Församlingsutskottets betänkande
1996:507
Svenska kyrkans ställningstagande i moraliska frågor
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans ställningstagande i moraliska
frågor.
I motion OMot 1996:528 av Joakim Svensson hemställs
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utreda hur ett centralt kyrkligt
organ i enlighet med motionens intentioner skulle kunna utformas och därefter återkomma
med förslag till ombudsmötet för beslut.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1996:505 bifogas betänkandet
som bilaga.
Motionen
Motionären pekar på behovet av en strategisk samordning av kyrkliga ställningstaganden i
socialetiska frågor. För att efterkomma ett sådant behov föreslår motionären inrättandet av
ett särskilt organ med uppgift att utifrån Svenska kyrkans bekännelse närmare följa
samhällsutvecklingen: Detta skulle till SFRV:s styrelse sedan inkomma med
beredningsförslag och beslutsunderlag för vidare åtgärd.
Bakgrund
Frågan om inrättandet av ett socialetisk beredningsorgan har tidigare varit föremål för
Ombudsmötetsbehandling. I OMot 1994:507 framfördes detta önskemål och behovet av en
fördjupad analys av det socialetiska problemområdet bejakades såväl av Läronämnden (Ln
1994:508) som Församlingsutskottet (OF 1994:507). Utskottet ville dock ge utrymme för
den då nyinrättade Svenska kyrkans teologiska kommitté att lösa denna uppgift, varför man
yrkade på avslag. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Utskottet
Svenska kyrkans behov av en kontinuerlig genomlysning av de socialetiska frågorna är
stor. Utskottet delar motionärens bild av de krav som en mångkulturell och mångreligiös
samtid ställer på den kyrka som strävar efter att vara en levande folkkyrka. Uppdraget
förutsätter tydlighet och lyhördhet, förtrogenhet med ett läromässigt arv och en beredskap
att formulera detta arv på ett för varje tid nytt sätt.
Motionären efterlyser den beredningsordning som syftar till att på Bibelns och
bekännelsens grund fastställa mer entydiga uttalanden i frågor där Svenska kyrkan finner
det påkallat. Detta aktualiserar enligt utskottet vad som bl.a. under det tioåriga
bekännelsearbetet beskrevs som innebörden i begreppet "Svenska kyrkans tro, bekännelse
och lära". (Se SKFS 1992 :9 Kyrklig kungörelse om Svenska kyrkans grundläggande
dokument avseende tro, bekännelse och lära).
Det skulle föra för långt att här redovisa en diskussion som redan på ett fullödigt sätt finns
återgiven i flera av bekännelsearbetets skrifter däribland Eckerdal, Gerhardsson, Persson.,
Vad står Svenska kyrkan för?, Stockholm 1989. Av särskilt intresse kan dock vara vad som
i CsSkr 1993:4 om Svenska kyrkans bekännelsearbete, sägs rörande dessa tre nyckeltermer.
Där talas om att "Tron' tar sig uttryck i 'bekännelse' och dess sakinnehåll kan närmare
preciseras i 'läran'. Samtidigt utgör 'lära' ett begrepp som sammanfattar den helhet som
anges med 'Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära" (a.a.s. 24). Den lärogrund utifrån
vilken motionären vill se tydliga kyrkliga uttalanden formulerade, möter vi således i många
olika former. Det handlar, som SKFS 1992:9 gör klart, om Bibel, de trosbekännelser,
skrifter och gudstjänstböcker som enligt 1 och 2 framställer Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära. - ja om gudstjänst och liv.
När motionären därför konstaterar att Svenska kyrkans budskap i centrala socialetiska
frågor emellanåt är otydligt, kan detta enligt utskottets mening, delvis ses som ett uttryck
för hennes bekännelsemässiga bredd - en bredd som medger tolkningsutrymme för den
enskilde och ställer krav på individuella ställningstaganden.
Lägg därtill den allt mer sammansatta och oöverblickbara verklighet vilken bekännelsen
har att relatera till och svårigheten med att i många frågor ge enkla och tydliga svar blir än
mer uppenbar. Endast den fåkunnige kan avge enkla svar på komplexa problem.
Mot bakgrund härav vill utskottet hävda att något av det som motionären efterfrågar - ett
socialetiskt organ med förmåga och mandat att på bekännelsens grund ge tydliga direktiv
och råd i svåra etiska och moraliska dilemman - redan existerar, om än fördelad på flera
inomkyrkliga organ. Tar vi vår utgångspunkt i kyrkomötet/ombudsmötet kan vi konstatera
att Läronämnden kontinuerligt fullgör denna uppgift. Läronämnden har yttrat sig om abort,
antisemitism, arbetslöshet, bistånd, djuretik, ekonomisk brottslighet, genetik, flyktingar,
gravfrid, jämställdhet, kvinnosyn, kärnvapen, miljöfrågor, religionsfrihet, vapenexport,
vapenteknologi och om våldet i samhället. Åtskilliga andra läronämndsyttranden har också
haft socialetiska implikationer eller på olika sätt behandlat det ämnesområde motionären
fokuserar. Från Svenska kyrkans centralstyrelse har i form av remisyttranden också
ställningstagande gjorts i ärenden av socialetisk natur. Styrelsen har avgivit yttranden om
kemiska vapen, en ny datalag, filmcensur, internationellt bistånd, partnerskap,
medlemsskap i EU, personlig integritet, könshandel och i ett öppet brev till regeringen
under sommaren 1996 (se StSkr 1996:503, bilaga 3) om utvecklingssamarbete och
socioekonomisk utveckling.
I biskopsmötets brevserie bearbetas även frågor av socialetisk natur. Särskilt
uppmärksammat var kanske det ställningstagande som motionären själv lyfter fram - brevet
om global ekonomi, men nämnas kan även breven om kyrkans ekologiska ansvar, pastorala
riktlinjer i mötet med invandrare, omhändertagande av foster och det i fredsfrågan. Vidare
har biskopsmötet avgivit remissyttranden om assisterad befruktning, bioetik, fri och
rättighetsfrågor, psykiatrivård, genteknik, kroppen efter döden, aborterade foster, flykting
och immigrationspolitiken, transplantationer, den gravida kvinnan och fostret, FN:s
konvention om barns rättigheter, familjerådgivning etc. etc.
I ekumenisk samverkan mellan medlemmarna i Sveriges Kristna Råd besvaras vidare
remissyttranden och fattas beslut om gemensamma uttalanden. Genom sitt medlemskap i
Sveriges Kristna Råd kan Svenska kyrkan också den vägen göra sin röst hörd i för kyrkan
och samhället angelägna frågor.
Om väl beredda och teologiskt väl förankrade ställningstaganden i frågor av socialetisk
natur således inte saknas - vari består då det av motionären uppmärksammade problemet?
Det är utskottets mening att mycket av det material som ovan redovisats behöver göras mer
känt och tillgänglig för kyrkans folk i vid mening. Såväl i biskopskollegiet,
Centralstyrelsen, Svenska kyrkans teologiska kommitté som Forskningsrådet finns gedigen
teologisk och socialetisk kompetens och mekanismerna för hur dessa organ samverkar är
noga definierade. Svenska kyrkans teologiska kommitté, vars särskilda ansvar i dessa
frågor tidigare lyfts fram, har också i StSkr 1996:503, bilaga 4, redovisat ett exempel på
hur man efterkommit dessa önskemål. Det är utskottets mening att kommittén tydligare bör
se hur man framgent kan uppmärksamma dessa frågor - kanske genom att inrätta en sig
underställd eller behjälplig socialetisk arbetsgrupp/råd. Denna konstruktion antyds också i
StSkr 1996:503 sid. 18 och 22. Utskottet finner dock inget skäl att inför den förestående
förändringen av kansliorganisationen gå in med mer precisa synpunkter på hur en sådan
funktion skulle kunna tillgodoses.
Kvar återstår dock för kyrkans kansliorganisation att pedagogisera, sammanställa och föra
ut det på dessa många olika sätt beslutade och framlagda materialet. Det ankommer inte på
utskottet att mer i detalj föreslå hur Svenska kyrkans informations- och pedagogiska arbete
bäst skall bedrivas. Utskottet vill i detta sammanhang bara understryka behovet av en
profilhöjning från kyrkans sida på denna punkt. Detta skulle enligt utskottets mening kunna
svara mot de önskemål som motionären framställt.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Svenska kyrkans ställningstagande i moraliska frågor.
att ombudsmötet avslår OMot 1996:528
Sigtuna den 22 augusti 1996
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
Johan F Dalman
---
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Håkan Engström, Hans
Hernström, Gunnar Prytz, Britt Andersson, Nils Svensson, Stig-Göran Fransson, Gunnar
Sehlberg, Astrid Andersson, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Kerstin Kedvall, Roland
Johansson, Ann Larsson.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggningar.
|