Ombudsmötet
Oeo 1996:501

Ekonomiutskottets betänkande

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Svenska kyrkans stiftelses för rikskyrklig verksamhet (SFRV:s) skrivelse Verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation åren 1997-99 (StSkr 1996:501) och motionerna OMot 1996:520 av Juhani Rantanen om flerårsbudget för rikskyrkan, OMot 1996:505 av Yngve Kalin m.fl. om finansieringen av det gemensamma kyrkokansliet samt OMot 1996:539 av Sigvard Härnring om enhetligt skrivsätt för penningbelopp m.m. Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över StSkr 1996:501, och yttranden har inkommit från

församlingsutskottet (bilaga 1)

utbildningsutskottet (bilaga 2)

ekumenikutskottet (bilaga 3)

Utskottet har beträffande StSkr 1996:501 också inhämtat upplysningar från förvaltningsdirektören Lars-Olof Hellgren, kanslichefen i Kyrkofonden Torbjörn Zygmunt, revisorerna Gustav Nilsson och Jan-Olof Lindberg samt Centralstyrelsens/Stiftelsestyrelsens första och andra vice ordföranden Levi Bergström och Stina Eliasson.

Styrelsens skrivelse

I skrivelsen har styrelsen för SFRV föreslagit

    att fastställa de i skrivelsen redovisade förslagen till verksamhetsplan och rambudgetar, samt

    att för SFRV:s del ge styrelsen i uppdrag att fullfölja arbetet med en ny kansliorganisation i enlighet med de riktlinjer som redovisas i denna skrivelse.

Motionerna

I motion OMot 1996:520 av Juhani Rantanen hemställs att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse för ombudsmötet 1997 lägger fram förslag om flerårsbudget för åren 1998, 1999 och 2000.

I motion OMot 1996:505 av Yngve Kalin m.fl. hemställs att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att hela driftskostnaden för det gemensamma rikskyrkokansliet inkluderas i anslagsäskandet från Kyrkofonden.

I motion OMot 1996:539 av Sigvard Härnring hemställs att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse rekommenderar det i SS 03 84 14 angivna skrivsättet för penningbelopp och valutabeteckningar.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Förslaget

Allmänt

I skrivelsen läggs förslag fram till verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma riksorganisation åren 1997-99. Liksom förra året omfattar årets budgetskrivelse från styrelsen för SFRV inte enbart SFRV, utan även utrikesarbetet hos de tre övriga rikskyrkliga stiftelserna innefattas. Dvs. skrivelsen omfattar även Svenska kyrkans mission (SKM), Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och Lutherhjälpen (LH). Genom en samlad budgetskrivelse för hela den rikskyrkliga verksamheten vill SFRV:s styrelse dels ge ombudsmötet en mer överskådlig bild av omfattningen och inriktningen av de fyra stiftelserna, dels menar styrelsen att rambudgettekniken, som ställer krav på bl.a. tydligare mål, ger ombudsmötet en bättre möjlighet till styrning av ekonomi och verksamhet på en övergripande nivå. Det senare medför också, menar styrelsen, att ombudsmötet på sikt får förbättrade möjligheter att genom verksamhetsberättelser relaterade till de uppsatta målen följa upp i vilken mån målen uppnåtts.

Nytt för i år i budgetskrivelsen är att verksamhetsplaner och rambudgetar omfattar en treårsperiod, och tanken är att denna treårsplanering i fortsättningen skall vara rullande. Vid nästa ombudsmöte kommer mötet således få ta ställning till förslag som rör treårsperioden 1998-2000 osv. Styrelsens avsikt är att detta skall gagna långsiktigheten i arbetet. Vidare aviserar styrelsen att det finns förutsättningar för ytterligare steg i ett förbättrat och förtydligat budgetarbete genom att de fyra stiftelserna under våren 1996 antagit en promemoria om budgetprocessen i Svenska kyrkans riksorganisation, och därmed enats om en budgetprocess med ett enhetligt arbetssätt och samma tidsplan.

Omorganisationen av det rikskyrkliga kansliet skapar särskilda planeringsförutsättningar inte minst vad gäller budgetprocessen, varför styrelsen valt att utförligt redovisa detta arbete i budgetskrivelsen. Skrivelsens tyngdpunkt ligger således i beskrivning och motivering av arbetet med en ny organisation av verksamheterna i Kyrkans Hus för att åstadkomma en mer samordnad, och på sikt, effektivare kansliorganisation. Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 januari 1997. Styrelsen påpekar att de framlagda budgetramarna utarbetats utifrån den befintliga kansliorganisationen. För att organisationen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1997 fordras att den detaljbudget som styrelsen fastställer i december 1996 utgår från den nya organisationen. Styrelsen efterlyser därför för SFRV:s del ett uttryckligt mandat från ombudsmötet att fatta dessa beslut. Styrelsen understryker att det åligger styrelsen att ansvara dels för att den detaljbudget som då beslutas vad gäller utgifter skall ligga inom den ram som 1996 års ombudsmöte angett med utgångspunkt för nuvarande organisation, dels att de prioriteringar som ombudsmötet gett uttryck för skall följas även med en ny kansliorganisation. Styrelsen menar att SFRV inom de föreslagna budgetramarna skall uppnå följande:

Utrymme skall finnas för att täcka kostnaderna för den verksamhet som hittills bedrivits inom SFRV och som skall fortsätta inom ramen för en ny kansliorganisation. I den mån ny verksamhet tillkommer inom det område för vilket SFRV i dag bär det ekonomiska ansvaret får denna finansieras genom omfördelning, dvs. besparingar inom andra delar av SFRV:s nuvarande budget.

Genom de rationaliseringar och effektiviseringar som nu genomförs skall SFRV kunna ta över vissa kostnader från Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen. I första hand avses kostnader som tidigare täckts av dessa båda organ, men som på sakliga grunder bör rymmas inom den gemensamma finansiering som SFRV förutsätts svara för med hjälp av kyrkofondsanslag.

Ett visst överskott skall kunna skapas för att en långsiktig uppbyggnad av ett starkare eget kapital därigenom skall kunna påbörjas.

En utförligare rapport om arbetet med det gemensamma kyrkokansliet återfinns i StSkr 1996:503, Redogörelse för styrelsens verksamhet under första halvåret 1996.

I sammandrag fördelar sig budgetförslagets intäkter och kostnader för nästkommande år enligt följande:

// HÄR SKA TABELL 1 IN !!! SAMMANSTÄLLNING FÖR HELA SVENSKA KYRKANS RIKSORGANISATION 1997-99 (BELOPP I MKR) //

SFRV

Kostnaderna för SFRV:s verksamhet har i budgetförslaget beräknats till 143 miljoner kronor för 1997, 134 miljoner kronor för 1998 och 133 miljoner kronor för 1999. Tendensen över de tre närmaste åren är således en minskning av kostnaderna med ca 10 miljoner kronor. Av framställningen i skrivelsen att döma står posten för kommittékostnader för en stor del av denna minskning.

Medelsbehovet från Kyrkofonden har för den kommande treårsperioden beräknats till 111,6 miljoner kronor per år, vilket också var det beräknade medelsbehovet för innevarande år.

// HÄR SKA TABELL 1 IN !!! SAMMANSTÄLLNING FÖR HELA SFRV 1997-99 //

// HÄR SKA TABELL 3 IN, ÖVRIGA STIFTELSER/ÖVERSIKT ÖVER... //

Utskottet

Allmänt

Ekonomiutskottet noterar med största tillfredsställelse att tidigare års propåer från ombudsmötet, vad avser budgetskrivelsens utformning och innehåll, har fått ett tydligare genomslag i årets skrivelse. Budgetskrivelsens nuvarande utformning innebär således en klar förbättring med avseende på överskådlighet och förståelse av sammanhang. Framträdande är att rambudgetering frammanar preciserade målformuleringar för de olika verksamheterna, vilket utskottet upplever som positivt. Utskottet vill dock i sammanhanget påpeka att det också ligger ett värde i att språkligt kunna uttyda målen, varför ett språkbruk tyngt av inomfacklig terminologi bör undvikas i fortsättningen. Detta är väsentligt inte minst vad gäller att sedan faktiskt kunna använda sig av målen för resultatuppföljning. Denna del bygger givetvis på att målen förstås. Därutöver är det naturligtvis ett värde i sig att även utomstående utan problem kan sätta sig in kyrkans verksamhet och ekonomi. I innevarande års budgetbetänkande efterlyste utskottet också att målen skulle vara mätbara, ett önskemål som kvarstår. Här skall dock tilläggas att utskottet är väl medvetet om vilka problem denna önskan medför, och problem med mätbarhet följer delvis av verksamhetens art. Strävan bör dock vara att de uppsatta målen är möjliga att konkret följa upp.

En mer substantiell synpunkt rör de något knapphändiga kommentarerna till förelagda siffror i styrelsens skrivelse. På sidan 7 i skrivelsen presenteras en sammanställning av rikskyrkans samlade intäkter och kostnader under 1995. Läsaren finner då en differens på -48 miljoner kronor, varav Lutherhjälpen står för huvuddelen av underskottet (-34 miljoner kronor). Det har på andra vägar kommit fram godtagbara förklaringar till denna stora skillnad. Lutherhjälpen har tidigare mottagit stora donationer och därför medvetet budgeterat ett underskott motsvarande det senare beloppet. Utskottet menar dock att detta borde ha framgått även av skrivningarna i styrelsens budgetskrivelse. Utskottet vill även påtala det lämpliga i att till budgetskrivelsen föra in balansräkningen, för att på så vis presentera hela den ekonomiska bilden i ett sammanhang. Vidare skulle det öka informationsvärdet om budgetskrivelsen i de nya sammanställningarna även upplät en kolumn för budget för förevarande år, så att en jämförelse med utfall för detta år lätt låter sig göras (se s. 7 i detta betänkande). Utskottet skulle också se fördelar med att stiftelsen i sin framställning markerade att kyrkofondsanslaget för respektive verksamhet inom SFRV är ett fördelat anslag, eftersom Kyrkofonden inte anslår medel till respektive verksamhet utan fördelningen av kyrkofondsanslaget fastställs av styrelsen.

Utskottet konstaterar att de förra året efterfrågade årsredovisningarna för Fastighets AB Sysslomannen, Kyrkans Hus AB och Svenska Kyrkans Riksmöten AB återfinns som bilaga i StSkr 1996:502 Styrelsens verksamhetsberättelse för år 1995, vilket är tillfredsställande. Däremot efterlyser utskottet återigen att budget även redovisar en personalbilaga i vilken även redogörelse lämnas om de förtroendevalda. Styrelsen bedömer att en sådan inte var meningsfull i år, eftersom den nya organisationens bemanning inte hunnit bli klar. Utskottet menar dock att även en inom kort inaktuell ögonblicksbild av personalläget hade räckt för att tjäna som en första utgångspunkt vid framtida jämförelser.

Vidare efterlyser utskottet ånyo att besparingsplaner redovisas jämte en analys av tidigare insatsers effekter på verksamheten. Vissa insatser motiveras just med att de på sikt åstadkommer besparingar, och en särskild och kontinuerlig uppföljning av sådan verksamhet vore därför önskvärd.

Eftersom budgetprocessen av flera olika skäl försenades i år begränsades årets samråd mellan utskottet och företrädare för styrelsen till en genomgång av budgetförutsättningar och budgetplanering. Givet de stora förändringar som den rikskyrkliga verksamheten står inför har utskottet uttryckt sin förståelse för detta, men utskottet förutsätter samtidigt att samrådet fortsättningsvis kommer att kunna genomföras i enlighet med intentionerna bakom detta förfarande.

Budgeten

Budgetramen för 1997 är något ökad jämfört med föregående år, men som tidigare noterats är trenden för SFRV:s verksamhet över de tre närmaste åren en minskning av kostnaderna med ca 10 miljoner kronor. Av framställningen i skrivelsen att döma står posten för kommittékostnader för en stor del av denna minskning. Anslaget från Kyrkofonden de tre närmaste åren föreslås ligga på samma belopp som för 1996. Förutom de påpekanden som diskuterats ovan ser utskottet ingen anledning till att presentera något budgetalternativ. Styrelsens budgetförslag tillstyrks därmed, vilket innebär ett anslagsbehov ur Kyrkofonden om 111,6 miljoner kronor för åren 1997, 1998 respektive 1999.

Efter en granskning av budgetramarna för Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen noterar utskottet bl.a. att SKUT budgeterat en intäktsökning med motsvarande 1 miljon kronor per år för den kommande treårsperioden. Utskottet förutsätter att denna intäktsökning är väl förankrad hos Kyrkofonden. Vidare noterar utskottet att det i budgetförslaget för SKUT för år 1997 torde föreligga ett skrivfel på 10 miljoner kronor. Samtliga utrikesstiftelser har i år presenterat ofullständiga flerårsbudgetar. Detta är ett förhållande som utskottet förutsätter kommer vara avhjälpt inom en snar framtid då principerna för den gemensamma budgetprocessen bör ha slagit igenom.

I motion OMot 1996:520 av Juhani Rantanen föreslår motionären att ombudsmötet av SFRV:s styrelse begär att styrelsen inför ombudsmötet 1997 övergår till flerårsbudgetering för rikskyrkan.

Utskottet menar också att det vid budgetbehandling av flera skäl är önskvärt att fästa blicken längre framåt än enbart till nästkommande år. Som framgår av årets budgetskrivelse från styrelsen för SFRV tillämpas detta tillvägagångssätt fr.o.m. i år, varför motionsyrkandet redan är tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionen.

Den nya kansliorganisationen

Ekonomiutskottet följer arbetet med den nya kansliorganisationen med största intresse. Det är angeläget att organisatoriskt förverkliga en i alla sina delar sammanhållen kyrka, något som utskottet också förutsätter kommer att medföra en ökad kostnadseffektivitet för rikskyrkans administration. Utskottet är således i grunden positivt till det fortsatta arbetet med omorganisationen. Utskottet ifrågasätter dock styrelsens ambition att inom de förslagna budgetramarna för SFRV skapa ett visst överskott för att på sikt bygga upp ett starkare eget kapital. För anslagsfinansierad verksamhet ställer sig utskottet klart tveksam till kapitalbildning av det slag som styrelsen föreslår i sin skrivelse. Utskottet menar visserligen att det bör finnas acceptans för ett rörelsekapital, men av avgörande betydelse blir då vilken nivå man tänkt sig för "visst överskott". Utskottet anser att så länge verksamheten är anslagsfinansierad bör grundprincipen vara att inte sanktionera kapitalbildning. Sådan verksamhet förutsätter en ur ekonomisk synvinkel självständigare ställning än vad SFRV för närvarande har. Utskottet noterar också att det för att underlätta aktiverandet av resurser inom SFRV:s verksamhet finns ett gemensamt konto, vilket inom SFRV möjliggör och underlättar överförandet av resurser från en verksamhet till en annan.

Vidare vill utskottet i detta sammanhang peka på det angelägna att vid en översyn av tjänstemannaorganisationen som det här är tal om, även ta tillfället i akt att se över förtroendemannaorganisationen. Utskottet är inte främmande inför att det finns besparingar och effektiviseringar att göra även där.

I motion OMot 1996:505 av Yngve Kalin m.fl. uppmärksammar motionärerna att det gemensamma kyrkokansli som fortfarande är under utformning bygger på ett ojämnt fördelande av kostnaderna mellan de fyra stiftelserna. SFRV:s del i det gemensamma kyrkokansliet, liksom delar av SKUT:s verksamhet, finansieras genom kyrkofondsmedel medan SKM och LH betalar sina delar med insamlade medel, kollekter och anslag. Detta menar motionärerna är inkonsekvent. Motionärerna yrkar att hela driftskostnaden för det gemensamma rikskyrkokansliet inkluderas i anslagsäskandet från Kyrkofonden.

Utskottet delar motionärernas mening, men erinrar i sammanhanget om utskottets uttalande i förra årets budgetbetänkande (OEo 1995:501, s. 9): "Utskottet anser emellertid även att det skulle kunna vara rimligt att SFRV står för hela kostnaden för de gemensamma avdelningarna, om man med en sådan ordning ändock kunde tillförsäkras om samtliga stiftelsers strävanden att effektivisera den egna verksamheten." Denna förutsättning, menar utskottet, kvarstår. Eftersom motionärernas förslag inte är möjligt att genomföra inför 1997 förväntar sig utskottet att den föreslagna ordningen kan tillämpas först fr.o.m. budgetåret 1998.

Med anledning av vad som anförts av utskottet och i motion OMot 1996:505 föreslås ombudsmötet att som sin mening ge styrelsen detta till känna.

Övrig fråga

I motion OMot 1996:539 av Sigvard Härnring efterfrågar motionären konsekvens i angivandet av penningbelopp i skrivelser till kyrkomötet. För att i framtiden undvika missförstånd yrkas i motionen på att svensk standard (SS 03 84 14) bör användas för att skrivelser skall bli konsekventa och korrekta.

Enligt uppgift från Centralstyrelsen/SFRV-styrelsen tillämpar de alltsedan sin tillkomst myndigheternas skrivregler. Dessa anvisar tkr som förkortning för tusentals kronor, mkr för miljoner kronor och mdkr för miljarder kronor. I publikationen Myndigheternas skrivregler (Stockholm, 1994) avråder de uttalat från de förkortningar motionären förordar, och betonar att dessa hör hemma i fysikaliska sammanhang (se avsnitt 9.5.4).

Utskottet avstyrker därför motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

    1. beträffande SFRV:s budgetförslag för år 1997-99

    att ombudsmötet dels med bifall till styrelsens förslag fastställer i StSkr 1996:501 framlagda verksamhetsplan och rambudgetar för SFRV åren 1997-99, dels avslår motion OMot 1996:520,

    2. beträffande anslag ur Kyrkofonden

    att ombudsmötet fastställer anslagsbehovet ur Kyrkofonden till SFRV för åren 1997-99 till 111 600 000 kronor per år,

    3. beträffande en ny kansliorganisation

    att ombudsmötet med anledning av styrelsens förslag i StSkr 1996:501 och motion OMot 1996:505 dels ger styrelsen för SFRV i uppdrag att fullfölja arbetet med en ny kansliorganisation, dels som sin mening ger styrelsen till känna vad utskottet anfört,

    4. beträffande skrivsätt för penningbelopp m.m.

    att ombudsmötet avslår motion OMot 1996:539.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

---
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lars Öhlén, Inga-Lisa Eklundh, Birger Jansson, Ann-Marie Hallin, Ruth Hallenius, Ulla Samuelsson, Lennart Dahlin, Gösta Äng, Boris Olson, Tore Johansson, Karl-Erik Nibell, Sten-Arne Persson och Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1: Frå Församlingsutskottet, OEO501.B1

Bilaga 2: Frå Utbildningsutskottet, OEO501.B2

Bilaga 3: Frå Ekumenikutskottet, OEO501.B3