|
Organisationsutskottets betänkande
1998:501
Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 m.m.
|
Ombudsmötet
OO 1998:501
|
Till organisationsutskottet har för beredning hänvisats Styrelsens för SFRV verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997.
Till utskottet har vidare hänvisats motionerna:
1998:507 av Brita Olinder i vilken hemställs
att ombudsmötet beslutar att tillsätta en grupp förtroendevalda att gå igenom proble-men med kyrkans centrala förvaltning för att få den att fungera på ett mer tillfredsställande sätt,
1998:528 av Börje Henriksson m.fl. i vilken hemställs
att ombudsmötet beslutar att den arbetsgrupp som redovisats på sid 90 får tilläggs-direktiv enligt vad ovan anförts,
1998:532 av Bengt-Olof Dike i vilken hemställs
att ombudsmötet uttalar sin anslutning till att departementets nämnda villkor för uppsägning och avgångsvederlag för personer i företagsledande ställning i statliga bolag skall utgöra riktmärken för kyrkliga befattningshavares anställningsförhållanden och att - där generositeten är större - nuvarande avtal bör omförhandlas.
I samband med behandlingen har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Sören Ekström, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, planeringschefen Anders Lindberg samt revisorn Åke Blomqvist.
1. Verksamhetsberättelsen
Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:
_ Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet Org nr 817602-1791
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1997
_ Svenska kyrkan i korthet
_ Eftertanke som förord
_ "Blott i det öppna..."
_ SFRV:s styrelse och den gemensamma verksamheten
_ Svenska kyrkans församlingsnämnd
_ Svenska kyrkans utbildningsnämnd
_ Svenska kyrkans mission
_ Svenska kyrkan i utlandet
_ Lutherhjälpen
_ Noter, gemensamma för moderstiftelsen och koncernen (tkr)
Till verksamhetsberättelsen är fogat förutom årsredovisning för stiftelserna Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen samt bolagen inom Svenska kyrkans riksorganisation, ett flertal bilagor.
2. Yttranden
Med anledning av verksamhetsberättelsen har yttranden inhämtats från gudstjänstutskottet (OG 1998:501y), församlingsutskottet (OF 1998:502y) utbildningsutskottet (OUb 1998:502y), ekumenikutskottet (OEu 1998:501y), kulturutskottet (OK 1998:502y) samt ekonomiutskottet (OEo 1998:501y). Yttrandena bifogas betänkandet.
3. Bakgrund
3.1 Omorganisationen i Kyrkans hus
I motion 1998:507 behandlar motionären frågan om omorganisationen i Kyrkans hus.
De fyra stiftelserna SFRV, SKM, Lutherhjälpen och SKUT fattade hösten 1996 ett gemensamt beslut om en ny organisation som bl.a. innebar ett mer integrerat kyrkokansli. Detta skedde på direkt uppmaning av ombudsmötet (OO 1995:503, OEo 1995:501, OEu 1995:501). De svårigheter som integrationsprocessen medfört beskrivs bl.a. i StSkr 1998:502 sid 8.
3.2 Ansvarsfördelning kring utbildningsfrågor
I motion 1998:528 behandlas frågor om ansvarsfördelning och utbildningsstrategi mellan de olika nivåerna i Svenska kyrkan.
För att fullfölja uppdraget om utarbetande av en långsiktig kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda utifrån ombudsmötets skrivelse 1995:504 med utbildningsutskottets betänkande 1995:502 tillsatte Utbildningsnämnden en arbetsgrupp. I arbetsgruppen fanns Utbildningsnämnden, Församlingsnämnden, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, två stiftssamfälligheter och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund representerade. Gruppens arbete resulterade i Kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda i Svenska kyrkan som fastställdes av Utbildningsnämnden den 16 juni 1998.
I förordet till planen konstateras, att en kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda aldrig kan vara normerande. De förtroendevalda har var och en sin unika erfarenhet och olika behov av kompetensutveckling. Det frivilliga engagemanget och det fria kunskapssökandet är viktiga komponenter i de förtroendevaldas engagemang. Därför skall den nu fastställda planen närmast ses som ett samtalsunderlag som resonerar kring tänkbara målområden för kompetensutveckling. De områden som lyfts fram i planen, närmast som viktiga exempel, är fördjupad troskunskap, omvärldsanalys, målrelaterat arbetssätt, formella frågor och demokratins form och innehåll. Tänkbara utbildningsanordnare kan, enligt planen, vara många, inklusive de olika nivåerna i Svenska kyrkan. De förtroendevalda måste själva enskilt och i grupp formulera sina behov och ge dem tillkänna.
I SFRV:s styrelses skrivelse till ombudsmötet 1998:504, Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna, berörs frågan om den befintliga utbildningsverksamhetens innehåll. I ändamålsparagrafen i Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrums stadgar framgår att stiftelsen skall - i den mån det inte ankommer på annan - tillhandahålla lämplig utbildning för bland annat förtroendevalda. Däri ingår att på Utbildningsnämndens uppdrag erbjuda kvalificerad utbildning för församlingarnas och stiftens förtroendevalda (StSkr 1998:504 s. 6).
Ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna inom Svenska kyrkan berörs på sidan 24 i styrelsens skrivelse. Det konstateras, att det finns goda skäl att för framtiden klargöra ansvarsfördelningen mellan utbildningen på nationell nivå å ena sidan och de regionala/lokala anläggningarnas utbildning. Trots att många verksamheter hör hemma i regionala och lokala sammanhang, finns det enligt styrelsen flera argument för en viktig roll för Ansgarsliden i den fortsatta diskussionen om ansvarsfördelningen.
3.3 Löne- och anställningsvillkor m.m.
I motion 1998:32 berörs anställningsvillkoren för generalsekreteraren.
1993 träffades ett avtal med generalsekreteraren vilket ersatte det avtal som haft verkan från 1987. Det äldre avtalet avsåg ett särskilt s.k. visstidsförordnande enligt AB 89, § 2 mom 3a. Denna avtalskonstruktion innebar att arbetsgivaren efter det första sexårsförordnandet kunde förklara att en ny förordnandeperiod inte skulle äga rum. I händelse av att arbetsgivaren inte skulle förlänga förordnandet till en andra sexårsperiod gällde att arbetstagaren skulle lämna anställningen med en reducerad förordnandepension. Efter den andra sexårsperioden innebar de generella reglerna att även arbetstagaren skulle kunna avgå och inte förlänga anställningen. Efter den andra sexårsperioden skulle full pension utgå oaktat vem av parterna som sagt upp anställningsavtalet.
Det avtal som träffades 1993 innebar, att de generella pensionsreglerna enligt det tidigare avtalet inte skulle gälla, men att anställningen efter förordnandetiden skulle övergå i en tillsvidareanställning. Avtalet som tecknades 1993 innebar inte i några delar, att lön eller andra villkor justerades som resultat av förhandlingen.
4. Utskottet
4.1 Omorganisationen i Kyrkans hus
När det gäller integrationsprocessen anser utskottet, att stiftelsestyrelsen fullföljt intentionerna i tidigare ombudsmötesbeslut och att dessa är nödvändiga för att möta Svenska kyrkans behov efter 1999. Omorganisationen har medfört att förutsättningar finns för ett kansli som kan gå in i de nya förhållandena.
När det gäller den komplicerade strukturen med lagreglerad verksamhet, stiftelser som utgör egna juridiska personer och bolagsbildningar som tillkommit för att öka den ekonomiska effektiviteten, ser utskottet, att förhållandena efter sekelskiftet i hög grad kan förenklas. Vi noterar exempelvis att kyrkokansliet i juli 1998 (Dnr C 1998:121) upprättat en PM om stiftelserna på Svenska kyrkans nationella nivå efter år 1999. Promemorian är för närvarande föremål för remiss.
När det gäller motionärens kommentarer om verksamhetsberättelserna vill utskottet erinra om att den nuvarande utformningen är effekten av ett flertal uttalanden från ombudsmötet där vikten av överskådlighet hos verksamhetsredovisningen påtalats. Utskottet vill relatera till sitt betänkande (OO 1997:501) där frågan om separata verksamhetsberättelser behandlats. Utskottet fann, vilket också blev ombudsmötets beslut, att motionen måste avslås eftersom den samlade redovisningen via stiftelsestyrelsen är en konsekvens av stiftelselagen.
När det slutligen gäller motionärens hemställan om en särskild arbetsgrupp vill utskottet betona vikten av att ansvariga organ får organisatoriska förutsättningar att ta det ansvar som ålagts dem genom val i ombudsmöte och representantskap. Utskottet vill också erinra om att generalsekreteraren har ett övergripande chefsansvar för det löpande arbetet. Att tillsätta en särskild arbetsgrupp, som motionären förespråkar, skulle försvåra detta ansvarstagande. Eftersom frågeställningarna är gemensamma för flera självständiga juridiska personer kan beslut om en särskild arbetsgrupp komma att kollidera med ombudsmötets kompetens. Härvid vill utskottet erinra om att SFRV:s styrelse och de fem nämnderna har tillsatt en förvaltningsdelegation där såväl styrelsen som samtliga nämnder har förtroendevalda företrädare. Förvaltningsdelegationen har bl.a. de gemensamma organisations-, personal- och förvaltningsfrågorna som sitt särskilda ansvar. Bland annat kan konstateras att delegationen fastställt inriktningsmål och effektmål för hela förvaltningsarbetet i syfte att detta skall fungera väl. I samband med att den framtida organisationen diskuteras, blir det också naturligt att pröva om förändringar i beslutsprocessen kan genomföras.
4.2 Ansvarsfördelning kring utbildningsfrågor
Utskottet har fått ta del av Kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda som Utbildningsnämnden fastställde den 16 juni 1998 och som är resultatet av ombudsmötets skrivelse 1995:504. I och med att planen färdigställts utgår möjligheten att ge tilläggsdirektiv till arbetsgruppen bakom den.
Enligt utskottets mening tar den aktuella motionen upp ett ytterst angeläget och fortfarande olöst problem, nämligen ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna i Svenska kyrkan för utbildningsfrågor. Utskottet hänvisar till sitt yttrande 1998:501y till ekonomiutskottet med anledning av motion 1998:525:
Utskottet anser emellertid att det saknas information om utbildningsverksamheten, både vad gäller innehållet, konsekvenserna av en eventuell avveckling och möjligheter att bedriva dessa utbildningar annorstädes. Utskottet vill dessutom framhålla behov av en bredare utredning för att klarlägga Svenska kyrkans framtida utbildningsbehov på olika nivåer och skapa en utbildningsstrategi för 2000-talet. Frågan om SKUC:s framtid bör inte behandlas isolerat.
SFRV:s styrelse konstaterar i skrivelsen 1998:504, Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna (s. 24), att det finns goda skäl att klargöra ansvarsfördelningen mellan utbildningen på nationell och regional/lokal nivå, dock utan att redovisa några konkreta steg för att få till stånd en sådan utredning. Framför allt anser utskottet att ansvarsfördelningen mellan de centrala och de regionala utbildningsanordnarna behöver utredas och en samordning komma till stånd.
4.3 Löne- och anställningsvillkor m.m.
Utskottets genomgång av gällande avtal för cheferna anställda i SFRV visar att cheferna i SFRV, liksom de flesta anställda i Kyrkans hus, i botten har en tillsvidareanställning i SFRV. Därutöver har de flesta chefer tidsbegränsade förordnanden med lönetillägg som avdelningschef. När chefsförordnandet löper ut och om det inte förnyas gäller i stället tillsvidareanställningen och endast grundlönen utgår.
Den nuvarande innehavaren av generalsekreterarbefattningen har en snarlik konstruktion för sin anställning (jfr. ovan under Bakgrund - Löne- och anställningsvillkor). Förordnandet som generalsekreterare är tidsbegränsat. När detta löper ut och om det ej förnyas upphör de lönetillägg m.m. som enligt avtalet är förknippade med generalsekreterarförordnandet. Då skall i stället, enligt avtalet, en vanlig tillsvidareanställning gälla. Härmed måste innehavaren fullgöra heltidsarbete åt SFRV och SFRV är skyldig att anvisa lämpliga arbetsuppgifter.
För den aktuella befattningen anser utskottet att det är mer relevant att idag jämföra förhållandena med löner och anställningsvillkor för myndighetschefer än med finansdepartementets riktlinjer rörande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning i statliga bolag. Dessa dokument harmonierar i stora delar med varandra. De grundläggande principerna för myndighetschefernas anställningsförhållanden har lagts fast i riksdagens s.k. verksledningsbeslut (prop. 1986/87:99, KU29, rskr 1986/87:226). Frågan har vidare behandlats av riksdagen i samband med att den antog lag om offentlig anställning - LOA (prop. 1993/94:65, 1993/94:AU16, rskr 1993/94:257).
När det gäller de särskilda s.k. lönetilläggen är dessa motiverade utifrån de särskilda ansvarsuppgifterna. Det är sannolikt att ett system där anställningstryggheten skulle vara inskränkt skulle innebära lönenivåer som väsentligt överstiger de idag aktu-ella. Detta torde vara bakgrunden till att staten för myndighetschefer ofta erbjuder ny anställning om vederbörande inte uppnått rätten till pension. En liknande utveckling kan även skönjas när det gäller kommunala verksamhetschefer.
Utskottet konstaterar att den omförhandling av anställningsavtalet med generalsekreteraren som skedde 1993 inneburit uppenbara fördelar för SFRV. Organisationen kan efter förordnandetiden dra nytta av generalsekreterarens kompetens och erfarenhet samtidigt som det nya avtalet skapar en lönepolicy i den riktning som motionären önskar. Utskottet har ovan relaterat till riktlinjer för löne- och anställningsvillkor avseende myndighetschefer. En tillämpning av det statliga regelverket - och med hänsyn till att:
a) generalsekreteraren vid sin avgång fyllt 55 år,
b) oavbrutet innehaft sin tjänst i minst tolv år,
c) tillträdde sin tjänst före oktober 1995,
d) samt innehar en befattning som är jämförbar med statliga tjänster som omfattas av de särskilda reglerna,
skulle ha inneburit rätt till s.k. förordnandepension.
Mot bakgrund av ovanstående vill utskottet slutligen uttala att det enligt utskottets mening inte finns fog att hävda att det inom SFRV idag finns uppsägnings- och avgångsvederlag som skulle vara generösare än de riktlinjer som angetts i de ovan refererade dokumenten.
4.4 Om kyrkan och de socialetiska frågorna
Under rubriken Behandlingen av ombudsmötets ärenden redovisas handläggningen av uppdraget angående Kyrkan och de socialetiska frågorna från 1997. Utskottet följer med särskilt intresse det arbete som Bräcke diakonigård skall utföra på Församlingsnämndens uppdrag angående arbetslöshet med tillhörande etiska frågor.
4.5 Insamlade medel
Ekonomiutskottet har i sitt yttrande (OEo 1998:501y) till organisationsutskottet uppmärksammat frågan om relationen mellan utrikesnämndernas kostnader för verksamheten i Sverige och kostnaderna för utlandsverksamheten.
Utskottet vill i detta sammanhang instämma i ekonomiutskottets yttrande.
4.6 Övrigt
Utskottet vill uttrycka sin tacksamhet till personal och förtroendevalda för det arbete som redovisas i verksamhetsberättelsen. Årsredovisningen ges även ut i broschyrform och utskottet kan konstatera att denna populärversion är innehållsrik och informativ.
5. Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
1. beträffande omorganisationen i Kyrkans hus,
att ombudsmötet avslår motion 507,
2. beträffande ansvarsfördelning kring utbildningsfrågor
att ombudsmötet med anledning av motion 1998:528 ger stiftelsestyrelsen tillkänna vad utskottet anfört,
3. beträffande lön och anställningsvillkor
att ombudsmötet avslår motion 532,
4. beträffande stiftelsestyrelsens skrivelse StSkr 1998:502
att ombudsmötet med godkännande lägger styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 med tillhörande handlingar med godkännande till handlingarna.
Sigtuna den 25 augusti 1998
På organisationsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Runar Patriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, Christina Åkerlund, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson.
Biskopen Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.
Gudstjänstutskottets yttrande
1998:501y
Svenska kyrkans församlingsnämnds verksamhetsberättelse för år 1997 (StSkr 1998:502)
Till organisationsutskottet
Med anledning av från organisationsutskottet inkommen begäran, vill gudstjänstutskottet avge följande yttrande över Svenska kyrkans församlingsnämnds verksamhetsberättelse för år 1997, avseende den del av denna som ligger inom gudstjänstutskottets arbetsområde.
Gudstjänstutskottet noterar med glädje att arbetet med att ta fram olika former av gudstjänstmaterial under året bedrivits med gott resultat. Pågående översättningar av Den svenska psalmboken till finska och delar av kyrkohandboken till teckenspråk och samiska är viktiga för minoritetsspråkens ställning i Svenska kyrkan. Den regelbundna utgivningen av nytt gudstjänstmaterial visar på både bredd och djup och ger församlingarna rika möjligheter till variation i gudstjänstlivet.
Med intresse har utskottet tagit del av de framtidsblickar som avslutar verksamhetsberättelsen. Vi vill särskilt peka på det som sägs om den framtida utvecklingen av kyrkomusiken, något som utskottet ser som en mycket viktig fråga inför 2000-talet.
Gudstjänstutskottet har sålunda inte någonting att erinra mot den avgivna verksamhetsberättelsen.
Sigtuna 20 augusti 1998
På gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Lars Ekblad, Kerstin Hesslefors Persson, Åke Blomqvist, Anders Åkerlund, Elsa Spännar, AnnMarie Nylander, Martin Cruce, Per-Göran Rosén, Lena Herbst, Tony Guldbrandzén.
Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.
Församlingsutskottets yttrande
1998:502y
Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning
för år 1997
Till organisationsutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över StSkr 1998:502 Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat Församlingsnämndens verksamhetsberättelse och årsredovisning.
I samband med behandlingen av ärendet har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till Församlingsnämndens ordförande och direktor.
Utskottet vill börja med att uttrycka sin uppskattning för den "ansiktslyftning" verksamhetsberättelsen och årsredovisningen genomgått. Redogörelsen är välskriven, informativ och lättillgänglig.
Utskottet är imponerat av hur väl arbetet framskridit inom Församlingsnämndens verksamhetsområde. Trots omorganisationen på Kyrkokansliet och den turbulens den inneburit tycks nu nämnden och dess direktor ha kontroll över arbetsläget. Utskottet konstaterar att det är en positiv utveckling av arbetet som skett när man gör en jämförelse med föregående års verksamhetsberättelse.
Utskottet ställer sig positivt till det nya arbetssätt som nu tillämpas av såväl nämnd som kansli och ser att det verkar vara en modell som väl kan svara upp till de utmaningar som Svenska kyrkan på nationell nivå står inför framöver.
Med tillfredställelse ser utskottet att det samarbete som inletts med diakoniinstitutionerna utvecklats under året så att det blivit en positiv kompetens- och resursförstärkning av det diakonala arbetsområdet inom kyrkan.
Utskottets granskning av nämndens verksamhetsberättelse har inte föranlett någon erinran. Utskottet vill uttrycka sin tacksamhet till nämndledamöter och medarbetare på Kyrkokansliet för utfört arbete under år 1997.
Sigtuna den 20 augusti 1998
På församlingsutskottets vägnar
Eivor Hultén
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Utbildningsutskottets yttrande
1998:502y
Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för
år 1997
Till organisationsutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över StSkr 1998:502 Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 i de delar som berör utskottets beredningsområde.
I samband med utskottets behandling har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till chefen för Avdelningen för kyrkolivets utveckling.
Utskottet vill uttrycka stor tillfredställelse med den välformulerade och intressanta verksamhetsberättelsen. Utskottet noterar att nämnden har en hög ambitionsnivå. Det är positivt med den samverkan som sker mellan profilutbildningarna och den lärarsamverkan som nyligen har intensifierats. Det är också angeläget att resultatet av den utvärdering som gjorts när det gäller kyrkomusikerutbildningen för med sig att utbildningen utformas så att den leder till att kyrkomusikerna ser sig som en naturlig del av församlingens arbetslag.
I enlighet med en motion vid ombudsmötet 1994 (Oskr 1994:503) har Utbildningsnämnden fått ett uppdrag rörande en s.k. magisterutbildning. I uppdraget ligger tanken på möjlig vidareutbildning, vilket utskottet finner ytterst intressant och angeläget. Uppdraget bör med det snaraste fullföljas.
Att det pedagogiska utvecklingsarbetet fortskrider såväl inom profilutbildningarna som inom nämndens ansvarsområden i övrigt menar utskottet vara av vikt.
Utskottet vill uttrycka sin stora tacksamhet för det arbete som nämndens ledamöter och dess kansli har utfört under det gångna året.
På utbildningsutskottets vägnar
Margarethe Isberg
Närvarande: Margarethe Isberg, ordförande, Rune Entelius, Vanja Björsson, Ingmar Ullén, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Monica Karlsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck och Göran Östling.
Biskopen Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
Ekumenikutskottets yttrande
1998:501y
över styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 (StSkr 1998:502)
Till organisationsutskottet
Ekumenikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över aktuella delar av StSkr 1998:502. För utskottets vidkommande innebär detta avsnitten om ekumeniskt arbete samt verksamheten inom Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen. Vidare har utskottet behandlat skrivelsens bilagor 1, 2, 4-7 med verksamhetsberättelser för Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni / Lutherhjälpen.
Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från biskop Rune Backlund (Lutherhjälpen), tf kyrkosekreterare Klas Hansson, riksdagsledamot Karin Israelsson (SKUT), biskop Jonas Jonson (SKM), avdelningschef Jan Madestam (SKUT), utlandsekonom Lars Strandell samt tf avdelningschef Christer Åkesson (båda från Kyrkokansliets Internationella avdelning).
Utskottet vill göra följande kommentarer.
Svenska kyrkans internationella engagemang och ansvarstagande står, liksom varje folkrörelseburen verksamhet, inför stora utmaningar. En demografisk analys av ombudskåren visar på organisationernas behov av att tydligare integrera också de unga i sin verksamhet. Studier av ungdomars livsåskådning pekar på ett starkt engagemang för de internationella rättvisefrågorna, något som tyvärr inte får återverkningar på nyrekryteringen bland de yngre. I såväl StSkr 1998:502 som i det samtal utskottet fört med företrädare för utrikesnämnderna återspeglas en medvetenhet om denna problematik samtidigt som man saknar en gemensam och övergripande strategi för att häva en redan negativ utveckling. Nytt informationsmaterial av det slag SKUT nyligen producerat liksom annorlunda verksamhetsformer av det slag som de lokala internationella grupperna utgör, är goda och lovande exempel på den breddning av och fokusering på dessa frågor som vi behöver se mer av. Ungdomars roll och delaktighet på ekumenikens, missionens och den internationella diakons område behöver fortsatt bearbetas inom ramen för den rikskyrkliga organisationens integrerade arbetssätt. I denna process bör utrikesnämnderna känna ett särskilt ansvar för att agera pådrivande.
Frågan om resursmobilisering handlar i stora stycken om att med hjälp av kvalificerad utbildning och genom att tillhandahålla aktuell och relevant information kontinuerligt rusta utrikesnämndernas ombud för deras viktiga uppdrag inom Svenska kyrkan på lokal, regional och nationell nivå. Till detta kommer behovet av att på ett genomgripande sätt förstärka den ekumeniskt- och internationellt orienterade utbildningens ställning inom ramen för de kyrkliga profilutbildningarna. Att i tider av ekonomiska åtstramningar göra inskränkningar på detta område måste därför vara kontraproduktivt och äventyra den breda förankring utan vilken en folkrörelse inte kan överleva. Utskottet ser därför positivt på att man från ansvarigt håll ger fortsatt uttryck för en vilja att upprätthålla en hög kvalitet och ambitionsnivå inom detta område.
Insikten om att den nationella ekumeniken inte längre bara relaterar vare sig till traditionella eller en nationella frågor, har på olika sätt fått konsekvenser för Svenska kyrkans ekumeniska engagemang. Ett sekellångt samtal med äldre svensk frikyrklighet om statskyrkosystemets för- och nackdelar har förbytts i ett lokalt förverkligat pastoralt ansvarstagande i relation till såväl dessa frikyrkor som till ett växande antal invandrarkyrkor med rötter i fornkyrklig spiritualitet och kyrkosyn. Förhållandet ställer nya krav på kyrkans förmåga att hålla samman det nationella och internationella arbetet. När trosgemenskapen inte känner några nationella gränser måste kyrkans insatser anpassas efter detta. Utskottet delar utrikesnämndernas slutsats att förutsättningarna för att lyckas med en sådan nyorientering gynnas av det faktum att kansliresurserna på nationell nivå nu tydligare ses samman. Utskottet vill betona vikten av att detta arbete, de betydande egna resurserna till trots, sker i samverkan med andra kyrkor och organisationer i vårt land. SKMs och Lutherhjälpens erfarenheter av mission och internationell diakoni formulerade i termer av ömsesidigt partnerskap torde här kunna vara av stor betydelse.
Den ökade rörligheten i samhället ställer Svenska kyrkans utlandsverksamhet inför utmaningen att trots krympande resurser sörja för ett allt större antal utlandssvenskars andliga vård. Många av dessa är unga och befinner sig i ett viktigt och formativt skede i livet. Att kontakten med den egna kyrkan, oavsett var i världen man möter den, då upplevs som positiv är av största betydelse varför samarbetet mellan utlands- och hemmaförsamling behöver förstärkas. Den som "hittat hem" i utlandskyrkans sammanhang måste känna sig sedd och välkommen när han eller hon återvänder till Sverige och Svenska kyrkan. Tydligare rutiner för hur informationsutbytet mellan utlands- och hemmaförsamling sker behöver därför utarbetas.
Utskottet konstaterar, i likhet med Styrelsen, att frågan om enskildas och församlingars lojalitet med Svenska kyrkans egen missions- och biståndsverksamhet alltid är lika aktuell. Flera av utskottets ledamöter kunde bekräfta bilden av att det på flera håll, också inom Svenska kyrkan, brister vad gäller viljan att kanalisera ett lokalt engagemang för dessa frågor via SKM och Lutherhjälpen. I några fall signalerar det bristande stödet en förtroendekris - man delar inte organisationens grundläggande ideologi eller intar en tveksam hållning gentemot de prioriteringar som gjorts. I andra fall handlar det snarast om en ovilja att ge upp den egna autonomin och värna en lokal förankring. Oavsett vilka argument som förs fram ställer själva företeelsen frågor till oss som kyrka. Hur kan Svenska kyrkan på ett tydligare sätt profilera sin missions och internationella diakonala verksamhet som en kyrkomission - som en självklar del av helheten och inte som en fristående, utbytbar, rörelse som alla andra.
Ekumenikutskottet tillstyrker för sin del att verksamhetsberättelsen med godkännande kan läggas till handlingarna.
Sigtuna den 21 augusti 1998
Olof Lönneborg
Närvarande: Olof Lönneborg, ordf, Bo E Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Barbro Ingwall, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Kerstin Zetterberg, Gunhild Bolander, Allis Olsson, Åsa Ingårda, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, v ordf, Christina Hjertén, Johan Lothigius.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Caroline Krook har deltagit i utskottets arbete.
Kulturutskottets yttrande
1998:502y
Stiftelsestyrelsens verksamhetsberättelse för 1997 (StSkr 1998:502)
Till organisationsutskottet
Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de avsnitt i StSkr 1998:502 som behandlar forskning, kultur och information.
I anslutning till behandling av de aktuella avsnitten i SFRV-styrelsens skrivelse har utskottet kallat kultursekreteraren Karin Nyberg Fleisher, forskningschefen Ingmar Brohed samt informationschefen Björn Westlund. Vid presentationen av informationsverksamheten medverkade även Karin Ljudén, enhetsledare Kommunikation och media, och Camilla Sundén, utvecklingssekreterare.
Utskottets granskning av de valda delarna av verksamhetsberättelsen har inte föranlett någon erinran. Utskottet ser med tacksamhet och tillfredsställelse på det arbete som Kyrkokansliets personal inom områdena forskning, kultur och information har utfört under år 1997.
Sigtuna den 21 augusti 1998
På kulturutskottets vägnar
Börje Finnstedt
Närvarande: Börje Finnstedt, ordförande, Reidar Gustafsson, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Anders Reinholdsson, Ebbe Westergren, Åke Bendix, Britt Beijer, Inga-Lis Moberg, Göran Lundquist, Birgitta Josefson-Hultgren, Staffan Holmgren, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm.
Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Ekonomiutskottets yttrande 1998:501y
OEo 1998:501y
Med anledning av StSkr 1998:502
Till organisationsutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997 (StSkr 1998:502) vad avser avsnitten "SFRVs styrelse och den gemensamma verksamheten" samt bilagorna 13-20. I samband med behandlingen av detta ärende har utskottet haft möjlighet att inhämta synpunkter från revisorerna Åke Blomqvist, Gudrun Larsén, Jan-Olof Lindberg (auktoriserad), Karl-Erik Nibell och Gustav Nilsson. Berättelsen föranleder utskottet att göra följande påpekanden.
Utskottet noterar att revisorerna i sina revisionsberättelser för SKM, SKUT och Lutherhjälpen ånyo påpekar att den nya stiftelselagen, som trädde i kraft 1996-01-01, tydliggjort att den rikskyrkliga verksamheten med nuvarande organisatoriska utformning inte är lämplig att driva i stiftelseform. Dessa synpunkter har även tidigare framförts och utskottet förutsätter att denna fråga inför relationsförändringen mellan kyrkan och staten får en mer adekvat lösning än den nu rådande.
Utskottet noterar vidare att revisionsberättelserna för Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB inte ingår i SFRVs verksamhetsberättelse (berättelserna omnämns på sidorna 225, 235 och 243). Utskottet menar att dessa för den fullständiga överblicken borde bifogas verksamhetsberättelsen. Det vore önskvärt att redogörelserna för olika fonder i övrigt - t.ex. Svenska kyrkans centralråds stödfond - redovisades i berättelsen, trots att detta juridiskt sett inte är påkallat. Utskottet menar emellertid att det skulle ge en bättre bild av vilka medel som kommer den rikskyrkliga verksamheten till godo.
Ekonomiutskottet kan redan i detta sammanhang avisera vad som även kommer att framgå i OEo 1998:501 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1999-2001 att utrikesnämndernas kostnader för verksamheten i Sverige synes för omfattande i relation till kostnaderna för utlandsverksamheten. Enligt utskottet föreligger en klar risk att insamlade medel i för hög utsträckning används för administration och arbete i Sverige.
Berättelsen i övrigt föranleder inte någon kommentar från utskottet.
Sigtuna den 20 augusti 1998
På ekonomiutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Bertil Nimmersten, Birger Palo, Lennart Dahlin, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Conny Tyrberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
  
|