Motion till ombudsmötet
1996:528
av Joakim Svensson
om Svenska kyrkans ställningstagande i moraliska frågor
I vår tid syns ett uppvaknat intresse för etiska aspekter i tillvaron. Offentliga
personer ställs inte sällan till svars för vad massmedia eller opinionen anser
vara oetiskt uppträdande. Ofta rör indignationen någon handling med
koppling till ekonomi och pengar. Även Svenska kyrkan ställs inför denna typ
av frågeställningar. Vi kan läsa om biskoparnas syn på den globala ekonomin
och om höga löner inom Stadsmissionen.
För kyrkan finns det emellertid en djupare dimension. Såväl kyrklig sinnade
som andra svenskar söker hos kyrkan stöd i frågor som rör deras egna liv och
som för den enskilde kan vara av största betydelse. Exempel på denna typ av
frågeställningar är:
1. Hur skall man ställa sig till organdonation?
2. Vilken är familjens rätt beträffande barnens fostran jämfört med
samhällets?
3. Är det rätt med abort och när börjar egentligen livet?
4. Vilken bör äktenskapets ställning vara jämfört med andra
samlevnadsformer?
5. Är genforskning ett ingrepp i Guds skapelse?
Säkerligen skall och kan inte kyrkan uttala sig i eller ta ställning till alla dessa
frågor, utan flera av dem måste lämnas till den enskilde individens samvete.
Dock sker uttalanden i vissa fall där man inte kan anse det påkallat och i
vissa fall sägs inget i frågor där många skulle vilja ha stöd och hjälp.
Dessutom upplevs kyrkans ställningstaganden många gånger som splittrade
för att inte säga motsägelsefulla.
Det borde kunna finnas ett sätt att på Bibelns och bekännelsens grund
fastställa mer entydiga uttalanden i frågor där Svenska kyrkan finner det
påkallat. I övriga fall kanske valet att avstå från yttrande är bättre än att ge
uttryck för motstridiga ståndpunkter, vilka ju knappast kan vara någon till hjälp
eller stöd.
Ett sätt att lösa den här beskrivna problematiken skulle kunna vara att
inrätta ett centralt kyrkligt organ som har som sin uppgift att följa utvecklingen
i samhälle och kyrka på detta område. Detta organ kunde bedöma huruvida
någon form av yttrande eller ställningstagande kan anses påkallat och om så
är fallet lämna förslag på detta till styrelsen för SFRV för vidarebefordran till
ombudsmötet.
Med ovanstående som grund hemställs
att ombudsmötet begär att styrelsen för SFRV låter utreda hur ett
centralt kyrkligt organ i enlighet med motionens intentioner skulle
kunna utformas och därefter återkomma med förslag till ombudsmötet
för beslut.
Göteborg den 20 juni 1996
Joakim Svensson
|