Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att arbeta fram förslag till förändringar i kyrkoordningen i syfte att även de präster som har tjänst inom EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) får rösta i biskopsval på samma premisser som präster anställda av stift och församling.
Motivering
EFS som en levande lekmannarörelse har sedan mitten av 1800-talet varit en viktig del av Svenska kyrkan. När man i förnyelsegudstjänsterna (1990-1991) ömsesidigt bekräftade varandra var detta något mycket positivt för båda parter. Biskop Sven Lindegård sade vid förnyelsegudstjänsten i Skara domkyrka följande:
Dagens högtid vill understryka och bekräfta den samhörighet och gemenskap som finns mellan Svenska kyrkan och EFS. Och markera att vi är på väg in i ett ännu djupare samarbete och en ännu större förståelse. Det har kommit att stå allt klarare att vi behöver varandra.
Vid dessa gudstjänster vigdes de som fungerat som predikanter inom EFS till präster inom Svenska kyrkan och sedan dess har nya präster vigts för tjänst inom EFS varje år. EFS präster är fullt ut präster inom Svenska kyrkan, men har sin tjänst inom EFS och inte i stift eller församling. Detta förhållande var en naturlig del av den ömsesidiga bekräftelsen.
Vårt huvudförslag är att Svenska kyrkan och EFS ömsesidigt förnyar sin gemenskap i en och samma kyrka med full andlig enhet och solidaritet. Svenska kyrkan erkänner fullt ut det arbete EFS bedriver som en del av kyrkans arbete. EFS å sin sida bekräftar sin samhörighet med Svenska kyrkan. (CsSkr 1989:10)
Präster inom EFS står, precis som övriga präster, under biskopens tillsyn men de har ingen möjlighet att påverka vem som ska bli deras biskop.
Menar vi allvar med förnyelsegudstjänsternas ord, att EFS är en del av Svenska kyrkan och att Svenska kyrkan är EFS arbetsområde, borde det vara självklart att även de präster som har sin tjänst i denna rörelse ska ha rösträtt i biskopsval.
Skellefteå den 9 juli 2009