Gunnar Sibbmark Foto: Magnus Aronson
Kyrkomötet är nyvalt men det är det gamla som jobbar nu. De nya 251 ledamöterna träder formellt i tjänst 1 mars 2010, och påbörjar sitt arbete vid nästa års kyrkomöte.
Nästan alla ledamöter tillhör ett utskott som väljs av kyrkomötet. Utskotten behandlar kyrkostyrelsens skrivelser och motioner från ledamöterna. Samtliga av dessa måste behandlas denna vecka, vi talar alltså om ett intensivt arbete.
Presidiet ger förslag till hur motionerna ska fördelas mellan utskotten, förslaget brukar godkännas av kyrkomötet. Detta sker efter den högtidliga invigningen på tisdagen, när hedersgästerna lämnat plenum. Ett utskott kan även remittera en motion till ett annat utskott.
På fredag eftermiddag ajourneras kyrkomötet och arbetet med att justera och trycka de betänkanden som utskotten beslutat om börjar. Ungefär en vecka efter avslutat kyrkomöte får utskottens ledamöter ta del av betänkandena. De ska nu ta ställning och läsa på till sessionen i oktober då det är en beslut- och debattvecka.
Kyrkomötet får inte lämna ifrån sig någonting obehandlat, därför kan det också bli aktuellt med nattplenum i såväl den första som i den andra sessionen. Att ledamöterna reserverar sig mot ett förslag är både vanligt och ”smittsamt”.
Allt som sker i plenum är offentligt; debatterna, besluten och seminariet om EU. Det gäller däremot ej utskottsarbetet. Arbetet i plenum direktsänds på webben. (
www.svenskakyrkan.tv )
Officiella gäster vid tisdagens invigning var bland annat H K H kronprinsessan Victoria, landshövding Anders Björk och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth. Efter gudstjänsten i domkyrkan där biskop Caroline Krook predikade gick man i procession upp till universitetsaulan. Där välkomnade ordförande Gunnar Sibbmark med ett inledningsanförande och förklarade 2009 års kyrkomöte öppnat, följt av ett tal av ärkebiskop Anders Wejryd. När den officiella delen i aulan var slut ledsagade ordföranden gästerna ut och kyrkomötesförhandlingarna startade.
Mellan sessionerna är kyrkomötet inte i funktion. Kyrkostyrelsen, som är vald av kyrkomötet, är då det så kallade beredande organet som tar de löpande besluten.
Gunnars roll som ordförande är att leda kyrkomötets arbete och få det att fungera. Det innebär bland annat att han ska se till att debatterna håller sig på en saklig och acceptabel nivå och inte går över i personangrepp. Han leder förhandlingarna och ställer propositionsordningarna vid votering.
- Jag strävar efter att de flesta ska vara tillfreds med de beslut som fattas, att det ska råda så stor enighet som möjligt och har även vädjat till utskotten att försöka få till stånd kompromisser för flertalet. Det är både en ambition och en utmaning, betonar Gunnar.
Utåt har han även ett representativt uppdrag då han är högst ansvarig bland lekmän i Svenska kyrkan, och gärna företräder Svenska kyrkan i olika sammanhang. Ett exempel är besöket i Finland den gångna helgen, då han var inbjuden av ärkebiskopen att följa med. Finska kyrkan firade 200-års jubiléet av Märkesåret 1809, då den svenska och finska kyrkan skildes åt. Man gick åt varsitt håll men har fortfarande en gemensam struktur. Gunnar har även nyligen varit på en så kallad Theobalt konferens för några veckor sedan, det är ett forum för ekumeniska frågor som rör kyrkorna runt Östersjön.
Denna första session är ordförandens uppgifter inte riktigt lika betungande och ansvarsfyllda som i den andra sessionen. Det handlar mycket om att finnas till hands under veckan, förutom att inleda och avsluta den, samt hålla i torsdagens EU-seminarium. Det är i oktober som det stora jobbet sker.
- Och blir det en osaklig debatt – då åker klubban i bordet, förklarar Gunnar.