|
Inledning I detta betänkande behandlar utskottet Svenska kyrkans för rikskyrklig verksamhet (SFRVs) skrivelse Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 (StSkr 1998:501) och motionerna OMot 1998:526 av Reidar Gustafsson om mål- och rambudget för SFRVs verksamhet 1999-2001, OMot 1998:527 av Börje Henriksson m.fl. om predikans renässans, OMot 1998:530 av Henry Svensson om församlingsutveckling, OMot 1998:531 av Lars Ekblad om informationsverksamheten, OMot 1998:533 av Tomas Forsner om missionsuppgiften i Sverige och OMot 1998:534 av Nils Gårder om mål- och rambudget för SFRV 1999-2001. Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över StSkr 1998:501, och yttranden har inkommit från: · församlingsutskottet (bilaga 1) · utbildningsutskottet (bilaga 2) · ekumenikutskottet (bilaga 3) · kulturutskottet (bilaga 4) Läronämnden har i två yttranden yttrat sig över motionerna OMot 1998:527 respektive OMot 1998:530 och 1998:533: · Ln 1998:508 med anledning av motion om predikans renässans (bilaga 5) · Ln 1998:509 med anledning av motioner om församlingens grundläggande uppdrag (bilaga 6) Vidare har utskottet berett följande utskott möjlighet att yttra sig över motionerna OMot 1998:527, 1998:530, 1998:531 och 1998:533: · gudstjänstutskottet (bilaga 7) · gudstjänstutskottet (bilaga 8) · församlingsutskottet (bilaga 9) · kulturutskottet (bilaga 10) Utskottet har beträffande StSkr 1998:501 också inhämtat upplysningar från Centralstyrelsens/Stiftelsestyrelsens första och andra vice ordföranden Levi Bergström och Stina Eliasson, revisorerna Åke Blomqvist, Gudrun Larsén, Jan-Olof Lindberg, Karl-Erik Nibell och Gustav Nilsson, kanslichefen i Kyrkofonden Torbjörn Zygmunt, generalsekreteraren Sören Ekström, planeringschef Anders Lindberg, ekonomichef Helén Ottosson-Lovén samt ordföranden för Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) och Svenska kyrkans utbildningsaktiebolag (SKUAB) Lars Jeding och direktor för SKUC tillika VD för SKUAB Bror Nyback. Styrelsens skrivelse I skrivelsen har styrelsen för SFRV föreslagit ombudsmötet att fastställa styrelsens förslag till mål- och rambudget för 1999 med ett allmänt anslag från Kyrkofonden på 111 miljoner kronor och ett ändamålsdestinerat anslag på 92,675 miljoner kronor samt att godkänna mål- och rambudgeten för 1999-2001 i övrigt. Motionerna I motion OMot 1998:526 av Reidar Gustafsson hemställs att ombudsmötet hos SFRVs styrelse begär framtagande av ett preliminärt budgetförslag till 1999 års ombudsmöte/kyrkomöte för beslut. I motion OMot 1998:527 av Börje Henriksson, Ann-Charlotte Svensson och Håkan Engström hemställs att ombudsmötet beslutar om följande ändringar av delprogram 4.6.2.1: Utveckling av gudstjänst med speciellt beaktande av predikans roll (ändringsyrkandet är kursiverat). I motion OMot 1998:530 av Henry Svensson hemställs att ombudsmötet ger SFRVs styrelse i uppdrag att låta tillföra arbetet med församlingslivets utveckling huvudprogrammet Evangelisation (alternativt Mission). I motion OMot 1998:531 av Lars Ekblad hemställs att ombudsmötet beslutar att ge Stiftelsestyrelsen i uppdrag att analysera de ekonomiska villkoren och förutsättningarna för ett offensivt kommunikationsarbete, som ger genomslag i folkmedvetandet om Svenska kyrkan. I motion OMot 1998:533 av Tomas Forsner hemställs att ombudsmötet ger Stiftelsestyrelsen i uppdrag att initiera ett utvecklingsprogram kring Svenska kyrkans arbete med mission inom landet. I motion OMot 1998:534 av Nils Gårder hemställs att ombudsmötet beslutar om tillägg till mål- och rambudgeten för 1999-2001 inne-fattande ett uppdrag till Stiftelsestyrelsen att genomföra projektet samt anvisande av resurser för detta. För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna. Allmänt I skrivelsen lägger SFRVs styrelse fram ett förslag till mål- och rambudget för 1999-2001. I förslaget är målen angivna för en treårsperiod, medan de ekonomiska ramarna emellertid endast anges för år 1999. Motivet till denna ordning uppges vara de betydande förändringar som kommer att gälla för kommande budgetförslag för tiden efter ändrade kyrka-statrelationer. Styrelsen menar att de förestående organisatoriska förändringarna är av det slaget att det inte är meningsfullt att i årets budgetskrivelse fastställa ekonomiska ramar för mer än ett år. Budgetförslaget är strukturerat efter den indelning i 13 verksamhetsområden och tre stödfunktioner som planeras för arbetet inom hela den nationella nivån fr.o.m. 1999. Avsikten är att ett verksamhetsområde skall bestå av ett eller flera övergripande ansvarsområden, s.k. huvudprogram. Huvudprogrammen består i sin tur av ett eller flera delprogram, där aktiviteterna genomförs. Arbetet i delprogrammet kan dels bestå i fortlöpande handläggning av vissa återkommande uppgifter, dels i arbete i tidsbegränsade projekt. Styrelsens övergripande redovisning av de ekonomiska förutsättningarna och det samlade budgetförslaget rör i huvudsak inrikesverksamheten. Vidare tar styrelsen sin utgångspunkt i det av ombudsmötet 1997 fastställda anslagsbehov ur Kyrkofonden á 111 miljoner kronor per år för åren 1999, 2000 och 2001. Kyrkofondens styrelse har dock aviserat en anslagsnivå på 105 miljoner kronor. Utöver det allmänna kyrkofondsanslaget inrymmer årets budgetskrivelse ett förslag till ändamålsdestinerat kyrkofondsanslag på drygt 92 miljoner kronor, varav den största enskilda posten avser SKUT med 37 miljoner kronor. I övrigt inrymmer denna del bl.a. anslag för det fortsatta arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation, Kyrknätet, kyrkobokföringen, översyn av datorsystem inför år 2000, utredning om kyrkliga tjänstepensioner och Tidernas kyrka. Styrelsen uppfattar budgetförslaget som relativt defensivt, eftersom det utöver de ändamålsdestinerade medlen i övrigt lämnar begränsade möjligheter till nysatsningar. Budgetramen för 1999 Totalsammanställning av SFRVs mål- och rambudget 1999 (alla belopp i tkr)
Till utskottet har yttranden över SFRVs mål- och rambudget inkommit från församlingsutskottet, utbildningsutskottet, ekumenikutskottet och kulturutskottet. Församlingsutskottet observerar med tillfredsställelse den nya form som årets mål- och rambudget fått (bilaga 1). Bl.a. menar utskottet att de tydliga målformuleringarna vilka klär budgetsiffrorna i ord ger en klarare bild av hur Församlingsnämnden tolkar sitt uppdrag utifrån nämndens instruktion, samt vilka prioriteringar den gjort inom sitt verksamhetsområde. Församlingsutskottet konstaterar att det nya arbetssättet skapar ökade möjligheter för utskottet att utvärdera nämndens verksamhet, och utskottet emotser därför med största tillförsikt nästa års verksamhetsberättelse. Med anledning av omorganisationen av Sveriges kristna råd och den indragning av bl.a. tjänsterna som handlägger kyrka-skolfrågorna och sjukhussjälavården känner församlingsutskottet emellertid även stark oro för att det inte finns ekonomiska resurser i SFRVs budget för att på nationell nivå bedriva sådant arbete. Även utbildningsutskottet konstaterar med tillfredsställelse den klara och tydliga utformning som budgetskrivelsen fått (bilaga 2). Enligt utskottet är den lättläst och ambitiöst gjord. Utskottet noterar att inriktningsmålet i huvudprogrammet "Utbildning" (s. 36) jämte inriktningsmålet i delprogrammet "Kompetensutveckling" (s. 38) helt går i linje med de resonemang som förts i utskottet. Likaså är utbildningsutskottet positivt inställt till att Utbildningsnämndens arbete med kompetensutveckling nu realiseras i en plan. Däremot invänder utskottet mot nedskärningar av utbildningsstipendier och de nedskurna anslagen till Johannelunds teologiska institut. Ekumenikutskottet bejakar i sitt yttrande utvecklingen mot en ökad kyrkofonds-finansiering av de delar av kyrkokansliet som betjänar arbetet hos SKM och Lutherhjälpen (bilaga 3).1 Utskottet uppmanar Stiftelsestyrelsen att inför 1999 års ombudsmöte identifiera ett datum när man avser uppnå målet att inte längre ta i anspråk de av SKM eller Lutherhjälpens insamlade medlen för att finansiera kanslikostnader i Sverige. Utskottet menar vidare att den integrationsprocess avseende kansliresurserna som för närvarande genomförs på nationell nivå, borde vara vägledande för Svenska kyrkans ställningstagande i de samtal som förs med företrädare för Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd rörande prioriteringar i deras verksamhet. Kulturutskottet uttrycker glädje och tillfredsställelse över det arbete som bedrivits av Kulturrådet, Svenska kyrkans information och forskningsrådet (bilaga 4). Vad gäller informationsverksamheten efterlyser utskottet emellertid en ekonomisk redovisning för informationsarbetet. Vidare efterlyser utskottet ett klargörande av begreppen redan medlemmar, kyrkotillhöriga, Sveriges befolkning och hela svenska folket samt skälen till varför dessa begrepp används i mål- och rambudgeten. Stiftelseskrivelsen Inledningsvis noterar även ekonomiutskottet med tillfredsställelse det ytterligare steg framåt som tagits vad gäller budgetskrivelsens form och innehåll. Detta skall läggas till de förbättringar som utskottet uppmärksammade redan i 1996 och 1997 års budget-betänkanden. Trots styrelsens påpekanden om att det kan vara förknippat med klara svårigheter att för all typ av verksamhet formulera mätbara mål, kan utskottet konstatera att årets budgetskrivelse innehåller tydligare målformuleringar än tidigare. Som styrelsen mycket riktigt påpekar skapar detta reella förutsättningar för uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat. Styrelsens förslag till rambudget för 1999 vilken föreläggs årets ombudsmöte bygger på ett antagande om ett kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor. Av skrivelsen framgår emellertid att Kyrkofonden aviserat en anslagsnivå på 105 miljoner kronor, varför styrelsen även redovisat vilka åtgärder som behöver vidtas om anslaget minskas till den av Kyrkofonden föreslagna nivån. Utskottet hade redan i föregående års budgetbetänkande att ta ställning till Stiftelse-styrelsens och Kyrkofondens skilda uppfattningar om anslagsbehovet. Utskottet hävdade då att denna åsiktsskillnad illustrerade den större frågan om vikten av en verksamhetsplanering som tydligt indikerar prioriteringar och som ägnar sig åt tillbakablickande resultatuppföljning, varvid utskottet erinrade om tidigare gjorda påpekanden. Bl.a. efterfrågade utskottet i 1995 års budgetbetänkande (OEo 1995:501) att verksamhetsmålen skulle följas upp genom resultatuppföljning, att planeringsförutsättningar för budgetarbetet och tidiga strategiska överväganden vad gäller verksamheternas framtidsplanering skulle framgå av budgetförslaget, och att en redovisning av besparingsplaner skulle ske jämte en analys av dessas effekter på verksamheten. Som nyss påpekats har flera steg i rätt riktning tagits, men utskottet misstänker att menings-skiljaktigheten mellan Stiftelsestyrelsen och Kyrkofonden vad avser anslagsbehovet kan härledas från tidigare års svårigheter att utläsa verksamhetens resultat och utveckling. I 1997 års budgetbetänkande redogjorde utskottet för sin bedömning att Kyrko-fondens lägre bud på anslagsnivå kunde förstås som en efterlysning av de vid tidigare tillfällen utlovade rationaliseringsvinsterna i samband med kyrkokansliets omorganisation, och att oenig-heten således var en effekt av att det var svårt att följa verksamhetens inriktning och utveckling. Med bl.a. dessa påpekanden tillstyrkte utskottet i OEo 1997:501 Stiftelsestyrelsens budgetförslag, vilket innebar ett fastställande av ett anslagsbehov ur Kyrkofonden om 111 miljoner kronor årligen för perioden 1998-2000. Utskottet ser nu ingen anledning att avvika från detta beslut, utan tillstyrker Stiftelsestyrelsens förslag om ett anslagsbehov ur Kyrkofonden om 111 miljoner kronor för år 1999. I sammanhanget skall nämnas att ekonomiutskottet uppmärksammat att de ända-måls-destinerade medlen ur Kyrkofonden (drygt 92 miljoner kronor) storleksmässigt ligger väldigt nära det allmänna kyrkofondsanslaget (111 miljoner kronor). Vid en granskning kan konstateras att huvuddelen av de ändamålsdestinerade medlen utgörs av medel till SKUT (37 miljoner kronor), kyrkomötet (22 miljoner kronor) och kyrkobokföringen (11 miljoner kronor). Bland de övriga posterna återfinns flera anslag vilka finan-sierar tillfälliga projekt. Utskottet menar att det är positivt att det finns medel att tillgå för extra-ordinär verksamhet som t.ex. Systemöversyn 2000. Utskottet ställer sig emellertid frågande till en utveckling där det regelmässigt är lättare att erhålla medel för exempelvis nysatsningar vid sidan om den ordinarie verksamheten genom de ända-målsdestinerade anslagen, samtidigt som det allmänna kyrkofondsanslaget sätts under regelmässiga sparbeting. Med dessa påpekanden tillstyrks emellertid även Stiftelsestyrelsens förslag om ett ändamålsdestinerat anslag på 92,675 miljoner kronor ur Kyrkofonden år 1999. Med anledning av budgetskrivelsens redogörelse av SKMs, SKUTs och Lutherhjälpens kanslikostnader vill utskottet i anslutning till ekumenikutskottets yttrande erinra om sin inställning till dessa kostnader. Ekonomiutskottet menar att utrikesnämndernas kostnader för verksamheten i Sverige synes för omfattande i relation till kostnaderna för utlandsverksamheten. Enligt utskottet föreligger en klar risk att insamlade medel i för hög utsträckning används för administration och arbete i Sverige. Ekonomiutskottet anser alltfort att dessa kanslikostnader skall rymmas inom budgeten, och detta handlingsutrymme kräver oförändrad anslagsnivå ur Kyrkofonden. Motionsyrkandena Preliminärt budgetförslag för 2000 I motion OMot 1998:526 yrkar motionären om att ett preliminärt budgetförslag år 2000 tas fram och föreläggs 1999 års ombudsmöte för diskussion och beslut. Utskottet har redan redovisat att budgetskrivelsen till årets ombudsmöte innehåller mål för en treårsperiod men däremot ekonomiska ramar endast för år 1999. Skälen för detta redovisas i budgetskrivelsen (s. 4-5), där huvudargumentet är att de förestående förändringarna vad gäller exempelvis huvudmannaskapet för Kyrkofonden är av det slaget att styrelsen inte uppfattar det som meningsfullt att fastställa ekonomiska ramar för mer än ett år. Vidare anger Stiftelsestyrelsen på sidan 5 i budgetskrivelsen: Redan fr.o.m. budgetbehandlingen vid 1999 års kyrkomöte bör dock återigen en ökad långsiktighet även i ekonomiskt avseende kunna tillämpas. Med andra ord aviserar styrelsen sin avsikt att vid nästa års ombudsmöte inte enbart redovisa långsiktighet i målen, utan även i de ekonomiska ramarna. Vad motionären efterfrågar i sitt yrkande kommer således att tillgodoses utan att något särskilt uppdrag i ärendet lämnas, varför ekonomiutskottet avstyrker motion OMot 1998:526. Predikans renässans I motion OMot 1998:527 efterfrågar motionärerna att predikans roll i gudstjänsten skall betonas genom att ordet predikan skrivs in som ett av delprogrammen inom huvudprogrammet Gudstjänst (s. 31 i budgetskrivelsen). I Läronämndens yttrande över motionen (Ln 1998:508) hänvisas till ett tidigare uttalande (Ln 1994:503) i vilket nämnden slog fast: Predikan har en central ställning i luthersk kyrka. Läronämnden understryker vikten av en ständig förnyelse av predikan, både till form och innehåll, så att framställningen blir klar och evangelium förkunnas rent. Gudstjänstutskottet instämmer i sitt yttrande (OG 1998:502y) i såväl motionärens som Läronämndens uppfattning om predikan som ett centralt moment i gudstjänsten. Utskottet konstaterar vidare att fortbildning och utbildning i predikandets konst pågår både på nationell nivå och i många stift. Gudstjänstutskottet ser emellertid ingen anledning att infoga ändringar i huvudprogrammet på den detaljnivå som motionärerna efterfrågar, utan hänvisar till att mål- och rambudgetens skrivningar är avsedda att ange de olika programmens övergripande inriktningar. Att arbetet med predikan inte syns på den övergripande nivån betyder inte, menar gudstjänstutskottet, att det är bortglömt eller oviktigt. Ekonomiutskottet ansluter sig till gudstjänstutskottets bedömning, varför motion OMot 1998:527 avstyrks. Församlingsutveckling och missionsuppgiften i Sverige I motion OMot 1998:530 yrkar motionären att Stiftelsestyrelsen skall lägga till arbetet med församlingslivets utveckling till huvudprogrammet Evangelisation (alternativt Mission) (s. 30 i budgetskrivelsen). I motion OMot 1998:533 pekar motionären på att församlingens huvuduppgifter enligt utredningsförslaget till ny kyrkoordning är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Motionären menar att begreppet mission behöver tydliggöras som uttryck för kyrkans uppdrag både inom landet och i världen i övrigt. Mot denna bakgrund hemställer motionären om att Stiftelsestyrelsen skall ges i uppdrag att initiera ett utvecklingsprogram kring Svenska kyrkans arbete med mission inom landet. Läronämnden har yttrat sig över motionerna och anför att det är angeläget att Svenska kyrkan på alla nivåer bearbetar frågor om vad "mission" i betydelsen kyrkans sändning innebär i den svenska miljön och internationellt (Ln 1998:509). Församlingsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motionerna (OF 1998:503y). Församlingsutskottet konstaterar att begreppet mission hittills främst associerats med utländsk mission, medan evangelisation fått en snävare tolkning och framförallt förknippats med inhemskt arbete. När ordet mission nu finns med i förslaget till kyrkoordning omfattar det både den inhemska och utländska missionen, och utskottet delar motionärernas uppfattning att innebörden av evangelisation/mission behöver förtydligas och utvecklas. Församlingsutskottet pekar på att uppgiften att beskriva hur detta arbete skall bedrivas visserligen vilar på församlingarna, men att Församlingsnämnden och Svenska kyrkans mission har en viktig uppgift att fungera som stöd. Enligt vad församlingsutskottet har erfarit kommer de två nämnderna att mötas under hösten för att tillsammans beskriva vad begreppet mission innebär. Mot bakgrund av detta förestående arbete på nationell nivå anser ekonomiutskottet att motionärernas önskemål därmed kan anses vara tillgodosedda, varför motionerna OMot 1998:530 och OMot 1998:533 avstyrks. Informationsverksamhet I motion OMot 1998:531 betonar motionären vikten av att tillräckliga ekonomiska resurser ställs till förfogande för att en offensiv informationsverksamhet skall kunna förverkligas. Motionären hemställer om att Stiftelsestyrelsen ges i uppdrag att analysera de ekonomiska villkoren och förutsättningarna för ett offensivt kommunikations-arbete som ger genomslag i folkmedvetandet om Svenska kyrkan. Kulturutskottet (OK 1998:503y) delar motionärens uppfattning att millennieskiftet och de förändringar som Svenska kyrkan genomgår ökar vikten av kommunikationsarbete, samt att betydande ekonomiska resurser behöver avsättas för detta. Kultur-utskottet anser dock att analys av de ekonomiska villkoren och förutsättningarna för ett sådant arbete måste äga rum vid Stiftelsestyrelsens beredning av mål- och rambudget och att någon analys utöver detta inte är påkallad. Ekonomiutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning, varför motion OMot 1998:531 avslås. Jubileumsgudstjänst I motion OMot 1998:534 yrkar motionären att budgetanvisningarna skall vara tillräckliga för att förbereda de gudstjänster som bör firas i samband med millennieskiftet. Gudstjänstutskottet anför i sitt yttrande över motionen (OG 1998:503y) att arbetet med att planlägga firandet av millennieskiftet redan har pågått en längre tid på flera nivåer inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan med andra samfund och ekumeniska organ. Det pågår - enligt gudstjänstutskottet - också en samordning av det som nu håller på att växa fram, även om helhetsbilden av hur kyrkorna kommer att fira millennieskiftet behöver göras tydlig för flera. Utskottet menar att det påbörjade arbetet ryms inom ramarna för SFRVs budget, varför gudstjänstutskottet inte finner att det finns anledning att tillstyrka det som motionären hemställer. Ekonomiutskottet delar gudstjänstutskottets uppfattning, och avstyrker yrkandet i motion OMot 1998:534. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet 1. beträffande SFRVs budgetförslag för år 1999 att ombudsmötet med bifall till styrelsens förslag fastställer i StSkr 1998:501 framlagda mål- och rambudget för SFRV åren 1999-2001, 2. beträffande det allmänna anslaget ur Kyrkofonden att ombudsmötet fastställer anslagsbehovet ur Kyrkofonden till SFRV för år 1999 till 111 miljoner kronor, 3. beträffande det ändamålsdestinerade anslaget ur Kyrkofonden att ombudsmötet fastställer anslagsbehovet ur Kyrkofonden till SFRV för år 1999 till 92,675 miljoner kronor, 4. beträffande preliminärt budgetförslag för år 2000 att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:526, 5. beträffande predikans renässans att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:527, 6. beträffande församlingsutveckling att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:530, 7. beträffande missionsuppgiften i Sverige att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:533, 8. beträffande informationsverksamheten att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:531, 9. beträffande jubileumsgudstjänst att ombudsmötet avslår motion OMot 1998:534. Sigtuna den 24 augusti 1998 På ekonomiutskottets vägnar Suzanne Fredborg Shirin Ahlbäck Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Christer Mohlin, Joakim Svensson, Ann Berg, Birger Palo, Lennart Dahlin, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson. Församlingsutskottets yttrande 1998:501y Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 Till ekonomiutskottet Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över StSkr 1998:501 Mål och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat mål- och rambudgeten för Församlingsnämnden. Utskottet har med tillfredsställelse tagit del av den nya form som årets mål- och rambudget fått. Detta nya sätt att genom tydliga målformuleringar klä budgetsiffrorna i ord ger utskottet en klarare bild av hur Församlingsnämnden tolkar sitt uppdrag utifrån nämndens instruktion och av vilka prioriteringar den gjort inom sitt verksamhetsområde. Detta nya sätt att arbeta kommer att medföra en ökad möjlighet för utskottet att utvärdera nämndens verksamhet och ge synpunkter inför det fortsatta arbetet. Utskottet ser därför med glädje fram emot att få ta del av nästa års verksamhetsberättelse. Med anledning av omorganisationen av Sveriges kristna råd (SKR) och den indragning av bl.a. tjänsterna som handlägger kyrka-skolfrågorna och sjukhussjälavården känner utskottet en stark oro för att det inte finns ekonomiska resurser i SFRV:s budget för att på nationell nivå bedriva arbete med dessa väsentliga arbetsområden. Utskottet konstaterar att de berörda verksamheterna, innan SKR bildades, hade egna handläggare på dåvarande Församlingsnämndens kansli och att arbetsområdena är en del av den verksamhet som åvilar Församlingsnämnden. Sigtuna den 20 augusti 1998 På församlingsutskottets vägnar Eivor Hultén Marie Schött Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö. Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar. Utbildningsutskottets yttrande 1998:503y Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 Till ekonomiutskottet Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över StSkr 1998:501 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001. Utskottet har därför granskat de delar som berör utskottets beredningsområde och fört samtal med chefen för Avdelningen för kyrkolivets utveckling. Utbildningsutskottet konstaterar med tillfredställelse den klara och tydliga utformning som SFRV:s mål- och rambudget för åren 1999-2001 har fått. Den är lättläst och ambitiöst gjord. Det underlättar för läsaren att målen och de ekonomiska ramarna på detta sätt hålls samman genom hela skrivelsen. Utskottet noterar att inriktningsmålet i huvudprogrammet "Utbildning" framhåller vikten av att "skapa förutsättningar för en adekvat utbildning som tillgodoser församlingarnas behov av kompetenta medarbetare" (sid. 36). Detta tillsammans med inriktningsmålet i delprogrammet "Kompetensutveckling" nämligen "att fortlöpande stödja livslångt lärande och kompetensutveckling bland anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare i Svenska kyrkan"(sid. 38) går helt i linje med de resonemang som förts i utskottet. Likaså ser utskottet det som positivt att Utbildningsnämndens arbete med kompetensutveckling för förtroendevalda nu realiserats i en plan (sid. 41). De nedskärningar som omtalas på sidan 39 rörande bl.a. utbildningsstipendier och nedskurna anslag till Johannelunds teologiska institut är mindre tillfredställande. Utskottet har också tagit del av en skrivelse till Kyrkomötet från Lunds stifts teologgrupp angående avskaffandet av stipendier under det avslutande profilåret. Utskottet vill värna om kompetensutvecklingen för alla inom Svenska kyrkan vilket innebär att medel bör avsättas för detta ändamål. Sigtuna den 21 augusti 1998 På utbildningsutskottets vägnar Margarethe Isberg Christina Bexell Närvarande: Margarethe Isberg, ordförande, Rune Entelius, Vanja Björsson, Ingmar Ullén, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Monica Karlsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck och Göran Östling. Biskopen Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar. Ekumenikutskottets yttrande 1998:502y Med anledning av StSkr 1998:501 Mål och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 Till ekonomiutskottet Ekumenikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över aktuella delar av StSkr 1998:501. Styrelsen konstaterar att den i enlighet med tidigare ställningstaganden i ombudsmötet föreslår en ökad kyrkofondsfinansiering av de delar av Kyrkokansliet som betjänar arbetet hos SKM och Lutherhjälpen. (s.1) Ekumenikutskottet bejakar en sådan utveckling och vill uppmana styrelsen att inför 1999 års Ombudsmöte identifiera ett datum när man avser uppnå målet att inte längre ianspråkta de av SKM eller Lutherhjälpens insamlade medlen för att finansiera kanslikostnader i Sverige. Utskottet menar vidare att den integrationsprocess avseende kansliresurserna som för närvarande genomförs på nationell nivå, borde vara vägledande för Svenska kyrkans ställningstagande i de samtal som förs med företrädare för Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd rörande prioriteringar i deras verksamhet. Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till styrelsens förslag rörande mål och rambudget för perioden 1999-2001. Sigtuna den 21 augusti 1998 På ekumenikutskottets vägnar Olof Lönneborg Johan F Dalman Närvarande: Olof Lönneborg, ordf, Bo E Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Barbro Ingwall, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Kerstin Zetterberg, Gunhild Bolander, Allis Olsson, Åsa Ingårda, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, v ordf, Christina Hjertén, Johan Lothigius. Biskoparna Biörn Fjärstedt och Caroline Krook har deltagit i utskottets arbete. Nils Möller anför: Jag reserverar mig mot åsikten, framförd i Ekumenikutskottets yttrande 1998:502y om en "ökad kyrkofondsfinansiering av de delar av Kyrkokansliet som betjänar arbetet hos SKM och Lutherhjälpen". Den framförda åsikten får inte leda till att kostnader för insamlingar döljs av Kyrkofondens finansiering. Vid insamlingar av medel organiserade av SKM och Lutherhjälpen måste dessa, för att vara konkurrensneutrala och för att undvika en förtroendedebatt gentemot andra organisationer med insamlingsprogram, öppet redovisa de kostnader som uppkommer vid insamling och administration av de insamlade medlen. Jag delar i sak reservantens betänkligheter vad gäller förslaget att generellt kyrkofondsfinansiera även Missionens och Lutherhjälpens administrativa kostnader. I en mening kan det anses vara en självklar rättvisefråga att så sker. I en annan mening finns det många fördelar med en mycket nära knytning mellan verksamhetens uppläggning - på basis av insamlade medel - och administrationen av densamma. Biskop Biörn Fjärstedt Kulturutskottets yttrande 1998:501y Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 (StSkr 1998:501) Till Ekonomiutskottet Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över aktuella delar av StSkr 1998:501 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001. Kulturutskottet ser med tillfredsställelse på det arbete som Kulturrådet har bedrivit under det senaste året. Utskottet ser gärna att rådet går vidare i arbetet med att utforma målsättning, inriktning och avgränsning av sitt uppdrag. Därvid anser utskottet att en vid kultursyn, där människors delaktighet i sitt kulturarv - vari även ingår t.ex. kyrkogårdskulturen - och sin kulturhistoria, bör beaktas liksom en spridning av kulturella insatser över hela landet. När det gäller tidskriften Vår Lösen har utskottet noterat att Kulturrådets styrelse ännu inte har formulerat ett program för den nya Vår Lösen. Rekryteringen av den nya redaktionsledningen skall tills vidare ses som en form av program för tidningen, och utskottet understryker särskilt styrelsens arbete och ambition med att bredda tidningens innehåll. Från och med halvårsskiftet utgörs redaktionsledning av Lars Andersson och Ylva Eggehorn, vilka delar på en heltidstjänst. Det är med glädje Kulturutskottet konstaterar att Svenska kyrkans information har tillförts ökade resurser för att bygga ut Kyrknätets innehåll. Enligt utskottets mening bör denna utbyggnad gälla inte minst kyrkans tro och liv. Kulturutskottet ser också fram emot kommande relativt papperslösa Kyrkomöten, något som Informations-avdel-ningens företrädare tror kan bli en realitet om cirka fem år. Utskottet efterlyser en ekonomisk redovisning för informationsarbetet. Utskottet efterlyser även ett klargörande av begreppen redan medlemmar, kyrkotillhöriga, Sveriges befolkning och hela svenska folket samt skälen till varför de användes i Mål- och rambudgeten. Kulturutskottet har med tillfredsställelse noterat att forskningsrådet har ett genomtänkt program, vars principiella utgångspunkt är att kyrkan alltid ses i relation till sin samhällssituation och att kyrkans roll och funktion skall ses i denna kontext. På så sätt blir tolkningen alltid kontextuell. Utskottet sätter även stort värde på att verksamhetsområdet är organiserat i två huvudprogram: Kyrkan i samhälle - traditionstolkning; Kyrkan i samhället - nutidstolkning. Denna uppdelning medger dubbla utgångspunkter i arbetet, dels en tydlig samhällsanalys, dels en tydlig kyrkoanalys. Utskottet noterar med glädje att Svenska kyrkans församlingsstatistik kommer att vara tillgänglig på Kyrknätet från årsskiftet 1998/99. Sigtuna den 21 augusti 1998 På kulturutskottets vägnar Börje Finnstedt Anita Hamlund Närvarande: Börje Finnstedt, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Åke Bendix, Inga-Lis Moberg, Göran Lundquist, Birgitta Josefson-Hultgren, Staffan Holmgren, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm. Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande 1998:508 med anledning av motion om predikans renässans Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1998:527 om predikans renässans. Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 1994:503: "Predikan har en central ställning i en luthersk kyrka. Läronämnden understryker vikten av en ständig förnyelse av predikan, både till form och innehåll, så att framställningen blir klar och evangelium förkunnas rent." Uppsala den 11 augusti 1998 På läronämndens vägnar KG HAMMAR Ingemar Söderström Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark. Läronämndens yttrande 1998:509 med anledning av motioner om församlingens grundläggande uppdrag Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 530 och 533 om församlingens grundläggande uppdrag. I förslaget till den kommande kyrkoordningen beskrivs församlingens grundläggande uppdrag som att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det är angeläget att Svenska kyrkan på alla nivåer bearbetar frågor om vad "mission" i betydelsen kyrkans sändning innebär i den svenska miljön och internationellt. Uppsala den 11 augusti 1998 På läronämndens vägnar KG HAMMAR Ingemar Söderström Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark. Gudstjänstutskottets yttrande 1998:502y med anledning av motion om predikans renässans Till ekonomiutskottet Gudstjänstutskottet har beretts tillfälle yttra sig över Omot 1998:527 om predikans renässans. Motionärerna diskuterar med anledning av StSkr 1998:501 huvudprogrammet gudstjänstutveckling inom arbetet med församlingslivets utveckling på nationell nivå och saknar en direkt hänvisning till arbetet med predikan. Utskottet vill med anledning härav anföra följande: Utskottet instämmer i motionärens och Läronämndens uppfattning om predikan som ett centralt moment i gudstjänsten. Vikten av "god undervisning i predikandets konst" vill vi gärna understryka. Utskottet konstaterar att sådan utbildning och fortbildning pågår både på nationell nivå och i många stift. På nationell nivå ingår detta bland de fortbildningsprogram som ryms inom ramen för verksamhetsområdet Utbildning. Utskottet ser ingen anledning att infoga ändringar i huvudprogrammet på den detaljnivå som motionen förutsätter. Mål- och rambudgetens skrivningar är avsedda att ange de olika programmens övergripande inriktningar. Att arbetet med predikan inte syns på denna nivå betyder inte att det är bortglömt eller oviktigt. Sigtuna den 20 augusti 1998 På gudstjänstutskottets vägnar Glenn Håkansson Maria Klasson Sundin Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Lars Ekblad, Kerstin Hesslefors Persson, Åke Blomqvist, Anders Åkerlund, Elsa Spännar, AnnMarie Nylander, Martin Cruce, Per-Göran Rosén, Lena Herbst, Tony Guldbrandzén. Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning. Gudstjänstutskottets yttrande 1998:503y Mål- och rambudget för SFRV 1999-2001 Till ekonomiutskottet Gudstjänstutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över OMot 1998:534 om mål- och rambudget för SFRV 1999-2001. Motionären efterfrågar i sin motion att budgetansvisningarna skall vara tillräckliga för att förbereda de gudstjänster som bör firas i samband med millennieskiftet. Arbetet med att planlägga firandet av millennieskiftet har redan pågått en längre tid på olika nivåer inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan med andra samfund och ekumeniska organ. Det finns även en samordning av det som nu håller på att växa fram, även om helhetsbilden av hur kyrkorna kommer att fira millennieskiftet behöver tydliggöras för flera. När det gäller gudstjänsterna i samband med millennieskiftet pågår arbetet med att förbereda och utarbeta dessa i en ekumenisk arbetsgrupp inom Sveriges Kristna Råd i samarbete med Svenska Bibelsällskapet. Svenska kyrkans representanter i denna ekumeniska arbetsgrupp arbetar också med en grupp inom Svenska kyrkan med ett mer omfattande gudstjänstmaterial i vilket de ekumeniska gudstjänsterna kommer att vara en del. Detta gudstjänstmaterial är avsett att publiceras under år 1999 i Församlingsnämndens serie för församlingsutveckling, "Mitt i församlingen". Det påbörjade arbetet ryms inom ramarna för SFRV:s budget. Med anledning av detta finner Gudstjänstutskottet inte att det finns anledning att tillstyrka det som motionären hemställer. Sigtuna 20 augusti 1998 På gudstjänstutskottets vägnar Glenn Håkansson Nils-Henrik Nilsson Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Lars Ekblad, Kerstin Hesslefors Persson, Åke Blomqvist, Anders Åkerlund, Elsa Spännar, AnnMarie Nylander, Martin Cruce, Per-Göran Rosén, Lena Herbst, Tony Guldbrandzén. Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning. Församlingsutskottets yttrande 1998:503y med anledning av motionerna om församlingsutveckling och om missionsuppgiften i Sverige Till ekonomiutskottet Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motionerna OMot 1998:530 om församlingsutveckling och OMot 1998:533 om missionsuppgiften i Sverige. Utskottet delar motionärernas uppfattning att evangelisation/mission behöver aktualiseras, definieras, bearbetas och utvecklas i vår kyrka. I förslaget till kyrkoordning är mission angiven som en av församlingens fyra huvuduppgifter. Vidare är en av grundförutsättningarna för en församling att det finns människor som är beredda att ta ansvar för församlingens arbete. Det kommer därför att vara viktigt att man finner vägar för att inspirera kyrkfolket att ta sitt ansvar som döpta och att leva upp till missionsbefallningen. Mission har oftast förknippats med utländsk mission. Ordet evangelisation däremot, som nu finns i Kyrkolagen som en av församlingens uppgifter, har fått en snävare tolkning och har framför allt förknippats med inhemskt arbete. När ordet mission nu finns med i förslaget till kyrkoordning omfattar det både den inhemska och utländska missionen. Denna förändring innebär att församlingarna måste beskriva hur arbetet med bl.a. mission skall utformas. Här ser utskottet att det är en viktig uppgift för såväl Församlingsnämnden som för Svenska kyrkans mission att finnas med som ett stöd. Enligt vad utskottet erfarit kommer under hösten de två nämnderna att mötas för att tillsammans beskriva vad begreppet mission innebär. Sigtuna den 20 augusti 1998 På församlingsutskottets vägnar Eivor Hultén Marie Schött Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö. Kulturutskottets yttrande 1998:503y om informationsverksamhet Till Ekonomiutskottet Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 1998:531 av Lars Ekblad om informationsverksamhet med anledning av StSkr 1998:501. I motionen hemställs att ombudsmötet beslutar ge Stiftelsestyrelsen i uppdrag att analysera de ekonomiska villkoren och förutsättningarna för ett offensivt kommunikationsarbete, som ger genomslag i folkmedvetandet om Svenska kyrkan. Med anledning av ekonomiutskottets begäran om yttrande anför kulturutskottet följande. Utskottet delar motionärens uppfattning att millennieskiftet och de förändringar som Svenska kyrkan genomgår ökar vikten av kommunikationsarbete. Utskottet delar också motionärens uppfattning att betydande ekonomiska resurser behöver avsättas för detta. Kulturutskottet anser dock att analys av de ekonomiska villkoren och förutsättningarna för ett offensivt kommunikationsarbete måste äga rum vid Stiftelsestyrelsens beredning av mål och rambudget och att någon analys utöver detta inte är påkallad. Sigtuna den 21 augusti 1998 På kulturutskottets vägnar Börje Finnstedt Christer Swahn Närvarande: Börje Finnstedt, ordf., Reidar Gustafsson, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Anders Reinholdsson, Ebbe Westergren, Åke Bendix, Britt Beijer, Inga-Lis Moberg, Göran Lundquist, Birgitta Josefson-Hultgren, Staffan Holmgren, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm. Biskop Karl -Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar. 1 Ledamoten Nils Möller reserverade sig mot utskottets uttalande i denna del. Biskop Biörn Fjärstedt delar i sak reservantens betänkligheter.
|
