.ex. Svenska kyrkans Riksmöte i Göteborg 2000 ska stödjas.

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolymen för att uppnå effektmålen - konsekvenser

1. Ett grundläggande problem för kulturrådet är att rådet enbart förfogar över en fast tjänst. Detta gör verksamheten ytterst sårbar. Den omfattning arbetet fått under de tre år som gått har till stor del möjliggjorts genom att flera av rådets ledamöter tagit på sig arbetsuppgifter långt utöver sammanträdestiden. Assistentfunktionen är budgeterad till 60% av hel tjänst. Även detta har kommit att bli en sårbar punkt, eftersom bemanning och volym i så stor utsträckning har växlat. Vi föreslår därför att assistentfunktionen säkras genom att en fast tjänst på 75% knyts till rådet och att ett tillägg görs i budgeten från 1 januari 2000 med medel som motsvarar mellanskillnaden mellan 60 och 75 % samt att rådet tillförs extra medel för att kunna betala konsultfunktioner/projektledare för speciellt omfattande projekt.

Summa för dess två ändamål: 150 000 kr per år.

2. Under 1998 hade rådet externa tillskott till budgeten motsvarande nära 2 mkr. Dessa tillskott var knutna till speciella projekt som alla hade att göra med Kulturhuvudstad 98 och Kultur i hela landet - projektet. Några extra resurser för kulturområdet motsvarande dem som fanns för kulturåret 98 finns inte längre. För den typ av arbete som rådet nu prioriterar för 1999 - 2002, nämligen kontakt- och utvecklingsarbete som syftar till att skapa bättre förutsättningar för församlingarnas kulturverksamhet och för samarbete mellan kulturarbetare/kulturorganisationer och kyrkan, finns ytterst få möjligheter för rådet att söka extra resurser. För att kunna genomföra ett informationsarbete och stödja församlingar och stift att för kulturverksamhet söka medel ur Miljardprogrammet för kyrkliga jobb har rådet fått visst extra tillskott från Kyrkofonden. Dock behövs även för år 2000 minst 100.000 utöver de ekonomiska ramar rådet hittills fått.

Summa för år 2000: 100 000 kr.

3. De givna ekonomiska ramarna innebär en tydlig nedskärning av rådets verksamhet. Så kan t.ex. kulturstipendier utdelas endast vart annat eller vart tredje år. Här bör påpekas att förfrågningar om ekonomiskt stöd kontinuerligt ökar allteftersom rådets existens blir alltmer känd. Ett sätt att hantera alla dessa förfrågningar är att hänvisa till möjligheten att söka kulturstipendier, vilket dock framstår som trovärdigt endast om kulturstipendierna utlyses med regelbundenhet. Stödet till Vår Lösen skulle snarast behöva öka för att tidskriften ska kunna betala avtalsmässiga arvoden till sina medverkande. Inget utrymme finns för en sådan ökning.

Summa för dessa två ändamål: 100 000 kr per år.

4. De utredningar rådet finner angelägna och därför föreslår Kyrkostyrelsen kan i bästa fall planeras och påbörjas under 1999. Dock måste för 2000-2002 extra resurser tillföras för själva utredningsarbetet, arvoden, resor, rapportskrivande osv.. Det gäller alltså:

_ en utredning om kyrkomusikens framtid i Svenska kyrkan

_ en översyn över de ekonomiska villkoren för kulturarbetare av olika slag (konstnärer musiker, författare, skådespelare m.fl.) som anlitas av församlingar och andra kyrkliga organ.

_ ett arbete för att formulera en kulturteologisk plattform för Svenska kyrkans kulturarbete.

Beräknad summa för utredningsarbete: 250 000 kr per år.

Centralstyrelsens bedömning

Det är i rådande budgetläge, trots att Kulturrådet med relativt begränsade medel utför ett uppmärksammat arbete och att flera av de föreslagna projekten är angelägna, bara möjligt att göra en mindre uppräkning av de resurser som står till verksamhetsområdets förfogande. Det är i denna situation viktigt att Kulturrådet på friast möjliga sätt får prioritera vilka projekt som skall genomföras inom ramen för tillgängliga resurser. Gjorda åtaganden bör då självfallet beaktas. Styrelsen delar rådets bedömning av det projekt som pågår under 1999-2000 och syftar till att erbjuda stöd till stift och församlingar att utveckla sin kulturverksamhet med hjälp av medel från Miljardprogrammet för kyrkliga jobb. Om ett tillräckligt lokalt engagemang kan skapas för detta projekt kan detta bli av stor betydelse både för idag arbetslösa kulturutövare och för samverkan mellan Svenska kyrkan och kulturlivet.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Övriga intäkter	50	50	0	0
Summa intäkter	50	50	0	0
Kostnader
Lämnade anslag	400	400	400	400
Övriga verksamhetskostnader	1 200	1 241	1 030	974
Utfördelade kanslikostnader	1 870	1 926	1 982	2 038
Summa kostnader	3 470	3 567	3 412	3 412
Resultat före dispositioner	-3 420	-3 517	-3 412	-3 412
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-3 420	-3 517	-3 412	-3 412
Summa dispositioner inom nationell nivå	-3 420	-3 517	-3 412	-3 412
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.7 Svenska kyrkans samiska råd

6.7.1 Rådet

Samiska rådet som bildades 1996 har till uppgift att vara Svenska kyrkans centrala organ för främjande av samernas ställning i kyrka och samhälle utifrån visionen att samernas sak blir kyrkans sak.

Enligt sin instruktion, antagen av SFRV:s styrelse 1996-0l-25, har rådet till uppgift

att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och därvid särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv,

att med beaktande av samernas ställning som urbefolkning bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst sådana som berör samernas likaberättigande inom Svenska kyrkan, något som också bör ske i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv,

att vara remissorgan vid behandling av samefrågor på riks- och stiftsnivå inom Svenska kyrkan,

att inom ramen för de ekonomiska förutsättningar, som finns på riks- och stiftsnivå, främja utbildning och rekrytering för kyrkligt arbete bland samer samt vid behov ta initiativ till inrättande av prästerliga och diakonala befattningar för samebefolkningen,

att främja och samordna arbetet med översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av lämplig andaktslitteratur och behövligt undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ,

att eftersträva bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland.

Rådets första egentliga arbetsår var 1997. Rådet bedriver sin verksamhet på uppdrag av Kyrkostyrelsen, varvid det beslutar självständigt om användningen av för rådet avsedda resurser. Under perioden 2000-2002 avser rådet att genomföra nedan angiven verksamhet inom sina delprogram.

6.7.2 Verksamhetsområdet Samiskt kyrkoliv

Verksamheten bedrivs inom ett huvudprogram och tre delprogram:

_ Samiskt kyrkoliv

_ Kyrkliga böcker på samiska, utbildning, rekrytering.

_ Kyrkkåtor och kyrklig samekonst.

_ Kontakter _ internordiska, internationella och ekumeniska.

Rådets inriktningsmål är:

_ Att rådet är med och bevakar samernas ställning som urbefolkning så att deras rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle uppmärksammas. Detta sker i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv. Samiska rådet vill stärka den samiska identiteten.

Huvudprogrammet Samiskt kyrkoliv

Inom verksamhetsområdet finns ett huvudprogram. Detta är detsamma som verksamhetsområdet.

Delprogrammet Kyrkliga böcker på samiska, utbildning, rekrytering

Inriktningsmål:

_ Den svenska kyrkohandboken skall i sina väsentliga delar föreligga på samiska, varmed förstås de tre varieteterna nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Vissa huvudavsnitt skall också föreligga på umesamiska.

_ Detsamma gäller för psalm- och sångbok, varvid särskild hänsyn tas till samernas lokala musik- och sångtradition.

_ Ett urval av bibelns böcker skall finnas översatta till den samiska som talas i dag.

Effektmål:

· Gudstjänster skall kunna genomföras på samiska.

· I skolornas undervisning kan bibliska texter läsas och studeras på samiska.

· I hemmen kan bibeln läsas på samiska.

· Psalmer och sånger kan sjungas på samiska.

· Det samiska skriftspråket utvecklas och kanske räddas till kommande generationer. Den samiska identiteten stärks.

Delprogrammet Kyrkkåtor och kyrklig samekonst

Inriktningsmål:

_ Den samiska kulurens egenart och uttryck i t ex byggnader och konst skall tas till vara.

_ Ett antal tältkåtor, större och mindre, har inköpts och ska användas vid skilda tillfällen och platser där behov finns men fasta kyrkkåtor saknas.

_ Rådet prioriterar att fasta kyrkkåtor uppföres i Jarien i Saarivuoma sameby och i Tärnasjön i Rans sameby. Samråd sker med samebyarna och de lokala församlingarna.

Effektmål:

· Dessa två samebyar får permanenta kyrkolokaler uppförda och utformade enligt samisk tradition.

· År 2001 har rådet utarbetat en tydlig policy för sitt arbete med kyrkkåtor.

· Den samiska kyrkokonsten uppmärksammas och berikar svenskt kyrkoliv.

Delprogrammet Kontakter - internordiska, internationella, ekumeniska

Inriktningsmål:

_ Att förverkliga det som sägs i rådets instruktion om "bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland".

_ Att åtaganden som Svenska kyrkan gjort vid t.ex. Kyrkornas världsråds, Lutherska världsförbundets och Konferensens för europeiska kyrkor generalförsamlingar angående urbefolkningar (urfolk) följs upp.

Effektmål:

· Att samerna blir representerade i officiella delegationer.

· Att samerna i internationella och ekumeniska organ och instanser kan vara med i urfolkens kamp för sina rättigheter.

· Att den samiska identiteten stärks.

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

I det betänkande som låg till grund för bildandet av Svenska kyrkans samiska råd (Svenska kyrkans utredningar 1995:3) gavs ett förslag till en årsbudget för SKSR på 1,325 mkr. I det förslag till ram- och målbudget för 1998-2000 som Samiska rådet inlämnade till SFRV:s styrelse äskades för 1997 750 000 kr, för 1998 920 000 kr, för 1999 1,15 mkr och för år 2000 1,325 mkr. Rådet har räknat med en ökande budget allt eftersom verksamheten kommer igång och finner sina former.

Budgetförslaget ger dock en betydligt lägre siffra vid handen. Mellanskillnaden motsvarar ungefär kostnader för kyrkkåtorna. Dessa bör då istället finansieras via speciellt anslag från kyrkofonden som söks av Luleå stift.

Svenska kyrkans samiska råd är fortfarande i ett uppbyggnadsskede där nya delprogram och i viss mån också huvudprogram hela tiden framkommer. Under arbetet med försoningsprocessen upptäcker vi ständigt nytt material, sådant som tidigare aldrig sammanställts eller handlagts av Svenska kyrkan. Även i det ekumeniska arbetet har vi svårigheter att hinna med kontakterna med urfolk i andra länder. Det vore därför rimligt att i en framtid tänka sig en heltidsanställd sekreterare som behärskar samiska i tal och skrift, någon som då blir Svenska kyrkans handläggare av samiska frågor. Även om vissa åtaganden, som t ex de kyrkliga böckerna, förhoppningsvis kan avslutas inom några år så måste vi då äska ett tillskott för detta.

Centralstyrelsens bedömning

Svenska kyrkans samiska råd anger att man räknat med en ökande budgetram allt eftersom verksamheten kommer igång och finner sina former. Styrelsen delar rådets bedömning vad gäller behovet av att göra en genomlysning av vilka resurser som behövs på sikt för detta verksamhetsområde. Samtal kommer därför att föras under hösten 1999 mellan styrelse och råd om såväl samernas situation i det svenska samhället som rådets egen verksamhet.

Med de resurser som f.n. står till förfogande för verksamheten på nationell nivå finns det dock inte möjligt att i budgeten för år 2000 vidga rådets ekonomiska utrymme. Inom den nu avsatta ramen bör det vara möjligt att fullfölja det angelägna projekt som rör kyrkliga böcker på samiska.

Det är i den nuvarande ekonomiska situation viktigt att Samiska rådet på friast möjliga sätt får prioritera vilka projekt som skall genomföras inom ramen för tillgängliga resurser. Gjorda åtaganden bör då självfallet beaktas. Frågan om stöd till kyrkkåtor bör övervägas ytterligare i samverkan med Kyrkostyrelsen.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Kostnader
Lämnade anslag	600	599	599	596
Utfördelade kanslikostnader	40	41	42	44
Summa kostnader	640	640	640	640
Resultat före dispositioner	-640	-640	-640	-640
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-640	-640	-640	-640
Summa dispositioner inom nationell nivå	-640	-640	-640	-640
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.8 Kyrkofondens styrelse

6.8.1 Styrelsen

För förvaltning av kapitaltillgångar på kyrkans nationella nivå, bl.a. de tillgångar som utgör kyrkofonden, och för handläggning av ärenden inom utjämningssystemet finns ett särskilt organ på den nationella nivån, Kyrkofondens styrelse. Denna styrelse består av nio ledamöter och lika många ersättare. De väljs av Kyrkomötet. Bland ledamöterna utser Kyrkomötet en ordförande och en eller två vice ordförande. Utöver att svara för de angivna uppgifterna handlägger Kyrkofondens styrelse också vissa ärenden i anknytning till utjämningssystemet, t.ex. rörande kyrkobokföringssystemet och systemet för kyrkoavgiftsbetalning.

6.8.2 Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

För utjämning av intäkter och kostnader mellan församlingar, samfälligheter och stift med olika ekonomiska förutsättningar finns ett utjämningssystem, som innebär att vissa enheter av sina kyrkoavgiftsmedel bidrar till andra enheters ekonomi. Detta system har hittills hanterats av den statliga myndigheten Kyrkofondens styrelse. Efter ändring av relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kommer kyrkan att få hantera utjämningssystemet i egen regi. Fram till år 2000 har utjämningssystemet hanterats genom den statliga kyrkofonden, som också i stor utsträckning finansierat den rikskyrkliga verksamheten. Den förmögenhetsmassa som utgör kyrkofonden överlämnas vid sekelskiftet med äganderätt till trossamfundet Svenska kyrkan. Verksamheten bedrivs i två huvudprogram: och sex delprogram:

_ Utjämningssystemet

_ Handläggning av utjämningsärenden

_ Svenska kyrkans samlade ekonomi

_ Betalning av kyrkoavgifter

_ Systemfrågor för kyrkobokföringsregistren

_ Kapitalförvaltning

_ Förvaltning av kyrkofonden

_ Annan kapitalförvaltning

Huvudprogrammet Utjämningssystemet

Delprogrammet Handläggning av utjämningsärenden

Utjämningssystemet innehåller såväl generella som individuella komponenter. Som en generell komponent gäller att utjämning sker för intäkter och kostnader med hänsyn till kyrkobyggnader, begravningsplatser och andelen kyrkotillhöriga av dem som är folkbokförda inom församlingen. Vidare uttas allmän utjämningsavgift av församlingarna i förhållande till de beskattningsbara inkomsterna hos dem som tillhör församlingen. Särskild utjämningsavgift uttas av stiften med viss andel av vinsten från förvaltningen av prästlönetillgångarna. Generella glesbygdsbidrag utgår till vissa församlingar. Individuella bidrag till församlingarna utgår i form av kyrkobyggnadsbidrag och extra utjämningsbidrag. Till stiften utgår stiftsbidrag och extra utjämningsbidrag. Dessa olika avgifter och bidrag fordrar beredning för beslut av olika slag.

Inriktningsmål

_ Utjämningssystemet skall fungera i enlighet med beslutad kyrkoordning

Effektmål

· Generella bidrag och avgifter skall - i enlighet med kyrkoordningen - betalas ut respektive tas in genom månatlig avräkning mot kyrkoavgiftsmedlen, dock med speciell inbetalningsrutin för den särskilda utjämningsavgiften

· Individuella bidrag skall utbetalas inom två veckor från det att dokumenterat beslut i ärendet föreligger

Delprogrammet Svenska kyrkans samlade ekonomi

Utvecklingen av Svenska kyrkans samlade ekonomi fordrar fortlöpande analyser. Material skall tas fram som belyser detta ur olika aspekter, bland annat skall ekonomisk statistik för församlingar, samfälligheter och stift framställas. Detta sker i samarbete med bl.a. Svenska kyrkans församlingsförbund.

Inriktningsmål:

_ Underlag för bedömning av Svenska kyrkans samlade ekonomi skall upprättas

Effektmål:

_ Ekonomisk statistik för församlingar, samfälligheter och stift skall föreligga senast åtta månader efter verksamhetsårets slut

Delprogrammet Betalning av kyrkoavgifter

Utjämningssystemet fungerar tillsammans med systemet för utbetalning av kyrkoavgiftsmedel till församlingar, samfälligheter och stift. Utjämningssystemets avgifter och bidrag avräknas således mot kyrkoavgiftsmedlen innan dessa vidarebefordras.

Inriktningsmål

_ Församlingar, samfälligheter och stift skall i enlighet med kyrkoordningen förses med prognoser över väntade kyrkoavgiftsintäkter

_ Utbetalning av kyrkoavgiftsmedel skall ske i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser

Effektmål

· Inflytande kyrkoavgiftsmedel skall samma dag vidarebefordras till församlingar, samfälligheter och stift

Delprogrammet Systemfrågor för kyrkobokföringsregistren

För att fördelningen av avgiftsmedel skall kunna ske på ett riktigt sätt fordras uppgifter om de kyrkotillhöriga och om dessas inkomster.

Inriktningsmål

_ Kyrkobokföringssystemet skall upprätthållas

Effektmål

· Överföring av folkbokföringsuppgifter till kyrkobokföringsregistret skall ske med en fördröjning om högst två veckor

Huvudprogrammet Kapitalförvaltning

Delprogrammet Förvaltning av kyrkofonden

Kyrkofondens förmögenhet skall enligt kyrkoordningsförslaget för framtiden hållas oförminskad och förvaltas.

Inriktningsmål

_ Kyrkofondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt, varvid den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning

Delprogrammet Annan kapitalförvaltning

Även andra kapitaltillgångar än kyrkofondens på den nationella nivån skall enligt kyrkoordningsförslaget förvaltas tillsammans med kyrkofonden. På begäran kan också prästlönefonder förvaltas tillsammans med kyrkofonden.

Inriktningsmål

_ Andra kapitaltillgångar än kyrkofondens skall - inom ramen för de särskilda föreskrifter som kan gälla för dessa - förvaltas på samma sätt som kyrkofondens förmögenhet.

Ekonomiska ramar

För år 2000 förutses ingen utökad verksamhet inom området i förhållande till vad som gäller idag. Samtidigt skall noteras att verksamhetsområdet torde vara det som är allra mest är berört av kyrka-statreformen. Verksamhetsområdet har inte tidigare funnits inom SFRV. Huvudprogrammen är i huvudsak uppgifter som övertagits från statliga myndigheter. Överföringen torde i sig medföra särskilda behov, t.ex. för systemuppbyggnad. Svårigheterna att i detalj ange kostnaderna för detta är uppenbara.

Konsekvensändringar av kyrka-statreformen

Kostnaderna för handläggning av utjämningsärenden och för administrationen av Kyrkofondens styrelse beräknas till 7 mkr. Dessa kostnader bärs redan idag av kyrkofonden.

För olika systembehov i anslutning till den ekonomiska utjämningen och kapitalförvaltningen beräknas för år 2000, 65 mkr. Huvuddelen av dessa belopp faller på kostnaderna för uppbyggnad av ett nytt valsystem samt för kyrkobokföringssystemet och Kyrknätet. Det skall i sammanhanget noteras att såväl kyrkobokföringssystemet som Kyrknätet idag erhåller särskilda ändamålsdestinerade anslag ur kyrkofonden och att det således i dessa delar rör sig om ökade anslag med hänsyn till de ökade krav som ställs på systemen, främst i anknytning till avgiftsuppbörd och avgiftsutbetalning men också i anslutning till ett nytt valsystem. Även kostnader för kapitalförvaltningen bärs idag av kyrkofonden. Det skall också noteras att valkostnaderna idag bärs av staten men att dessa som ett led i kyrka-statreformen flyttas till Svenska kyrkan. Beräkningen av kostnaderna för systembehoven får ses som preliminär. Ett arbete pågår att noggrannare ange dessa kostnader.

Centralstyrelsens bedömning

Något utrymme för en minskning av kostnaderna för handläggningen av utjämningssystemet samt för administrationen av Kyrkofondens styrelse och dess kapitalförvaltning föreligger inte i en situation då betydande förändringar sker i förutsättningarna för detta arbete. När det gäller kostnaderna för kapitalförvaltningen är det viktigt att dessa inte begränsas på ett sådant sätt att de prognoser för finansiella intäkter som gjorts sätts i fara.

Bedömningen när det gäller systemutvecklingsbehovet är som nämnts vansklig. De i denna del angivna kostnaderna bygger på en mycket överslagsmässig beräkning. Samtidigt är flera av datasystemen, t.ex. för val, avgiftsuppbörd och utjämning samt samordningen av dessa, av synnerligen stor betydelse för den samlade Svenska kyrkan. Centralstyrelsen understryker vikten av att nödvändiga resurser avsätts för att skapa och vidmakthålla pålitliga datasystem för dessa ändamål. Arbete pågår att skapa ett bättre underlag. Resultatet, i form av en förstudie, kommer som nämnts i avsnitt 2 att redovisas för berörda kyrkomötesutskott.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Allmän utjämningsavgift	607 000	584 400	602 000	625 800
Särskild utjämningsavgift	190 000	200 000	210 000	220 000
Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter	410 000	410 000	410 000	410 000
Kyrkoantikvarisk ersättning	0	0	0	50 000
Netto kapitalförvaltning	177 000	88 000	91 800	94 600
Summa intäkter	1 384 000	1 282 400	1 313 800	1 400 400
Kostnader
Lämnade anslag, församlingar och stift	993 000	940 000	940 000	990 000
Övriga verksamhetskostnader	4 000	64 000	76 700	75 600
Personalkostnader i Sverige	5 000	0	0	0
Utfördelade kanslikostnader	0	7 000	7 000	7 000
Summa kostnader	1 002 000	1 011 000	1 023 700	1 072 600
Resultat före dispositioner	382 000	271 400	290 100	327 800
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. fria ändamålsdest. medel	164 602	60 000	60 000	99 625
Resultat efter dispositioner	217 398	211 400	230 100	228 175
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	217 398	230 400	230 100	228 175
Övergångsfinansiering år 2000	0	11 000	0	0
Summa dispositioner inom nationell nivå	217 398	241 400	230 100	228 175
Budgeterat resultat	0	-30 000	0	0

6.9 Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling

6.9.1 Nämnden

Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling har till uppgift att på Kyrkomötets uppdrag vara styrorgan för verksamhetsområdet församlingslivets utveckling: Verksamhetsområdet har sin tyngdpunkt i två poler, arbetet med gudstjänst och med diakoni och samhällsfrågor. Nämndens verksamhet bedrivs inom Kyrkokansliet.

Nämnden skall:

_ främja kyrkans gudstjänstliv i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång och därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,

_ främja utvecklingen och församlingens evangeliserande arbete och därvid dels ta till vara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och vägar för kyrkans budskap,

_ främja kyrkans utbildning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,

_ främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,

_ främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,

_ främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,

_ främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.

Nämnden har också till uppgift att på Kyrkomötets uppdrag vara styrorgan för verksamhetsområdet utbildning. Verksamhetsområdet skall svara för de långsiktiga och strategiska frågorna av betydelse för Svenska kyrkans utbildningsplanering, rekrytering och kompetensutveckling.

Nämnden skall:

_ följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning,

_ främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar,

_ i erforderlig utsträckning bedriva utbildning,

_ verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan,

_ samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.

Härvid har nämnden uppdraget att:

_ fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,

_ följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,

_ främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,

_ främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,

_ svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,

_ inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,

_ utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,

_ samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.

6.9.2 Verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling

Arbetet med församlingslivets utveckling på nationell nivå genomförs inom ramen för fyra huvudprogram: Gudstjänst, Diakoni och samhällsansvar, Undervisning och Kyrkans språkliga minoriteter utifrån följande vision och huvudinriktning:

Församlingen har Guds kallelse att som en levande del av samhället arbeta för Guds rikes utbredande. Församlingsnämnden vill i samverkan med alla goda krafter aktivt bidra till en utveckling som stöder församlingarna i förverkligandet av Guds kallelse.

Nämndens arbete skall utifrån visionen leda till en utveckling som bygger på:

_ varje människas unika och lika värde,

_ solidarisk och rättvis livsstil,

_ människans förmåga till växt och utveckling,

_ människans andlighet.

Genom en nära samverkan med i första hand stiften, men också med kyrkor och andra samarbetspartner nationellt och internationellt, skall nämnden skapa och bygga relationer för att finna vägar att ta vara på resurser och möta behov.

Verksamhetsområdet har följande huvudprogram:

_ Gudstjänst

_ Diakoni och samhällsansvar

_ Undervisning

_ Kyrkans språkliga minoriteter

Gemensamma mål och riktlinjer för genomförandet är:

att arbetet skall genomföras utifrån ett integrerat arbetssätt,

att bevaka samhällsutvecklingen inom verksamhetsområdet,

att aktuell forskning inom området tas tillvara,

att det operativa arbetet svarar mot de behov som uttrycks av stift och församlingar,

att arbetet har en konsultativ och stödjande funktion gentemot stift och församlingar,

att i allt arbete verka för samverkan med såväl stift som andra kyrkliga samarbetspartner för att ta tillvara de resurser som finns tillgängliga inom nätverket,

att verka för att i allt arbete integrera barn-, ungdoms- och genderperspektiven,

att verka för integration av det finskspråkiga arbetet i hela verksamhetsområdet.

Huvudprogram Gudstjänst

Inriktningsmål:

_ Att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor.

Delprogram:

_ Kyrkliga böcker

_ Kyrkomusik

_ Utveckling av gudstjänst

_ Gudstjänstrum

Effektmål:

Verksamheten förväntas år 2002 ha uppnått

· ett fungerande nätverk för gudstjänstarbetet,

· höjd kompetens i stiften för att möta konsekvenserna av de förändrade relationerna kyrka-stat (församlingsinstruktionen),

· ett slutförande av Kyrkomötets uppdrag avseende kyrkliga böcker samt policydokumentet för kyrkorum,

· en genomförd materialproduktion och påbörjade pilotutbildningar för församlingarnas gudstjänst- och fritidskyrkogrupper.

Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar

Inriktningsmål:

_ Att utveckla handlingsmodeller/metoder för att upprätta och befria människor.

Delprogram:

_ Församlings- och institutionsdiakoni

_ Finskspråkigt diakonalt arbete

_ Diakonins teologi

_ Global ekonomi

_ Genderarbete

_ Invandrar- och flyktingfrågor

_ Barn- och ungdomsfrågor

_ Miljöfrågor

Effektmål:

Verksamheten förväntas år 2002 ha uppnått:

· en aktiv bevakning och analys av lagstiftning och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, speciellt med EU-perspektiv, för att i dialog med olika institutioner, samhällsorgan och nätverk genom opinionsbildning stärka respekten för mänskliga rättigheter. Arbetet ska ske i nära samverkan med stift och ekumeniska organisationer,

· fungerande modeller/metoder för stiftens arbete,

· ett samspel inom huvudprogrammet för att öka medvetenheten om de samverkande krafter som styr samhällsutvecklingen i syfte att främja debatten inom kyrkokansliet, stiften och i samhället,

· modeller/metoder år 2000 för stiftens pastorala program för att främja församlingarnas arbete med församlingsinstruktioner. År 2002 har 10 stift använt dessa modeller/metoder,

· utvecklad och synliggjord nationell uppdragsverksamhet vid diakoniinstitutioner i syfte att stödja och samverka med stift, församlingar och olika samhällsorgan.

Huvudprogram Undervisning

Inriktningsmål:

_ Att främja utvecklingen av Svenska kyrkan att bli en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande.

Delprogram:

_ Barn, unga och vuxna

_ Konfirmandarbete

_ Kyrka, skola och högskola

_ Mångkulturell och religiös fördjupning

Effektmål:

Verksamheten förväntas år 2002 ha uppnått

· att stift och kyrkokansli i samverkan har utvecklat, förankrat och spridit kunskap om riktlinjer och grundprinciper för undervisning och lärande i Svenska kyrkan,

· ett fungerande nätverk för pedagogisk utveckling i Svenska kyrkan,

· att stipendieprogrammen utgör en integrerad del i Svenska kyrkans internationella engagemang i stift och församlingar,

· att Svenska kyrkans stift och församlingar fått kunskap om och fördjupad förståelse av vårt mångkulturella samhälle.

Huvudprogram Kyrkans språkliga minoriteter

Inriktningsmål:

_ Att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv.

Delprogram:

_ Finskspråkigt arbete

_ Teckenspråkigt arbete

Effektmål:

Verksamheten förväntas år 2002 ha uppnått:

· programförklaring i 7 stift för Svenska kyrkans språkliga minoriteter,

· att de språkliga minoriteternas frågor och villkor skall ingå i stiftens fortbildningar,

· att de språkliga minoriteternas behov tydligt uppmärksammas i stiftens och församlingarnas tjänsteorganisation,

· att såväl kyrkligt kontaktnät som ett kunskapscentrum har upprättats vad gäller teckenspråkigt arbete.

Ekonomiska konsekvenser med anledning av de förändrade relationerna.

Anslag föreslås utgå till den verksamhet som bedrivs av Norska församlingen i Stockholm med 900 000 kr för vardera år 2000, 2001 och 2002, av Norska sjömanskyrkan i Göteborg med 230 000 kr per år, av Isländska församlingen i Göteborg med 55 000 kr per år och av Danska församlingen i Göteborg med 100 000 kr per år.

Anslag föreslås utgå till ungerskspråkig verksamhet i Sverige med 400 000 kr för år 2000.

En särskild utredning har inlett sitt arbete beträffande den verksamhet som andra lutherska kyrkor, samfund och församlingar än Svenska kyrkan bedriver på annat språk än svenska. Utredningen kommer att beröra de ändamål som nämnts här .

Projekt

Bibel 2000

Med anledning av den nya bibelöversättningen - Bibel 2000 - som överlämnas till kyrkor och samfund den första advent 1999, arbetar Svenska kyrkan i ekumenisk samverkan genom Svenska Bibelsällskapet för att samordna mottagandet av den nya bibelöversättningen. Den nya översättningen blir hela svenska folkets Bibel. Projektet visar på den möjlighet som ligger i att det gamla budskapet presenteras i ny språkdräkt. Målet för arbetet med Bibel 2000 är ett förnyat bibelanvändande hos svenska folket.

Kyrkliga böcker

Projektet omfattar tre stora arbeten:

_ Översyn av kyrkohandboken (projektperiod 1997-2001),

_ Översyn av evangelieboken (projektperiod 1997-2001),

_ Revision av bönboken (projektperiod 1997-2001).

Se vidare i Församlingsnämndens verksamhetsberättelse 1997 under rubriken 2. Uppföljning av särskilda mål och uppdrag samt i CsSkr 1998:4 Vissa frågor rörande Svenska kyrkans gudstjänstböcker.

Öppen kyrka

Projektet är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Pastoratsförbundet med syfte att hålla kyrkorummet öppet för allmänheten och det kyrkliga kulturarvet tillgängligt för alla och envar, oavsett kyrkotillhörighet.

Ekonomiska ramar och bedömning av resurser

Äskandena avser nämndens verksamhet och anslag till de delar av nämndens eget ansvarsområde som utlokaliserats och enligt slutet avtal övergått till olika diakoniinstitutioner samt till Strängnäs stift.

Kopieringsavtalet med BONUS avseende kyrkliga böcker permanentas. Kostnaden för detta uppgår för år 2000 totalt till 6 mkr. För kostnader avseende olika minoritetskyrkor, som idag delvis bekostas ur kyrkofonden, beräknas för år 2000 cirka 1,8 mkr.

Bedömning av resurser

Nämnden konstaterar att när kanslikostnaderna ökar inom en bevarad budgetram innebär det att utrymmet , vid sidan om kostnaderna för de fasta tjänsterna, krymper allt mer. Att de anställdas tid och kompetens är nämndens stora resurs framträder ännu tydligare, medan utrymmet för anslag till diakoniinstitutioner och organisationer och medel för egen verksamhet utöver tjänsterna krymper.

Nämndens bedömning är att en allt snävare ram kan bli en drivkraft till ett mer konsultativt arbetssätt och en ännu tydligare inriktning mot nätverksbyggande och samverkansprojekt, där många parter bidrar med sina resurser. För att detta skall ske krävs att kanslibudgeten ger tillräckliga resurser för kompetensutveckling.

Centralstyrelsens bedömning

Budgetäskandet avseende verksamhetsområdet Församlingsutveckling innebär som Församlingsnämnden konstaterar ett minskat verksamhetsutrymme i förhållande till 1999. Någon ytterligare besparing än den Församlingsnämnden nu redovisar bör f.n. inte ske. Nämnden framhåller att besparingskraven innebär en utmaning att prioritera de angelägnaste uppgifterna och att medvetet pröva arbetsformerna. Inom de krympande resurserna har dock nämnden genom sina prioriteringar skapat ett tydligt utrymme för bl.a. projekten Kyrkliga böcker och Församlingsinstruktion. Denna prioritering bejakas av styrelsen. Mot bakgrund av de besparingar som under senare år genomförts bör nämnden för kyrkolivets utveckling enligt vår bedömning i övrigt ha stor frihet att under året göra dessa prioriteringar inom verksamhetsområdet. Dessa utgångspunkter bör ge goda förutsättningar att arbetet med församlingsutveckling ges en inriktning som stämmer väl med uppdraget att stödja stiften i deras arbete.

Kostnaderna för avtalet med BONUS och för anslag till andra i Sverige verkande lutherska kyrkor är sådana som kyrkofonden i stor utsträckning bär redan idag. Om dessa inte bärs av den nationella nivån gemensamt för kyrkan, skulle kostnaderna för BONUS-avtalet få bäras av varje församling enskilt och kostnaderna för de aktuella kyrkorna helt få bäras av dessa själva.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	738	231	256	276
Försäljning	1 760	1 750	1 750	1 750
Övriga intäkter	9 498	9 520	9 520	9 520
Summa intäkter	11 996	11 501	11 526	11 546
Kostnader
Lämnade anslag	6 085	5 935	5 935	5 935
Övriga verksamhetskostnader	14 002	20 785	19 229	19 179
Personalkostnader i Sverige	2 306	2 094	2 000	1 900
Utfördelade kanslikostnader	11 650	12 000	12 349	12 699
Summa kostnader	34 043	40 813	39 513	39 713
Resultat före dispositioner	-22 047	-29 312	-27 987	-28 167
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Rikskollekter	0	-505	-480	-460
Grundfinansiering av nationell nivå	-22 047	-28 807	-27 507	-27 707
Summa dispositioner inom nationell nivå	-22 047	-29 312	-27 987	-28 167
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.9.3 Verksamhetsområdet Utbildning

Nämndens verksamhet genomförs inom ramen för dess huvudprogram Utbildning vars huvudinriktning är:

Att rusta medarbetare i framtidens folkkyrka - en rikstäckande och dialogisk folkkyrka -i ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att utbilda präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker som även utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som församlingsborna utgör.

Inom verksamhetsområdet Utbildning ligger uppgifterna att ansvara för den samlade utbildningsplaneringen för tjänst i Svenska kyrkan samt att arbeta med frågor rörande kompetensutveckling för Svenska kyrkans förtroendevalda.

Arbetet enligt ovan genomförs inom ramen för huvudprogrammet och dess två delprogram:

_ Utbildning

_ Grundutbildning,

_ Kompetensutveckling.

Huvudprogrammet utbildning

Utbildningsnämnden har formulerat sitt inriktningsmål i form av följande vision:

_ Kyrkan skall vara ett tecken på Guds rike - det som finns bland oss, invärtes i oss nu och förverkligas helt i evigheten.

Guds rike karaktäriseras av

_ Jämlikhet mellan människor på dopets grund (Gal. 3:27-28)

_ Rättvisa och rättfärdiggörelse (Matt. 6:33)

_ Att vara radikalt och paradoxalt (Mark. 8:34)

_ Likheten med senapsfröet och surdegen (Mark. 4:31 f.)

Kyrkan skall vara ett tecken i världen

_ kyrkan tillhör Skapelsen och pekar på Skaparen

Kyrkan skall vara ett tecken för världen

_ kyrkan vittnar om Kristus inför världen

I ljuset av denna vision är huvudprogrammets inriktningsmål:

_ Att rusta medarbetare i framtidens folkkyrka - en rikstäckande och dialogisk folkkyrka - i ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att utbilda präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker som även utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som församlingsborna utgör.

Precisering av inriktningsmålet

Det betyder att arbetet skall ske genom:

_ analys och beaktande av förändringar i samhälle och omvärld, med inriktning på framtiden,

_ en långsiktig och strategisk utbildningsplanering i syfte att få en överblick över behov av utbildningsinsatser,

_ en utbildningsstrategi som tänker in församlingsborna som en resurs,

_ en utveckling i riktning mot processinriktad pedagogik,

_ att i all verksamhet stärka samverkans- och beakta genderperspektiven.

För detta arbete behövs:

_ en utveckling av metoder och modeller för rekryteringsarbetet,

_ en kvalitetsutveckling av de konfessionella delarna av utbildning för tjänst i Svenska kyrkan,

_ kompetensutvecklande insatser för anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare.

Delprogrammet Grundutbildning

Effekterna av genomförda insatser under perioden 2000-2002 för delprogrammet vill nämnden beskriva på följande sätt:

Effektmål

· De kyrkliga utbildningarna skall ha reformerats på ett sätt som tar hänsyn till utvärderingen av utbildningsreformen.

· Svenska kyrkans utbildningar skall mot ovan angivet inriktningsmål svara mot de kvalitetskrav som beskrivs i de olika utbildningsplanerna samt därvid särskilt beakta samverkan och könsperspektiven.

· Erfarenhet-, kunskapsutbyte och utvecklingsarbete skall ske i samverkan mellan stift, skolor, Kyrkokansli och andra berörda parter.

· Det skall råda balans mellan utbildningsplatser och behov av tjänster i stiften.

· Informationen om utbildningar och tjänster skall vara uppdaterad, adekvat och tillgänglig.

Delprogrammet Kompetensutveckling

Effekterna av genomförda insatser under perioden 2000-2002 för delprogrammet vill nämnden beskriva på följande sätt:

Effektmål

· Utveckla mötesplatser, samtal och nätverk för att stimulera lärandet.

· Erbjuda och utforma religions- och vuxenpedagogisk utbildning för stiftshandläggare och lärare på de kyrkliga utbildningarna för att öka den pedagogiska skickligheten och medvetenhet inom deltagarnas arbetsfält.

· Tillsammans med främst Församlingsförbundet, SKS, SKUAB och stift erbjuda kompetensutvecklande insatser och miljöer som ger anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare möjligheter att utvecklas både personligt och i sina uppdrag.

· Genom att analysera förändringar i kyrka och samhälle tillse att forskning och utvecklingsarbete sker på för kyrkans framtid viktiga områden.

· Tillse att samtal förs på de fortbildningstillfällen och i den kompetensutveckling som sker inom kyrkan så att deltagarna kan erövra skicklighet i att föra samtal runt livstydning och trostolkning i ett alltmer differentierat religiöst och kulturellt sammanhang.

· Genom att kontinuerligt utvärdera och genom metod- och kvalitetsutveckling ge underlag för samtal och kreativt nytänkande runt fortbildningens innehåll och former.

Ekonomiska ramar och bedömning av resurser

Äskandena avser nämndens egen verksamhet inklusive pastoralinstituten, anslag till den del av nämndens eget ansvarsområde som utlokaliserats och enligt slutet avtal övergått till Ersta Diakonisällskap, samt anslag till ytterligare utbildningsändamål.

I förhållande till den av 1998 års ombudsmöte fastställda rambudgeten för nämndens verksamhet innebär det en minskning på 2 mkr vilken nästan helt beror på att de fördelade kanslikostnaderna omfördelats inom Kyrkokansliet.

Bedömning av resurser

Nämnden konstaterar att det för att bibehålla den höga kvalité som nämnden önskar att de kyrkliga utbildningarna skall hålla krävs ökade anslag till profilutbildningarna. De, som bedriver den verksamheten, har i likhet med Kyrkokansliet ökade kostnader för lokaler och personal. Någon ersättning för detta har inte utgått på flera år utan anslagsnivån har stått still och i vissa fall sänkts. Detta gäller även för pastoralinstituten i Lund och Uppsala.

Vidare har det ur studerandeperspektiv snabbt avskaffade utbildningsstipendiet till studerande på karitativ, pastoral och pedagogisk profil visat sig få förödande konsekvenser för en del av de studerande. De kommer inte att ha möjlighet att fullfölja sina studier under det avslutande profilåret. Eftersom det är en av nämndens uppgifter att försörja Svenska kyrkan med utbildad personal så innebär avbrutna studier p.g.a. hastiga förändringar i studiefinansieringssystemet ett slöseri med utbildningsresurser. Det är därför rimligt att det under en längre övergångsperiod skulle finnas möjlighet att erhålla utbildningsstipendium för studeranden som annars inte kan fullfölja sin utbildning.

För att möjliggöra en ökning av anslagen och medlen till skolor, institutioner och pastoralinstitut samt för att övergångsvis kunna bevilja utbildningsstipendier till en del av de studerande på profilutbildningarna finns enligt nämndens bedömning inte någon möjlighet att göra det inom nuvarande anslagsram. Nämnden anser att det krävs ett ökat budgetutrymme från och med år 2000 på 4 mkr årligen för att ovan påtalade behov skall kunna täckas.

Centralstyrelsens bedömning

Utbildningsnämnden äskar utöver bevarad ram ytterligare medel för att säkra kvaliteten i utbildningen och för att mildra konsekvenserna av de indragna utbildningsstipendierna för profilutbildningarna. Styrelsen föreslår att 2 mkr avsätts för detta ändamål under år 2000. Uppenbara problem har följt av den snabba avveckling av profilutbildningsstipendier som sker. Genom den uppräkning som styrelsen föreslår kan de svåraste problemen lindras under en övergångstid.

Utöver nämndens äskande har styrelsen mottagit en begäran om medel för teckenspråksfortbildning för de i stiften tjänstgörande teckenspråksmedarbetarna.

Styrelsen ser det angeläget att det i enlighet med vad nämnden föreslagit i verksamhetsområdets budget skapas ytterligare utrymme för teckenspråksfortbildning. Att göra denna till ett ansvar på nationell nivå har stöd av ombudsmötets beslut. Frågan om dövas delaktighet är en viktig människosyns- och rättvisefråga. Det är angeläget att den kontinuerliga teckenspråkutbildningen kan påbörjas under 2000, vilket kan ske till en kostnad av 1 mkr. Detta ekonomiska utrymme har avsatts i styrelsens förslag till budget.

Ytterligare nya satsningar kan enbart ske genom omprioriteringar inom den nu gällande budgetramen.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Övriga intäkter	4 691	4 600	4 600	4 600
Summa intäkter	4 691	4 600	4 600	4 600
Kostnader
Lämnade anslag	20 899	19 316	19 430	19 050
Övriga verksamhetskostnader	7 857	10 848	10 355	10 366
Personalkostnader i Sverige	6 430	6 941	7 150	7 350
Utfördelade kanslikostnader	5 660	5 830	6 000	6 169
Summa kostnader	40 846	42 935	42 935	42 935
Resultat före dispositioner	-36 155	-38 335	-38 335	-38 335
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	-36 155	-38 335	-38 335	-38 335
Summa dispositioner inom nationell nivå	-36 155	-38 335	-38 335	-38 335
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.10 Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

6.10.1 Nämnden

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skall svara för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. Nämnden ansvarar därvid, på ombudsmötets uppdrag självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivs i instruktionen.

Verksamheten bedrivs inom ramen för av Kyrkostyrelsen fastställd administrativ policy. Ärenden, som nämnden finner beröra Svenska kyrkans verksamhet i dess helhet, eller eljest avser även andra verksamhetsområden än nämndens, förs av nämnden till Kyrkostyrelsen.

6.10.2 Verksamhetsområdet Verksamhet bland svenskar i utlandet

Inriktningsmål för verksamhetsområdet:

_ Svenska kyrkan i utlandet skall med inriktning på gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission bedriva Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet i enlighet med av kyrkomöte/ombudsmöte given instruktion och i den tradition som kännetecknar den Svenska kyrkan av idag, genom att ta till vara de speciella förutsättningar som föreligger för att i ord och handling nå svenskar i utlandet

_ Svenska kyrkan i utlandet skall verka för utlandskyrkans förankring i hemmakyrkan och bland allmänheten och för ökande bidrag till verksamheten.

Verksamhetsområdet är organiserat i fyra övergripande huvudprogram och fem delprogram:

_ Verksamhetsutveckling

_ Verksamhetens formella ram

_ IT-frågor

_ Utlandspersonal

_ Utlandsekonomi

_ Sverigearbete

_ Information/profilering

_ Insamling

_ Ombudsarbete

Huvudprogrammet Verksamhetsutveckling

Inriktningsmål:

_ En flexibel verksamhet som bäst motsvarar behoven skall vara säkerställd.

Motivering

Huvudprogrammet skall arbeta med frågor som rör utvecklingen av Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. I detta sammanhang är det väsentligt att både kvalitets- och kvantitetsfrågorna får sin rätta plats. Som exempel på detta kan nämnas att det finns kvalitetsaspekter på att det upprätthålls rimliga relationer mellan antalet besök och den tjänstevolym som finns på verksamhetsplatsen.

Antalet svenskar i utlandet ökar i takt med samhällets globalisering. Huvudprogrammet syftar till att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt när frågor om nuvarande och eventuellt nya verksamhetsplatser ställs mot varandra. Inom ramen för huvudprogrammet skall också en kontinuerlig omvärldsbevakning ske.

Metoder

Instrument för detta skall bl.a. vara regelbunden inhämtning och bearbetning av verksamhetsstatistik, analys av kyrkornas verksamhetsberättelser och övriga rapporter samt regelbundna besöksresor. Kontinuerligt samråd med cheferna för huvudprogrammen för Utlandspersonal och Utlandsekonomi skall härvid ske.

Omvärldsanalysen skall bl.a. ske genom att kontakt upprätthålles med svenska utlandsmyndigheter och med svenska företag med internationell verksamhet. Fortlöpande kontakt skall också hållas med verksamhetsområdena Internationell mission, Internationell diakoni och EFS-utland.

Effektmål:

· Tolkningsredskap för redovisning av omvärlds- och verksamhetsanalys skall vara framtagna senast vid utgången av 2000.

· Samtliga verksamhetsplatser skall under en fyraårsperiod ha fått uppföljningsbesök.

· En modell för samordning av verksamhetsberättelser, reserapporter och annan inkommande rapportering skall vara framtagen senast år 2000.

Delprogrammet Utlandskyrkans IT-frågor

Effektmål:

· Den 1 juli 2000 skall samtliga verksamhetsplatser med året - runt personal vara anslutna till Internet.

· Vid utgången av år 2000 skall samtliga verksamhetsplatser som är anslutna till Internet ha egna hemsidor, med länkar till Svenska kyrkans hemsida, och utformade enligt en av Kyrkokansliet framställd mall.

Huvudprogrammet Utlandspersonal

Inriktningsmål:

_ Verksamhetsplatserna skall vara försedda med personal, med för verksamheten rätt kompetens, som ges goda förutsättningar för uppdraget.

Motivering

Den utsända personalen är verksamhetens viktigaste resurs. Det blir därmed väsentligt att rekrytering sker så att verksamhetsplatserna tillförs så goda medarbetare som möjligt. För att underlätta för den utsända personalen att utföra sina uppgifter, är det viktigt att de personaladministrativa rutinerna fungerar bra.

Introduktionsutbildning och fortbildning har stor betydelse och skall därför ges tillräckligt utrymme inom huvudprogrammet.

Inom huvudprogrammet är många frågor av avtals- eller personalpolitisk karaktär och därför gemensamma för all den utlandspersonal som är anställd av trossamfundet Svenska kyrkan. I dessa avseenden relaterar huvudprogrammet till Förvaltningsdelegationen.

Metoder

Rekryteringen underlättas genom att ett intresseregister hålls aktuellt och genom att årlig rekryteringshelg anordnas. Samverkan sker med de rekryteringshandläggare som arbetar inom de övriga internationella verksamhetsområdena.

Varje år anordnas en utbildningsvecka för nyanställd personal. Enligt rullande schema kallas den utsända personalen till arbetslagskonferenser. Prästerna kallas vart tredje år till särskilt möte.

Effektmål:

· Att vid utgången av år 2001 utsänd personal vid samtliga verksamhetsplatser regionvis skall ha kallats till arbetslagskonferens.

· Att utveckla introduktionsutbildningen för nyanställd personal så att, senast vid utgången av år 2000, alla utsända anser sig ha fått en relevant introduktion i arbetet.

· Att före utgången av 2002 ha utvecklat metod för avgångssamtal med all hemvändande personal som skall ha fått genomgå ett avgångssamtal.

Huvudprogrammet Utlandsekonomi

Inriktningsmål:

_ Den ekonomiska ram inom vilken verksamheten bedrivs skall vara säkerställd.

_ Motivering

Även om verksamhetsplatserna bär en stor del av sina egna kostnader, är den ekonomistyrning som sker från Sverige väsentlig. Det gäller de ramanslag som fördelas, liksom frågan om kapitalbildningen vid verksamhetsplatserna. Inom huvudprogrammet bevakas hur intäkterna fördelas mellan kyrkofondsanslaget och den insamling som sker i Sverige. Förvaltning av SKUT:s utlandsfastigheter är också en viktig del av huvudprogrammet.

Metoder

Ekonomistyrningen sker dels genom ledning och samordning av verksamhetsplatsernas budget- och bokslutsarbete, dels genom de verksamhets- och reparationsanslag som beviljas över SKUT:s budget. Härvid sker också bevakning av hur den andel som används för utlandsverksamheten förhåller sig till budgetens totala omslutning.

Effektmål:

· Omsättningshastigheten på det kapital som finns vid verksamhetsplatserna skall vid utgången av år 2000 inte ha minskat i förhållande till det som gällde under år 1998.

· Ramanslagens andel av den totala kostnaden för utlandsverksamheten skall minskas från 15,5 % enligt 1999 års budget till 11 % vid utgången av 2002. Minskningen påföres anslagen för reparationer och underhåll av utlandsfastigheter

· Minst 80% av budgeten skall 2000 hänföras till utlandsverksamheten

Huvudprogrammet Sverigearbetet

Inriktningsmål:

_ SKUT:s verksamhet skall vara känd och bejakad.

Motivering

Den verksamhet som SKUT bedriver är en fortsättning av det arbete som Svenska kyrkans församlingar i Sverige utför. Många av de människor som kommer till SKUT:s verksamhetsplatser tillhör en svensk hemmaförsamling. För SKUT är det därför av stor betydelse att upprätthålla en levande kontakt med församlingarna i Sverige. För att arbeta med dessa frågor har SKUT ett huvudprogram för Sverigearbete. Huvudprogrammet är indelat i tre olika delprogram för att fånga upp viktiga aspekter av Sverigearbetet. Det är delprogram för information/profilering, insamling och ombudsarbete.

Arbetet med information/profilering och insamling, liksom ombudsarbetet, är delar av en samordnad insats. Arbetet inom vart och ett av de tre delprogrammen är beroende av det som sker i de båda övriga.

Delprogrammet Information/profilering

Effektmål:

· År 2002 skall 15% av svenska folket ha kännedom om och positiv attityd till Svenska kyrkans i utlandet verksamhet.

· År 2002 skall 80% av Svenska kyrkans förtroendevalda, anställda och frivilliga ha god kunskap om och positiv attityd till Svenska kyrkans i utlandet verksamhet.

· År 2002 skall 60% av församlingarnas ungdomsgrupper ha god kunskap om och positiv attityd till Svenska kyrkans i utlandet verksamhet.

· År 2002 skall anställda på samtliga utlandskyrkor ha deltagit i fortbildning inom kommunikation och IT för att stärka kommunikationstänkandet och göra utlandspersonalen till aktiva och kunniga resurser i det totala informationsarbetet för Svenska kyrkan både utomlands och i Sverige.

Delprogrammet Insamling

Effektmål:

· Antalet SKUT-vänner vid utgången av år 2002 skall ha ökat med 10 procent, jämfört med slutet av år 1999

· Att årligen samla in minst 12 mkr.

· År 2002 skall 80% av församlingar, ombud och SKUT:s gåvogivare ha stort förtroende för att insamlade medel används på avsett sätt och vara mycket nöjda med den information de får.

Delprogrammet Ombudsarbete

Effektmål:

· År 2002 skall det i alla Svenska kyrkans församlingar finnas valda ombud för Svenska kyrkan i utlandet.

· År 2002 skall det i alla stift finnas en samrådsgrupp, relaterad till stiftsstyrelsen, för kyrkans internationella arbete.

· År 2002 skall minst ett utbildningstillfälle per år ha erbjudits unga människor under 30 år.

· År 2002 skall minst 75% av hemkomna SKUT-medarbetare uppleva att deras erfarenheter och kompetens tas tillvara i Svenska kyrkan.

· År 2002 skall samtliga ombud erbjudas möjlighet till utbildning

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolymen för att uppnå effektmålen

Den växande verksamhetsvolymen i SKUT:s utlandsverksamhet har länge skett inom de oförändrade ekonomiska anslagsramarna, där huvuddelen utgörs av kyrkofondens anslag à 37 mkr. Detta anslag har varit oförändrat under de senaste sju åren och alltså inneburit en reell minskning i förhållande till de ofrånkomliga kostnadsökningarna. SKUT:s kostnader är till cirka sjuttio procent relaterade till den utsända personalens löner och därmed relaterade kostnader, vilket tydliggör den prekära situationen när kyrkofondsanslaget förblir oförändrat och verksamhetsvolymen ständigt växer. Under samma tid har dessutom kostnaderna för kansliet ökat på grund av den allmänna kvalitetshöjningen av lokaler, datastöd mm i omorganisationen av Kyrkokansliet.

Detta har hittills mötts genom neddragning av verksamhetsanslag, indragning eller vakanssättning av tjänster så långt detta varit möjligt. För att under åren 2000-2002 uppnå de uppsatta målen krävs därför att anslaget från kyrkofonden följer beräknad lönekostnadsutveckling och för detta äskas en uppräkning av anslaget med 900 000 kr per år. De behov av andra insatser i nämndens uppdrag, som t.ex. präster med resande verksamhet bland utsatta grupper av svenskar i utlandstjänst och bland studenter på platser där SKUT inte finns lokalt närvarande, skulle kräva ytterligare 1 mkr.

Konsekvensanalys - prioriteringar

Nämnden för SKUT har prioriterat kompetenshöjning och fortbildning av befintlig personal, för att därigenom rusta dem i den ständigt ökande tillströmningen av besökande och deltagare i kyrkornas aktiviteter. Detta både för att kvalitetssäkra och underlätta de nödvändiga prioriteringar i verksamheten som krävs med krympande ekonomiska resurser. Den under 1999 och 2000 pågående utredningen om SKUT:s framtida verksamhet bör föranleda en under denna tid oförändrad verksamhetsomfattning för att inte föregå utredningens förslag och därav föranledda beslut.

Nämnden för SKUT prioriterar, trots de tydliga behoven av nya verksamheter, att med oförändrad personalstyrka möta och i någon mån täcka de befintliga verksamheternas behov samt inväntar utredningens resultat innan nya verksamheter eller aktiviteter tas upp på andras bekostnad. Av samma skäl understryks nödvändigheten av de äskade medlen om 900 000 kr per år för att ej ytterligare avveckla befintlig livaktig verksamhet innan utredningens resultat föreligger.

Centralstyrelsens bedömning

Långsiktiga bedömningar beträffande arbetet bland svenskar utomlands är beroende av det utredningsarbete som redovisades i förra årets mål- och rambudgetskrivelse. Utredningsuppdraget omfattar SKUT-verksamhetens inriktning, omfattning, placering och finansiering. I detta sammanhang får också frågan om finansieringen av SKUT:s kanslikostnader tas upp till behandling. Denna fråga behandlas beträffande SKM och Lutherhjälpen under respektive verksamhetsområde.

Flera omständigheter har gjort att utredningsarbetet kunnat inledas först i mars 1999. Det skall slutföras senast den 1 juni 2000, dvs. i sådan tid att förslag skall kunna läggas fram till 2001 års kyrkomöte. Mot denna bakgrund bör inte några mer omfattande förändringar nu ske i SKUT:s verksamhet. Arbetet med att åstadkomma ett ökande ekonomiskt ansvar för utlandskyrkorna bör emellertid fortsätta, liksom i den utsträckning de ekonomiska förutsättningar så medger också en satsning på personalens förberedelse inför och fortbildning i tjänsten. Sådana insatser ligger väl i linje med den allmänna satsningen på utveckling för den nationella nivåns personal och kan också motiveras av den ökade arbetsbelastning som en ökad tillströmning av besökare leder till i flera utlandskyrkor.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	12 000	6 180	6 230	6 380
Netto kapitalförvaltning	770	770	770	770
Försäljning	225	225	225	225
Övriga intäkter	1 728	1 600	1 505	1 515
Summa intäkter	14 723	8 775	8 730	8 890
Kostnader
Lämnade anslag	10 312	10 266	10 266	10 266
Övriga verksamhetskostnader	5 515	5 543	5 594	5 644
Personalkostnader i Sverige och utlandet	30 106	33 435	34 020	34 985
Utfördelade kanslikostnader	9 970	10 269	10 568	10 867
Summa kostnader	55 903	59 513	60 448	61 762
Resultat före dispositioner	-41 180	-50 738	-51 718	-52 872
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. fria ändamålsdest. medel	-1 000	-1 158	-1 388	-1 693
Resultat efter dispositioner	-40 180	-49 580	-50 330	-51 179
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Rikskollekter	0	-5 620	-5 370	-5 120
Grundfinansiering av nationell nivå	-40 180	-43 960	-44 960	-46 059
Summa dispositioner inom nationell nivå	-40 180	-49 580	-50 330	-51 179
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.11 Nämnden för Svenska kyrkans mission

6.11.1 Nämnden

I enlighet med den nya kyrkoordningen skall nämnden för Svenska kyrkans mission samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i fråga om mission,

att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,

att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionssatsningar inom ramen för deras verksamhet,

att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,

att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och förmedla medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,

att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Nämnden ansvarar härvid, på Kyrkomötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivs i instruktionen. Verksamhet bedrivs på särskilt uppdrag av Kyrkostyrelsen inom Kyrkokansliet, varvid nämnden beslutar självständigt om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser och verksamheten bedrivs inom ramen för av SFRV:s styrelse fastställd administrativ policy. Ärenden, som nämnden finner beröra Svenska kyrkans verksamhet i dess helhet, eller eljest avser även andra verksamhetsområden än nämndens, förs av nämnden till Kyrkostyrelsen för prövning. Nämnden betjänas av Kyrkokansliet.

6.11.2 Verksamhetsområdet Internationell mission

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans mission skall i samarbete med andra kyrkor och organisationer förmedla evangelium om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Anden samt samordna och främja Svenska kyrkans församlingars delaktighet i internationell mission.

Verksamheten bedrivs i två huvudprogram och tolv delprogram i enlighet med nämndens prioriteringar:

_ Utland

_ Globalt

_ Afrika

_ Asien

_ Europa

_ Latinamerika

_ Mellanöstern

_ Missionärer

_ Idé- och verksamhetsutveckling

_ Sverige

_ Insamling

_ Kommunikation och media

_ Folkbildning och utbildning

_ Opinionsbildning

Nämnden överväger möjligheten att inrätta ytterligare ett huvudprogram med inriktning på reflektion, analys, verksamhetsutveckling och påverkansarbete, områden som överskrider gränserna mellan Sverige och utlandet.

Inledning

Budskapet om Guds rike skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk (Matt 24:14). Svenska kyrkans mission har allt sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM är Svenska kyrkans organ för internationell mission och arbetar inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Uppdraget som uttryck för kyrkomission handlar om att förverkliga församlingarnas delaktighet i den världsvida kristenhetens liv och arbete för enhet, rättvisa och människans värdighet. Kyrkomission innebär också att SKM i första hand samverkar med kyrkor och ekumeniska organisationer för att på olika sätt utföra uppdraget att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor och att leva i gemenskap och enhet i Gud.

Bärande principer

Grundläggande för Svenska kyrkans missionsarbete är dess ekumeniska profil. Så länge kyrkorna är splittrade försvagas deras vittnesbörd och möjligheter att utgöra en positiv kraft i samhället och i människors liv. Stark tonvikt läggs vid ekumeniskt samarbete mellan kyrkor, kontakter med kyrkor utanför den egna evangelisk-lutherska traditionen och en strävan att inom den lutherska gemenskapen bidra med ekumeniska perspektiv. SKM vill därför också stödja Kyrkornas världsråd, regionala och lokala kristna råd och Lutherska världsförbundet som mötesplatser mellan kyrkor för gemensamma samtal och gemensamt arbete.

Mission tar i hög grad form genom möten mellan människor. Därför vill Svenska kyrkan i sitt missionsarbete prioritera uppbyggande och stödjande av relationer och möten. Detta uttrycks bland annat genom långsiktiga kyrkorelationer, sändande och mottagande av missionärer, olika former av utbytesprogram och arbete med religionsmöte. I detta arbete vill Svenska kyrkan söka former för större ömsesidighet och mindre negativt beroende. Samarbetspartner bör göras delaktiga i formuleringen av SKM:s mål.

I sin internationella mission vill Svenska kyrkan prioritera de utsattas perspektiv. Att resa tecken på Guds rike innebär också att vara medveten om och ifrågasätta förtryck och förkrympande maktrelationer. Därför vill SKM integrera frågorna om internationell rättvisa, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män i allt sitt arbete. Särskild uppmärksamhet ägnas frågan om barnens plats i kyrka och samhälle.

Prioriterade områden

Nämnden för Svenska kyrkans mission har formulerat sex prioriteringar för sitt arbete. De fem första kom till 1992 som ett uttryck för ökad koncentration och tydlighet i missionens verksamhet. Det sjätte, religionsmöte, bryts i årets målskrivning ut som ett eget prioriterat område från att ha legat under Teologisk utbildning och reflektion. Inom detta område ryms även arbete som inte är av teologisk karaktär, utan mer handlar om samarbete för fredlig samexistens. De sex prioriterade områdena utgör de grundläggande verksamhetsteman som återkommer inom delprogrammen. De är formulerade utifrån utlandsverksamheten, men styr även Sverigearbetet, som i sitt utbildnings- och informationsarbete ständigt måste relatera till dem och formas utifrån dem.

Svenska kyrkan står inför avgörande förändringar genom de nya relationer mellan kyrka och stat som träder i kraft år 2000. I lagen om Svenska kyrkan och i förslaget till ny kyrkoordning får begreppet mission uttryckligen status som en aspekt av varje församlings grundläggande uppgift (tillsammans med gudstjänst, undervisning och diakoni). Detta kommer att ställa krav på missionsteologisk reflektion i Svenska kyrkan på ett nytt sätt. I det arbetet vill SKM ge sitt bidrag, baserat på lång erfarenhet av internationellt samarbete i mission. Den nya kyrkoordningen innebär också att större tydlighet kring de olika verksamhetsområdenas ansvar för arbetet med missionsfrågor i Sverige måste åstadkommas.

Det är snart tio år sedan "Riktlinjer för 90-talet" antogs och behovet att på nytt reflektera kring uppdrag och metoder i en föränderlig värld är stort. Under 1998 inleddes en rådslagsprocess om mission. I den deltar både stiftsmissionsråd, missionsombud och representanter för SKM:s samarbetskyrkor och organisationer. Målet med processen är att arbeta fram nya riktlinjer för Svenska kyrkans internationella missionsarbete.

Sammantaget betyder detta att nya prioriteringar och omprövningar av de mål som formuleras i år kan komma att ske redan i nästa års målskrivningar.

Kyrko- och församlingsutveckling

Arbetet med kyrko- och församlingsutveckling syftar till att inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni medverka till trons fördjupning, kyrkornas enhet, tillväxt och förnyelse.

Att bygga lokala kyrkor och församlingar med egen sakramentsförvaltning och eget prästerskap var en gång den svenska kyrkomissionens mål. Allt som har att göra med kyrkans liv och vittnesbörd är fortfarande SKM:s främsta prioritering. I relation till de lokala kyrkorna är Svenska kyrkans uppgift främjande och stödjande såväl som lyssnande och lärande.

För att kyrkor och församlingar ska utvecklas är det viktigt att insatser som syftar till enhet och förnyelse stöds. En källa till denna förnyelse är den egna kontexten, en annan den världsvida gemenskapen. Inom ramen för de ekumeniska nätverken, globalt, regionalt och lokalt, sammanförs båda dessa aspekter. Svenska kyrkan ser ekumeniskt arbete som en fråga av stor vikt för lokala kyrkors möjlighet till utveckling.

I regel drivs församlingsverksamheten med den inhemska kyrkans egna insamlade medel. Utvecklingen av församlingsarbetet kräver dock större resurser än de inhemska kyrkorna har. Arbete med att mobilisera lokala resurser och höja den ekonomiska och administrativa kompetensen är avgörande både för ett gott förvaltande av de begränsade resurser som finns och för att minska det ekonomiska beroende som ofta råder mellan kyrkorna i nord och i syd.

De som oftast får stryka på foten när resurser saknas är barn, ungdomar och kvinnor. Överallt i världen är det kvinnorna som bär upp kyrkornas arbete. Ändå finns de sällan med i de beslutande strukturerna. Utbildning och ledarskapsutveckling för kvinnor och andra marginaliserade grupper förbättrar förutsättningarna för ökad demokrati i kyrkans liv.

På många håll i världen är utvecklingen av församlingsarbetet avgörande för den roll kyrkan kan spela i uppbyggandet av ett rättvist och fredligt samhälle. Genom sitt vitt spridda nätverk av församlingar på basplanet kan kyrkorna bli viktiga faktorer i arbete för fred och försoning, och en stomme i utvecklingsarbete av olika slag.

Teologisk utbildning och reflektion

Arbetet med teologisk utbildning och reflektion syftar till att utifrån det lokala sammanhanget tolka det kristna budskapet för en förnyelse av gudstjänstliv och vittnesbörd.

Teologisk utbildning har varit en prioritering för Svenska kyrkans mission ända från början. I stora delar av världen råder det i kyrkorna en brist på utbildade präster. Vid de teologiska seminarierna saknas ibland såväl kompetenta lärare som tillräcklig teologisk litteratur och möjlighet till pastoral träning. Många kyrkor löser behovet av utbildade präster och evangelister genom distansundervisning.

Under lång tid har den västerländskt orienterade teologin och liturgin dominerat inom prästutbildningen i tredje världen. Sedan början av sjuttiotalet pågår där ett arbete med att forma teologi och kyrkoliv med rötter i den egna verkligheten. Begreppen "kontextualitet" och "inkulturation" har kommit alltmer i förgrunden. Med kontextualitet menas att tolka evangeliet utifrån den sociala, ekonomiska, politiska, religiösa och kulturella miljö där det förkunnas. Inkulturationen betonar framför allt den kulturella aspekten och är i första hand en strävan att finna liturgiska, musikaliska och konstnärliga uttryck för den kristna tron som bottnar i den egna kulturen. Här finns också en utbytesaspekt som fört nya tolkningar av kristen tro i form av gudstjänst, musik, och konst med rötter i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern till vårt eget land.

Stor vikt läggs även vid att göra teologisk utbildning tillgänglig för kvinnor samt att stödja teologisk reflektion ur ett kvinnligt perspektiv. Kvinnors arbete med att tolka den kristna tron ur ett kvinnligt perspektiv har inspirerat dem till en kamp för rätten att uttrycka sin andlighet och leva ett fullvärdigt liv både i kyrkan och samhället.

Teologisk reflektion är inte bara teori. Ur den teologiska bearbetningen växer kyrkans uppdrag i mission fram. När fattiga och förtryckta människor ser sitt liv i ljuset av Bibelns texter och därigenom får inspiration och kraft att förändra sina livsvillkor, får teologin en roll som går utöver lärosamtalen och de teoretiska diskussionerna. Ett ledarskap i kyrkorna, som har förmågan att arbeta teologiskt med samtidens frågor är den bästa förutsättningen för att kyrkorna skall kunna fylla sin uppgift att förkunna evangelium.

Hälso- och sjukvårdsarbete

Utgångspunkten för hälso- och sjukvårdsarbetet är en helhetssyn på människans hälsa som innefattar fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. I detta arbete ryms både närvaron bland dem som lider och en upprättelse av de utsatta som tecken på Guds rike. Det finns också ett tydligt rättighetsperspektiv i SKM:s syn på hälso- och sjukvårdsarbete i tredje världen.

Under senare år har man allt oftare talat om sjukvårdens kris i världens fattiga länder. En av anledningarna är den ökande fattigdomen i skuldkrisens spår. Världsbankens strukturanpassningsprogram har tvingat regeringarna att göra kraftiga sociala nedskärningar, som drabbat undervisning och hälsovård. De lokala kyrkornas hälsovårdsprogram blir allt viktigare som komplement till den statliga sjukvården. Samtidigt räcker resurserna inte till för att täcka de ökande behoven. Antalet HIV/AIDS-sjuka ökar i snabb takt och får allvarliga effekter även på de sociala strukturerna i samhället. Kyrkornas hälsovårdsarbete riktar sig i hög utsträckning till utsatta grupper som inte på annat sätt har tillgång till vård. De grupper som bör prioriteras är de fattigaste och grupper som av social eller etnisk tillhörighet är utanförställda, till exempel gatubarn, prostituerade, kastlösa, stamfolk och minoriteter.

En annan faktor för kyrkornas hälso- och sjukvårdsarbete är det arv som missionssjukvården lämnat efter sig. Driften av de institutioner som missionerna en gång byggde upp och sedan överlämnade till den lokala kyrkan, kräver på många håll stora ekonomiska och personella resurser. Svenska kyrkan tar därför genom SKM ett fortsatt ansvar för den verksamhet som man varit med om att bygga upp, samtidigt som man tillsammans med samarbetskyrkorna försöker hitta former för självfinansiering och minskat ekonomiskt beroende.

I detta läge har vikten av att finna en balans mellan förebyggande och kurativ vård uppmärksammats alltmer. Man har funnit att kvinnors initiativ är viktigast när det gäller att förändra hälsoläget i familjen. Förebyggande hälsovård som vänder sig till kvinnorna är därför en viktig del av SKM:s prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsarbetet.

Utbildning för förändring

Arbetet inom detta område syftar till att genom utbildning och folkbildning arbeta för ökad demokrati i kyrka och samhälle.

Utbildning är det mest effektiva redskapet för människor att förändra sin situation. Det gäller för enskilda individer och hela nationer. Under 1900-talet har stora framsteg gjorts i världens fattiga länder när det gäller att öka läskunnigheten och erbjuda alla barn skolgång. Utvecklingen idag ser dock ut att gå åt motsatt håll. Strukturanpassningsprogrammen i skuldsatta länder drabbar utbildningen hårt. Läskunnigheten minskar i många länder, särskilt bland kvinnor och flickor. Fattiga har inte råd att låta sina barn gå i skolan, när undervisningen inte längre är kostnadsfri. Ett samhällssystem är på väg att växa fram i många fattiga länder, där majoriteten av befolkningen är utestängd från sådan samhällsservice som hittills betraktats som en mänsklig rättighet.

I en sådan situation blir olika former av informell utbildning allt viktigare. Framför allt i Latinamerika har under åttiotalet ett spektrum av lokalt förankrade folkliga rörelser vuxit fram. Det handlar om kvinnorörelser, miljörörelser, bonderörelser och rörelser bland indianer och svarta. Till dessa hör de olika kyrkliga rörelser på basnivå som hämtat sin inspiration i befrielseteologin. Dessa rörelser syftar till att väcka människors medvetenhet och bygga upp samhället underifrån. Folklig utbildning är en viktig ingrediens i detta förändringsarbete.

Oftast använder sig den folkliga utbildningen av en pedagogisk modell som bygger på gemensam reflektion utifrån deltagarnas olika egna erfarenheter. Genom ett folkbildningsarbete format utifrån lokala behov och med deltagarna som den främsta resursen, ges inte bara ny kunskap. Deltagarna löser tillsammans gemensamma frågor och hittar handlingsmodeller för förändring. Denna form av folkbildningsarbete har tillsammans med olika former av ledarskapsutveckling blivit en allt viktigare del av missionens arbete.

Mänskliga rättigheter och demokrati

Arbetet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling syftar till att motarbeta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stärka människors kraft att försvara sig mot dessa kränkningar.

Missionens arbete för att upprätta människor har sedan 1970-talet kunnat ses som ett arbete för de mänskliga rättigheterna. Kristen människosyn, om människan som oändligt värdefull, Guds avbild, och samtidigt kapabel att utföra kränkande handlingar mot varandra, intill utrotning av dem som inte passar in, ligger som en klangbotten bakom Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (1948). Men denna förklaring kan också förankras i andra religioner och kulturer. De mänskliga rättigheterna har formulerats främst som en konsekvens av människans erfarenhet av sig själv, och de är ett staket som inte bör överträdas om vi vill leva i respekt för varandra.

Evangeliet måste erbjuda befrielse från det som kränker människan. Att kämpa för en bättre tillvaro och för att förtryckande strukturer ska förändras är en del av kyrkans uppgift. Men ett sådant arbete kan leda till övergrepp som fängslanden, tortyr och avrättningar. Kampen för ett människovärdigt liv möter ofta motstånd. Det är tydligt att de ekonomiska och sociala rättigheterna hör intimt samman med de medborgerliga och politiska. Idag utmanar oss den så kallade globaliseringen som erbjuder mycket men också skakar de grundvalar som många samhällen vilar på.

Arbetet för mänskliga rättigheter tar sig många uttryck, till exempel att verka mot sexuellt utnyttjande av barn, för gästarbetares rättigheter och de jordlösas ansträngningar att få jord att odla, bekämpande av könsstympning och förtryck av daliter (kastlösa). Kyrkorna är också djupt engagerade i försök att hitta vägar till samexistens, fred och försoning mellan olika folkgrupper. Samhällsbygge, som undervisning om medborgerliga rätt- och skyldigheter är en del av kyrkans arbete för demokrati. Religionsfriheten har på nytt blivit en viktig fråga, särskilt i Asien och Mellanöstern.

I arbetet med mänskliga rättigheter samarbetar Svenska kyrkan genom SKM främst med lokala kyrkor och organisationer, men också med regionala ekumeniska råd och Kyrkornas världsråd. Det ekumeniska internationella samarbetet betyder särskilt mycket just i arbetet för mänskliga rättigheter och för att påverka och förbättra det arbete som sker inom politiska strukturer och Förenta Nationerna.

Religionsmöte

Arbetet inom detta område vill främja religionsmöten som syftar till fördjupad ömsesidig förståelse, respekt och fred.

Till vår tid hör ofrånkomligen religionsmötesfrågorna. Vi går mot en alltmer mångkulturell och mångreligiös samlevnadssituation i världen. Religionerna har inte spelat ut sin roll som många har trott i vår kulturkrets. De andra världsreligionerna är på frammarsch, både inom sina egna kulturområden och i tidigare kristna länder. Religiösa motsättningar ingår som en ingrediens i många sociala och politiska konflikter. Växande fundamentalism går hand i hand med sökande efter nationell identitet och alternativ till det moderna västerländskt präglade samhället. Samtidigt finns det en värdegemenskap hos religionerna som kan utgöra en grund för samarbete kring de stora överlevnadsfrågorna om fred, rättvisa och miljö. Världens problem idag är så stora att de inte kan lösas utifrån en enda kulturs eller religionsgemenskaps erfarenheter och resurser.

I stora delar av världen, framför allt i Asien och Mellanöstern, där de kristna är en mycket liten och ibland utsatt minoritet, är mötet med andra religioner en del av vardagen. Även i vårt land har den religiösa mångfalden ökat genom invandring. Överallt där religionerna möts ställs människor inför nödvändigheten att hitta modeller för fredlig samlevnad i stället för konfrontation. Religionsmötesarbetet har olika komponenter. Dess form är ofta dialogens, ett samtal byggt på ömsesidig respekt och vilja att lyssna till den andra. Dess omedelbara syfte är att hjälpa människor av olika tro till fredlig samexistens genom att undanröja ömsesidiga missförstånd och fördomar. Den syftar även till att bearbeta de svåra teologiska frågor som uppstår när den ena religionen möter den andra.

Svenska kyrkan har genom arbetet i mission en lång tradition när det gäller mötet med de stora asiatiska religionerna. Den judisk-kristna dialogen har efter drygt 20 år inom SKM:s ram givit gedigna erfarenheter. Mötet med islam är av senare datum genom nya kontakter i Mellanöstern och södra Asien. Islams frammarsch i Afrika, bland annat i Tanzania, har gjort det nödvändigt att ta upp ett dialogarbete även på denna kontinent.

Svensk kyrkomission har därför ett bra utgångsläge för att kunna bidra till skapandet av en dialogens kultur istället för en konfrontationens i de sammanhang där den finns med. Målet är också att erfarenheterna från religionsmötet ska återföras till den svenska situationen och rusta Svenska kyrkans och dess församlingars förmåga att möta de problem och frågor som uppstår i vår egen mångreligiösa och mångkulturella miljö.

Arbetsmetoder

Gud är relationernas Gud. Därför är en bärande princip för utformningen av Svenska kyrkans samarbete i mission att bygga och vårda relationer - djupa, varaktiga och ömsesidiga relationer med syskon i den världsvida kyrkan. Svenska kyrkan behöver sådana relationer för att möta de andliga behoven i Sverige och indirekt bidraga till andlig förnyelse i vår egen världsdel.

Långsiktigt kyrkosamarbete

Tyngdpunkten i Svenska kyrkans missions arbete ligger i direkt samverkan med kyrkor och organisationer, så kallade bilaterala kontakter. Kyrkokontakterna kännetecknas dels av långvariga och nära relationer till de systerkyrkor som Svenska kyrkan varit med om att grunda, dels nya relationer som byggts upp under andra förutsättningar. De kyrkor som Svenska kyrkan genom SKM samarbetar med är självständiga kyrkor, som i likhet med vår egen kyrka bär ansvaret för evangeliets förkunnelse inom sitt eget område. De beslutar själva vilka insatser som ska göras och inbjuder kyrkor, missioner och biståndsorganisationer att vara med i sitt arbete. De bilaterala kontakterna har gynnat ömsesidighet och utbyte på många plan, samtidigt som de tenderat att skapa och upprätthålla beroenden.

Genom multilateralt samarbete med ekumeniska organisationer på regional och global nivå medverkar Svenska kyrkan genom SKM och Lutherhjälpen till ett samarbete, där beroendeaspekten inte blir lika tydlig. Samarbetsorganisationerna erbjuder en plattform för samverkan på mer jämlika villkor som ofta stimulerar till nytänkande och djärva insatser. I de multilaterala ekumeniska nätverken arbetar kyrkorna med gemensam reflektion kring och ansvarstagande för missionsuppdraget.

Mobilisering och delande av resurser

Kyrkomissionstanken innebär att hela Svenska kyrkan genom församlingarna, stiften och kyrkofonden har det främsta ekonomiska ansvaret för SKM:s verksamhet. Genom ett informations- och insamlingsarbete som poängterar delandet och det ömsesidiga beroendet vill SKM uppmuntra till ett ökat ekonomiskt ansvarstagande från församlingar och enskilda utan att bidra till en eländesbeskrivning av människor, kyrkor och länder i syd.

I utbildning och folkbildningsarbete kring internationella frågor i Svenska kyrkan vill SKM uppmuntra till internationellt engagemang hos församlingar och enskilda och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling.

Mission i vår tid poängterar ömsesidigheten. Svenska kyrkan inbjuder sina samarbetspartner i mission att delta i kyrkans missionsuppdrag i vårt land. Strävan är att ett utbyte av erfarenheter, teologisk inspiration och missionärer ska pågå i båda riktningarna.

Påverkansarbete

SKM:s påverkansarbete måste ske på många fronter, men två tydliga tyngdpunkter finns i frågorna om ekonomisk rättvisa och mänskliga rättigheter. Utifrån erfarenheterna av långvarigt internationellt samarbete i mission, har Svenska kyrkan en god grund att stå på när det gäller att se effekterna på lokal nivå av beslut fattade i internationella politiska och ekonomiska sammanhang. Utifrån denna kunskap vill Svenska kyrkans mission tillsammans med samarbetspartner i syd informera, utbilda och skapa opinion för förändringar som gynnar de mest utsatta. Det måste också finnas beredskap att utöva påtryckning - lobbyarbete - på nationella, regionala och internationella myndigheter och institutioner, som har makt att förändra orättfärdiga system och strukturer. I detta arbete vill SKM söka en nära samverkan med Lutherhjälpen och olika svenska och internationella nätverk kring rättvisefrågor och mänskliga rättigheter.

Det går inte att dra skarpa gränser mellan dessa tre arbetsmetoder. Inte heller går det att säga att vissa metoder bara används i vissa delprogram. De löper i varandra, även om olika delprogram har sin tyngdpunkt i olika arbetsmetoder.

Huvudprogram Utland

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans mission skall tillsammans med andra kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet i ord och handling i internationell mission inom ramen för de prioriterade områdena.

Inom huvudprogrammet Utland samlas arbetet med samarbetskyrkor och andra partner utanför Sverige kring de prioriterade områdena. I detta huvudprogram ligger även arbete som utförs i Sverige relaterat till utsändandet av missionärer och, så länge ett tredje huvudprogram inte inrättats, arbetet med policyfrågor och verksamhetsutveckling.

Huvudprogram Utland har som tidigare angivits följande delprogram:

_ Globalt

_ Afrika

_ Asien

_ Europa

_ Latinamerika

_ Mellanöstern

_ Missionärer

_ Idé- och verksamhetsutveckling

Eftersom delprogrammen inom huvudprogram Utland är indelade geografiskt och inte utgår från innehållsfrågor, har nämnden valt att fastställa inriktningsmål för de prioriterade områden som beskrivits ovan. Ansvaret för måluppfyllelse ligger på delprogramnivå.

Inriktningsmål för prioriterade områden

Kyrko- och församlingsutveckling (KoF)

_ Inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni delta i sådant som medverkar till trons fördjupning, kyrkornas enhet, tillväxt och förnyelse.

_ Tillsammans med kyrkor och organisationer utveckla ekumenisk samverkan i fullgörandet av missionsuppdraget

_ Verka för ömsesidighet i samarbetet, minska ett negativt beroende och stärka den lokala kristna gruppens självtillit

_ I samverkan söka sig fram till kyrkans roll i arbetet för utveckling, fred, rättvisa och demokrati

_ Möta den utmaning för kyrkan som betoningen av frågan om etnicitet innebär

Teologisk utbildning och reflektion (T)

_ Förnya och ge lokal anknytning åt gudstjänstliv, evangelisation och vittnesbörd inom ramen för kyrkans gemensamma tradition.

_ Underlätta syd-syd-utbyte med unga teologer som målgrupp.

_ Medverka till ekumeniska utblickar och medvetenhet i konfessionella prästutbildningar.

_ Bidra till kunskapsutbyte och erfarenhetsflöde mellan kyrkliga utbildningar i Sverige och studiecentra, seminarier och forskningsprogram som arbetar med kontextuell teologi i Afrika, Asien och Latinamerika.

Hälso- och sjukvårdsarbete (HS)

_ Verka för en helhetssyn i kyrkornas hälso- och sjukvårdsarbete utifrån ett hälsobegrepp som innefattar fysisk, psykisk, social och andlig hälsa.

_ Prioritera och lokalt förankra en förebyggande hälsovård.

_ Stödja lokalanpassad sjukvårdsutbildning samt syd-syd utbyte inom vårdutbildningar.

_ Hitta metoder för att mobilisera och effektivt använda lokala resurser för hälsovården.

_ Förebygga HIV/AIDS och stödja arbetet att mildra sjukdomens sociala effekter

Utbildning för förändring (U)

_ Främja folkbildning för ökad demokrati i kyrka och samhälle

_ Stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång

_ Främja ledarskapsutbildning, särskilt för kvinnor och ungdomar

_ Stärka pedagogisk utveckling som stärker människors initiativkraft och handlingsförmåga

Mänskliga rättigheter och demokrati (MR)

_ Motarbeta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stärka människors kraft att försvara sig mot sådana kränkningar, särskilt slaveri och kvinnoförtryck.

_ Verka för religionsfrihet

_ Medverka till att kvinnor ges möjlighet att delta på lika villkor i kyrka och samhälle.

_ Främja medvetenhet om de ekonomiska och sociala rättigheterna och hur de kan förverkligas

Religionsmöte (R)

_ Främja religionsmöten som syftar till fördjupad ömsesidig förståelse, respekt och fred.

_ Stödja och bedriva studier om och med andra religioner.

_ Främja projekt med människor av annan tro för att med den lokala kulturen som grund nå fram till ömsesidig respekt och fred.

_ Aktivt söka vägar att utrusta Svenska kyrkan med mer kunskap om religionsmötesfrågor

Huvudprogram Sverige

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans mission skall väcka och fördjupa Svenska kyrkans församlingars engagemang för internationell mission, främja relationer mellan stift och församlingar i olika delar av världen, möjliggöra delande av resurser samt verka i opinionsbildande syfte.

Inom huvudprogram Sverige ryms det arbete som riktar sig till Svenska kyrkans stift, församlingar och enskilda. Här återfinns också påverkansarbete och opinionsbildning som bedrivs både inom Sverige och internationellt.

Huvudprogrammet Sverige har följande delprogram:

_ Insamling

_ Kommunikation och media

_ Folkbildning och utbildning

_ Opinionsbildning

Presentation av delprogrammen

Utförligare beskrivningar av delprogrammen och de analyser som ligger till grund för föreslagna mål ingår i nämndens referensmaterial.

När inget annat anges avser effektmålen sådana effekter som bör uppnås i de områden och hos de målgrupper som samarbetspartner arbetar med. De förkortningar som förekommer efter vissa effektmål refererar till de ovan angivna prioriterade områdena.

Gemensamt för samtliga delprogram inom huvudprogrammet Utland:

Effektmål:

· Att de kyrkor och organisationer som drabbas av neddragningar i SKM:s anslag skall uppfatta att de genomförts på ett ansvarsfullt sätt. (KoF)

Globalt

Inom detta delprogram ryms samarbetet med Kyrkornas Världsråd, Lutherska världsförbundet och andra globala ekumeniska organisationer.

Effektmål:

· Att förutsättningarna för ett öppnare och bredare ekumeniskt arbete skall ha förbättrats genom en stärkt Forum-tanke. (KoF)

· Att ekumenisk samordning av samarbete kring bilateralt stöd till mission och bistånd skall ha möjliggjorts inom ramen för Rundabordssystemet.(KoF)

· Att Svenska kyrkan skall ha bidragit till ett skärpt och förnyat missionsperspektiv i den ekumeniska rörelsen. (T)

· Att förutsättningar för nätverksarbete och utbyte inom området kontextuell teologi skall ha förbättrats. (T)

· Att KV och LVF skall ha fått möjligheter att driva ett advocacy-arbete gentemot FN och andra politiska organ vad gäller upprätthållandet av mänskliga rättigheter och bekämpandet av ett ekonomiskt system som utarmar och utesluter. (MR)

· Att kunskaper om dialogarbete inom det multilaterala samarbetet skall ha förmedlats som stöd till lokal religionsdialog. (R)

Afrika

Gemensamt för flera delregioner

Effektmål:

· Att kyrkornas ekonomiska situation skall ha kartlagts och att samtal kring åtgärdsplaner skall ha påbörjats. (KoF)

· Att utbildningsnivån bland potentiella ledare i kyrkan skall ha höjts. (KoF)

· Att en majoritet av dem som utexamineras vid kyrkornas teologiska utbildningar skall anse att de har fått redskap för teologiskt och praktiskt arbete utifrån den lokala kontexten. (T)

· Att en bättre balans mellan könen skall råda bland kyrkornas ledare. (U)

· Att förutsättningar för en bättre balans mellan förebyggande och vårdande insatser i hälso- och sjukvårdsarbetet skall ha förbättrats. (HS)

· Att graden av lokal finansiering i sjuk- och hälsovårdsarbetet skall ha ökat. (HS)

· Att kyrkorna skall ha fått bättre förutsättningar för att arbeta med mötet mellan muslimer och kristna. (R)

Östra och Västra Afrika

Effektmål:

· Att de samverkansformer mellan den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania och hennes partner som etablerats (LMC) skall ha bidragit till förbättrad samordning och enhet mellan kyrkans stift. (KoF)

· Att den lutherska kyrkan i Liberia skall ha fått förbättrade förutsättningar för överlevnad och för att kunna bidra till landets återuppbyggnad. (KoF)

· Att utbildningsbehovet vad gäller arbete för fred, demokrati, och mänsklig värdighet skall vara bearbetad tillsammans med en samarbetspartner. (MR)

· Att frågan om hur erfarenheter från lokalt och nationellt påverkansarbete kring de ekonomiska rättvisefrågorna kan tas tillvara i ett samarbete på internationell nivå skall vara bearbetad tillsammans med en samarbetspartner. (MR)

Afrikas horn

Effektmål:

· Att samtal med kyrkorna kring den utmaning som ligger i att härbärgera frågan om etnicitet skall ha inletts. (KoF)

· Att relationerna mellan de ortodoxa och de evangelisk-lutherska kyrkorna skall ha förbättrats. (KoF)

· Att de lokala kyrkornas utbildningsbehov vad gäller administrativkompetens skall ha dokumenterats. (KoF)

· Att arbetet tillsammans med EECMY med en gemensam och fördjupad förståelse av vad partnerskap innebär skall ha påbörjats. (KoF)

Södra Afrika

Effektmål:

· Att samarbetsavtal mellan Svenska kyrkan och de lutherska kyrkorna i södra Afrika skall ha upprättats i vilka det gemensamma missionsuppdraget konkretiseras. (KoF)

· Att kyrkorna skall ha fått bättre möjligheter att använda afrikansk musik och kultur i sitt gudstjänstliv. (T)

· Att kyrkorna skall ha fått bättre möjligheter att ta ansvar för kristet arbete bland ungdomar och studenter. (KoF)

· Att metoder från arbetet med förbättrad hälsa för barn i storstadsslummen skall ha gjorts tillgängliga för lokala myndigheter. (HS)

· Att hälso- och sjukvårdsarbetet bland aidsdrabbade skall ha bidragit till att stärka de sociala strukturerna för ömsesidigt ansvarstagande i byarna. (HS)

· Att det ekumeniska arbetet för fred och försoning efter apartheidtiden skall ha stärkts. (MR)

· Att en plan för arbetet med kvinnors rättigheter skall ha utarbetats tillsammans med en partner. (MR)

Asien

Effektmål:

· Att strävan efter kyrkornas enhet, gemensamma vittnesbörd och tjänst skall ha ökat bland Svenska kyrkans lutherska och icke-lutherska kyrkorelationer i Asien. (KoF)

· Att en strategi för samarbetet med kyrkan i Kina skall ha utarbetats.

· Att kyrkornas utbildningsbehov vad gäller administrativkompetens skall ha dokumenterats. (KoF)

· Att kyrkornas möjlighet att erbjuda präster, församlingsanställda och lekfolk en ändamålsenlig och lokalt anpassad teologisk utbildning skall ha ökat. (T)

· Att asiatisk liturgi, musik och kultur skall ha fått ett starkare genomslag i gudstjänstlivet i kyrkorna. (T)

· Att fattiga grupper fått tillgång till en förbättrad primärhälsovård. (HS)

· Att användningen av medvetengörande folkbildning som undervisningsmetod i kyrkornas arbete med fattiga, kvinnor och andra utsatta grupper skall ha ökat. (U)

· Att kunskap om hur den snabba industriella och ekonomiska utvecklingen drabbat utsatta grupper i Asien skall ha ökat hos partner och i Svenska kyrkan. (MR)

· Att uppmärksamheten kring och viljan till solidaritet med exploaterade barn, gästarbetare, daliter, ursprungsbefolkningar och utsatta kristna minoriteter skall ha ökat i Svenska kyrkan och internationellt. (MR)

· Att förutsättningarna för en fördjupad dialog och förståelse mellan olika trosriktningar och därmed för fred och ökad religionstolerans skall ha förbättrats. (R)

Europa

Effektmål:

· Att en strategi för SKM:s Europaarbete baserat på utbyte och en ambition att komma bort från ett öst-väst perspektiv på Europa skall ha utarbetats.

· Att samarbete mellan tre partner, varav en i Sverige, skall ha etablerats.

Latinamerika

Effektmål:

· Att det lokala basgruppsarbetet skall ha stärkts. (KoF)

· Att en bättre balans mellan socialt och pastoralt arbete skall ha uppnåtts i SKM:s stöd till lutherska kyrkor i regionen. (KoF)

· Att förutsättningar för CLAI och nationella kristna rådens fortsatta existens skall ha förbättrats. (KoF)

· Att det ekumeniska kontaktnät som vilar på ett befrielseteologiskt perspektiv skall ha stärkts. (T)

· Att den lokala självtilliten inom områden som kultur, organisation, teologisk erfarenhet och ekonomi skall ha ökat. (U)

· Att det folkliga deltagande i beslutsprocesser på nationell och lokal nivå skall ha stärkts. (MR)

· Att ekumeniskt arbete för fred och försoning, mänskliga rättigheter och rättvis jordfördelning skall ha stärkts. (MR)

· Att kunskaper om Latinamerika i Sverige, särskilt i Svenska kyrkan, skall ha förbättrats.

· Att samarbetspartner delaktighet vid revision av SKM:s mål för regionen skall ha säkrats.

Mellanöstern

Effektmål:

· Att förutsättningarna för fortsatt kristen närvaro och kristet vittnesbörd i regionen skall ha förbättrats. (KoF)

· Att det diakonala och sociala arbetet hos SKM:s samarbetskyrkor skall ha stärkts. (KoF)

· Att interreligiöst och ekumeniskt samarbete för fred, rättvisa och försoning skall ha stärkts. (KoF, R)

· Att möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan kristna i Sverige och kristna i regionen skall ha genomförts.

· Att kyrkornas möjlighet att erbjuda präster, församlingsanställda och lekfolk en ändamålsenlig och lokalt anpassad teologisk utbildning skall ha ökat. (T)

· Att kyrkornas och allmänhetens tillgång till kristen litteratur, undervisningsmateriel och media skall ha ökat. (KoF)

· Att kvinnors roll i kyrkorna skall ha stärkts. (U)

· Att medvetenheten om övergrepp mot mänskliga rättigheter skall ha stärkts genom dokumentationsarbete. (MR)

· Att kunskaper om och opinion mot könsstympning av flickor skall ha stärkts. (HS)

· Att kunskaperna om religionsmötesfrågor, kristendomens rötter och religionernas roll i de politiska konflikterna i regionen skall ha ökat i Svenska kyrkan så att förutsättningarna för samexistens och religionsmöte förbättras även i Sverige.

Missionärer

Inriktningsmål:

_ Genom att sända missionärer ställa resurser till förfogande för Guds mission i världen/ delta i den världsvida kristenhetens liv och arbete.

_ Rekrytera missionärer villiga att dela människors gudstjänst och vardag och att tillsammans med dem arbeta för att upprätta synliga tecken på Guds rike.

_ Öka internationell medvetenhet och solidaritet i Svenska kyrkan.

Effektmål:

· Att det i en majoritet av Svenska kyrkans församlingar skall finnas goda kunskaper om möjligheten till utlandstjänst som missionär.

· Att de som sänds som missionärer skall mena att missionärsutbildningen givit dem en god grund för tjänsten utomlands.

· Att missionärerna skall fungera väl i sin roll som lokala medarbetare.

Idé- och verksamhetsutveckling

Inriktningsmål:

_ Genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och tillsammans med samarbetspartner formulera teologi och strategier för mission i vår tid.

Effektmål:

· Att riktlinjer för de prioriterade områdena skall ha utarbetats.

· Att en plan för arbetet med den nya kyrkoordningen ha tagits fram och genomförts i samverkan med övriga verksamhetsområden.

· Att SKM skall ha bidragit till ökad aktivitet i den missionsteologiska reflektionen i Svenska kyrkan.

Insamling

Inriktningsmål:

_ Utifrån förslaget till ny kyrkoordning utmana stift och församlingar att dela ansvaret för Svenska kyrkans internationella mission genom att sätta av medel för detta ändamål i sin budget.

_ Medverka till att kanslikostnaderna täcks av gemensamma utdebiterade medel.

_ Ge stift, församlingar och enskilda möjligheter att genom kollekter och enskilt givande dela sina materiella resurser med syskon i den världsvida kyrkan.

Effektmål:

· Att SKM under perioden 2000-2002 skall ha samlat in minst 60 mkr per år.

· Att 65 procent av de insamlade medlen skall komma från församlingar och stift.

· Att 70 procent av församlingarna/pastoraten aktivt skall stödja Svenska kyrkans missionsarbete.

· Att 80 procent av kyrkoråden, ombuden och givarna ha stort förtroende för att pengarna används på rätt sätt, och vara mycket nöjda med den informationen de får.

· Att SKM skall ha 16 000 aktiva givare. Av dem skall 40 procent vara regelbundna givare.

Kommunikation och media

Inriktningsmål:

_ Ge kyrkomissionstanken en fast förankring i Svenska kyrkans stift och församlingar.

_ Göra SKM:s prioriterade områden kända och förstådda.

_ Tydliggöra Sverige-arbetets roll i arbetet med internationell mission.

Effektmål:

· Att Svenska kyrkans stift och församlingar tydligt skall uppfatta Svenska kyrkans mission som Svenska kyrkans egen organisation för internationell mission.

· Att 75 procent av de frivilliga, förtroendevalda och anställda skall känna till Svenska kyrkans mission och 40 procent av dessa ska känna engagemang för verksamheten.

Folkbildning och utbildning

Inriktningsmål:

_ Öka engagemanget för och kunskap om mission i Svenska kyrkan bland frivilliga, förtroendevalda och anställda

_ Åstadkomma ett gott samarbete med stiften kring former för vänstiftsarbetet

_ Verka för ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan internationella samarbetspartner och stift och församlingar i Sverige

Effektmål:

· Att det i alla Svenska kyrkans församlingar skall finnas valda ombud för SKM.

· Att det i alla stift skall finnas en samrådsgrupp, relaterad till stiftsstyrelsen, för kyrkans internationella arbete.

· Att en genomtänkt årscykel för utbildning och information för unga människor under 30 år skall vara etablerad.

· Att alla hemkomna missionärer och stipendiater skall uppleva att deras erfarenheter och kompetens synliggörs i Svenska kyrkan på olika nivåer.

· Att stipendieprogrammet "Ung i den världsvida kyrkan" till år 2004 skall ha omvandlats till ett utbytesprogram som innebär att lika många unga människor som sänds ut också tas emot i Sverige.

· Att samtliga stiftskanslier skall ha erbjudits ett samarbete kring folkbildning/utbildning för bl.a. ombuden och samarbetsavtal ha etablerats med 75% av stiften.

· Att gäster och internationella resurspersoner skall vara ett etablerat och önskat inslag på kyrkliga profilutbildningar, ombudsutbildningar och samlingar på olika nivåer i Svenska kyrkan.

Opinionsbildning

Inriktningsmål:

_ Tillsammans med andra organisationer, främst Lutherhjälpen, påverka samhällsdebatt, beslutsfattare i olika svenska myndigheter och relevanta internationella organ samt en bred opinion i frågor som rör global ekonomi och mänskliga rättigheter.

Effektmål:

· Att aktiva i Svenska kyrkan, framför allt bland missionsombuden, skall ha fått ökad kompetens och vilja att delta i debatt och lobbyarbete för internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter.

· Att i samverkan med andra organisationer, främst Lutherhjälpen, ha skapat opinion i minst en fråga som relaterar till SKM:s prioriterade områden.

· Att rättvisemärkta varor i allt högre grad skall väljas vid inköp i Svenska kyrkans stift och församlingar.

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Inriktningsmål såväl som effektmål för SKM:s verksamhet är i huvudsak kvalitativt beskrivna, inte kvantitativt och beskriver därför inte hur mycket som ska göras. Ramen för kostnadsvolymen bestäms helt av beräkningen av förmodade intäkter. Eftersom de flesta intäkter inte finns givna utan ska samlas in under pågående verksamhet är det nödvändigt att utifrån noggranna analyser göra en så realistisk bedömning som möjligt när intäktsnivån läggs fast. Mot bakgrund av de senaste årens insamlingsresultat och bidrag från andra organisationer läggs nu intäktsnivån fast till 101,15 mkr, vilket är en minskning med ca 10 mkr i jämförelse med 1999 års budget. Denna nivå beräknas ligga fast, med förmodad höjning med 2 mkr i periodens slut, då den pågående satsningen på insamlingsarbetet bör visa effekt.

Oförändrade kansliresurser innebär en ökad kostnad med ca 2 mkr vid periodens slut. Kostnadsvolymen för verksamhet i Sverige, dels för verksamhetsområdets gemensamma kostnader inklusive resekostnader, dels för huvudprogrammet Sverige, minskar under perioden med 1,2 mkr. Detta medför att möjligheter till utökade satsningar på till exempel insamlingsarbete och utbildningsarbete starkt begränsas.

För huvudprogrammet Utland måste under perioden ytterligare drastiska nedskärningar ske med ca 10 mkr. I detaljbudgeten för 1999 gjordes redan en nedskärning i delprogrammet Afrika med ca 25 % i jämförelse med föregående år (från 38 till 30 mkr).

Nämnden skall på ombudsmötets uppdrag samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen. För att kunna fullgöra detta uppdrag är nämnden idag hänvisad till att till största delen finansiera sin verksamhet själv. Nämnden avser att intensifiera samtalet med syfte att förändra detta med följande inriktning:

_ Verksamhet i Sverige, inklusive kansliresurser på nationell nivå, bör på sikt till största delen finansieras på samma sätt som annan Sverigeverksamhet på nationell nivå.

_ Som ett tydligt uttryck för Svenska kyrkans församlingars förståelse av och delaktighet i kyrkomission bör 1 % av varje församlings budget anslås för Svenska kyrkans internationella åtaganden, t ex för att möta de basanslag som förmedlas till kyrkor i Afrika, Asien, Mellanöstern eller Latinamerika.

_ Kollekter, enskilda givares gåvor samt anslag från andra organisationer bör användas främst för program- och projektstöd.

Konsekvensanalys och prioriteringar

Verksamhetsutvecklingen syftar till en ökad integrering av missionsengagemanget i Svenska kyrkans församlingar och att utveckla former för att stärka gemenskapen i den världsvida kyrkan. Med den nya kyrkolagen och kyrkoordningen ställer detta ökade krav på tydlig arbetsfördelning mellan olika organ på den nationella nivån. Delar av det uppdrag som nu ligger på Nämnden för SKM kan också tänkas vara ett ansvarsområde för den kommande nämnden för kyrkolivets utveckling. Ett än tydligare ansvar för den internationella delen av Svenska kyrkans missionsuppdrag bör definieras för SKM och i samtal med andra nämnder bör konsekvenserna av detta analyseras för respektive verksamhetsområde.

Den nedskärning av anslagen till SKM:s samarbetspartner som skett de senaste åren sammanfaller med liknande tendenser hos övriga samarbetspartner till kyrkor och ekumeniska organisationer i syd. De fattiga kyrkorna får ännu svårare att klara sina ekonomiska åtaganden. Samtidigt blir det tydligare och tydligare att världen är en och att ömsesidigt beroende är ett annat uttryck för globalisering.

SKM:s främsta bidrag består av att ställa människor till förfogande, i påverkansarbete på alla nivåer, som stöd för förändringsprocesser och för erfarenhetsutbyte. Detta innebär att arbetet är personalintensivt och ställer ökade krav på kompetens. Därför är tillräckliga resurser för missionärer och kanslipersonal nödvändiga samt adekvat kompetenshöjning oundgänglig.

Centralstyrelsens bedömning

Det arbete som f.n. sker inom Svenska kyrkans mission för att tydliggöra den internationella missionens uppdrag viktigt. Styrelsen välkomnar arbetet med att forma en teologiskt välunderbyggd och till dagens förhållanden och värderingar knuten syn på missionsarbetet. Den samverkan med Lutherhjälpen som sker är viktig för att åstadkomma ett gott samspel mellan utvecklingssamarbete och mission.

SKM är för sin verksamhet beroende av i första hand insamlade medel och statsbidrag, huvudsakligen från Sida.

För att underlätta insamlingsarbetet avvecklades 1990 kollektfinansieringen av SFRV. Kyrkofonden övertog dessa kostnader. Denna förändring gav förutsättningar för ett utökat antal kollekter för främst SKM och Lutherhjälpen och därmed också för påtagligt höjda insamlingsresultat. I realiteten möjliggjordes alltså detta tillskott av tillflödet av kyrkofondsmedel.

Den ekonomiska utvecklingen under senare år kommenteras i den rapport om samordning, samverkan och självständighet i Svenska kyrkans arbete på nationell nivå som återfinns som bilaga 5 i StSkr 1999:502 med verksamhetsberättelse för SFRV. Där beskrivs den nuvarande organisationens bakgrund, tillkomst och utformning.

I rapporten konstateras att bland de fyra rikskyrkliga stiftelserna så har kostnadsutvecklingen från 1997 varit gynnsam för i första hand Lutherhjälpen och SKM. Detta intryck förstärks av de insatser för att täcka vissa av dessa båda nämnders kanslikostnader som gjorts av SFRV med hjälp av det allmänna kyrkofondsanslaget åren 1997-1999. Dessa insatser har gjorts trots att anslaget från kyrkofonden till SFRV under samma period har minskat från 111 mkr till 105 mkr. Till detta har för SFRV lagts det faktum att fasta kostnader för bland annat kansli varje år ökat och att SFRV för 1997 ensamt stod risken för överdrag av kanslibudget. Sammantaget har detta inneburit en stor påfrestning för det "traditionella SFRV" (det SFRV som vi känner från tiden före 1997) vilket resulterat i stora nedskärningar till förmån för utrikesnämndernas verksamhet.

Före 1997 utgick också ett stöd till utrikesnämnderna, då genom att respektive stiftelses direktor var anställd och bekostades av SFRV. Därutöver genomfördes, som också noteras i rapporten, de flesta rekryteringarna under 1995 och 1996 direkt i SFRV då den kommande sammanslagningen per 1 januari 1997 ändå skulle medföra en övergång av personal från utrikesstiftelserna till SFRV.

Under 1999 tillförs SKM ett anslag om 3,2 mkr av kyrkofondsmedel för täckande av vissa kanslikostnader. Ombudsmötet har under senare år begärt ökade anslag ur kyrkofonden för att möjliggöra en högre kyrkofondsfinansiering av dessa kostnader. Kyrkofondens styrelse har inte varit beredd att förorda eller inom sina ramar besluta en sådan anslagshöjning och den av regeringen fastställda budgeten för kyrkofonden har inte innehållit något sådant utrymme.

Styrelsen föreslår nu att de resurser som tillförs SKM för täckande av kanslikostnader ökas till 5,1 mkr. Styrelsen avser också att inför det budgetarbete som avser år 2001 tillsammans med företrädare för bl.a. SKM utarbeta ett sådant underlag att detta kyrkomöte kan fatta ett mer principiellt och långsiktigt beslut beträffande finansieringen av SKM:s och Lutherhjälpens kanslikostnader.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	65 875	44 660	45 350	48 030
Sidaanslag	32 521	30 000	30 000	30 000
Netto kapitalförvaltning	2 850	2 850	2 850	2 850
Övriga intäkter	6 500	5 100	5 100	5 100
Summa intäkter	107 746	82 610	83 300	85 980
Kostnader
Lämnade anslag	56 826	46 980	46 071	47 161
Övriga verksamhetskostnader	11 445	11 000	11 000	11 000
Personalkostnader i Sverige och utlandet	22 755	23 400	24 100	24 800
Utfördelade kanslikostnader	21 020	21 651	22 281	22 912
Summa kostnader	112 046	103 031	103 452	105 873
Resultat före dispositioner	-4 300	-20 421	-20 152	-19 893
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Rikskollekter	0	-15 340	-14 650	-13 970
Grundfinansiering av nationell nivå	-3 200	-5 081	-5 502	-5 923
Summa dispositioner inom nationell nivå	-3 200	-20 421	-20 152	-19 893
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.12 Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/ Lutherhjälpen

6.12.1 Nämnden

I enlighet med den nya kyrkoordningen skall nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen särskilt samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och att i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,

att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,

att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,

att stödja insatser inom kyrkosamverkan,

att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga rättigheter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,

att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ inom Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,

att svara för rekrytering och utbildning av utomlandsplacerad personal,

att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män,

Nämnden ansvarar därvid, på Kyrkomötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans Kyrkokansli, varvid den självständigt beslutar om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser. Verksamheten bedrivs inom ramen för av Kyrkostyrelsen fastställd administrativ policy.

6.12.2 Verksamhetsområdet Internationell diakoni

Inriktningsmål:

_ Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människovärdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.

Verksamheten bedrivs i två huvudprogram och delprogram i enlighet med nämndens prioriteringar:

_ Utland

_ Afrika

_ Asien

_ Europa

_ Latinamerika

_ Mellanöstern

_ Globalt

_ Katastrof.

_ Sverige

_ påverkansarbete

_ folkbildning/utbildning

_ kommunikation/media

_ insamling

Nämnden överväger möjligheten att inrätta ytterligare ett huvudprogram där uppgifterna skulle vara att bedriva ett analys- och utvecklingsarbete samt det påverkansarbete som inte känner några geografiska gränser.

Inledning

Jesu liv och verk är grunden för all diakoni. Den är både ett tecken på och ett uttryck för Guds kärlek till människan och Kristi närvaro i världen. Diakoni är inte bara en moralisk förpliktelse för kyrkan vad gäller samhällets och världens behov, utan ett uttryck för hennes väsen. Diakoni innebär att identifiera sig med de fattiga och förtryckta, att stå på deras sida i kampen för människovärde, mänskliga rättigheter, utveckling, befrielse och rättvisa. Den måste sträcka sig längre än till katastrof-, bistånds- och insamlingsprojekt och utmana de strukturer som cementerar orättvisor, förtryck och omänskliga förhållanden. Detta arbete måste bedrivas både hos våra partner och i Sverige.

Globaliseringen ger nya förutsättningar för både samarbete och marginalisering. Lutherhjälpen måste tillsammans med partner bestämma verksamhetens inriktning, sätta gemensamma mål och definiera respektive roller i samarbetet. Under 1998 inleddes därför ett framtidssamtal om internationell diakoni/utvecklingssamarbete. I det samtalet deltar både engagerade i Lutherhjälpens Sverigearbete och representanter för Lutherhjälpens samarbetskyrkor och samarbetsorganisationer. Den processen avslutas senhösten 1999 med att nämnden antar nya riktlinjer för Lutherhjälpens arbete. De mål som här presenteras får därför anses preliminära.

Som ett led i denna process har nämnden fastställt fyra prioriterade områden för verksamheten. Dessa är:

_ lokal resursmobilisering

_ ekologiskt hållbar utveckling

_ livsmedelssäkerhet

_ ekonomisk och social rättvisa.

Dessa områden skall diskuteras och avgränsas vid den policykonsultation Lutherhjälpen inbjudit till våren 1999. Tidigare använda begrepp såsom hälsovård, freds- och försoningsarbete finns inte med nu. Däremot får arbetet inom de prioriterade områdena konsekvenser för dessa frågor.

I samband med översyn och framtidsplanering måste det ges plats för nytänkande och nysatsningar. Det måste därför finnas beredskap att avsluta vissa verksamheter. Att avsluta tar tid, fem-tio år, och måste förberedas noggrant.

Tre bärande principer

Ömsesidighet

Utvecklingssamarbetet skall präglas av ömsesidighet. Det förutsätter större kunskap om varandra och ömsesidig öppenhet för kritik och utmaningar. Erfarenhetsutbyte är en väsentlig del av arbetet och måste ske även mellan olika partner i syd och mellan partner i öst och syd.

Jämställdhet

Utveckling är en process som bygger på människors initiativ, vilja och arbete för förändring. Både kvinnor och män behövs i detta arbete. Lutherhjälpen vill i all verksamhet främja jämställdhet mellan könen.

Nätverk

Att arbeta i nätverk främjar samarbete, öppenhet, ömsesidighet och jämställdhet mellan givare och mottagare. Detta arbetssätt vill Lutherhjälpen stödja och utveckla. Samarbetet inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet prioriteras därför. För katastrofarbetet är Action by Churches Together (ACT) det nätverk Lutherhjälpen i huvudsak verkar inom.

Fyra prioriterade områden

Nämnden för Lutherhjälpen har i november 1998 fastställt lokal resursmobilisering, ekologiskt hållbar utveckling, livsmedelssäkerhet samt ekonomisk och social rättvisa som prioriterade områden. Eftersom beslutet är nytt är det angeläget att presentera dem. De har en bredd och en komplexitet som gör det nödvändigt att bestämma var inom respektive område fokus skall ligga, var kompetensen skall fördjupas och därmed kapaciteten att agera öka. För att möjliggöra detta krävs analys, erfarenhetsutbyte och samarbete med partner på olika håll i världen. Områdenas komplexitet gör att de inte går att avgränsa från varandra. Detta förstärker helhetssynen inom Lutherhjälpens arbete. Det är viktigt att bygga nätverk där olika specialkompetenser finns representerade.

Lokal resursmobilisering

I allt utvecklingssamarbete är det viktigt att människorna själva kommer till tals och formulerar sina behov. Lutherhjälpens uppgift är att bistå dem i deras kamp för självförsörjning och utveckling. Utbildning är ofta en avgörande del av detta. Det handlar om att utveckla såväl varje människas individuella egenskaper som det lokala samhällets möjligheter att försörja sina invånare. När det gäller människors möjlighet att växa, behövs det utvecklingsinsatser som gör att varje individ är medveten om sin situation och att det går att påverka den. Det handlar också om betydelsen av att gå samman för att gemensamt kunna ställa krav på sina rättigheter.

Historiskt har bistånd i första hand handlat om överföring av resurser i form av gåvor. Denna typ av bistånd har ofta skapat negativa beroendeförhållanden trots att varje människa vill klara sig själv. Lutherhjälpen har sedan några år prövat andra vägar för bistånd i form av stöd till lokala kapitalmarknader. Det sker genom samarbete med internationella ekumeniska organisationer som Ekumeniska utvecklingsbanken och Kyrkornas lånefond och genom stöd till spar- och kreditaktiviteter i lokala utvecklingsprogram. Låntagarna är fattiga människor som inte anses kreditvärdiga och därför inte har möjlighet att låna i vanlig bank. Alternativet är ofta privata långivare som tar ut ockerräntor.

Viktiga komponenter i kreditprogrammen är obligatoriskt sparande och utbildning. Många av spar- och kreditprogrammen vänder sig till kvinnor. Lånen används till att starta små inkomstgenererande projekt. De pengar som lånas ut kommer tillbaka och kan användas av nya låntagare och har på det sättet en multiplicerande effekt. Erfarenheten av denna verksamhet visar att de fattigas självförtroende växer när de möts av tilltro till sin förmåga att sköta räntor och amorteringar. De inser sina rättigheter och vågar ställa krav, vilket på sikt stärker det lokala samhället. Med höjd levnadsstandard kommer andra insatser för bättre hälsa, utbildning och infrastruktur.

Det behövs insatser för att utveckla de lokala resurser som finns överallt och för att ta vara på goda traditioner som kanske negligerats. För att utveckla lönsamma småskaliga projekt, som kan skapa ekonomiskt oberoende behövs kapital initialt. Detta skall i första hand komma från lokalt sparande. För att motverka beroende skall målsättningen vara att så lite kapital som möjligt skall komma utifrån.

Ekologiskt hållbar utveckling

Om mänskligheten skall kunna fortleva på jorden och ge försörjning till alla, måste eko-systemen bevaras oförstörda. Rent vatten, ren luft, brukbar odlingsmark, arternas mångfald och andra naturtillgångar utgör oersättliga resurser. Det tunna matjordsskiktet, som hela jordens försörjning är avhängig av, biosfären och atmosfären måste bevaras.

Livsstilen på norra halvklotet, som bygger på slöseri med resurser, material och energi, är inte hållbar. Användning av fossil energi skapar försurning och förgiftning i ekosystemen. Jordens klimat kan rubbas av växthuseffekten, vilket kan ge oöverskådliga effekter för försörjning och livsbetingelser.

Konsumtionssamhället slösar råvaror och material som i slutänden blir miljöproblem. Det intensiva jordbruket använder idag mycket fossil energi. Problem med jordens bördighet uppstår när de naturliga kretsloppen bryts, när befolkningen lämnar landsbygden och konsumtionen sker långt från produktionen, när avfallet inte återförs till åkerjorden utan blir avfallsproblem och bördigheten måste lösas på konstgjord väg.

Idag finns två typer av miljöhot. Det ena representeras av den höga material- och energikonsumtionen i nord, som beror på livsstilen. Hälften av den samlade material- och energikonsumtionen under jordens hela historia har ägt rum sedan 1960. Den utvecklingen är inte hållbar. Det skulle behövas tio jordklot om hela jordens befolkning skulle leva på den nivån.

Det andra har att göra med överutnyttjande och nedslitning av naturen. Allt fler tvingas livnära sig på en krympande naturresursbas. Synliga tecken på detta är avskogning, överbetning, markförstöring och jorderosion. I Afrika är 65 procent av odlingsjorden skadad av markförstöring. I Centralamerika är motsvarande siffra 74 procent. När träden är nedhuggna och marken ligger bar för störtregnen blir infiltrationen i marken liten. Grundvattendepåerna fylls inte på i naturlig omfattning. Störtregnen spolar bort enorma mängder värdefull jord. Översvämningarna blir värre och värre ju mindre vegetation som finns. Fattigdomen förvärrar problemen och driver utvecklingen i en nedåtgående spiral. Överexploatering leder till ökad fattigdom och därmed till ytterligare överexploatering.

Problemen i norr är minst lika svårbemästrade som problemen i den fattiga delen av världen. Åtgärder måste sättas in på båda håll. Lösningar finns i fungerande kretslopp, användning av förnyelsebar energi, återanvändning av material och näring, minimering av föroreningar i ekosystemen, uthålliga odlingsmetoder med fungerande markvård med växelbruk och djurhållning. Gödsel, avfall och växtrester ingår då i ett fungerande näringskretslopp.

För att Lutherhjälpen skall vara trovärdiga i arbetet på att söka höja medvetenheten om hållbar utveckling hos partner, måste ett arbete för en förändring av livsstil och konsumtionsmönster också ske i vår egen del av världen.

Livsmedelssäkerhet

Livsmedelssäkerhet har att göra med det för alla människor livsavgörande behovet av mat och rätt till mat. För att uppnå livsmedelssäkerhet i världen krävs bl. a. tillräcklig produktion.

Idag produceras tillräckligt med livsmedel för att varje människa skall få äta sig mätt, men ändå lider minst 800 miljoner människor av undernäring. De flesta av dem för att de inte har ekonomiska möjligheter att skaffa sig mat. Den utbredda fattigdomen är således ett allvarligt hinder för livsmedelssäkerhet. Grundorsaken till svält är inte brist på mat utan brist på rättvisa.

Inte minst i Afrika, med dess många inbördeskrig och konflikter, som bl. a. skapar stora interna flyktingproblem, kan man se att politisk instabilitet i hög grad förhindrar livsmedelssäkerhet. I den meningen har också freds- och försoningsarbete med denna fråga att göra.

Tillgången till grundläggande utbildning för flickor och kvinnor är avgörande för att påverka familjestorlek, hälsosituation, fördelning av mat inom familjen och nyttjandet av naturresurserna. Insatser på dessa områden kan öka livsmedelssäkerheten.

Den fortsatta befolkningsökningen kommer att ställa stora krav på ökad produktion av livsmedel. Därför är utveckling av jordbruket - inte minst småjordbruket i syd - en nödvändighet. Stöd till denna sektor ökar självförsörjningsgraden och möjliggör produktion som också kan generera inkomster. För detta behöver människor rätt att äga mark och möjligheter att få lån. Denna fråga har alltså i hög grad med lokal resursmobilisering att göra. Markvårdsinsatser, vattenprogram, forskning, rådgivning och utbildning om lämpliga grödor, om organiskt jordbruk och förädling av jordbruksprodukter är centrala. Tyvärr tillhör jordbruksbiståndet de områden som drabbats mest när biståndsflödena i allmänhet har minskat.

När livsmedelsproduktionen måste öka tilltar riskerna för miljön. Hur skall en inom 30 år fördubblad befolkning kunna livnära sig utan en fortsatt utarmning av naturresursbasen - jorden, vattnet, den genetiska mångfalden? Hur skall de enorma nödvändiga produktionsökningarna som fordras, kunna komma till stånd utan förlitan enbart på teknikutveckling och förhöjd avkastning per ha på framför allt jordarna i Europa och USA? Hur skall den omfattande jordförstöringen och sötvattenbristen hanteras? Skall Lutherhjälpen agera när västerländska företag stjäl kollektiv kunskap från tredje världen och hävdar att man kan ta patent på liv?

En global hushållning med de livsuppehållande ekosystemens resurser är avgörande för långsiktig livsmedelssäkerhet och hållbar utveckling. Enligt många bedömare ligger det största och mest svårföränderliga hotet mot en sådan utveckling i de slösaktiga konsumtionsmönstren i första hand i nord, men också hos eliten i syd.

För att ändra dagens konsumtionsmönster måste de marknadsstörningar som subventioner i allmänhet och på livsmedel i synnerhet innebär, avskaffas. De försvårar dels många fattiga livsmedelsproducerande u-länders möjligheter att konkurrera på världsmarknaden, dels döljer de för konsumenterna de verkliga konsekvenserna av olika val. Rättvisemärkningen är ett litet, men dock viktigt steg för att motverka detta.

Den globala kontrollen över livsmedelsindustrin och handeln med mat koncentreras alltmer och har blivit en maktfaktor som både hotar demokratin och försvårar de fattiga småbrukarnas - som utgör majoriteten av världens bönder av vilka de flesta är kvinnor - ansträngningar att åstadkomma självförsörjning och produktion för avsalu. Den europeiska jordbrukspolitiken behöver reformeras radikalt och det behövs avtal inom EU och inom Världshandelsorganisationen, som tar hänsyn till de fattigas situation och ger dem marknadstillträde.

Ekonomisk och social rättvisa

Den förhärskande ekonomiska ideologin bygger på neoliberalismen som har ekonomisk tillväxt som utgångspunkt. Man anser att fungerande marknader utan hinder möjliggör specialisering och effektivt resursutnyttjande och därmed är de bästa förutsättningarna för tillväxt och utveckling. Allt som hindrar fria marknader för varor, tjänster, arbete och kapital måste avlägsnas. Statens roll är att skapa dessa förutsättningar men bör överlåta åt andra aktörer att producera och distribuera varor och tjänster.

Detta har successivt inneburit ett övergivande av fasta växelkurser, avreglering av valutakontroller och liberalisering av handelsvillkoren. Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) har fungerat som instrument för att införa denna politik i de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i form av strukturanpassningsprogram. Ofta har dessa program införts i länder som dessutom använder en stor del av sin statsbudget till återbetalningar på lån till Världsbanken, IMF, kommersiella banker eller andra länder.

I kölvattnet av dessa förändringar kan noteras en snabb tillväxt av stora transnationella företag, varav de tio största omsätter mer än nära hundratalet av de fattigaste u-ländernas BNP. 500 sådana företag svarar för omkring 66 procent av världshandeln. Dessutom har en enorm internationell kapitalmarknad växt fram där värdepapper och pengar handlas i ofattbara proportioner. Enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) handlades det 1975 för drygt en miljard USD dagligen på kapitalmarknaderna. 1996 var siffran 1 200 miljarder USD om dagen.

Maktfördelningen har därmed generellt sett förskjutits från nationalstaten till de transnationella företagen, och från nationalstaten till den internationella kapitalmarknadens aktörer. Allt större prioritet ges därför åt monetära mål och lägre prioritet ges sysselsättningsmål och fördelningsmål. Privatisering och begränsning av statens sociala ansvar står högt på dagordningen i snart sagt alla länder.

Detta har medfört ojämn ekonomisk tillväxt och vidgade klyftor. Klyftorna mellan regioner och länder växer, men också inom länder. Statistik från UNDP visar visserligen att andelen som lever i absolut armod i världen har minskat och att vissa välmående medelklasser har vuxit fram i vissa länder. Men samtidigt har det absoluta antalet mycket fattiga ökat.

De globala miljöhoten står i konflikt med tillväxtfilosofin. På det sociala och kulturella området likformas värderingar, konsumism och materialism blir hörnpelare i människors livsåskådning och andliga värden går förlorade

Frågan blir då på vilket sätt Lutherhjälpen tillsammans med partner runt om i världen skall kunna arbeta för att människors livsvillkor blir utgångspunkten för utvecklingen, både på lokal och global nivå. Hur skall arbetet för jämlikhet, rättvis fördelning av jordens resurser och bevarande av miljön kunna drivas? Dels handlar det om att bestämma vilka frågor som skall drivas, dels att inhämta kunskap och utveckla metoder för att driva dem på bästa sätt.

Exempel på frågor som skulle kunna dominera arbetet under de första åren av 2000-talet kan vara att fortsätta engagemanget vad gäller skuldavskrivning, tillsammans med partner utveckla socialt inriktade reformprogram, påverkansarbete vad gäller de globala handels- och investeringsreglerna eller analys och påverkan på regleringar av kapitalmarknaderna. Därutöver är etik och ekonomi ett övergripande område som ständigt måste bearbeta inom såväl kyrkans sfär som i samhället i övrigt.

Fyra arbetsmetoder

Lutherhjälpen arbetar på olika sätt beroende på situationen och vilka frågor det gäller. Det är dock omöjligt att dra några skarpa gränser mellan de olika arbetsmetoderna; de berör och samverkar med varandra och gäller ansvaret för vår gemensamma framtid.

Långsiktiga utvecklingsprogram

De långsiktiga utvecklingsprogrammen skall ge effekter på lång sikt och skapa förutsättningar för människors självförsörjning och göra dem oberoende av bistånd. Hjälp till självhjälp är en ledstjärna. Programmen är alltid integrerade och innehåller flera komponenter. Människor skall själva avgöra vilka åtgärder som bäst behövs för att förändra situationen.

Katastrofarbete

Lutherhjälpens katastrofarbete skall lindra nöd för människor som drabbats av akuta katastrofer. Även dessa insatser skall främja långsiktiga och lokalt förankrade lösningar.

Påverkansarbete

Lutherhjälpens påverkansarbete måste ske på många fronter, men bör koncentreras till de fyra prioriterade områdena, som inbördes har många beröringspunkter. Information, kontinuerlig utbildning/folkbildning och opinionsbildning för attitydförändring är nödvändiga. Det måste också finnas beredskap att utöva påtryckning - lobbyarbete - på nationella, regionala och internationella myndigheter och institutioner, som har makt att förändra makrostrukturer, som är orättfärdiga. Detta arbete måste ske i samverkan med partner och inom de nätverk där Lutherhjälpen verkar.

Mobilisering och delande av resurser

Allmänheten skall möta innehållet i de fyra områdena i den utåtriktade informationen. Där är ett visst mått av förenkling ofta nödvändig, men den får inte gå så långt att budskapet saknar kärna. Syftet är att väcka ett första engagemang för rättvisefrågorna som sedan kan ta sig olika uttryck. Även om insamlingsverksamheten handlar om att bibehålla och öka givandet, är den samtidigt ett viktigt och självklart tillfälle att förmedla kunskap om utvecklingssamarbetets innehåll. På samma gång visar den på delandet som livshållning. Utbildning och folkbildning kring internationella rättvisefrågor skall bredda och fördjupa engagemanget.

Allt Sverigearbete måste baseras på samarbetspartners delaktighet. Det handlar om ett delande av kunskaper, erfarenheter och visioner utifrån vilka Lutherhjälpen kan informera, utbilda och påverka.

Huvudprogram Utland

Inriktningsmål:

_ Lutherhjälpen skall skapa förutsättning för social utjämning och bärkraftiga ekosystem.

Huvudprogram Utlands inriktningsmål har preciserats utifrån verksamhetsområdets mera övergripande inriktningsmål. Detta huvudprogram har som angivits ovan sju delprogram:

_ Afrika

_ Asien

_ Europa

_ Latinamerika

_ Mellanöstern

_ Globalt

_ Katastrof.

Ansvaret för måluppfyllelsen ligger i de olika delprogrammen.

Huvudprogram Sverige

Inriktningsmål:

_ Lutherhjälpen skall väcka och fördjupa engagemanget för det internationella utvecklingssamarbetet.

Huvudprogram Sveriges inriktningsmål har preciserats utifrån verksamhetsområdets mera övergripande inriktningsmål. Detta huvudprogram har som angivits ovan fyra delprogram:

_ påverkansarbete = opinionsbildning och lobbying gentemot myndigheter och institutioner (i Sverige och internationellt)

_ folkbildning/utbildning = utbildning av ombud genom kurser och studieresor, folkbildning för attitydförändring

_ kommunikation/media = tidningen Lutherhjälpen, nyhetsbrev till ombud Oss luther-hjälpare emellan, hemsida, produktion av trycksaker, annonser, utställningar och filmer, kontakter och samarbete med massmedier

_ insamling = planering av fasteaktionen och andra kampanjer samt materialproduktion, arbete med kollekter och olika enskilda givarformer.

Ansvaret för måluppfyllelsen ligger i de olika delprogrammen.

Effektmål för Huvudprogram Utland

Generellt:

· Att alternativa biståndsformer som sparande och krediter som en del av långsiktigt utvecklingssamarbete skall ha vidareutvecklats i samarbete med internationella ekumeniska organisationer och nätverk.

· Att arbetet för en hållbar utveckling skall ha konkretiserats i samarbete med inter-nationella ekumeniska organisationer och nätverk.

· Att de grundläggande hindren för livsmedelssäkerhet skall ha analyserats inom Lutherhjälpens nätverk.

· Att instrument för utvärdering av självförsörjningsgraden skall ha utvecklats.

· Att de globala rättvisefrågorna bearbetas och analyseras så att överenskommelser skall ha kunnat slutas inom de ekumeniska nätverken om åtgärder, metoder och fokus i arbetet.

· Att antalet kvinnor som fått utbildning i ledarskap skall ha ökat samt att arbetet för jämställdhet skall ha dokumenterats.

· Att Lutherhjälpens partner skall ha fått ökad kunskap och kapacitet att hantera akuta katastrofer.

Delprogram Afrika

Effektmål

· Att frågan om hur ett effektivt påverkansarbete kan bedrivas i de ekonomiska rättvisefrågorna på lokal, nationell och regional nivå skall ha bearbetats tillsammans med minst en partner.

Afrikas horn

Effektmål

· Att minst ett fungerande spar- och kreditkooperativ skall ha etablerats.

· Att kunskap om hållbara odlingsformer och naturresurshushållning skall ha ökat och dokumenterats.

· Att frågan om livsmedelssäkerhet ur ett politiskt perspektiv skall ha bearbetats med partner.

Östra och västra Afrika

Effektmål

· Att former för lokal resursmobilisering skall ha utvecklats.

· Att kunskap om hållbara odlingsformer och naturresurshushållning skall ha ökat och dokumenterats.

Södra Afrika

Effektmål

· Att metoder för sparande och krediter skall ha utvecklats.

· Att tillsammans med en partner ha bearbetat begreppet ekologiskt hållbar utveckling och dess konsekvenser för det fortsatta samarbetet.

Delprogram Asien

Effektmål

· Att mikrofinansprogram skall ha integrerats i utvecklingsprogrammen och bidragit till ökat ekonomiskt oberoende för jordlösa lantarbetare.

· Att ekologiskt hållbart jordbruk skall ha integrerats i utvecklingsprogrammen.

· Att frågan om hur ett effektivt påverkansarbete om hållbar utveckling på lokal, nationell och regional nivå skall ha bearbetats tillsammans med en samarbetspartner.

Delprogram Europa

Effektmål

· Att kunskap om mikrofinansprogram skall ha ökat hos en samarbetspartner.

· Att kompetensen och kapaciteten hos partner för att bedriva ett socialt arbete skall ha ökat.

· Att modeller för att ta till vara människors inneboende resurser skall ha spridits inom Lutherhjälpens nätverk.

· Att samtal skall ha inletts med en samarbetspartner om påverkansarbete kring hållbar utveckling.

Delprogram Mellanöstern

Effektmål

· Att självförsörjningsgraden för de sämst ställda skall ha ökat genom sysselsättnings- och inkomstgenererande projekt.

· Att former för freds- och försoningsarbete skall ha utvecklats och förankrats bland partners målgrupper.

· Att kunskaper skall ha hämtats från aktuella analyser av den svenska krigsmaterielexporten och dess konsekvenser och förts in i samarbetet med partner.

Delprogram Latinamerika och Karibien

Effektmål

· Att former för lokal resursmobilisering skall ha utvecklats.

· Att organiseringen och medvetengörandet av lokala, folkligt förankrade grupper skall ha stärkts.

· Att förståelsen för vad hållbar utveckling är, både i storstäder och på landsbygden, skall ha ökat.

· Att människors rätt till jord och vattenförsörjning skall ha stärkts.

· Att partners påverkansarbete i sociala och ekonomiska rättvisefrågor på lokal, nationell och regional nivå skall ha stärkts.

Delprogram Globalt

Effektmål

· Att samarbetsavtalen mellan Kyrkornas världsråd (KV), Lutherska världsförbundet (LVF) och Ekumeniska utvecklingsbanken skall ha utvärderats.

· Att arbets- och rollfördelningen mellan KV och LVF, inklusive ACT, skall ha tydliggjorts och dokumenterats.

· Att samtal skall ha inletts inom KV, LVF och Aprodev om globaliseringens konsekvenser för det internationella utvecklingssamarbetet.

Delprogram Katastrof

Effektmål

· Att människor och samhällen som drabbats av akuta katastrofer ska ha fått hjälp och kunnat inleda en återgång till normalt liv.

Effektmål för huvudprogram Sverige

Delprogram Insamling

Effektmål:

· Att Lutherhjälpen skall ha samlat in minst 120 mkr per år.

· Att 60 procent av de insamlade medlen skall komma från församlingar och stift.

· Att 60 procent av församlingar/pastorat aktivt skall stödja Lutherhjälpen.

· Att 80 procent av kyrkoråd, ombud och givare skall ha stort förtroende för att pengarna används på rätt sätt, och vara mycket nöjda med den information de får.

· Att Lutherhjälpen skall ha 50 000 aktiva givare. Av dem skall 40 procent vara regelbundna givare.

Delprogram Kommunikation och media/marknadsföring

Effektmål

· Att 55 procent av dem som hört talas om Lutherhjälpen skall ge ett positivt omdöme.

· Att 10 procent av svenska folket skall känna till huvudinnehållet i Lutherhjälpens verksamhet.

· Att 30 procent av kyrkoråden skall känna till huvudinnehållet i Lutherhjälpens verksamhet.

· Att 70 procent av församlingarna/pastoraten skall ha fyra Lutherhjälpsaktiviteter om året.

Delprogram Folkbildning och utbildning

Effektmål:

· Att det i alla Svenska kyrkans församlingar skall finnas valda ombud för Lutherhjälpen.

· Att det i alla stift skall finnas en samrådsgrupp, relaterad till stiftsstyrelsen, för kyrkans internationella arbete.

· Att en genomtänkt årscykel för utbildning och information i relation till människor under 30 år skall ha etablerats.

· Att alla hemkomna Lutherhjälpsmedarbetare/stipendiater skall uppleva att deras erfarenheter och kompetens synliggörs i Svenska kyrkan på olika nivåer.

· Att stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till år 2004 skall ha omvandlats till ett utbytesprogram som innebär att lika många som sänds ut också tas emot i Sverige.

· Att gäster och internationella resurspersoner skall vara ett etablerat och önskat inslag på kyrkliga profilutbildningar, ombudsutbildningar och andra utbildningar på olika nivåer i Svenska kyrkan.

· Att samtliga stiftskanslier skall ha erbjudits samarbete kring folkbildning/utbildning för bl.a. ombuden och samarbetsavtal upprättats med en majoritet av stiften.

Delprogram Påverkansarbete

Effektmål

· Att i samverkan med andra organisationer ha skapat opinion i frågor som relaterar till Lutherhjälpens prioriterade områden.

· Att aktiva i Svenska kyrkan skall ha erhållit ökad kompetens och vilja att delta i lobbyarbete för global rättvisa.

· Att omsättningen av handeln med rättvisemärkta produkter skall ha ökat.

Ekonomiska ramar - Analys av kostnadsvolym för att uppnå målen

Inriktnings- och effektmål för Lutherhjälpens verksamhet är i huvudsak kvalitativt beskrivna och beskriver därför inte hur mycket som skall göras. Ramen för kostnadsvolymen bestäms helt av beräkningen av förmodade intäkter. Det är nödvändigt att utifrån noggranna analyser göra en så realistisk bedömning som möjligt av insamlingsnivån. Detta är speciellt viktigt i en situation då fler insamlingsorganisationer etablerar sig, insamlingsmetoderna förändras, informationsbruset i samhället ökar, en ny kyrkoordning börjar gälla vars konsekvenser är svåra att förutse etc. Vi har också erfarenhet av hur smärtsamma oplanerade neddragningar av våra anslag är för våra partner.

Mot bakgrund av detta har vi valt att lägga insamlingsresultatet på en "garantinivå", en nivå som vi känner oss säkra på att uppnå, 120 mkr.

Vi ser idag inga tecken på att anslag från Sida, EU och kyrkofondsanslag skall förändras och behåller därför nivån på dessa

Oförändrade kansliresurser innebär en ökad kostnad med ca 1 mkr vid periodens slut. Kostnadsvolymen för verksamhet i Sverige, dels för verksamhetsområdets gemensamma kostnader, inklusive reskostnader, dels för huvudprogrammet Sverige, är något högre jämfört med 1999 års nivå. Detta för att ha en beredskap för att göra satsningar på insamlingsarbete och utbildningsarbete.

För huvudprogrammet Utland innebär den föreslagna ramen en nedskärning på ca 12 mkr.

Nämnden skall på ombudsmötets uppdrag samordna Svenska kyrkans församlingars arbete för internationell diakoni. För att kunna fullgöra detta uppdrag är nämnden idag hänvisad till att till största delen finansiera sin verksamhet själv. Nämnden avser att intensifiera samtalet med syfte att förändra finansieringen med följande inriktning:

Verksamhet i Sverige, inklusive kansliresurser på nationell nivå, bör på sikt till största delen finansieras på samma sätt som annan Sverige verksamhet på nationell nivå.

Som ett tydligt uttryck för Svenska kyrkans församlingars förståelse av och delaktighet i internationell diakoni bör en procent av varje församlings budget anslås till Svenska kyrkans internationella åtaganden.

Kollekter, enskilda givares gåvor samt anslag från andra organisationer bör användas främst för program- och projekt stöd.

Konsekvensanalys och prioriteringar

Verksamhetsutvecklingen syftar till en ökad integrering av internationellt engagemang och ansvarstagande i Svenska kyrkans församlingar och till att utveckla former för att stärka gemenskapen i den världsvida kyrkan. De globala frågorna kommer allt mer i fokus och det blir allt svårare att dela upp verksamheten i en nationell del och en internationell. Vi skall ha en hög beredskap för att prioritera frågor som relaterar till det ömsesidiga beroendet inom den världsvida kyrkan. Detta ökar kraven på samordning och samverkan mellan olika organ på den nationella nivån.

Det traditionella partnerskapet inom utvecklingssamarbetet bör förtydligas och definieras i både innehåll och tid. Det gör det möjligt att dels styra ett samarbete mot av nämnden fastställda prioriteringar och dels avveckla ett samarbete på ett planerat och ansvarsfullt sätt.

Centralstyrelsens bedömning

Det arbete som f.n. sker inom Lutherhjälpen för att tydliggöra den internationella diakonins uppdrag är viktigt. Styrelsen välkomnar arbetet med att forma en till dagens förhållanden och värderingar knuten syn på utvecklingssamarbetet, både inriktad på den egna verksamheten och som bas för påverkan av det svensk utvecklingssamarbetet i stort. Den samverkan som sker med SKM är viktig för att åstadkomma ett gott samspel mellan utvecklingssamarbete och mission.

Lutherhjälpen är för sin verksamhet beroende av i första hand insamlade medel och statsbidrag, huvudsakligen från Sida.

För att underlätta insamlingsarbetet avvecklades 1990 kollektfinansieringen av SFRV. Kyrkofonden övertog dessa kostnader. Denna förändring beredde förutsättningar för ett utökat antal kollekter för främst SKM och Lutherhjälpen och därmed också för påtagligt höjda insamlingsresultat. I realiteten möjliggjordes alltså detta tillskott av tillflödet av kyrkofondsmedel.

Den ekonomiska utvecklingen under senare år kommenteras i den rapport om samordning, samverkan och självständighet i Svenska kyrkans arbete på nationell nivå som återfinns som bilaga 7 i StSkr 1999:502 med verksamhetsberättelse för SFRV. Där beskrivs den nuvarande organisationens bakgrund, tillkomst och utformning.

I rapporten konstateras att bland de fyra rikskyrkliga stiftelserna så har kostnadsutvecklingen från 1997 varit gynnsam för i första hand Lutherhjälpen och SKM. Detta intryck förstärks av de insatser för att täcka vissa av dessa båda nämnders kanslikostnader som gjorts av SFRV med hjälp av det allmänna kyrkofondsanslaget åren 1997-1999. Dessa insatser har gjorts trots att anslaget från kyrkofonden till SFRV under samma period har minskat från 111 mkr till 105 mkr. Till detta har för SFRV lagts det faktum att fasta kostnader för bland annat kansli varje år ökat och att SFRV för 1997 ensamt stod risken för överdrag av kanslibudget. Sammantaget har detta inneburit en stor påfrestning för det "traditionella SFRV" (det SFRV som vi känner från tiden före 1997) vilket resulterat i stora nedskärningar till förmån för utrikesnämndernas verksamhet.

Före 1997 utgick också ett stöd till utrikesnämnderna, då genom att respektive stiftelses direktor var anställd och bekostades av SFRV. Därutöver genomfördes, som också noteras i rapporten, de flesta rekryteringarna under 1995 och 1996 direkt i SFRV då den kommande sammanslagningen per 1 januari 1997 ändå skulle medföra en övergång av personal från utrikesstiftelserna till SFRV.

Under 1999 tillförs Lutherhjälpen ett anslag om 2,4 mkr av kyrkofondsmedel för täckande av vissa kanslikostnader. Ombudsmötet har under senare år begärt ökade anslag ur kyrkofonden för att möjliggöra en högre kyrkofondsfinansiering av dessa kostnader. Kyrkofondens styrelse har inte varit beredd att förorda eller inom sina ramar besluta en sådan anslagshöjning och den av regeringen fastställda budgeten för kyrkofonden har inte innehållit något sådant utrymme.

Styrelsen föreslår nu att de resurser som tillförs Lutherhjälpen för täckande av kanslikostnader ökas till 4,6 mkr. Styrelsen avser också att inför det budgetarbete som avser år 2001 tillsammans med företrädare för bl.a. Lutherhjälpen utarbeta ett sådant underlag att detta kyrkomöte kan fatta ett mer principiellt och långsiktigt beslut beträffande finansieringen av de internationella verksamheternas kanslikostnader.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	122 650	88 360	89 780	91 200
Sidaanslag	74 088	74 500	74 500	74 500
Netto kapitalförvaltning	3 850	3 800	3 800	3 800
Övriga intäkter	6 246	1 200	1 200	1 200
Summa intäkter	206 834	167 860	169 280	170 700
Kostnader
Lämnade anslag	172 085	162 110	161 921	161 732
Övriga verksamhetskostnader	19 282	22 250	22 250	22 250
Personalkostnader i Sverige och utlandet	918	200	200	200
Utfördelade kanslikostnader	18 950	19 519	20 087	20 656
Summa kostnader	211 236	204 079	204 458	204 838
Resultat före dispositioner	-4 402	-36 219	-35 178	-34 138
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. fria ändamålsdest. medel	-2 000	0	0	0
Resultat efter dispositioner	-2 402	-36 219	-35 178	-34 138
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Rikskollekter	0	-31 640	-30 220	-28 800
Grundfinansiering av nationell nivå	-2 402	-4 579	-4 958	-5 338
Summa dispositioner inom nationell nivå	-2 402	-36 219	-35 178	-34 138
Budgeterat resultat	0	0	0	0

6.13 Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen utland

6.13.1 EFS-rådet

EFS-rådet skall samordna rörelsens engagemang för EFS utlandsverksamhet. Mission är att överskrida gränser med budskapet om Jesus Kristus, och på så sätt främja Kristi rikes tillväxt. EFS är en del av Guds mission och har del i Guds uppdrag till hela den världsvida kyrkan att gå ut med hela evangeliet till hela människan i hela världen. EFS mission är därmed insatt i en världsvid gemenskap av kristna människor som tillsammans bär ett och samma uppdrag, att gestalta Guds evangelium i världen. (Ur riktlinjer för EFS utlandsarbete samt programförklaring för EFS 1998 - 2000).

En för Svenska kyrkan gemensam administration för det internationella arbetet verkställer de beslut som EFS-rådet fattar avseende EFS utlandsverksamhet och dess ändamålsdestinerade medel. Chef och samordnare mellan de fyra verksamhetsområdena SKM, LH, EFS Utland och delar av Kristen enhet och teologi, är utrikeschefen vid avdelningen för Internationell mission, diakoni samt ekumenik .

6.13.2 Verksamhetsområdet EFS-utland

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har alltsedan tillkomsten 1856 varit en självständig missionsrörelse och var till en början ett missionssällskap med tydlig koppling till enskilda gruppers missionsinitiativ. I och med att missionsarbetet resulterade i självständiga kyrkobildningar redan på 1920-talet har EFS i realiteten fungerat som en kyrkomission med relationer till självständiga lutherska kyrkor i Afrika och Asien. EFS samverkar sedan mitten av 1970-talet med Sudans kristna råd samt med lokala somaliska myndigheter för att bistå flyktingar och hemlösa som på grund av väpnade konflikter och naturkatastrofer tvingats lämna sina hem.

EFS utlandsverksamhet har följande prioriterade områden:

_ kyrko- och församlingsutveckling

_ teologisk utbildning och reflektion

_ hälso- och sjukvård

_ integrerade utvecklingsprogram

_ katastrofarbete

För att markera stödet till prioriterade områden har EFS en tydlig profil:

att betona utbildning av lekmän och ledare i den lokala kyrkan

att kalla, utrusta och sända missionärer för att fullgöra denna uppgift.

Under senaste årtiondena har EFS genom katastrofinsatser försökt möta akuta behov av hjälp i området Afrikas Horn.

Presentation av huvudprogram

Verksamheten bedrivs i ett huvudprogram och två delprogram i enlighet med rådets prioriteringar:

_ Utlandsprogrammet.

_ Afrika, särskilt Östra Afrika och Afrikas Horn

_ Asien, särskilt Indien

Huvudprogrammet Utland

Inriktningsmål:

_ Att tillsammans med partner i Afrika och Asien gestalta Guds evangelium i världen.

Huvudprogrammet Utland har därutöver följande inriktningsmål i relation till de av EFS-rådet prioriterade områdena:

Kyrko- och församlingsutveckling

_ att inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni medverka till trons fördjupning, kyrkornas enhet, tillväxt och förnyelse, samt evangeliets utbredande,

_ att verka för ömsesidighet i samarbetet, minska ett negativt beroende och stärka den lokala kristna gruppens självtillit,

_ att i samverkan söka sig fram till kyrkans roll i arbetet för utveckling, fred, rättvisa och demokrati.

Teologisk utbildning och reflektion

_ att stödja utbildning av ledare i kyrkan på folkspråket,

_ att medverka till ökad förståelse och samverkan med andra kyrkor.

Hälso- och sjukvård

_ att prioritera och lokalt förankra en förebyggande hälso- och sjukvård,

_ att bidraga till en helhetssyn på människan i vården.

Integrerade utvecklingsprogram

_ att människor själva ska kunna tillgodose sina basbehov framför allt när det gäller mat och vatten,

_ att stödja utbildningar och integrerade utvecklingsprojekt, som t. ex. skolor för handikappade, yrkesskolor och barnhem,

_ att främja folkbildningsarbete och träning i demokrati i kyrka och samhälle,

_ att stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång,

_ att ge kvinnor möjlighet till utbildning för ledarskap.

Katastrofarbete

_ att inom ramen för delprogrammen ha beredskap att med lokal partner möta akuta behov av nödhjälp.

Delprogrammet Afrika

Effektmål avseende Afrika regionalt:

· Förbättrade förutsättningar för fredlig samlevnad mellan muslimer och kristna.

Effektmål avseende Östra Afrika:

· Fördjupade ekumeniska kontakter och ett ökat erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i andra delar av Afrika.

· Goda samverkansformer mellan ELCT och hennes partner inom Lutheran Mission Cooperation (LMC).

· God samverkan med ELCT i arbetet med stöd till kyrkan i Malawi, ELCM.

· Minskat utlandsberoende för sjuk- och hälsovårdsarbetet.

· Ett bättre utbildat lokalt ledarskap med balans mellan könen.

Effektmål avseende Afrikas Horn:

· Ömsesidigt öka förståelsen av vad det innebär att vara en del av den världsvida kyrkan.

· Ömsesidigt öka insikten om kyrkans roll i utveckling mot fred, demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter.

· Medverka till att fördjupa kontakter och erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i den världsvida kyrkan.

· Medverka till utbildning av lekmän och ledare i den lokala kyrkan.

· Minska negativt beroende och stärka den lokala kristna gruppens självtillit.

· Öka antalet kvinnor i ledande ställning.

· Bidra till en helhetssyn på människan i vården.

· Ha beredskap att med lokal partner möta akuta behov av nödhjälp.

Delprogrammet Asien

(Målen för EFS samverkan i Asien gäller ELCMP, Indien, med undantag av det sista målet).

· Starkare relationer mellan den Evangeliskt lutherska kyrkan i Madhya Pradesh, Indien och dess ekumeniska omvärld i Indien och Asien.

· Tydligare målsättningar och prioriteringar för arbetet.

· Högre grad av decentralisering, lokalt medinflytande och lokal resursmobilisering.

· Relevanta former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att främja och inspirera till förnyelse av gudstjänst- och församlingsliv i en öppen ekumenisk anda.

· Närmare relationer mellan kyrkans institutioner och projekt å ena sidan och dess församlingar å andra sidan.

· Väl fungerande former för samordning av kyrkans behov gällande hälso- och sjukvård samt en genomtänkt resursfördelning mellan kyrkans sjukhus.

· En genomtänkt barn- och skolhemsverksamhet utifrån reella behov, med adekvata resurser, en förnyad pedagogik, samt regelbunden relevant information.

· Ökade utbildningsmöjligheter för kvinnor

· Bättre kvalitet, större lokal förankring samt förstärkt återkoppling till den svenska situationen i insatserna genom Western Youth to the East - Sweden, WYES.

Ekonomiska ramar

Inriktningsmål såväl som effektmål för EFS utlandsverksamhet är i huvudsak kvalitativt beskrivna. Ramen för kostnadsvolymen bestäms helt av beräkningen av förmodade intäkter, dvs. gåvor och insamlade medel. Därför är det nödvändigt att under pågående verksamhet göra en så realistisk bedömning som möjligt när budget antages. Utifrån senaste årens insamlingsresultat och bidrag från andra organisationer läggs nu intäktsnivån fast till 14,1 mkr, vilket är i paritet med 1999 års budget. För huvudprogrammet Utland måste basanslagen få en tydlig specifikation av kostnaderna fördelade på olika ändamål för att bl.a. ge konkreta förslag till insamlingsverksamheten.

Konsekvensanalys och prioriteringar

I och med en sammanhållen och integrerad administration av Svenska kyrkans internationella verksamhet så kan EFS tillsammans med SKM och Lutherhjälpen profilera sina insatser i det internationella arbetet. På sikt skall detta innebära att kvaliteten höjs och partnersamverkan väsentligen förbättras. EFS kan då ge prioriterade områden en tydlig profil med stöd till utbildning av lekmän och ledare i den lokala kyrkan, samt att kalla, utrusta och sända missionärer för att fullgöra denna uppgift.

EFS främsta bidrag består av att ställa människor till förfogande för att påverka på alla nivåer, stödja förändring och svara för erfarenhetsutbyte. Detta innebär att arbetet är personalintensivt och ställer ökade krav på kompetens. Därför är tillräckliga resurser för missionärer och kanslipersonal nödvändiga samt adekvat kompetenshöjning oundgänglig.

Centralstyrelsens bedömning

Den verksamhet som bedrivs under verksamhetsområdet sker på EFS uppdrag och följer fastställda avtal - förnyade förhandlingar kommer att tas upp för tiden efter år 2000. Vi kommenterar därför inte den redovisade inriktningen och planeringen beträffande EFS utlandsverksamhet. Den redovisning som ges får närmast ses som en information till Kyrkomötet. Dock vill vi konstatera att de senaste årens utveckling i hög grad bekräftat värdet av den nära samverkan mellan SKM, Lutherhjälpen och EFS som byggts upp.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Sidaanslag	5 732	5 500	5 500	5 500
Övriga intäkter	14 100	14 100	14 100	14 100
Summa intäkter	19 832	19 600	19 600	19 600
Kostnader
Lämnade anslag	10 330	10 590	8 216	8 041
Övriga verksamhetskostnader	37	0	0	0
Personalkostnader i Sverige och utlandet	8 378	7 215	6 215	6 215
Utfördelade kanslikostnader	5 820	5 995	5 169	5 344
Summa kostnader	24 565	23 800	19 600	19 600
Resultat före dispositioner	-4 733	-4 200	0	0
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest. medel	-533	0	0	0
Resultat efter dispositioner	-4 200	-4 200	0	0
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå *	-4 200	-4 200	0	0
Summa dispositioner inom nationell nivå	-4 200	-4 200	0	0
Budgeterat resultat	0	0	0	0

* En diskussion med EFS avseende den nivå med vilken trossamfundet skall ersättas för de kostnader som är förknippade med hanteringen av EFS utlandsarbete kommer att ske.

6.14 Verksamhet i bolagsform

Allmänt om koncernen och de enskilda bolagen

Verksamheten omfattar det helägda bolaget Svenska Kyrkans Utbildnings AB samt verksamheten inom bolagskoncernen Svenska Kyrkans Förvaltning AB (Förvaltningsbolaget). Förvaltningsbolaget är moderbolag och äger och förvaltar fastigheten Sysslomannen i vilken Kyrkokansliet är inrymt. SFRV innehar 51,7 % av rösterna och äger 39 % av kapitalet. Övriga bolag inom koncernen är de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB samt Sackeus AB som ägs till 90,3 %.

Den verksamhet som bedrivs i bolagsform regleras genom konsortialavtal mellan Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), Svenska kyrkans mission (SKM), Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (som nu efterföljs av Svenska kyrkans församlingsförbund) samt "Riktlinjer , mål och policy för ekonomisk samverkan i bolagsform mellan Svenska kyrkans riksorganisation och andra kyrkliga organisationer på riksnivå"

Kyrkans Hus AB (helägt)

Bolaget äger och hyr ut datautrustning (hård- och mjukvara) och kontorsutrustning inom Fastigheten Sysslomannen och andra lokaler som disponeras av Kyrkokansliet. I samarbete med Förvaltningsbolaget erbjuds kontorsarbetsplatser, kontorsadministrativ service och vissa förvaltningstjänster för den kyrkliga riksorganisationen samt närstående organisationer och hyresgäster.

Kyrknätet AB (helägt)

Kyrknätet AB svarar för uppbyggnad, drift och support beträffande Svenska kyrkans datanät och kyrkobokföringssystemet för Svenska kyrkan.

Sackéus AB (ägt till 90,1 % - övriga ägare Diakonia och Usam)

Sackéus AB importerar och säljer på affärsmässiga grunder varor från utvecklingsländer, vilkas framställning främjar lokal och global utveckling, rättvisa och miljö. Verksamheten skall bedrivas professionellt och lämna överskott som möjliggör tillväxt och utveckling av egen kraft. Val av varor skall göras på marknadsmässiga grunder. Produkterna består av livsmedel (huvudsakligen kaffe) och hantverksprodukter.

Svenska Kyrkans Utbildnings AB (helägt av SFRV)

Svenska Kyrkans Utbildnings AB är ett serviceorgan som i första hand skall svara mot de utbildningsbehov som har rikskyrkligt och allmänt intresse, där samarbete med andra organisationer är en ledstjärna avseende både kvalitet och effektivitet. Bolaget strävar efter ett nära samarbete med olika organ inom Svenska kyrkan. Utgångspunkten för verksamheten inom SKUAB är Svenska kyrkans teologiska och ideologiska grundsyn.

Inriktningsmål för bolagen

Enligt ovannämnda "Riktlinjer, mål och policy för ekonomisk samverkan i bolagsform"

_ Bolagen skall tillgodose intressenternas (ägarnas) och närstående organisationers behov av tjänster/produkter och service till konkurrenskraftiga priser inom områdena:

· Lokaler, lokalutrustning och allmän kontorsservice

· IT; telefoni, datanät och dataförsörjning

· Inköp, distribution av trycksaker och profilprodukter

· Alternativ handel

· Utbildningsverksamhet

Då intressenternas behov tillgodosetts skall möjlighet finnas att leverera tjänster/ produkter till externa kunder för att möjliggöra stabilitet och lönsamhet i verksamheten.

· Verksamheten skall bedrivas med stor lyhördhet för intressenternas teologiska och ideologiska grundsyn.

· Tjänsterna/produkterna skall leveras med hög kvalité och tillgänglighet.

· De resurser och kompetens som finns inom den rikskyrkliga organisationen skall tillvaratagas

· Verksamheten skall bedrivas så att förutsättningar skapas för samordning (gemensam standard), stordriftsfördelar, specialistkompetens, hög effektivitet och låg kostnadsnivå.

· Verksamheten skall bedrivas på affärsmässiga grunder och prissättningen skall vara marknadsmässigt konkurrenskraftig.

Bemanningen skall anpassas till bedömt resursbehov.

Närmare om inriktningen av verksamheten 2000 - 2001

Kyrkans Hus AB (inklusive lokalförvaltningen inom Förvaltningsbolaget)

Verksamheten skall effektiviseras genom hög servicenivå till lägsta möjliga kostnad. Fortlöpande skall prövas om konkurrensutsättning av delar av verksamheten kan ge effektivitetsvinster. Detta gäller i första hand trycksaker (inklusive kopiering) men även andra delar kan prövas efterhand. Inom IT-området är avsikten att skapa en övergripande lednings- och utvecklingsfunktion för arbete med Svenska kyrkans hela verksamhet. Bolaget bör ingå i detta större sammanhang .

Kyrknätet AB

Under perioden skall Kyrknätet befästas som hela Svenska kyrkans intranät och den plattform på vilken all elektronisk kommunikation inom trossamfundet skall ske till lägsta möjliga kostnad med hög tillgänglighet och säkerhetsnivå. Alla nya informationssystem och ekonomiadministrativa system som byggs upp i Svenska kyrkan skall arbeta med Kyrknätet som plattform. Under perioden bör också klarläggas på vilket sätt verksamheten skall finansieras. Valet står mellan ett system med abonnemangsavgifter vilket sannolikt kommer att innebära en press att använda också kommersiella aktiviteter för att hålla ned kostnaderna. Om Kyrknätet skall vara ett exklusivt informations och styrsystem för Svenska kyrkan torde krävas en väsentlig del av central finansiering.

Sackeus AB

För att Sackeus skall klara sina verksamhetsmål skall försäljningen ske till tre kundgrupper: kyrkor, världsbutiker och dagligvaruhandel. Förutom kaffe omfattar produkterna livsmedel och övriga varor vari inryms bruksföremål, artiklar för barn i form av leksaker och kläder samt artiklar relaterade till ägargruppen, t ex krubbor och kors. Försäljningen skall år 2000 uppgå till 18 mkr. 60% skall säljas till interna kunder (11 mkr) och resterande 40% till externa kunder. Av försäljningen skall 75% omfatta kaffe och livsmedel. Resultatet ska uppgå till 1 mkr minst vilket motsvarar en vinstmarginal på 5,5 %. Inköpen ska ske från producenter utvalda utifrån följande kriterier: rättvisa, miljö, kvalitet, kvantitet, leveranssäkerhet och kontinuitet.

Svenska Kyrkans Utbildning AB (avser 2000-2002)

Utbildningsbolaget förhyr av Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum kurs- och konferensanläggningen Ansgarsliden i Sigtuna.

Bolagets verksamhet struktureras på följande sätt:

· Utbildning på uppdrag av SFRV

· Egen kurs- och konferensverksamhet

· Samverkanskurser med andra organisationer

· Allmän konferensverksamhet på den "externa" marknaden för att skapa en god ekonomisk grund för övrig verksamhet,

· Samverkan med Sigtuna folkhögskola inom framför allt den kyrkligt relaterade utbildningsverksamheten.

Bolagets framtida utveckling bygger på följande utgångspunkter

· En fortsatt positiv utveckling av beläggningen inom kurs- och konferensverksamheten. Målsättningen för perioden 2000-2002 är att nå ett stabilt bokningsläge på 60 % räknat på 5 dagars vecka. 50 % av beläggningen bör enligt ägardirektiven bestå av den externa marknaden.

· Ägardirektiven från SFRV:s sida avseende Utbildningsbolaget som kyrklig resurs på nationell nivå för kurs- och konferensservice förverkligas på ett konsekvent sätt från ägarens sida.

· Nya projekt och utbildningar genereras av Utbildningsbolaget till marknadsmässiga priser.

· Utbildningsbolagets hyra till Utbildningscentrum sänks till en rimlig nivå i konsekvens med att ekonomin inom såväl bolag som stiftelse sanerats med medel från Kyrkofonden under våren 1999.

Framtida former för arbetet

Inför de organisatoriska förändringarna den 1 januari 2000 prövas hur den verksamhet som i dag bedrivs i aktiebolagsform lämpligen bör bedrivas i framtiden. Alternativa former undersöks.

(alla belopp i tkr)	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Försäljning	97 074	92 039	94 700	97 426
Summa intäkter	97 074	92 039	94 700	97 426
Kostnader
Övriga verksamhetskostnader	75 973	69 870	71 701	73 530
Personalkostnader i Sverige	18 415	18 575	19 136	19 608
Summa kostnader	94 388	88 445	90 837	93 138
Resultat före dispositioner	2 686	3 594	3 863	4 287
Dispositioner
Förändr. fria ändamålsdest. medel	2 686	3 594	3 863	4 287
Resultat efter dispositioner	0	0	0	0
Budgeterat resultat	0	0	0	0