Ombudsmötet 1998 OEo 1998:502

Ekonomiutskottets betänkande

1998:502

Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna

Ombudsmötet

OEo 1998:502

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRVs) skrivelse Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna (StSkr 1998:504) och motionen OMot 1998:525 av Bengt Olof Dike och Gunnar Prytz SKUC-spåren förskräcker! Utskottet har i ärendet inhämtat upplysningar från ordföranden för Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) och Svenska kyrkans utbildningsaktiebolag (SKUAB) Lars Jeding och direktor för SKUC tillika VD för SKUAB Bror Nyback, Centralstyrelsens vice ordföranden Levi Bergström och Stina Eliasson, avdelningschefen för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström samt Kyrkofondens kanslichef Torbjörn Zygmunt.

Utskottet har vidare berett följande utskott att yttra sig över motionen:

· organisationsutskottet (bilaga 1)

· utbildningsutskottet (bilaga 2)

Styrelsens skrivelse

I skrivelsen har styrelsen för SFRV föreslagit ombudsmötet att besluta

att hos Kyrkofondens styrelse och i enlighet med de riktlinjer som beslutats av ombudsmötet ansöka om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor för att möjliggöra en sanering av ekonomin inom Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum och Svenska Kyrkans Utbildnings AB.

Motionen

I motion OMot 1998:525 av Bengt Olof Dike och Gunnar Prytz hemställs

1. att ombudsmötet avslår stiftelsestyrelsens förslag att ansöka om 35 miljoner kronor i syfte att lyfta av skulder som uppkommit genom att SKUC förbyggt sig,

2. att ombudsmötet istället ålägger SFRV-styrelsen att omgående påbörja avveckling av sitt engagemang, direkt eller via SKUAB, i SKUC/Ansgarsliden med målet att avvecklingen skall vara avslutad senast den 1 juli nästa år.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionen.

Förslaget

Bakgrund

På Ansgarsliden i Sigtuna bedriver Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) och Svenska kyrkans Utbildnings AB (SKUAB) sin verksamhet i form av folkhögskola, kurs- och konferensverksamhet. Verksamheten bygger på en lång tradition med rötter i Sigtuna folkhögskola och Svenska Kyrkans Lekmannaskola.

SKUC bildades 1986 av SFRV, RKU (nuvarande Svenska Kyrkans Unga) och Sigtuna-stiftelsen. SKUC är idag huvudman för Sigtuna folkhögskola samt äger huvuddelen av fastigheten Ansgarsliden. Genom utbyggnad och renovering av fastigheten Ansgars-liden i mitten av 1990-talet, har den ekonomiska situationen för SKUC blivit starkt ansträngd. Enbart tillbyggnaden av Västergården belöpte sig till 35 miljoner kronor.

I juni 1994 tillsatte SFRV en utredning med uppdrag att genomföra en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation. I uppdraget ingick bl.a.:

att göra en översyn av Utbildningscentrums stadgar,

att formulera förslag till riktlinjer för verksamheten vid Utbildningscentrum samt

att överväga vilka organisatoriska förändringar som är påkallade för att stärka Utbildningsnämndens ställning gentemot Utbildningscentrum.

Utredningen skulle även ta ställning och ge förslag i ekonomiska frågor och därvid bland annat

bedöma rimlig omfattning och lämliga former för SFRVs ekonomiska engagemang i Utbildningscentrum inkluderande hänsynstagande till långsiktiga ekonomiska åtaganden också beträffande utbildningsreformens betydelse i detta sammanhang.

I betänkandet Svenska kyrkans utbildningsorganisation (SKU 1995:10) föreslås att en förändring av ändamålsparagrafen (§ 2) skall göras. Den förändring som föreslogs innebar att SKUCs särställning i förhållande till övriga utbildningsanordnare inte längre skulle kvarstå. Den precisering av uppgifter som skulle ske på och i samverkan med Utbildningsnämnden eliminerades likaså. Någon ansökan om permutation av SKUCs ändamålsparagraf har inte företagits. Förslaget att säga upp det samarbetsavtal som ingicks i december 1985 och som upphörde 1996-12-31 har följts. Utredningen föreslog vidare att SFRVs stöd till Sigtuna folkhögskola skulle fortsätta. Däremot ansågs att det årliga stödet till övriga utbildnings- och konferensverksamhet på sikt borde upphöra.

Inför den förestående avtalsperiodens utgång fördes under 1996 informella samtal om formerna för den fortsatta verksamheten i Sigtuna. Vid ett gemensamt sammanträde den 17 oktober 1996 med styrelserna för SKM, Lutherhjälpen, SKUT och SFRV presenterades ett inom Kyrkokansliet utarbetat förslag utifrån de informella samtalen. Det innebar en fortsatt satsning i Sigtuna för att säkerställa en utbildningsverksamhet med hög kvalitet, men utan årliga fasta anslag från SFRV. Ett särskilt utbildningsbolag skulle bildas, ägt av den rikskyrkliga organisationen. Bolaget skulle överta fastigheter och konferensverksamhet, och härigenom skulle SKUC kunna koncentrera sig på sin huvuduppgift att vara huvudman för folkhögskolan.

Utrikesstiftelserna var emellertid inte villiga att ingå som ägare då de inte fann det vara möjligt att gå in i ett sådant risktagande med insamlade medel. I stället beslutade SFRV att bilda ett helägt aktiebolag, SKUAB, utan deltagare från Sigtunastiftelsen, vilket berodde på meningsskiljaktigheter inom Sigtunastiftelsens styrelse. SKUAB, som bildades den 1 april 1997, ägs av SFRV. Bolagets uppgift är att utveckla kurs- och konferensverksamheten och att driva Ansgarsliden som kurs- och konferensgård. Den utbildningsverksamhet som skall bedrivas av bolaget i form av utbildningsadministration och kursverksamhet skall framförallt tillgodose den kyrkliga riksorganisationens behov, men även vara öppen för andra kyrkliga organ på riksnivå. SKUAB äger ingen egen fastighet utan hyr 75% av Ansgarsliden. För detta betalar SKUAB en årlig hyra på 3,5 miljoner kronor till SKUC. Vid bildandet fördes ungefär hälften av de anställda vid SKUC över till SKUAB.

Styrelsen för SKUAB skall upprätta verksamhetsplaner för SKUAB med beaktande av övergripande mål, företagspolicy och ägardirektiv, och SFRVs styrelse skall godkänna verksamhetsplanen. Enligt direktiven skall SKUAB-styrelsen också under uppbyggnadsfasen 1997-1998 överlämna tvåmånadersrapporter till SFRV. Rapporten skall innehålla resultat, ställning och cash flow med rullande prognos. Dessutom skall bolagets utveckling jämfört med verksamhetsplan och budget kommenteras.

Under åren 1986-1996 har SFRV till SKUC betalat ut 34 489 049 kronor som stöd till investeringar och löpande kostnader. Under 1997 erhöll SFRV från Kyrkofonden 5,35 miljoner kronor för att användas till avtalspensioner för personal på folkhögskolan, anställda hos SKUC. Genom detta gjordes en nettobesparing på 1,6 miljoner kronor per år. Vidare gav SFRV 1997 ett anslag på 2 523 208 kronor till SKUAB. För 1998 har SFRV givit en kapitaltäckningsgaranti till SKUAB på 2 miljoner kronor, som vid beslut 1998-06-17 ökades till 3 miljoner kronor. Sedan Sigtuna folkhögskola knutits till SKUC 1986, har folkhögskolan erhållit ca 150 miljoner kronor i stats- och landstingsbidrag. Detta har utgått med 1 400 kronor per deltagarvecka.

Resultatet för den samlade verksamheten år 1997 blev ett underskott på 4,5 miljoner (SKUC -2,0 miljoner kronor och SKUAB -2,5 miljoner kronor). Resultatet var något sämre än budgeterat. Fastighetskostnaderna i den egna anläggningen uppgår i nuvarande ränteläge till 6,55 miljoner kronor. Till detta kommer av folkhögskolan förhyrda lokaler och i av Sigtuna kommun förhyrda lokaler.

Enligt Stiftelsestyrelsen föreligger förutsättningar för att SKUC inklusive folkhögskolan skall kunna bedrivas med nollresultat 1998. Den egentliga folkhögskoleverksamheten beräknas ge ett underskott på 900 000 kronor, medan fastighetsrörelsen förväntas ge motsvarande överskott. SKUC har ett mycket blygsamt stiftarkapital, som f.n. uppgår till endast 446 000 kronor. Härigenom finns ingen marginal för ytterligare förlust.

Rambudget för SKUAB visar ett underskott på 3 miljoner kronor, vilket är en viss förbättring i jämförelse med föregående år för vilket det redovisades ett underskott på 3,5 miljoner kronor på årsbasis. I resultaträkningen för 1/1-30/6 1998 redovisas en förlust på -3 776 tkr mot budgeterade -2 050 tkr. Enligt den av SKUAB till ekonomiutskottet överlämnade budgeten 1998-02-11 beräknades underskottet till 2 miljoner kronor. I en reviderad rambudget har underskottet beräknats uppgå till 2,7 miljoner kronor för 1998.

Stiftelsestyrelsens målsättning är att de båda verksamheterna skall vara själv-bärande vid 1999 års utgång, och styrelsen menar att förutsättningen för att detta skall vara möjligt är att de förhållandevis mycket stora skulderna som byggnadsinvesteringarna skapat nu kan elimineras, samt att den löpande verksamhetens kostnader och intäkter balanseras.

Soliditeten för SKUC bör enligt ägardirektiven efter en 4-5 år uppgå till 20%.

Stiftelsestyrelsen pekar på att kyrkomötets förläggning till Ansgarsliden, i den ekonomiska knapphet som verksamheten f.n. bedrivs under, är mycket betydelsefull för det ekonomiska resultatet. En flyttning av kyrkomötet till annan anläggning skulle sannolikt ge en resultatförsämring i storleksordningen 0,5-1 miljoner kronor. En analys visar dock att det helt avgörande för ett realistiskt krav på verksamheten är att kapitalkostnaderna radikalt minskas. Med en minskning av skuldbördan i storleksordningen 30-35 miljoner kronor skulle den ekonomiska situationen bli en helt annan.

För att ombudsmötet skall få tillräckligt underlag för framtida beslut angående SKUC beslöt ombudsmötet 1997 att SFRVs styrelse under de närmaste åren lämnar en utförlig redogörelse för den ekonomiska utvecklingen vid SKUC, och för planerade och genomförda åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen såväl i bolaget som i stiftelsen. Styrelsen fick således i uppdrag av ombudsmötet att vid ombudsmötena 1998 och 1999 lämna sådan utredning. Därjämte krävdes att SFRV till samma ombudsmöten lämnar utredning om hur den fortsatta verksamheten skall kunna finansieras om man finner att den fortfarande går med underskott. Allt för att ge ombuds-mötet underlag för ställningstagande till om verksamheten vid SKUC bör bestå eller avvecklas (OO 1997:503). Utredningen skall enligt beslutet innefatta redogörelse för den ekonomiska utvecklingen vid SKUAB och för planerade och genomförda åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen såväl i SKUAB som i SKUC. Utredningen skall också visa hur den fortsatta verksamheten skall kunna finansieras, om man finner att den fortfarande går med underskott. Den begärda utredningen med styrelsens slutsatser och förslag föreläggs årets ombudsmöte genom den nu behandlade skrivelsen StSkr 1998:504. Av stiftelseskrivelsen framgår att SFRVs styrelse ser på verksamheten på Ansgarsliden utifrån följande fem perspektiv:

1) Kurs- och utbildningsverksamheten

Det finns betydande ekonomiska och personella resurser som kan tas i bruk för kortsiktiga och aktuella utmaningar i Svenska kyrkan. Exempel på områden som därvid kan bli aktuella:

_ de förändrade relationerna mellan stat och kyrka

_ media, IT- och informationsverksamhet

_ kompetensutveckling

_ teologisk utveckling och "lekmannaskola"

_ prioriterade samtal i form av seminarier

2) Utbildningsverksamhet i anslutning till Svenska kyrkans långsiktiga mål

Sigtuna folkhögskola bedriver idag

_ Svenska kyrkans församlingspedagogutbildning

_ Svenska kyrkans grundkurs

_ Fritidsledarutbildning

_ Utvecklings- och distansutbildningsprojekt inom det statliga s.k. DUKOM-projektet

3) Utvecklingsarbete

Genom att samla resurserna får utvecklingsarbetet på nationell nivå de bästa villkoren

4) Folkhögskolan - gränsöverskridande

Folkhögskolans samhällsdiakonala insatser torde i ett längre perspektiv vara viktigare än alla kortsiktiga nyttoutbildningar tillsammans. För många studerande är den kyrkliga folkhögskolan kanske det första mötet med Svenska kyrkans tro och tradition.

5) Ansgarsliden - kyrkans utsträckta hand

Ansgarsliden har en väsentlig uppgift i Svenska kyrkans övergripande strävan att upprätta en fungerande dialog med andra intressen i samhället.

SFRVs styrelse har fastställt ett program för att sänka de löpande kostnaderna i såväl folkhögskoleverksamheten som i den övriga utbildningsverksamheten. För SKUABs del har styrelsen fastställt en strategi för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Styrelsen uppger att genom en skuldsanering på 35 miljoner kronor skulle fastighetskostnaderna kunna minska med ca 1,8 miljoner kronor i dagens ränteläge, vilket ger en årlig kostnad för SKUAB på 3,9 miljoner per år. Detta skall jämföras med dagens totala fastighetskostnad för SKUAB på 5,25 miljoner kronor.

Att sätta verksamheten i konkurs är inte något alternativ för SFRVs styrelse, eftersom man anser att detta skulle skada förtroendet för Svenska kyrkan som helhet. Avslutningsvis konstaterar SFRVs styrelse att det mot bakgrunden av den ekonomiska redovisningen som gjorts i skrivelsen framstår som omöjligt att få anläggningen i en ekonomisk balans utan en radikal minskning av skuldbördan. Styrelsen anser att ombudsmötet bör göra det möjligt att nå det uppsatta målet genom att ansöka om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor från Kyrkofonden.

Yttrandena

Till utskottet har yttranden från organisationsutskottet och utbildningsutskottet inkommit. I sitt yttrande hänvisar organisationsutskottet till ett stycke i utskottets betänkande OO 1997:503 med anledning av motionen OMot 1997:515 av Bengt Olof Dike Sälj sorgebarnet SKUC snarast!:

Om en avveckling blir aktuell kräver detta enligt utskottets mening en tidig och noggrann planering där erforderlig tid måste finnas för bl.a. överläggningar med övriga stiftare, förhandlingar med personalen och dess företrädare, överföring av utbildningsverksamhet till andra organ, uppsägning av hyresavtal samt åtgärder för att åstadkomma en ekonomiskt fördelaktig avveckling av anläggningen, vars värde för närvarande är svårt att beräkna. Mot bakgrund härav framstår motionärens yrkande om försäljning senast inom ett år som orealistiskt. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen.

Organisationsutskottet menar att resonemanget fortfarande är aktuellt. Trots att SKUCs aktuella ekonomiska situation inger allvarlig oro menar organisationsutskottet att det mot bakgrund av det angivna utrednings- och informationsbehovet saknas underlag för ett beslut om en omedelbar avveckling. Till yttrandet är två reservationer fogade.

Utbildningsutskottet redogör i sitt yttrande för den utbildningsverksamhet Sigtuna folkhögskola/Svenska Kyrkans Utbildnings AB bedriver. Vidare konstaterar utskottet att kyrkan såsom arbetsgivare har ansvar för fortbildning av sina anställda och, när det gäller några få tjänster, även för yrkesutbildningarna. Utbildning, fortbildning, vidareutbildning osv. menar utskottet är nödvändiga förutsättningar för att en verksamhet skall kunna utföras, bestå och utvecklas. För att Svenska kyrkan skall kunna möta de utmaningar som ändrade relationer med staten innebär är det, enligt utbildningsutskottets yttrande, i hög grad angeläget att dess personal är professionell i sina uppgifter. Utskottet anför avslutningsvis:

Den fråga som motionen väcker är om Svenska kyrkan på nationell nivå har behov av en egen utbildningsinstitution. Utskottet vill framhålla kompetensfrågorna som något i hög grad viktigt för framtiden och menar att Svenska kyrkan har nytta av en egen utbildningsinstitution.

Till yttrandet är en reservation fogad.

Sammanfattningsvis kan konstateras att båda yttrandena förespråkar verksamhetens fortlevnad.

Utskottet

Utskottet menar att den ekonomiska utvecklingen för SKUC inger oro. Det är uppenbart att beslutet om utvidgning av Ansgarsliden byggde på ofullständiga överväganden, och att de lån som upptogs för denna nybyggnation genom de tunga räntekostnaderna försatt verksamheten i en svår ekonomisk situation. Utskottet inser således att det är av avgörande betydelse att kostnaderna för fastigheterna radikalt minskas för att skapa en realistisk möjlighet att verksamheten genom sina intäkter skall kunna finansiera sina kostnader.

Som framgått av redovisningen beslöt SFRVs styrelse efter det att samarbetsavtalet löpte ut 1996 att driva verksamheten vidare vid SKUC. De främsta motiven som då uppgavs var att Svenska kyrkan på nationell nivå var av stort behov av en fungerande utbildningsanläggning och att den valda lösningen var det bästa sättet att minimera SFRVs ekonomiska insatser. I detta sammanhang redogjorde styrelsen även för sin uttalade ambition att få verksamheten att gå ihop inom tre år (StSkr 1997:503 s. 14-15). Utskottet ser ingen anledning att förekomma utgången av denna tidsperiod med ett förtida ställningstagande. Det står emellertid klart att om inte kapitalkostnaderna reduceras kommer styrelsen inte ha en reell förutsättning att bedriva verksamheten med nollresultat.

Ekonomiutskottet har ingen möjlighet att ta ställning till en verksamhet mer än i ekonomiskt hänseende. Utbildningsutskottet har emellertid i sitt yttrande framhållit kompetensfrågorna som något i hög grad viktigt för framtiden och även slagit fast att Svenska kyrkan har nytta av en egen utbildningsinstitution. Under utskottets olika utfrågningar har det emellertid framkommit att det inte föreligger någon samstämmig uppfattning om den geografiska placeringen av denna utbildning. Som organisationsutskottet pekat på föreligger inte tillräckligt med underlag för att tillstyrka motionärernas yrkanden, och utskottet befarar att motionärernas krav på omedelbar avveckling av verksamheten skulle kunna få långsiktiga och oönskade konsekvenser. Utskottet menar således att det är av yttersta vikt att kyrkan visar gott förvaltarskap, dvs. tar ansvar för den egna verksamheten.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet därför styrelsens hemställan att hos Kyrkofondens styrelse ansöka om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor för att möjliggöra en sanering av ekonomin inom SKUC och SKUAB, vilket innebär ett avstyrkande av motion OMot 1998:525. Utskottet utgår ifrån att de tillskjutna medlen nyttjas för att sänka kapitalkostnaderna oavsett i vilken form tillskottet sker. Enligt utskottet bör vidare utredas om möjligheterna att strukturera om förhållandena mellan SKUC och SKUAB i avsikt att uppnå lämpligare arbetsformer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande ansökan om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor

att ombudsmötet beslutar att med bifall till styrelsens förslag i StSkr 1998:504 och med avslag på OMot 1998:525 hos Kyrkofondens styrelse ansöka om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor för att möjliggöra en sanering av ekonomin inom Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum och Svenska Kyrkans Utbildnings AB.

Sigtuna den 24 augusti 1998

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Ann Berg, Birger Palo, Lennart Dahlin, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.

Reservation 1

Birger Palo, Ann Berg och Joakim Svensson menar att betänkandets sista stycke samt hemställan (s. 6) borde haft följande lydelse:

Sammanfattningsvis konstaterar ekonomiutskottet att en central utbildningsinstitution inom Svenska kyrkan måste drivas med ett ekonomiskt ansvarstagande, som inkluderar att personal och ledning ges en rimlig arbetssituation. Samtidigt noteras att fastigheten ägs och folkhögskolan drivs av en självägande stiftelse. Det är utskottets mening att möjlighet finnes att förena dessa förutsättningar och önskemål om följande beaktas:

_ Eventuella tillskott av medel till Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum skall ges genom ränte- och amorteringsfria lån med säkerhet i fastigheten.

_ Sådana lån skall vara villkorade av att de i SKUC huvudsakligen används till att lätta skuldbördan.

_ En minskning av kapitalkostnaderna i SKUC skall påverka hyran för SKUAB, med den reservationen att hyran bör vara marknadsmässig.

_ Efter erhållet tillskott kvarstår de principiella ställningstagandena som ombuds-mötet gjorde 1997 (OO 1997:503).

Med dessa villkor tillstyrker utskottet styrelsens förslag, vilket innebär ett avstyrkande av OMot 1998:525.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande ansökan om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor

att ombudsmötet beslutar att med anledning av StSkr 1998:504 och med avslag på OMot 1998:525 ansöka om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor för att möjliggöra en sanering av ekonomin inom Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum och Svenska Kyrkans Utbildnings AB på de villkor som utskottet anfört.

Reservation 2

Suzanne Fredborg, Bengt Olof Dike och Boris Olson menar att avsnittet om utskottets bedömning och hemställan borde haft följande lydelse:

Utskottet

Utskottet menar att den ekonomiska utvecklingen för SKUC inger stor oro. Det är uppenbart att de lån som togs i samband med nybyggnationerna på Ansgarsliden genom tunga räntekostnader förvärrat den ekonomiska situationen. Det bör dock tilläggas att även verksamheten gick med förlust dessförinnan.

Utgångspunkten när man tar ställning till SFRVs hemställan i skrivelsen StSkr 1998:504 borde vara en bedömning av behovet av en utbildningsinstitution på nationell nivå. Utskottet ansluter sig till reservationen enligt utbildningsutskottets yttrande (OUb 1998:501y) att Svenska kyrkan självfallet ska bedriva utbildning på nationell nivå men att detta inte förutsätter en viss geografisk anknytning. Det har inte heller presenterats något underlag som styrker att en tydligare kristen profil skulle komma att prägla kurs- och konferensverksamheten i framtiden. Tvärtom, har beläggningen vad avser stift, församlingar och andra kyrkliga organisationer minskat från 22,4% (år 1996) till 21,0% (år 1997) och till 14,1% (första halvåret och hittills gjorda bokningar för andra halvåret 1998).

Utvecklingen det senaste året

Ombudsmötet 1997 biföll organisationsutskottets hemställan att SFRVs styrelse till 1998 års ombudsmöte skulle lämna en utförlig redogörelse för den ekonomiska utvecklingen i SKUC och SKUAB samt för planerade och genomförda åtgärder i syfte att förbättra den ekonomiska situationen såväl i bolaget som i stiftelsen. Utskottet tvingas konstatera att SFRVs skrivelse (StSkr 1998:504) inte på långt när motsvarar vad utskottet förväntat sig. Utskottets sekretariat gjorde dessutom i juni 1998 en specificerad framställning om att få utförlig information som en förberedelse till årets ombudsmöte. Den fragmentariska information som lämnats under utskottsbehandlingen har förvisso gett vissa klarlägganden men sammantaget har utskottet tvingats att ta ställning på ett bristfälligt underlag.

Svenska kyrkan har under en följd av år bidragit med miljontals kronor för att täcka Ansgarslidens förluster. Inför 1997 års ombudsmöte angavs SKUABs målsättning som att kurs- och konferensverksamheten skulle vara självbärande inom två år. I ekonomiutskottets yttrande 1997:502y till organisationsutskottet skrevs: "En avveckling av engagemanget måste därför till om inte den ekonomiska bilden drastiskt och trovärdigt förändras till det bättre". Utvecklingen efter 1997 års ombudsmöte har emellertid gått i motsatt riktning och tvingat berörda styrelser till ett antal "brandkårsutryckningar". Man bör också komma ihåg att utöver av SFRV redovisade bidrag har anslag på ca 5,5 miljoner utgått från RKU och Sigtunastiftelsen.

SFRVs styrelse fann till sist att hela frågan om den fortsatta verksamheten måste prövas redan under 1998 års ombudsmöte och beslöt avge skrivelsen StSkr 1998:504. Av denna framgår tydligt hur den ekonomiska situationen har förvärrats under det senaste året. Trots flera vidtagna åtgärder så bedömer uppenbarligen SFRVs styrelse att dessa inte kommer att ge tillräckligt resultat utan att därtill räntebördan för SKUC måste lyftas av genom ett kapitaltillskott på 35 miljoner kronor.

Vid utskottets information med vice ordförandena för SFRV har tydligt framkommit att styrelsen förväntar sig ett besked från ombudsmötet huruvida verksamheten, helt eller delvis, skall fortsätta eller om ett avvecklingsförfarande skall inledas. Mot bakgrund härav finner utskottet att varje beslut om någon form av respit, dvs. klartecken till fortsatt verksamhet under ett eller två år under vissa villkor, påtagligt skulle förstärka osäkerheten hos berörd personal. Utskottet finner det oförenligt med ett gott förvaltarskap att ytterligare passivt avvakta en åderlåtning av Svenska kyrkans resurser. Slutsatsen är därför att åtgärder snarast bör vidtas för att inleda en avveckling av kurs- och konferensverksamheten. Den fortsatta verksamheten vad gäller folkhögskolan bör prövas i särskild ordning. En avveckling måste ske under ordnade former och på det sätt som respektive styrelser finner bäst med hänsyn till berörda parter och med hänsyn till kostnaderna för avvecklingen.

Utskottet förutsätter att SFRVs styrelse hos Kyrkofonden hemställer om erforderligt kapital för att genomföra avvecklingen och först när denna fullföljts och när det klarlagts vad olika fordringsägare slutligt kan erhålla kan den slutliga kostnaden anges.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av OMot 1998:525 och styrelsens förslag tillstyrker utskottet att SFRVs styrelse hos Kyrkofonden ansöker om högst 35 miljoner kronor för att på ett ansvarsfullt sätt under ordnade former avveckla kurs- och konferensverksamheten i SKUABs regi.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande ansökan om ett engångsbelopp om högst 35 miljoner kronor

att ombudsmötet med anledning av OMot 1998:525 och styrelsens förslag i StSkr 1998:504 beslutar att SFRVs styrelse hos Kyrkofonden ansöker om högst 35 miljo-ner kronor för att på ett ansvarsfullt sätt under ordnade former avveckla kurs- och konferensverksamheten i SKUABs regi.

Organisationsutskottets yttrande

1998:501y

med anledning av motion SKUC-spåren förskräcker

Till ekonomiutskottet

Organisationsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över OMot 1998:525 SKUC-spåren förskräcker.

I samband med behandlingen av ärendet har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till rektor/VD Bror Nyback, generalsekreterare Sören Ekström, ekonomichef Helén Ottosson Lovén och planeringschef Anders Lindberg.

Utskottet relaterar i sitt resonemang till utskottets betänkande OO 1997:503 med anledning av OMot 1997:515 av Bengt Olof Dike med rubriken "Sälj sorgebarnet SKUC snarast!" - och framför allt till följande stycke i betänkandet (s. 2):

Utskottets resonemang är fortfarande aktuellt. Utskottet anser emellertid att det saknas information om utbildningsverksamheten, både vad gäller innehållet, konsekvenserna av en eventuell avveckling och möjligheter att bedriva dessa utbildningar annorstädes. Utskottet vill dessutom framhålla behov av en bredare utredning för att klarlägga Svenska kyrkans framtida utbildningsbehov på olika nivåer och skapa en utbildningsstrategi för 2000-talet. Frågan om SKUC:s framtid bör inte behandlas isolerat. Utskottet rekommenderar också att diskussionen om fastigheters, SKUC:s, respektive utbildningars, SKUAB:s, framtid hålls isär.

Slutligen vill utskottet lyfta fram kyrkans förvaltaransvar inom olika områden, det ekonomiska, det institutionella och det teologiska.

Med tanke på de utrednings- och informationsbehov som utskottet lyft fram anser utskottet att det saknas underlag för ett beslut om en omedelbar avveckling trots att den information om utvecklingen av SKUC:s aktuella ekonomiska situation som utskottet fått ta del av inger allvarlig oro.

Sigtuna den 21 augusti 1998

På organisationsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

Leena Björstedt

Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Runar Patriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, G Olof Kjellström, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson.

Biskopen Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation 1

av Fredrik Sidenvall, Ann Larsson och Sten-Åke Engdahl angående organisationsutskottets yttrande till ekonomiutskottet med anledning av motion 1998:525, SKUC-spåren förskräcker.

Vi vill tillägga följande i yttrandet:

Men vi menar dock att vi bör stå fast vid den respittid fram till och med år 1999, som utskottet tidigare ställt sig bakom. Detta ger ledningen vid Utbildningscentrum andrum att förbättra arbetet med den andliga profilen.

Reservation 2

av Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson angående organisationsutskottets yttrande till ekonomiutskottet med anledning av motion 1998:525, SKUC-spåren förskräcker.

Svenska kyrkan har under en följd av år bidragit med miljontals kronor för att täcka Ansgarslidens förluster. 1997 uttalade organisationsutskottet, att resultatet av SKUAB:s målsättning, nämligen att kurs- och konferensverksamheten skulle vara självbärande inom två år, skulle få ytterligare en möjlighet att uppnås.

Årets redovisning skapar stor oro. Den ekonomiska situationen har påtagligt förvärrats, något som ingen i organisationsutskottet ville räkna med 1997.

Vår besvikelse är idag stor. Vi anser att det ej är förenligt med vårt förvaltarskap att ytterligare passivt avvakta en åderlåtning av Svenska kyrkan. Alla framtida ekonomiska blodflöden i detta projekt måste snarast stoppas och en avveckling snarast inledas. Denna måste dock ske under ordnade former.

Utbildningsutskottets yttrande

1998:501y

SKUC-spåren förskräcker!

Till ekonomiutskottet

Utbildningsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över OMot 1998:525 SKUC-spåren förskräcker! Utskottet avser att yttra sig över den pedagogiska verksamheten som äger rum vid Svenska kyrkans utbildningscentrum. Då utskottet anser det viktigt att ombudsmötets ledamöter har kunskap om denna verksamhet vill utskottet här redovisa den utbildningsverksamhet som bedrivs inom Sigtuna folkhögskola/Svenska Kyrkans Utbildnings AB. Utskottet har också fört samtal i ärendet med chefen för Avdelningen för kyrkolivets utveckling.

Den pedagogiska verksamheten vid Sigtuna folkhögskola/Svenska Kyrkans Utbildnings AB

1. Inledning

Det pedagogiska arbetet på Ansgarsliden bedrivs dels inom Sigtuna folkhögskola och dels inom Svenska Kyrkans Utbildnings AB. Den egentliga folkhögskoleverksamheten som åtnjuter statsbidrag sker inom folkhögskolan, medan övrig utbildningsverksamhet organiseras och bedrivs inom utbildningsbolaget. Operativt sker all pedagogisk verksamhet som en helhet trots att den redovisas inom stiftelsen (folkhögskolan) resp. bolaget.

2. Folkhögskolans långa kurser

Vid Sigtuna folkhögskola studerar sammanlagt drygt 200 studerande på de s.k. långa kurserna eller linjerna. Årligen söker mellan 500 och 700 elever till skolan. För närvarande är 16 lärare anställda på heltid. Nästan alla lärare har folkhögskolelärarutbildning vid Linköpings universitet.

Den pedagogiska planeringen sker under ledning av den s.k. pedagogiska gruppen som i sin tur ansvarar för att den pedagogiska samtalet förs till det s.k. lärarforum, som sammanträder var tredje vecka. Senaste termin beslöt lärarkåren att läsåret 1998-99 skall ägnas åt s.k. kvalitetssäkring enligt "förbättringsinstrumentet svensk skola", som är en pedagogisk tillämpning av "Utmärkelsen svensk kvalitet". Ytterligare kommer en del av lärarna att delta i den planerade fortbildningen i vuxenpedagogik i samarbete med Kyrkokansliet och universitetet i Linköping.

2.1. De kyrkliga och kyrkligt profilerade utbildningarna

2.1.1. Församlingspedagogutbildning

Församlingspedagogutbildningen är en ettårig yrkesutbildning (profilutbildning) som syftar till anställning inom Svenska kyrkan. Tonvikten i utbildningen ligger i hög grad på att studerandena arbetar med sin pedagogiska grundsyn och sitt pedagogiska förhållningssätt. Speciellt för Sigtuna folkhögskolas pedagogutbildning är arbetet med ett eget s.k. pedagogiskt program som går som en röd tråd genom hela utbildningen.

Inför läsåret 1998-99 har intagningen ökat och 18 studerande har inlett studierna denna höst.

De ansvariga för FP utbildningen är vid sidan om den egentliga utbildningen djupt involverade i församlingspedagogiskt utvecklingsarbete på nationell nivå (se p. 3)

2.1.2. Kyrkans grundkurs

Folkhögskolan arrangerar två grundkurser varje läsår, en under hösten och en under vårterminen.

Pedagogisk ledstjärna är att arbete sker i tematisk form, där varje vecka representerar ett givet tema. Stor betydelse läggs vid grupprocessen och individuell utveckling genom regelbundet återkommande arbets- och samtalsgrupper under terminerna.

Antalet sökande till grundkursen är stort, mellan 60 och 90 sökande inför varje kurs. Till vardera terminen antas 25 studerande.

2.1.3. Kyrkans grundkurs i Stockholm

Sigtuna folkhögskola har under ett antal år ansvarat för en grundkurs i samarbete med Stockholms stift. Kursen genomförs som s.k. halvfartskurs och sträcker sig över ett helt läsår. Den är upplagd så att undervisningen är förlagd till en kväll i veckan på Sta Katarinastiftelsen i Stockholm, en helg i månaden på Graninge stiftsgård samt fyra intensiva sommarveckor. Kursen är helt och hållet utlokaliserad från Sigtuna. 25 studerande deltar i kursen

2.1.4. Fritidsledarutbildningen

Fritidsledarutbildningen med kyrklig profil vid Sigtuna folkhögskola definieras som ett socialt och pedagogiskt yrke i kyrka, studieförbund och samhälle. Utbildningen söker former för att kunna framstå som en modern folkbildningspedagogisk yrkesutbildning och en viktig fackutbildning för församlingspedagoger. Fritidsledarutbildningen har mycket målmedvetet under de senaste åren förstärkt sin profil inom IT-sektorn. Tre inriktningar är aktuella: friluft/hälsa, IT/media, musik/drama.

Antalet sökande har minskat de senaste åren av arbetsmarknadsorsaker. Antal studerande inför läsåret 1998-99 är 20.

2.2. Medialinjen

Medialinjen är en del av en betydande satsning på IT och mediasektorn på Ansgarsliden som helhet (se vidare p. 3., 3.2., 4 och 5.)

För närvarande bedrivs medialinjen som en tvåårig yrkesförberedande linje. Förändring inom medierna kräver en vidgad kännedom om digitala produktionsformer för etablerade medier (tidning, närradio) samt om dito digitala distributionsformer (internet, web). Detta får inte sked på bekostnad av träning och insikt i journalistiska grunder och normer, i stället kräver läget en fördjupning av källkritisk hållning och förmåga till urval i informationsmängden. Gränser mellan nyhetsarbete, dokumentation, estetiskt verk tycks hantverksmässigt upplösas av de digitala verktygens generaliserbarhet. Därför är träningen av genreformer och kvalitet inom dessa angelägna.

Medialinjen struktureras i tre områden: 1) Produktion och publicering, 2) undervisning i bildanalys och grafisk form samt journalistik, 3) grupputvärdering i metodämnen.

Skolans internationella utbyte med Community Media i Sydafrika har vuxit fram ur medialinjen.

Intagning till linjen sker vartannat år. Till utbildningen inför läsåret 1997-98 sökte 200 personer, av vilka 18 antogs. Det andra året sker till stor del som distansutbildning.

2.3. Baslinjen och Baskurs med tonvikt på svenska språket

Enligt folkhögskoleförordningen måste varje svensk folkhögskola ha en s.k. allmän linje motsvarande 15 % av det totala antalet deltagarveckor som en förutsättning för att överhuvudtaget bedriva folkhögskoleverksamhet.

I konsekvens med utvecklingen inom IT-sektorn strävar linjen att utnyttja de möjligheter IT ger idag men också för att motverka den klyfta som lätt uppstår i samhället på detta område.

Livsåskådningsundervisningen sker som samverkansprojekt med församlingspedagogerna.

Baskursen med tonvikt på svenska följer de allmänna kriterierna för den allmänna linjen men riktar sig speciellt till invandrare.

Skolan strävar till att öka antalet studerande på linjen. Inför läsåret 1998-99 inleder 50 studerande studier på linjen.

2.4. Estetisk linje

Den estetiska linjen riktar sig till dem som vill utveckla sin skapande förmåga inom framför allt bild- och formområdet. Linjen har många sökande, ca 100. 12 antages till utbildningen.

2.5. Intensivengelska

Kursen i intensivengelska är en 1-terminskurs. Två kurser genomförs alltså per år. Intresset för intensivengelskan har ökat p.g.a. den ökade internationaliseringen, arbetsmarknadskrav och antagning till högskolor. Antalet invandrare är rätt högt.

Antal studerande på linjen är ca 15 per termin.

3. Församlingspedagogiskt utvecklingsarbete

Sigtuna folkhögskola är genom pedagogerna på FP-linjen djupt involverad i församlingspedagogiskt utvecklingsarbete p.g.a. det ansvar som åvilar Ansgarsliden som rikskyrklig utbildningsresurs. Nedan följer en beskrivning av några aktuella utvecklingsprojekt tillsammans med stiften och Kyrkokansliet. Arbetet inom denna sektor genererar för tillfället inga inkomster, trots att folkhögskolan fördelar resurser motsvarande 1 ½ tjänst. Varken statsbidrag eller andra bidrag erhålls för detta arbete.

3.1.1. Distansutbildning

Allmän distansutbildning som ett utflöde ur DUKOM-projektet "Internat och internet". Två projekt är aktuella:

3.1.1.1. FP-distans

Ca 50 studerande från sex olika stift deltar i en två årig utbildning med målsättningen att

a) fullfölja och avsluta den fördjupade utbildningen av församlingsassistenter och förskollärare till församlingspedagoger,

b) skaffa kompetens till stift och central nivå i planering och genomförande av distansutbildning

3.1.1.2. Distansutbildning av enskilda anställda inom SKUT och SKM

Studerandena inom detta pilotprojekt har studerat på deltid dels som SKUT-anställd i Australien och dels i SKM:s tjänst i Sydafrika. Genom projektet har lärarkollegiet fått betydande erfarenheter av bl.a. betydelsen av att distansutbildning också måste ha en dimension av studier i grupp.

3.1.2. Nätverk för pedagogisk utveckling i Svenska kyrkan

De ansvariga för församlingspedagogikutbildningen vid Sigtuna folkhögskola deltar för närvarande i två olika nätverk som har rikskyrklig angelägenhet. Projekten har stor betydelse för den församlingspedagogiska identiteten och utvecklingen av både utbildning och yrkesbild.

3.1.2.1. FP-nätverket i samarbete med stiften och Kyrkokansliet samt nätverk tillsammans med representanter för stiftens fortbildningsansvariga.

Mål:

a) att med Sigtuna som samordnare stödja stiftens fortsatta utveckling av utbildning och stöd för pedagoger, assistenter m.fl.,

b) att befrämja allmänt samarbete, utveckling och skapa forum för stiften kring pedagogiska frågor i allmänhet och församlings-/religionspedagogik i synnerhet.

3.1.2.2. Nätverk för församlingspedagogik i samarbete med avdelningen för kyrkolivets utveckling.

Mål:

a) att utveckla församlingspedagogik/religionspedagogik i svenska kyrkan,

b) att stärka den pedagogiska debatten i kyrkan med utgångspunkt i ett möte mellan folkbildning och akademin,

c) att utveckla ett församlingspedagogiskt koncept för församlingarnas behov där målgruppen i första hand är församlingspedagoger och präster. Aktuella projekt inom detta område är: a) 5-poängskurs i samarbete med Linköpings universitet för att utveckla begreppet församlingspedagogik, start i november 1998, b) planering av seminarier och kurser utifrån ovannämnda 5-poängskurs, c) medverkan i flera stifts fördjupade fortbildning av församlingsassistenter och förskollärare till församlingspedagoger, d) varierande grad av medverkan alltifrån omfattande kursansvar till enskilda föreläsningar och handledning runtom i landet, e) planering i samarbete med några stiftför att finna nya former av arbetslagsutbildning inom det församlingspedagogiska området, f) deltagande i Kyrkokansliets "utbildarlag" och stiftens "utbildarkollegium" kring pedagogisk grundsyn och församlingspedagogik, g) deltagande i utvecklingsgrupp för pedagogisk profilutbildning tillsammans med Kyrkokansliet, h) medverkan i planeringen av 20-poängskurs i vuxenpedagogik tillsammans med Linköping och Kyrkokansliet.

4. Internationella projekt

4.1. Lev Sydafrika

Under läsåret 1997-98 genomfördes en s.k. internationell grundkurs med fokus på Sydafrika. I kursen deltog 10 studerande som förutsattes ha deltagit i Svenska kyrkans grundkurs. I kursen ingick en sex veckors studieperiod i Sydafrika.

4.2. Pedagogiskt utvecklingsarbete i samarbete med Wilgespruit Fellowship Centre i Sydafrika.

Under 1997 initierades ett pedagogiskt samarbetsprojekt tillsammans med WFC i Sydafrika. Tre sydafrikanska gästlärare har besökt Sigtuna, likaså två grupper studerande. Lärare från Sigtuna folkhögskola har i sin tur besökt WFC. I november kommer projektet att utvärderas med tanke på fortsättningen. Projektet har till stor del finansierats med medel från SIDA.

4.2. Mediasamarbete med Community Media i Sydafrika

Ett tredje samarbetsprojekt med Sydafrika sker inom mediaområdet. Både lärare och elevgrupper besöker Sverige resp. Sydafrika. I anslutning till besöket i Sigtuna gjordes en reportageresa till Estland. Samarbetet involverar ett 15-tal studerande. Under hösten 1998 sker ett samverkansprojekt tillsammans med Jakobsbergs och Bona folkhögskolor med 10 deltagare, som är ett fortbildningsprojekt för mediaelever. Kursen är en 1-terminskurs där första delen sker i Sigtuna, sedan fältstudier i Sydafrika och slutligen en avslutande vecka i Sigtuna.

4.3. Samarbete med Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem (STI)

Enligt planerna kommer Svenska Kyrkans Utbildnings AB att överta det operativa ansvaret för kursverksamheten vid STI i Jerusalem. Sigtuna folkhögskola har tidigare haft studieprojekt i Israel och Palestina i samverkan med bl.a. Kyrkans Unga. STI projektet är ett betydande åtagande som förbereds noggrant på många nivåer.

5. "Internat och internet" (DUKOM-projektet)

Den statliga utredningen DUKOM står för Distansutbildningskommittén, som har haft som huvuduppgift "att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken inbjuder" delbetänkande SOU 1998:57, augusti). Sigtuna folkhögskola valdes i hård konkurrens som en av de skolor/institutioner som tilldelades medel för försöksverksamhet inom DUKOM-projektet tillett belopp om 500.000 kr i maj 1996.

Under tiden ht 1996 - vt 1998 har projektet "Internat och internet" genomförts, slutrapport från skolan har utarbetats och den statliga distansutbildningskommittén har avgivit sitt delbetänkande i augusti 1998. För Sigtuna folkhögskolas del har DUKOM-projektet varit ett utvecklingsarbete med tanke på framtiden. Utbildningsnämnden har i december 1997 fått ta del av de visioner som projektet vid Sigtuna folkhögskola fött - inte minst med tanke på konsekvenserna för de kyrkliga profilutbildningarna. Genom projektet har folkhögskolan aktivt medverkat till de diskussioner som föregår de nya bestämmelserna om villkoren för statsbidrag för olika utbildningar. Bestämmelser som med nödvändighet kommer att påverka även de kyrkliga utbildningarna. Det är omöjligt att inom ramen för denna redogörelse beskriva DUKOM:s principiella betydelse. Hänvisas till bilagd beskrivning av projektledare Sigurd Zetterquist. Ett mycket konkret uttryck för "Internat och internet" vid folkhögskolan är FP-distansutbildningen, se p. 3.1.1.1. (Bilaga)

Erfarenheterna och lärdomarna av DUKOM präglar mycket av den pedagogiska diskussionen på Ansgarsliden, inte minst i kontakterna med Kyrkokansliet.

6. Övriga data- och IT-utbildningar

Svenska Kyrkans Utbildnings AB på Ansgarsliden har under det senaste året ansvarat för två betydande utbildningar inom området på uppdrag av Kyrkokansliet.

Utbildning med anledning av Kyrknätet för Kbok och mail-administratörer,

Datautbildning för all personal på Kyrkokansliet i Uppsala. Den sammanlagda omsättningen för utbildningarna uppgår till ca 1.5 milj. kronor.

7. Utbildning för förtroendevalda på uppdrag av kyrkomötet

Kyrkomötet har gett Kyrkokansliet i uppdrag att arrangera utbildning för förtroendevalda på Kyrkomötet redan 1995. Under 1998 arrangeras två olika kurser "Med kvinnors ögon" och "Med egna ögon".

8. Kvinnoprojektet

Ett mångårigt projekt som bedrivits i form av kortkurser, seminarier, uppdrag ute i landet är ett kvinnoprojekt som betytt mycket för debatten om könsroller och manligt och kvinnligt. Projektet beskrivs ideologiskt i den nya broschyren om Ansgarsliden under rubriken "Att söka nya mönster".

Utskottet

Som framgår av ovanstående redogörelse bedriver Sigtuna folkhögskola/Svenska Kyrkans Utbildnings AB en omfattande verksamhet.

Utskottet kan konstatera att det bland Svenska kyrkans anställda och frivilligmedarbetare finns sammantaget många yrken och kompetenser. Såsom arbetsgivare har kyrkan ansvar för fortbildning av sina anställda och, när det gäller några få tjänster, även för yrkesutbildningarna. Utbildning, fortbildning, vidareutbildning osv. är nödvändiga förutsättningar för att en verksamhet skall kunna utföras, bestå och utvecklas. Kunnighet, erfarenhet och kompetens är viktigt inom alla områden. En utbildning för ett kommande yrke skall inte endast göra människor redo att vid en viss tidpunkt gå ut i yrkeslivet, den skall vara en förutsättning och utgångspunkt för ett kvalificerat arbete för kanske 40 år framåt i tiden. Detta kräver en relevant utbildning med goda pedagogiska förutsättningar och en utbildningsmiljö som stimulerar kreativitet. En aldrig så bra yrkesutbildning kräver ständig påfyllning av kunskaper och nya erfarenheter samt möjligheter att bearbeta dessa. Detta sker ofta i form av fortbildning. Kompetensutveckling torde i ett framtida samhälle bli ännu viktigare än idag. För att Svenska kyrkan skall kunna möta de utmaningar som ändrade relationer med staten innebär är det i hög grad angeläget att dess personal är professionell i sina uppgifter.

Sigtuna den 21 augusti 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Margarethe Isberg

Christina Bexell

Närvarande: Margarethe Isberg, ordförande, Rune Entelius, Vanja Björsson, Ingmar Ullén, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Monica Karlsson, Bengt Gustafsson, Gunnar Sehlberg, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck och Göran Östling.

Biskopen Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation

Tredje stycket under Utskottet i yttrandet borde haft följande lydelse:

Svenska kyrkan behöver självfallet bedriva utbildning på nationell nivå. Detta betyder dock inte att den i sin helhet måste förläggas till en viss ort eller till en enda institution. Så bör i det här sammanhanget bl.a. de resurser som finns vid stiftsgårdarna och Svenska kyrkans övriga folkhögskolor uppmärksammas. Utskottet anser således att det ur utbildningssynpunkt inte finns tillräckligt starka skäl för att koncentrera den nationella utbildningen till SKUC.

Sven Janson Gunvor Joelsson Gunnar Strömbäck

Göran Östling Margareta Nybelius