StSkr 1996:505

Bilaga

Svenska kyrkans
UTBILDNINGSNÄMND

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 1995

Innehållsförteckning

1. Inledning
   1.1 Nämndens uppgift
   1.2 Nämnden i den rikskyrkliga organisationen
2. Utbildning
   2.1 Svenska kyrkans grundkurs
   2.2 Pastoral profil
   2.3 Karitativ profil
   2.4 Pedagogisk profil
   2.5 Musikalisk profil
3. Chefs- och ledarskapsutbildning
   3.1 Förberedande chefs- och ledarskapsutveckling och kyrkoherdeutveckling
   3.2 Kvinnligt-manligt ledarskap
4. Arbetshandledarutbildning
5. Övrig kompetensutveckling
   5.1 Stiftshandläggarutbildning
   5.2 Vuxenpedagogisk fortbildning
   5.3 Personalsjälavård
   5.4 Konsultationer rörande kompetensutveckling
   5.5 Pedagogiskt utvecklingsarbete
6. Rekrytering
7. Kyrkans familjerådgivning
8. Utbildning inom olika specialområden
   8.1 Utbildning av rikskyrkliga styrelser och nämnder
   8.2 Bibliodrama
   8.3 Nordiska Kyrkliga Studierådet
9. Nämndens organ för vissa utbildningsfrågor
   9.1 Dispenskommittén
   9.2 Besvärsutskottet
   9.3 Utbildarkollegiet
10. Skrivelser och yttranden
    10.1 Skrivelser från Kyrkomötet
    10.2 Skrivelser från Ombudsmötet
    10.3 Avgivna yttranden
    
11. Nämndens informationsverksamhet

1. Inledning

1.1 Nämndens uppgift

Enligt gällande instruktion är nämndens uppgift

att svara för den samlade utbildningsplaneringen för Svenska kyrkan. Nämnden skall följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning. Nämnden har vidare att främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar samt i erforderlig utsträckning bedriva utbildning. Nämnden har i detta arbete att verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan. Nämnden skall samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.

Härvid har nämnden uppdraget

att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,

att följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,

att främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,

att främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,

att svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,

att inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,

att utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,

att samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.

1.2 Nämnden i den rikskyrkliga organisationen

Nämnden har att svara för behovsinventering, idé- och utvecklingsarbete inom sitt område, samordning och fastställande av utbildningsplaner. Nämnden svarar också för fortlöpande uppföljning av utbildningarna och för utvärdering. Det operativa ansvaret för genomförandet av utbildningarna skall däremot i så stor utsträckning som möjligt ligga på skolor, stift och institutioner. Det kan också bli fråga om ett genomförande i samverkan, särskilt på utvecklings- och pilotstadiet. Endast vissa speciella utbildningar drivs direkt av nämnden.

Nämnden har också ansvar för utvecklingen av kyrkans familjerådgivning.

2. Utbildning

2.1 Svenska kyrkans grundkurs

Svenska kyrkans grundkurs i samverkan med stiftssamfälligheterna har under året genomförts vid 13 folkhögskolor. Grundkursen ges som terminssammanhållen kurs vid tolv folkhögskolor, där Sigtuna har både en uppdelad och terminsammanhållen kurs samt vid Mellansels folkhögskola, som enbart har en uppdelad kurs.

I samarbete med Lunds och Luleå stiftssamfälligheter samt Jämshögs och Pitedalens folkhögskolor har också försöksverksamhet med en integration av Svenska kyrkans grundkurs och Diakonala året bedrivits. Diakonala året har förutom ökad kännedom om Svenska kyrkan även inneburit ett tillfälle för deltagaren att bearbeta trosfrågor och pröva sin kallelse till tjänst. Integrationen har inneburit att det införts mer litteratur, fler kursdagar och seminarietillfällen än under det normala Diakonala året. Rådet för Diakonala året har för sin del gjort bedömningen att Diakonala årets volontäridé naggas i kanten med denna integration och vill ej, trots positiva erfarenheter, gå vidare med försöksverksamheten.

Sammanlagt har 22 grundkurser genomförts med tillsammans ca 400 deltagare, varav ungefär 70 procent av deltagarna är kvinnor.

Som ett led i nämndens arbete med kvalitetssäkringen och utvecklandet av grundkursen genomförs varje termin överläggningar med företrädare för folkhögskolorna och stiften. Den utvärdering som genomfördes 1993 gav vid handen ett behov av ökade insatser vid folkhögskolorna för att tydliggöra momentet "Svenska kyrkans tro och liv", vilket också skett.

Bland dem som genomgått Svenska kyrkans grundkurs kan konstateras att de allra flesta ger kursen mycket högt betyg. Deltagarna menar sig genom kursen ha fått tillfälle att bearbeta sin tro, öka sin kunskap om Svenska kyrkans tro och liv samt fått vägledning inför sitt eget yrkesval.

2.2 Pastoral profil

Prästutbildningen i Svenska kyrkan bedrivs dels vid universitetens teologiska institutioner, dels vid Svenska kyrkans pastoralinstitut. Utbildningsnämnden är huvudman för pastoralinstituten i Uppsala och Lund. Vidare bedrivs prästutbildning vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.

Teologie kandidatexamen, 140 poäng, kan också avläggas vid Göteborgs universitet och religionsvetenskapliga studier kan även bedrivas vid Umeå universitet.

För tillträde till den pastoralteologiska utbildningen vid pastoralinstitutet erfordras teologie kandidatexamen omfattande 160 poäng, förpraktik, intyg från biskop och domkapitel i det stift där prästkandidaten avser att begära prästvigning.

Under året påbörjade sammanlagt 114 prästkandidater sin utbildning vid de båda pastoralinstituten (79 i Uppsala och 35 i Lund). Johannelunds teologiska institut färdigutbildar upp till 15 prästkandidater per läsår.

Med hänsyn till att nämnden är huvudman för instituten och dessa inte i något annat sammanhang avger verksamhetsberättelse fogas institutens redogörelser till nämndens verksamhetsberättelse som bilagor (bilaga 4 och 5).

2.3 Karitativ profil

Den karitativa profilutbildningen sker vid de fem diakoniinstitutionerna: Ersta Diakonisällskap och Stiftelsen Sköndal i Stockholm, Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala, Bräcke Diakonigård i Göteborg och Vårsta Diakonigård i Härnösand.

De fackutbildningar som ger behörighet att antas till den ettåriga karitativa profilutbildningen är högskoleutbildningar inom de sociala/kurativa, psykologisk/terapeutiska och vårdande områdena. Tillträde ges även den som har avlagt teologie kandidatexamen 140 poäng med religionsbeteendevetenskap som huvudämne samt därutöver ämnet socialt arbete 40 poäng. Vidare ges den tillträde som har en avslutad pedagogisk högskoleutbildning, varvid krävs tre års yrkeserfarenhet som pedagog samt 40 poängs kompletterande fackstudier på högskolenivå med social, kurativ eller vårdande inriktning. Efter genomgången godkänd profilutbildning kan den studerande ansöka om diakonvigning.

Regelbundet hålls kollegium med studierektorerna från de fem profilutbildande diakoniinstitutionerna.

De karitativa profilutbildningarna erhåller via nämnden bidrag ur kyrkofonden. För år 1995 fördelades bidraget lika mellan de fem diakoniinstitutionerna. Utbildningen är härigenom till största delen kyrkofondsfinansierad.

Antalet studerande som under 1995 avslutade sin profilutbildning var vid Ersta, Samariterhemmet, Stora Sköndal, Bräcke och Vårsta, sammanlagt 69. En minskning av antalet studerande har skett sedan kraven på godkänd fackutbildning för tillträde till karitativ profilutbildning höjts och profilerats 1 januari 1994.

2.4 Pedagogisk profil

Pedagogisk profilutbildning sker vid Sigtuna folkhögskola, Jämshögs folkhögskola och Edelviks folkhögskola.

De fackutbildningar som ger behörighet att antas till pedagogisk profilutbildning är avslutade pedagogiska utbildningar, vissa informations- och kulturutbildningar på högskolenivå samt teologie kandidatexamen 140 poäng med religionsbeteendevetenskap som huvudämne eller med pedagogik 20 poäng som utbytesämne.

Den pedagogiska profilutbildningen är en folkhögskoleutbildning avsedd att finansieras genom folkhögskolans stats- och landstingsbidrag. Det finns vissa kostnader som inte kan täckas på så sätt och för dessa erhöll Jämshögs folkhögskola och Edelviks folkhögskola via nämnden kyrkofondsbidrag för år 1995. Rikskyrkligt bidrag utgår till Sigtuna folkhögskola enligt samarbetsavtal med SFRV.

Antalet studerande som år 1995 med godkänt resultat avlagt församlingspedagogisk examen var vid Sigtuna folkhögskola, Jämshögs folkhögkola och Edelviks folkhögskola sammanlagt 33.

En arbetskonferens hölls i februari månad med företrädare från stiftskanslier och folkhögskolor för att arbeta fram lokala kursplaner för att bedriva utbildningarna utifrån de av nämnden i juni 1994 fastställda utbildningsplanerna för fördjupad fortbildning för församlingsassistenter med formell församlingsassistentutbildning och kompletteringsutbildning för församlingsassistenter med pedagogisk fackutbildning.

På nämndens kansli har även arbete bedrivits för att utveckla en kompletteringsutbildning för församlingsassistenter med minst fem års yrkeserfarenhet från Svenska kyrkan men som saknar behörighet att antas till ovan nämnda utbildningar.

2.5 Musikalisk profil

Vid Geijerskolan, Oskarshamns, Sjöviks, Mellansels och Skara stifts folkhögskolor samt vid Sköndalsinstitutet utexaminerades 65 kantorer under året. Ett motsvarande antal studerande har under hösten påbörjat sin utbildning till kantor.

Utbildningsledarna vid de institutioner som bedriver kantorsutbildningar har tillsammans med utbildningsledarna vid musikhögskolorna fört ingående överläggningar om möjligheterna att från kantorsutbildningen få tillgodoräkna motsvarande 40 poäng inom det kyrkomusikaliska programmet vid musikhögskolorna.

Vad gäller såväl kantorsutbildningarna som musikhögskolorna märks ett minskat antal sökande till utbildningarna för kyrkomusiker. Detta har fått till följd att initiativ har tagits från Svenska kyrkans musikråd för att ytterligare befrämja rekryteringen av kyrkomusiker. Dessa initiativ har inneburit att ett arbete pågår med att ta fram ett rekryteringsmaterial bland annat innehållande en video för högstadiet och gymnasiet.

Under året har överläggningar inletts mellan utbildningsledarna för den högre och lägre kyrkomusikerutbildningen för att finna former för hur och i vilken omfattning kantorsexamen skall kunna tillgodoräknas för den som studerar vid musikhögskola för att avlägga organistexamen.

3. Chefs- och ledarskapsutbildning

Svenska kyrkans utbildningsnämnd genomförde under åren 1991-1995 ett brett upplagt projekt kring chefs- och ledarskapsutveckling för Svenska kyrkans behov. En viktig utgångspunkt var därvid vad ombudsmötet 1990, inom ramen för sitt beslut om reform av Svenska kyrkans yrkesutbildningar, anfört om behovet av en kvalificerad ledarskapsutbildning.

3.1 Förberedande chefs- och ledarskapsutveckling och kyrkoherdeutveckling

Projektet omfattade till sina huvuddelar dels utveckling av en förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, dels en förnyelse av kyrkoherdeutbildningen. Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd ur Arbetslivsfonden och i nära samverkan med såväl stiften som med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Dessa delar finns redovisade i projektrapporten "Chefs- och ledarskapsutveckling Del I Förberedande chefs- och ledarskapsutveckling, Del II Kyrkoherdeutveckling" (Svenska kyrkans utbildningsnämnd 13 juni 1995).

3.2 Kvinnligt-manligt ledarskap

Under projektets gång tillkom emellertid förväntningar på en tredje satsning, som hade sitt ursprung utanför Svenska kyrkans utbildningsorganisation men som Utbildningsnämnden beslöt ta sig an efter ett tydligt önskemål från Biskopsmötet. Det nya initiativet hade sitt fokus på frågor kring kvinnligt och manligt i ledarskapet och redovisas i projektrapportens tredje del "Kvinnligt-manligt ledarskap" (Svenska kyrkans utbildningsnämnd november 1995).

4. Arbetshandledarutbildning

Den andra utbildningsomgången i det pågående projektet rörande arbetshandledning har haft två seminarier under året. Seminarium II med tema: "Psykodynamisk gruppteori", och seminarium III med tema: "Arbetshandledning och spiritualitet". Antal deltagare på utbildningen är 15.

En fortbildnings- och informationsdag för handledarna på arbetshandledarutbildningen har anordnats.

För andra året i rad inställdes fortbildningsdagarna för de aktiva arbetshandledarna och stiftsansvariga på grund av för få anmälningar. Detta föranleder eftertanke och planering av framtida åtgärder för att stödja stiften i arbetshandledningsarbetet.

Överläggningar har skett med S:t Lukasstiftelsen kring gemensamma frågor om själavård och arbetshandledning.

Kontakt har hållits med de nordiska kyrkorna inför en gemensam arbetshandledarkonferens i Norge 1996.

5. Övrig kompetensutveckling

5.1 Stiftshandläggarutbildning

En utbildning för stiftshandläggare i konsultativt arbetssätt har genomförts under året. Utbildningen har bestått av tre seminarier, därtill har deltagarna haft att bearbeta en del av sin egen professionella verksamhet under utbildningens genomförande. I utbildningen har tolv personer deltagit och den har genomförts i samverkan med PU-konsult i Skellefteå.

Denna stiftshandläggarutbildning växte fram med anledning av stiftssamfälligheternas bildande och är nu föremål för en revidering. En ny och omarbetad stiftshandläggarutbildning kommer att erbjudas stiftssamfälligheterna under 1996.

5.2 Vuxenpedagogisk fortbildning

Åren 1993-1995 genomfördes i samverkan med Linköpings universitet en vuxenpedagogisk utbildning om 20 poäng för lärare verksamma vid utbildningar för Svenska kyrkan. Denna utbildning genomfördes som ett stöd för de förändringar som utbildningsreformen medför för lärarna vid de olika institutionerna och finansierades genom de medel som anslagits till nämnden för att genomföra reformen. I utbildningen deltog ett 25-tal lärare.

Från såväl institutioner med utbildning för Svenska kyrkan som stiftsmedarbetare och andra medarbetare med vuxenpedagogiska uppgifter framfördes önskemål om att utbildning skulle genomföras på nytt. Nämnden delade denna uppfattning och startade under hösten en andra kurs om 20 poäng i samarbete med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet. I kursen deltar 17 personer.

Målen för den vuxenpedagogiska utbildningen är:

att öka den pedagogiska medvetenheten och hantverksskickligheten,

att ge tillfälle till bearbetning av vad det innebär att arbeta med pedagogiska uppgifter och personalutbildningar i Svenska kyrkan,

att ge inblick och kunskap om utveckling och forskning inom den pedagogiska sektorn.

5.3 Personalsjälavård

En första delkurs i en fördjupad själavårdsutbildning för stiftens personalsjälavårdare har genomförts i samarbete med Stiftelsen Fjellstedtska skolan. Utbildningen fortsätter med två veckor under 1996 och en vecka 1997. Antal deltagare är 13 st.

Rekommendationer för personalsjälavården har antagits av Utbildningsnämnden och sänts ut till stiften.

Personalsjälavårdarna från de olika stiften gjorde i januari en studieresa till Institutt for Sjelesorg, Modum Bad, Norge.

5.4 Konsultationer rörande kompetensutveckling

Inom ramen för nämndens arbete med att utveckla ett utvecklingsprogram för chefer i Svenska kyrkan har ett flertal konsultationer och överläggningar genomförts för att samråda om hur olika kompetensutvecklande insatser kan befrämja kyrkolivets utveckling. Likaså har överläggningar kring utformandet av fördjupad och kompletterande utbildning för församlingsassistenter förts med stiftsmedarbetare och folkhögskolor. I något fall har också samtal förts om utbildningsinsatser riktade till ett specifikt stift.

Därtill sker sådana samtal vid de sammandragningar som nämnden anordnar med företrädare för stift, institutioner med profilutbildning och folkhögskolor. Inom vissa områden förs också samtal med företrädare för Sveriges Kristna Råd om kompetensutveckling.

Nämndens medarbetare deltar också regelbundet i ett nätverk bestående av företrädare för Härnösands och Luleå stift, folkhögskolor med Svenska kyrkans grundkurs, samt institutioner med profilutbildning som särskilt betjänar denna region av landet.

5.5 Pedagogiskt utvecklingsarbete

Inom ramen för nämndens arbetsfält förs regelbundet samtal om lärandet och lärandets villkor. Till följd av dessa samtal sker också justeringar och förändringar av hur olika kompetensutvecklande insatser genomförs. Inom ramen för de vuxenpedagogiska utbildningar som beskrivits ovan sker också ett pedagogiskt utvecklingsarbete.

Under året har i samverkan med Luleå och Härnösands stift anordnats ett arbetsseminarium, som leddes av en handläggare från nämndens kansli. I seminariet deltog företrädare för de fyra kyrkliga folkhögskolorna, SKS, EFS, stiftskanslierna och stiftsstyrelserna. Seminariet tog sin utgångspunkt i nämndens utredning Resurs att utveckla (1993) och innebar en möjlighet att lära känna varandras pedagogiska verksamhet och finna former för hur man kan komplettera och samverka med varandra och utveckla den pedagogiska resurs som man utgör tillsammans inom stiften.

6. Rekrytering

Nämnden har enligt sin instruktion ansvar för att främja rekrytering till kyrkliga yrkesutbildningar och tjänster. Arbetet inriktas främst på utveckling av Svenska kyrkans rekryteringsarbete, samordning mellan stiften samt studievägledning till enskilda och företrädare för olika samhälleliga organ.

För att ange inriktningen för rekryteringsarbetet framtogs "Utbildningsnämndens dokument om rekrytering". Dokumentet pekar på vad som bör utföras centralt och på det rekryteringsarbete som bör ske inom stift, pastorat och församlingar samt vid de kyrkliga utbildningsinstitutionerna. Dokumentet har skickats till samtliga stiftsstyrelser, de utbildningsinstitutioner som nämnden samverkar med, samt berörda fackförbund och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Arbetsgruppen för rekryteringsfrågor hade under första halvåret tre protokollförda sammanträden och avslutade därmed sitt arbete i och med att mandatperioden upphörde.

Informationsbroschyrerna "Du behövs som pedagog i Svenska kyrkan", "Du behövs som diakon i Svenska kyrkan" och "Du behövs som musiker i Svenska kyrkan" reviderades. Samtidigt kompletterades serien med information om prästutbildning och yrkesverksamhet samt en skärmutställning om tjänst i Svenska kyrkan.

Ett studiebesök från Rekryteringskommittén vid Kirkerådet i Norska kyrkan arrangerades 7-8 juni, varvid rekryterings- och utbildningsfrågor diskuterades.

Nämnden deltog i samarbete med International Church Recruitment och Svenska Kyrkan i Utlandet i SACO:s internationella studentmässa i Sollentuna. Utställningen "Du behövs i Svenska kyrkan" användes. Kontakter och information till studenter, lärare och SYO-konsulenter m.fl. gav mycket gott resultat.

Under hösten hölls en årlig konferens om prästantagningsarbetet med stiftens rekryteringsansvariga.

Arbetet med dimensioneringsfrågor rörande Svenska kyrkans utbildningar bedrevs fortlöpande under året.

7. Kyrkans familjerådgivning

Nämndens ansvar för familjerådgivning omfattar utbildning och kompetensfrågor för de anställda familjerådgivarna, samt information om, och utveckling av Kyrkans familjerådgivning. Målsättningen är att bidra till att en hög och jämn kompetensnivå upprätthålls, samt att arbeta för att fler och större familjerådgivningsbyråer inrättas.

Arbetsgruppen för familjerådgivning har under året haft sex sammanträden. Gruppen har också deltagit i ett möte mellan representanter för Socialstyrelsen, Kommunförbundet, KFR (kommunernas familjerådgivare), Utbildningsdepartementet, samt några av landets socialhögskolor omkring kompetens och fortbildningsfrågor.

Arbetsgruppen medverkade med ett seminarium vid Riksmötet i Luleå. Gruppen rollspelade ett fiktivt familjerådgivningssamtal med åtföljande handledning.

Vid årets slut fanns 39 familjerådgivningsbyråer inom Svenska kyrkan med sammanlagt 78 familjerådgivare anställda.

Den 1 januari 1995 trädde en ny lag i kraft som ålägger kommunerna att tillhandahålla familjerådgivning. På några platser i landet har kommunen köpt in sig i Kyrkans familjerådgivning. Till följd av den nya lagen måste Kyrkans familjerådgivning vara tydlig med sin kyrkliga profil. Utbildningsnämnden har därför antagit en plan för en befattningsutbildning för Kyrkans familjerådgivare. Utbildningen, som har sin betoning på tros- och livsåskådningsfrågor, är planerad att starta under 1996 och vänder sig till alla verksamma familjerådgivare anställda av Svenska kyrkan.

Flera överläggningar skedde under året med representanter för Socialstyrelsen och Länsstyrelserna omkring tillsynsfrågor, statistik, fortbildning och kompetensfrågor.

Under februari anordnades två samrådsdagar för familjebyråernas föreståndare där konsekvenserna av den nya lagstiftningen diskuterades.

En fortbildningsvecka för familjerådgivarna med temat tros- och livsåskådningsfrågor anordnades på Söråkers stiftsgård i mars. Denna vecka var för några deltagare den avslutande veckan i en fyra veckors fortbildningskurs.

Representanter för Kyrkans familjerådgivning i de nordiska länderna brukar samlas till överläggningar en gång varje år. Denna gång besöktes Kyrkans familjerådgivning på Island. Mötet arrangerades i Reykjavik, där de tre kyrkliga familjerådgivare som finns på Island samt biskopen och representanter för psykiatrin och socialvården deltog. Dessa nordiska överläggningar behandlar frågor kring policy, organisation, utbildning och kompetensfrågor.

8. Utbildning inom olika specialområden

8.1 Utbildning av rikskyrkliga styrelser och nämnder

Ett par av rikskyrkans styrelser och nämnder har under året genomfört seminarier kring styrelsens arbete och arbetsformer. Arbetet med att ta fram ett utbildningsmaterial för stiftsstyrelser i målrelaterat arbetssätt i samverkan med generaldirektör Lars Jeding har dock fördröjts och inte kunnat avslutas under året.

Som en del i utbildningsinsatserna i för verksamheten viktiga teologiska frågor har nämnden betraktat Utbildningsradions och de kristna studieförbundens satsning Vad tror du på? Därtill inbjöds kyrkomötets ledamöter till ett seminarium under kyrkomötet kring missionsarbete som en del av kyrkans liv.

8.2 Bibliodrama

Under året har två workshops anordnats med syfte att fördjupa kunskaperna i att leda bibliodrama samt att förbereda en bibliodramakonferens planerad till mars 1996.

Bibliodrama har använts i utbildningarna för familjerådgivare, arbetshandledare och personalsjälavårdare.

Konsulenten har under året medverkat som svensk representant i det internationella bibliodramateamet och som bibliodramaledare vid den av Evangelische Akademie Nordelbien i Hamburg årligen anordnade bibliodramakonferensen i Bad Segeberg, Tyskland.

8.3 Nordiska Kyrkliga Studierådet

Nordiska Kyrkliga Studierådet (NKS) är ett kontakt- och samarbetsorgan för studiearbete/vuxenundervisning, med folkbildning som grund, inom de nordiska ländernas folkkyrkor. NKS huvudsakliga verksamhet är nordiska konferenser, konferensrapporter och informationsutbyte. Ansvaret för den löpande verksamheten sköts av NKS styrelse och arbetsutskott. Arbetsutskott under innevarande mandatperiod 1994-1996 utgörs av representanter för Utbildningsnämnden, Församlingsnämnden samt Sveriges Kyrkliga Studieförbund.

9. Nämndens organ för vissa utbildningsfrågor

9.1 Dispenskommittén

Nämndens dispenskommitté beslutar om dispenser från gällande behörighetskrav för blivande präster, diakoner och diakonissor samt från behörighet för tillträde till profil- och kompletteringsutbildning för församlingsassistenter. Kommitténs beslut kan överklagas hos Utbildningsnämnden.

Kommittén har behandlat 48 ansökningar rörande dispens från behörighetskrav, bl.a. språkliga studier i bibelvetenskap, för tillträde till pastoralteologisk utbildning. Kommittén har också handlagt ansökningar rörande dispens från föreskriven fackutbildning för tillträde till karitativ och pedagogisk profil.

9.2 Besvärsutskottet

Nämnden har sedan 1992 ett besvärsutskott med uppgift att på nämndens vägnar slutligen avgöra de dispensärenden, där en studerande överklagat dispenskommitténs beslut till nämnden.

Besvärsutskottet har under 1995 haft två sammanträden och därvid avgjort sammanlagt fyra ärenden.

9.3 Utbildarkollegiet

Svenska kyrkans utbildningsnämnds kansli har stiftens utbildningsansvariga medarbetare som ett av sina viktigaste kontaktnät. Ett kontaktnät som blivit allt viktigare sedan ombudsmötet 1990 fattade beslut om förändringar i de kyrkliga yrkesutbildningarna och om ett ledarutvecklingsprogram för chefer i Svenska kyrkan. Två gånger per år har dessa kollegier kommit att mötas för att dels dryfta de frågor som berörts ovan, dels diskutera andra frågor kring kompetensutveckling: exempelvis kvinnligt-manligt ledarskap, utbildning av förtroendevalda, utbildning av arbetshandledare samt utbildningsinsatser till följd av ändrade tillhörighetsregler. 1995 års samlingar ägde rum på Flämslätts stiftsgård och Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna.

10. Skrivelser och yttranden

10.1 Skrivelser från kyrkomötet

Följande ärende från kyrkomötet har överlämnats från Centralstyrelsen till Utbildningsnämnden:

Kskr 1995:18 med 2 KL 1995:6 Villkoren för prästvigning

Centralstyrelsen har överlämnat Andra kyrkolagsutskottets betänkande ang. Villkoren för prästvigning till dels kyrkoordningskommittén, dels Sekretariatet för teologi och ekumenik för övervägande i samverkan med Utbildningsnämnden av vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att ge kyrkomötets ställningstagande i ärendet genomslag. Nämnden för samtal med Sekretariatet för teologi och ekumenik. För närvarande finns ingen anledning till åtgärd.

10.2 Skrivelser från ombudsmötet

Följande skrivelser från ombudsmötet har av SFRVs styrelse överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning:

Oskr 1989:8 med OUb 1989:59 ang. Kyrkomusikerutbildning

Den grundläggande kantorsutbildningen behandlas i pågående diskussioner om den komponent i utbildningsreformen som rör profilutbildning inom kyrkomusikerutbildningen. Arbetet härmed kommer att leda till en reviderad utbildningsplan för kantorsutbildningen.

Ärendet behandlas dels inom nämndens arbete med utbildningsreformen, dels inom ramen för Svenska kyrkans musikråds verksamhet. Den hittillsvarande kantorsutbildningen kommer att utvärderas under 1996.

Oskr 1989:17 med OUb 1989:56 med anledning av motion om själavården för anställda i Svenska kyrkan

Skrivelsen överlämnades i augusti 1990 till nämnden för handläggning. Ombudsmötet begär där att stiftelsens styrelse verkar för utökad själavård bland anställda i Svenska kyrkan.

Nämnden har tillsatt en referensgrupp som dels arbetat med en definition av begreppet, dels via en enkät gjort en inventering av pågående arbete med utvecklingen av personalsjälavården i stiften, dels utarbetat vissa förslag till hur man skall gå vidare med ärendet, förslag som tillsammans med en redovisning av enkäten lades på nämndens bord i januari 1993.

Arbetet har därefter fortsatt och en plan för högre själavårdsutbildning har fastställts av nämnden i december 1994.

Nämnden antog i juni 1995 rekommendationer för personalsjälavård i Svenska kyrkan. En fördjupad själavårdsutbildning för stiftens personalsjälavårdare har startat under 1995.

Ärendet är därmed avslutat.

Oskr 1990:3 Svenska kyrkans yrkesutbildningar

Ärendet avser ombudsmötets beslut om en genomgripande reform av Svenska kyrkans yrkesutbildningar. Genomförandeperioden sträckte sig enligt ombudsmötets beslut t.o.m. den 30 juni 1994. Då vissa frågor varit mer svårlösta än vad som kunde förutses bildades under 1994 en grupp med representanter från Centralstyrelsen, Biskopsmötet och Utbildningsnämnden, för att ta ett samverkande ansvar. En följd av detta är att vissa konsekvenser av reformen ännu inte är helt genomförda. Vissa riktlinjer kommer att utformas under 1996.

Oskr 1992:4 med OUb 1992:502 om ledarutveckling för kyrkoherdar

Ärendet handläggs inom ramen för pågående projekt med chefs- och ledarskapsutveckling i Svenska kyrkan. En projektrapport: Chefs- och ledarskapsutveckling, Del I Förberedande chefs- och ledarskapsutveckling, Del II Kyrkoherdeutveckling har tillställts nämnden under 1995. Nämnden kommer under 1996 att ta del av Del III Kvinnligt-manligt ledarskap och därefter fatta beslut om sitt fortsatta arbete i ärendet.

Oskr 1993:505 med OUb 1993:501 om prästutbildningen

Skrivelsen innebär två uppdrag till nämnden. Det ena avser en utvärdering av pastorsadjunkternas introduktionsår. Det andra avser utredning av möjligheterna till motsvarande introduktion i övriga utbildningsprofiler.

Nämnden har utformat direktiv och gett kansliet i uppdrag att utvärdera pastorsadjunkternas introduktionsår. En rapport kommer att föreligga under 1996.

Oskr 1994:502 med OUb 1994:502 ang. Karitativ profilutbildning

Skrivelsen som överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning innebär utredning om frågan huruvida teologie kandidatexamen med beteendevetenskaplig inriktning och kompletterande fackstudier gäller som behörighetsvillkor för tillträde till karitativ profilutbildning. Nämnden har beslutat om hur kompletterande fackstudier skall utformas för att den studerande skall vara behörig att antas till karitativ profilutbildning.

Ärendet är därmed avslutat.

Oskr 1994:503 med OUb 1994:503 ang. Magisterexamen

Skrivelsen har överlämnats i september 1994 till nämnden för handläggning. Skrivelsen innehåller ett uppdrag till nämnden om utvecklande av magisterexamen för kvalificerade praktiker inom församlingsarbetet. Nämnden har utarbetat direktiv 13 juni 1995 och gett kansliet i uppdrag att utreda frågan.

Oskr 1995:504 med OUb 1995:502 Utbildning av förtroendevalda

Skrivelsen som överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning innehåller ett uppdrag om utarbetande av en långsiktig kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda.

Oskr 1995:510 med OK 1995:505 Utnyttjande av ny informationsteknologi

Skrivelsen har i den del som omfattar utbildning på IT-området överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning i nära samverkan med sekretariatet för juridik och förvaltning, Svenska kyrkans information och administrativa avdelningens datafunktion.

Oskr 1995:517 med OO 1995:501 Jämställdheten i Svenska kyrkan

Skrivelsen har i den del som omfattar

"(mom 6) ge SFRVs styrelse till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation bör ingå,

(mom 7) att begära att SFRVs styrelse tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,"

överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning.

10.3 Avgivna yttranden

Utbildningsnämnden har under år 1995 avgivit följande yttranden:

Till Centralstyrelsen, Sekretariatet för teologi och ekumenik, ang. Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8).

Till Svenska kyrkans församlingsnämnd ang. Rekommendationer för Svenska kyrkans arbete på universitet och högskola.

Till Utbildningsdepartementet, ang. Promemorian 1995-05-18 Befrielse från undervisning i religionskunskap.

Till Svenska kyrkans centralstyrelse ang. förslaget Själavård vid militära förband.

Till Svenska kyrkans centralstyrelse ang. Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran av Lutherska världsförbundet och Romersk-katolska kyrkan.

Till Svenska kyrkans centralstyrelse ang. Prästens tystnadsplikt (SKU 1995:4).

Till Sveriges Kristna Råd, Arbetsgruppen för andlig vård inom hälso- och sjukvården, ang. Utbildningsförslag för grundutbildning och högre kurs i andlig vård inom hälso- och sjukvården.

11. Nämndens informationsverksamhet

Huvuddelen av nämndens omfattande informationsverksamhet är knuten till de kyrkliga yrkesutbildningarna och förändringar med anledning av utbildningsreformen.

Nämnden samverkar i informationsfrågor med Svenska kyrkans information, där en av informationssekreterarna står till nämndens förfogande.

Nämnden utgav under 1995 fyra nummer av nyhetsbrevet "Aktuellt från Utbildningsnämnden". Brevet sänds till utbildningsinstitutionerna, skolorna, stiftsledningen, ombudsmötets utbildningsutskott m.fl.

Uppsala den 14 mars 1996