I detta avsnitt behandlas Kyrkomötets verksamhet och kostnader. Fram till och med 1998 har förslag till budget för Kyrkomötet lagts fram separat i en särskild skrivelse från Centralstyrelsen. Numera är även Kyrkomötets budget en integrerad del i den nationella nivåns budget.
Enligt kyrkoordningsförslaget inrättas under kyrkomötet _ utöver de fyra verksamhetsdrivande nämnderna _ tre nya nämnder: Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Dessa nämnder har till följd av sina uppgifter en speciell karaktär som skiljer dem från övriga organ under Kyrkomötet. De behandlas därför i omedelbar anslutning till detta avsnitt. Detsamma gäller den av Kyrkomötet tillsatta revisionen.
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Dess uppgift är att besluta om kyrkoordning och att utse kyrkostyrelse och andra organ på den nationella nivån och bestämma om de uppgifter dessa organ skall ha. Kyrkomötet skall behandla ärenden som tas upp i skrivelser från Kyrkostyrelsen eller i motioner från ledamöterna. Kyrkomötet fastställer budget för Kyrkofonden och verksamheten på den nationella nivån.
I föreliggande kyrkoordningsförslag har Kyrkomötet 201 ledamöter och sammanträder årligen högst 10 dagar fördelade på två sessioner i september respektive oktober. Kyrkomötets presidium, som efter samråd med Centralstyrelsen har att besluta om plats för Kyrkomötet, har beslutat att Kyrkomötet från och med år 2000 skall sammanträda i Uppsala. Då planeringen måste påbörjas i mycket god tid har en rad åtgärder vidtagits för att genomföra kyrkomötessammanträdena i Uppsala. Denna planering har måst utgå från det remitterade utredningsförslaget där sessionerna äger rum i maj och september. Centralstyrelsens bedömning är att om Kyrkomötet beslutar om september och oktober som ordinarie sammanträdestider fordras övergångsbestämmelser för åren 2000 och 2001 i syfte att möjliggöra sessioner i maj och september.
Kyrkomötet har sedan 1983 sammanträtt årligen i 11-15 dagar. Årets kyrkomöte omfattar 17 dagar. Mot denna bakgrund innebär sammanträde under högst tio dagar årligen en väsentlig besparing. De arrangemang som förberetts för sammanträde i Uppsala kommer av allt att döma att dra en lägre kostnad än vad kyrkomötessammanträdena i Sigtuna gjort. Om ledamotsantalet blir 201 mot nuvarande 251 sker på sikt en ytterligare minskning av Kyrkomötets kostnader.
Huvudposterna i budgeten för Kyrkomötet är arvoden och ersättningar till ledamöter, lokalkostnader samt personal. Det finns också medel för information och utbildning.
Centralstyrelsens bedömning
Med de förslag rörande Kyrkomötet som finns i kyrkoordningsförslaget får det anses säkert att kostnaderna för Kyrkomötets sammanträden kommer att minska. Detta beror främst på det färre antalet sammanträdesdagar. Den rörliga kostnaden ligger på 5-600.000 kr per dag. Sedan ett par års erfarenhet vunnits av Kyrkomötets genomförande i Uppsala kan en bedömning göras av på vilken nivå kostnader för lokaler och övriga faciliteter stabiliserar sig. Uppdelningen på två sessioner medför ingen fördyring av reskostnaderna eftersom ledamöterna med nuvarande ordning haft en hemresa under kyrkomötesperioden betald.
5.1 Svenska kyrkans överklagandenämnd
Enligt lagen om Svenska kyrkan skall inom kyrkan finnas ett organ som ytterst skall pröva överklaganden inom kyrkan. Detta organ skall enligt lagen ha en ordförande som är eller har varit ordinarie domare. I kyrkoordningen anges detta organ som Svenska kyrkans överklagandenämnd. Denna nämnd skall pröva överklaganden av domkapitelsbeslut t.ex. när det gäller förklaring att en präst eller diakon inte är behörig att utöva kyrkans vigningstjänst, beslutsprövning eller utlämnande av handlingar. Nämnden skall också pröva vissa andra ärenden.
Det finns vissa likheter mellan Överklagandenämnden och den nuvarande Kyrkomötets besvärsnämnd. Emellertid är uppgifterna för Överklagandenämnden betydligt mera vittgående än de för den nuvarande besvärsnämnden. Bl.a. sådana mål beträffande laglighetsprövning och utlämnande av allmänna handlingar som idag prövas av allmänna förvaltningsdomstolar kommer i framtiden i stor utsträckning att ytterst handläggas av Överklagandenämnden. Någon samlad statistik om dessa mål och om överklagandefrekvenser finns dock inte. Det går därför inte att göra någon mera säker bedömning av antalet ärenden hos Överklagandenämnden under år 2000.
Överklagandenämnden skall enligt kyrkoordningen bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området, en ledamot som har avlagt jur.kand.-examen eller juristexamen samt en ytterligare ledamot. För varje ledamot skall finnas en ersättare med motsvarande kvalifikationer. Sekreterare i nämnden skall vara jurist.
Kostnaderna för Överklagandenämndens verksamhet under år 2000 avser endast administrativa kostnader.
Centralstyrelsens bedömning
Enligt kyrkoordningsförslagets motiveringar skall Kyrkostyrelsen inte underkasta Överklagandenämndens budgetförslag någon närmare prövning utan vidarebefordra dessa till Kyrkomötet. Detta eftersom Överklagandenämnden, som kyrkans högsta överprövningsorgan, inte skall i något avseende underställas Kyrkostyrelsen. Då någon Överklagandenämnd ännu inte har utsetts kan denna för år 2000 emellertid inte framlägga några budgetförslag. Centralstyrelsen har därför påtagit sig denna uppgift. Budgetförslaget bygger i denna del på en överslagsberäkning av väntade kostnader för nämnden.
5.2 Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar
Enligt kyrkoordningen skall finnas en Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar. Denna nämnd skall pröva frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Uppdraget för Ansvarsnämnden överensstämmer i huvudsak med det som gäller för den nuvarande statliga Ansvarsnämnden för biskopar. Denna handlägger enligt uppgift ett 20-tal ärenden om året. Arbetet för Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar kan antas bli ungefär lika omfattande.
Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar skall enligt kyrkoordningen bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har motsvarande erfarenhet samt en ledamot som är lekman och som antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller som har annan motsvarande erfarenhet. För varje ledamot skall finnas en ersättare med motsvarande kvalifikationer. Sekreterare i nämnden skall vara jurist.
Kostnaderna för Svenska kyrkans ansvarsnämnds för biskopar verksamhet under år 2000 avser endast administrativa kostnader.
Centralstyrelsens bedömning
Enligt kyrkoordningsförslagets motiveringar skall Kyrkostyrelsen inte underkasta Ansvarsnämndens budgetförslag någon närmare prövning utan vidarebefordra dessa till Kyrkomötet. Detta eftersom Ansvarsnämnden, som biskoparnas tillsynsorgan, inte skall i något avseende underställas Kyrkostyrelsen. Då någon Ansvarsnämnd ännu inte har utsetts kan denna för år 2000 emellertid inte framlägga några budgetförslag. Centralstyrelsen har därför påtagit sig denna uppgift. Budgetförslaget bygger i denna del på en överslagsberäkning av väntade kostnader för nämnden.
5.3 Svenska kyrkans valprövningsnämnd
Enligt kyrkoordningen skall finnas en Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Denna nämnd skall pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. Uppdraget överensstämmer med det som, när det gäller kyrkliga val, idag faller på Riksdagens valprövningsnämnd. Med utgångspunkt från de ärenden som den nuvarande valprövningsnämnden haft att ta ställning till i sak kan antagandet göras att Svenska kyrkans valprövningsnämnd kommer att få ett ytterst begränsat antal ärenden att handlägga.
Svenska kyrkans valprövningsnämnd skall bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet samt sex andra ledamöter. För ordföranden skall det finnas en ersättare som uppfyller motsvarande kvalifikationskrav. Sekreterare i nämnden skall vara jurist.
Kostnaderna för Svenska kyrkans valprövningsnämnds verksamhet under år 2000 avser endast administrativa kostnader.
Centralstyrelsens bedömning
I framtiden bör Kyrkostyrelsen inte underkasta Valprövningsnämndens budgetförslag någon närmare prövning utan vidarebefordra dessa till Kyrkomötet. Detta eftersom Valprövningsnämnden, som kyrkans högsta överprövningsorgan för valärenden, inte skall i något avseende underställas Kyrkostyrelsen. Då någon Valprövningsnämnd ännu inte har utsetts kan denna för år 2000 emellertid inte framlägga några budgetförslag. Centralstyrelsen har därför påtagit sig denna uppgift. Budgetförslaget bygger i denna del på en överslagsberäkning av väntade kostnader för nämnden.
Enligt kyrkoordningsförslaget skall för Svenska kyrkans nationella nivå finnas sex revisorer, varav en skall vara auktoriserad. Dessa motsvarar de revisorer som nu finns för SFRV och Centralstyrelsen. Revisorerna skall enligt kyrkoordningen arbeta enligt den väntade nya lagen om revision och enligt de särskilda revisionsbestämmelser som finns i kyrkoordningen.
Omfattningen av revisorernas arbete kan väntas öka i jämförelse med den som gäller för de nuvarande SFRV-revisorerna. Detta med hänsyn till att den nationella nivåns ekonomiska omfattning blir betydligt utökad i jämförelse med vad som gäller för nuvarande SFRV och Centralstyrelsen. Utjämningssystemet och kyrkofondens förvaltning tillkommer således som nya uppgifter. Vidare skall genomflödet av kyrkoavgiftsmedel från skattemyndigheterna till församlingar, samfälligheter och stift granskas.
Centralstyrelsens bedömning
Enligt kyrkoordningsförslagets motiveringar skall Kyrkostyrelsen inte underkasta revisorernas budgetförslag någon närmare prövning utan vidarebefordra dessa till Kyrkomötet. Detta eftersom revisorerna inte i något avseende skall underställas styrelsen. Då några revisorer för trossamfundet Svenska kyrkan ännu inte har utsetts kan dessa emellertid inte för år 2000 framlägga några budgetförslag. Centralstyrelsen har därför påtagit sig denna uppgift .
(alla belopp i tkr) |
Detaljbudget 1999 |
Rambudget 2000 |
Rambudget 2001 |
Rambudget 2002 |
Kostnader |
||||
Lämnade anslag |
1 300 |
1 300 |
1 300 |
1 300 |
Övriga verksamhetskostnader |
19 814 |
18 197 |
17 714 |
19 631 |
Personalkostnader i Sverige |
126 |
400 |
400 |
400 |
Utfördelade kanslikostnader |
2 770 |
2 853 |
2 936 |
3 019 |
Summa kostnader |
24 010 |
22 750 |
22 350 |
24 350 |
Resultat före dispositioner |
-24 010 |
-22 750 |
-22 350 |
-24 350 |
Dispositioner inom verksamhetsområdet |
||||
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest. medel |
-2 000 |
0 |
0 |
0 |
Resultat efter dispositioner |
-22 010 |
-22 750 |
-22 350 |
-24 350 |
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering |
||||
Grundfinansiering av nationell nivå |
-22 010 |
-22 750 |
-22 350 |
-24 350 |
Summa dispositioner inom nationell nivå |
-22 010 |
-22 750 |
-22 350 |
-24 350 |
Budgeterat resultat |
0 |
0 |
0 |
0 |
