EU är mer än någonsin beredd att lyssna på kyrkan. Foto: Albin Andréasson/IKON
Det seminarium som hölls under kyrkomötets första session, handlade om kyrkorna i Europa och EU. Engagemanget för Europa, med de problem som finns inom EU har fått en allt viktigare roll att spela. Under det svenska ordförandeskapet väljer därför kyrkorna att tydligt profilera sig i frågor som rör klimat och miljö, migration och människohandel, vapenhandel samt EU:s utvidgning.
Margarethe Isberg, tidigare vice ordförande i Europeiska kyrkokonferensen (KEK), gav i sitt anförande både en tillbakablick och en framåtblick, där hon bland annat lyfte fram bristen på kvinnor och unga som ett problem.
Kyrkans budskap väger tungt
Lena Kumlin, EU-jurist vid kyrkostyrelsen, Finska kyrkan (Evangelisk lutherska kyrkan i Finland), efterlyste ett större samarbete mellan finska kyrkan och Svenska kyrkan, och ett trepartssamarbete där även KEK ska ingå.
- EU har både hjärna, hjärta och en själ. Kyrkorna har skyldighet att engagera sig i EU-frågorna, delta i socialdebatten och ta ett brett samhällsansvar. Det handlar om att förstärka värdedimensionen inom EU, genom att föra fram ett kristet perspektiv i frågor som rör bland annat sociala frågor, migrationspolitik och klimatfrågor, menade hon.
Lena Kumlin anser dock att kyrkan inte skall försöka agera som lobbyorganisation, utan bör vila på sitt viktiga och breda budskap.
Migrationsfrågor
Ragnar Svenserud, ordförande i Sveriges Kristna Råds arbetsgrupp för EU-ordförandeskapet talade om vikten av ekumenik, med inspiration hämtad från skrivningen i Charta Ocumenica, som är riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa.
Nyligen genomfördes en konferens i Sigtuna om vidarebosättning, som handlar om behovet av att bereda permanent boende för människor som har uppehållstillstånd. I fråga om asyl och migrationsfrågor har Svenska kyrkan en ledande roll i förhållande till EU och ordförandeskapet.