Bilaga 10
Svenska kyrkans samiska råd
Verksamhetsberättelse 1997

1 Huvuduppgift

Svenska kyrkans samiska råd (SKSR) skall främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet. Därvid uppmärksammas särskilt det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv. Detta förutsätter dels att kyrkohandbok, bibel och psalmbok så långt det är möjligt finns översatta till samiska, dels att det i församlingarna finns samisktalande präster, diakoner, musiker, pedagoger etc.

2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag

I mål- och rambudgeten för 1997-1999 har SKSR satt upp några mål för sitt arbete.

Rådets verksamhet skall etableras och finna sina former.

Rådets första sammanträde hölls först i december 1996. Rådet ser hela Svenska kyrkan som sin målgrupp men tyngdpunkten ligger av naturliga skäl på Luleå och Härnösands stift. Rådets sammanträden fördelas mellan olika platser i dessa stift. Stiftsadjunkterna för arbetet bland samer adjungeras.

De kyrkliga böckerna skall översättas till samiska.

Arbetet med att översätta kyrkliga böcker till samiska kompliceras av att man inom Sápmi (Sameland) måste räkna med tre varieteter av samiskan: syd-, lule- och nordsamiska. När det gäller översättning av bibeln samarbetar rådet med bibelsällskapen i Norge, Finland och Sverige. Det norska bibelsällskapet har huvudansvaret för översättning till nordsamiska, det svenska bibelsällskapet för översättning till lulesamiska. Det sistnämnda projektet finansieras av medel från bibelfonden, Kyrkofonden och EG:s strukturfond.

Ett projekt som Församlingsnämnden inledde 1992 med översättning av kyrkohandboken till lulesamiska avslutas under innevarande år. SKSR har inlett arbetet med översättning av handboken till nordsamiska. Delar av handboken finns översatta till sydsamiska.

Det pågår också ett arbete med att översätta psalmer och sånger till samiska. Önskvärt vore att förslagsvis sex psalmer på samiska kunde ingå i nästa utgåva av Den svenska psalmboken.

Initiativ skall tas till utgivning av andaktslitteratur och undervisningsmaterial.

Ett material för konfirmandarbetet bland samer är under utarbetande.

Investeringsstöd för underhåll och nybyggnad av kyrkkåtor m.m. skall övervägas.

Rådet har prioriterat uppförande av kyrkkåtor i Jarien i Saarivuoma sameby och i Tärnasjön i Rans sameby. Rådet har också inköpt ett antal bärbara tältkåtor.

3 Verksamhetsåret i korthet

Uppgiften att främja den samiska kulturens egenart i kyrkolivet har genomförts bl.a. genom att rådet inlett ett samarbete med Sámi Duodji (Sameslöjdstiftelsen) samt genom inrättandet av ett kulturstipendium. Det första stipendiet tilldelades slöjdaren och församlingsassistenten Lars Levi Sunna.

För att rekrytera samer till tjänster i Svenska kyrkan har rådet påbörjat arbetet med en 16-sidig folder "Samer behövs i Svenska kyrkan". Den beräknas föreligga under första halvåret 1998 på svenska, syd-, lule- och nordsamiska.

Enligt sin instruktion skall rådet beakta samernas ställning som urbefolkning och bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle. Därför anordnade rådet i december 1997 ett seminarium i Kiruna med temat Samerna som urbefolkning. Inbjudan hade gått ut till samtliga samebyar, sameföreningar och sameorganisationer. Uppslutningen blev mycket god. Christian Carpelan från Helsingfors universitet redovisade arkeologiska aspekter, professorn och f. universitetsrektorn i Umeå Lars Beckman genetiska aspekter och Olavi Korhonen, professor i samiska i Umeå, gav språkhistoriska aspekter. Rådets vice ordförande Johannes Marainen talade om riksgränserna och samisk statstillhörighet. Göran Ternbo, sekreterare i den statliga urbefolkningsdelegationen, redogjorde för delegationens aktuella arbete. Ole Mattis Hetta och Synnöve Brevik, ordförande respektive generalsekreterare i Samisk kirkeråd i Norge gav norska synpunkter på ämne.

Önskemål har framförts att föreläsningarna skall publiceras i någon av Svenska kyrkans skriftserier.

Det vore värdefullt om rådet även i fortsättningen kunde anordna seminarier av liknande slag. Ett aktuellt ämne vore de motsättningar som finns mellan samer och bofasta liksom mellan olika samiska grupperingar.

I samband med seminariet framfördes kritik mot namnet Svenska kyrkans samiska råd, där genitiven uppfattas som uttryckande ett ägandeförhållande. Samiska rådet inom Svenska kyrkan eller Samernas råd i Svenska kyrkan föreslogs i stället.

4 Framåtblickar

För 1998 - 2000 gäller fortsatt arbete med att översätta de kyrkliga böckerna till samiska, fortsatt stöd till samerna för att de officiellt skall bli erkända som urbefolkning och att samiskan officiellt erkänns som ett minoritetsspråk.

Rådet önskar ökade samnordiska och internationella kontakter, bl.a. genom att samer blir representerade i Svenska kyrkans officiella delegationer till exempelvis Kyrkornas världsråds, Lutherska världsförbundets och Europeiska kyrkokonferensens generalförsamlingar och större möten.

5 Ledamöter och ersättare i Samiska rådet

Ordinarie

Renägare Ellen Kristina Kuorak, förskollärare Anna-Sara Baer, renägare Birgitta Kuoljok, renägare Anne-Marie Åhrén, adjunkt Johannes Marainen, vice ordförande, biskop Rune Backlund, fd kontraktsprost Johan Märak, språkkonsulent Karin Rensberg-Ripa, ordförande, fd riksdagsledamot Stina Eliasson.

Ersättare

Rektor Nils O.H. Wasara-Hammare, studerande Elisabeth Blind, undersköterska Gunilla Eriksson, adjunkt Tomas Rydberg, studerande Catharina Nilsson, biskop Karl-Johan Tyrberg, renägare Aina Jonsson, kyrkoherde Bo Lundmark, fd direktor Lester Wikström.