|
Bilaga 8
Svenska kyrkans forskningsråd
Verksamhetsberättelse 1997
1 Huvuduppgift
Svenska kyrkans forskningsråd inrättades av kyrkomötet 1989. Det skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Rådet har enligt sin instruktion till uppgift
att initiera behovet av forskning,
att initiera och prioritera projekt,
att informera om forskningsverksamheten och dess resultat,
att fördela anslag till projekt.
Forskningsarbetet sker som ett komplement till forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom kyrka och samhälle. Forskningen skall ge möjlighet till bredd och fördjupning av frågor som är av särskilt intresse för kyrkan. Forskningen skall således vara kyrkorelevant.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Redovisningen nedan lyfter fram tyngdpunkterna i de olika verksamhetsområdena med inriktning på hur dessa har fullföljt de uppdrag som angavs i tidigare Mål- och ram-budgetskrivelse.
Behovet av forskning ska inventeras och diskussionen om begreppet "kyrkorelevant forskning" breddas.
En kontaktkonferens hölls i Sigtuna under två dagar i oktober med temat Kyrkorelevant forskning. Syftet var att knyta närmare kontakter och utbyta erfarenheter med framför allt personal vid stiftens kanslier och andra stiftsorganisationer som arbetar med bearbetning av teologiska frågor inom forskning, utbildning, vidare- och fortbildning eller som på annat sätt medverkar i liknande verksamhet. Det ömsesidiga utbytet av och reflektion kring kyrkorelevant forskning stod i centrum för denna nätverkskonferens. Ett drygt trettiotal personer deltog. Inledningar hölls av forskningschefen vid Lutherska världsförbundet (LVF) Viggo Mortensen, forskningschefen för Stiftelsen Kirkeforskning, Oslo, forskningschefen för Finska kyrkans forskningscentral Harri Heino, företrädarna för Frikyrkliga Forskningsrådet Sven Lundqvist och Agne Furingsten, direktorn för Sveriges Kristna Råd (SKR) Kjell Ove Nilsson, professor Jocke Hansson, Åbo och teol.dr. kontraktsprosten Kjell Peterson, Ryssby.
Religionssociologi
Det av rådet beslutade konfirmationsprojektet ska fullföljas.
Det av Forskningsrådet initierade projektet Konfirmationen i Svenska kyrkan har slutförts under året. De medverkande pastoraten har fått var sin sammanställning av resultaten från pastoratet, och texterna till en Tro & Tanke-volym har skrivits.
Tre projekt kan sammanfattas som arbete med Svenska kyrkans verksamhetsformer. Projektet Frivilligt arbete bland barn och ungdomar i Stockholms stifts församlingar har bedrivits i samarbete med Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift och resulterat i en publicerad volym under året. Forskningsavdelningens medverkan i Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka resulterade i utgivning av slutrapport som volym i Svenska kyrkans utredningar. Inför prästmötet i Västerås stift 1998 accepterade Forskningsavdelningen att medverka i genomförande och analys av en enkät till kyrkotillhöriga i stiftet. Projektets arbetsnamn är De kyrkotillhöriga i Västerås stift. Publicering sker 1998.
Ett utvecklingsprojekt rörande komparativ kyrkostatistik ska startas.
Två projekt kan sammanfattas under beteckningen arbete med säkerhet kring dokumentationen av Svenska kyrkans verksamhet. Svenska kyrkans församlingsstatistik 1996 insamlades, och för att på sikt kunna utvidga statistikinsamlingen att även omfatta valda aspekter av församlingarnas diakonala verksamhet, genomfördes en provinsamling av uppgifter under höstterminen. Projektet har haft namnet Diakonalt arbete. Det förs vidare med utvärdering av de i 1997 års församlingsstatistik ingående uppgifterna om besökstjänst och fältarbete. De båda projekten har avrapporterats i Tro & Tanke 1997.
Två projekt dokumenterar avdelningens ansvar för analys av andra samfund än Svenska kyrkan. Religiös praxis under ett veckoslut, kartlägger religiös verksamhet i Storstockholm och Jönköping. Inom ramen för projektet Fria samfund har dels en studie av medlemsantalen inom frikyrkosamfunden m.fl. på kommunnivå år 1995 genomförts, dels sker fortsatt bevakning av medlemsutvecklingen på riksnivå av fria samfund liksom utvecklingen bland nya religiösa rörelser.
Ett nordiskt hymnologiprojekt avslutas.
Avslutningsvis har fem projekt sysslat med musik i olika perspektiv. Det äldsta av projekten, Psalmen i nordbornas hjärtan, är ett nordiskt projekt med förväntad avslutning 1998. Under året avrapporterades preliminära resultat vid den europeiska religionssociologkonferensen. Kyrkfolkets musik är ett samarbetsprojekt med bland andra Svenska kyrkans musikråd och har under året resulterat i en analys av det sätt på vilket kyrkomusikens hörare uppfattar musiken i kyrkan. Projektet kan sägas vara en fortsättning på En folkrörelse med många röster, som avrapporterats. För att genomföra projektet Utvärdering av kantorsutbildningen i samarbete med Avdelningen för kyrkolivets utveckling engagerades en extern specialist. Slutligen involverades avdelningen i Kyrkomusikernas riksförbunds utbildningssatsning I takt med framtiden, där visst skrivande och planering av en utvärderingsundersökning under 1998 var huvudingredienserna.
Inom ämnesområdet har under året utkommit bland annat Jonas Bromander, En folkrörelse med många röster. En studie av Svenska kyrkans körverksamhet, En salig blandning. Svenska trossamfund i religionssociologisk och kyrkorättslig belysning, Margareta Skog (red). Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1996, Jørgen Straarup (red), Manipulation eller öppna perspektiv? Recension av Manipulering pågår - avslöjande erfarenheter från före detta sektmedlemmar, Verbum 1995. I Ny Social Debatt 1996, Jørgen Straarup, En kyrka för vanligt folk. Empiriska undersökningar 1985-96 om Sveriges folk och Svenska kyrkan. Svenska kyrkans utredningar 1997:1. Uppsala: Svenska kyrkans centralstyrelse, 1997.
Bibeltolkningsfrågor
Ett systematisk-exegetiskt hermeneutikprojekt om auktoritetsproblem ska fullföljas.
Avdelningen har under 1997 saknat tjänst med inriktning på bibeltolkningsfrågor. En tidigare forskargrupp under ledning av Per Block har dock slutfört ett flerårigt projekt, Om tolkning, och färdigställt en femte och avslutande bok med titeln Bibeln som auktoritet. Medverkande är docent Per Block, docent Anne-Louise Eriksson, professor Holsten Fagerberg, professor Lars Hartman, professor Eberhard Herrmann, professor Ragnar Holte, professor Werner Jeanrond, professor Anders Jeffner, professor René Kieffer samt docent Inger Ljung. Per Block har varit ledare av denna grupp, som härmed avslutar sitt mångåriga arbete. Boken kommer ut i Tro & Tanke våren 1998.
För fortsatt bearbetning av de bibelteologiska och systematisk teologiska ämnesområdena har två halvtidsstipendier inrättats under andra halvåret 1997. De har efter utlysning tilldelats teol. dr. Peter Bexell och teol. dr. Mikael Winninge, som på detta sätt fullföljer det fruktbärande samarbetet från den tidigare forskargruppen, nämligen att utifrån dessas två perspektiv bearbeta de grundläggande bibelteologiska tolkningsfrågorna. Bexell och Winninge fortätter under första halvåret denna stipendieverksamhet.
Trots detta kvarstår emellertid enligt rådet problemet att Forskningsavdelningen på grund av avsaknad av tjänst inte kan på ett tillfredsställande sätt bearbeta de bibelteologiska frågorna.
I Tro & Tanke har under året utkommit inom ämnesområdet av Eskil Franck, Uppenbarelsen som kommunikation.
Kyrko- och teologihistoria
Inom ramen för projektet "Sveriges kyrkohistoria" ska de fyra första volymerna ges ut.
Inom detta område har verksamheten koncenterats främst på två uppgifter, båda beslutade tidigare och nu med koncentrerat arbete. Den första är arbetet med Sveriges kyrkohistoria, att producera en ny svensk kyrkohistoria om åtta volymer, där den sista utkommer år 2002. Under 1997 har arbetet koncentrerats till de tre första volymerna. I augusti 1997 levererade huvudförfattaren till band ett, docent Bertil Nilsson hela texten till denna volym. Denna text har sedan bearbetats av en redaktionsgrupp bestående av från Forskningsavdelningen Lennart Tegborg, Gun Lindberg, Ingmar Brohed samt därutöver docent Oloph Bexell och professor Harry Lenhammar. Redaktionsgruppen avslutade vid årsskiftet detta arbete och överlämnade texten till Verbum Förlag AB, med vilket kontrakt är skrivet.
Samtidigt intensifierades arbetet med volym två med docent Sven-Erik Pernler som huvudförfattare. Texten till denna volym lämnades till redaktionsgruppen i februari 1998. Volym tre har professor Åke Andrén som huvudförfattare. Kring denna volym har liksom för de tidigare volymerna hållits ett antal seminarier, också med författarna till de cirka tio specialartiklar, som ingår i varje band. Av särskild betydelse har varit den programförklaring som har gällt för alla volymer; ett kvinnovetenskapligt perspektiv skall genomföras konsekvent genom hela arbetet. Särskilda seminarier har därför genomförts med temat Att upptäcka kvinnan i kyrkans historia.
Forskningsrådet ska stå som värd för en Kirchlische Zeit Geschichte-konferens 1997.
Det andra större forskningsområdet har varit det samnordiska forskningsprojektet Norden och Europa. De nordiska kyrkorna och välfärdsstaten. Det är samlat under nyckelorden nationell identitet, internationell samverkan och folkkyrka, och gäller perioden cirka 1945 till cirka 1970. Detta nordiska projekt har betydande forskningsmedel från Nordiska Ministerrådet. Tjugofem nordiska forskare medverkar. Från Forskningsavdelningen deltar Ingmar Brohed, Björn Ryman och Lennart Tegborg. Övriga svenska deltagare är professor Sven-Erik Brodd, Uppsala, professor Ruth Franzén, Uppsala, tf professor Anders Jarlert, Lund samt några doktorander. Den svenska forskargruppen har genomfört flera planeringsseminarier. Hela den nordiska forskargruppen samlades i september 1997 i Sandbjerg i Danmark för att dra upp riktlinjerna för projektet. Under hösten planerades också en större internationell forskarkonferens i anslutning till projektet. Den skall hållas under 1998 med temat Europabilder der Kirchen in der Nachkriegszeit. Sextio forskare är inbjudna till denna konferens, som anordnas i samarbete med den tyska forskningsorganisationen Kirchliche Zeitgeschichte. Ingmar Brohed är ansvarig för konferensen. Avdelningens forskare medverkar i projektet med följande teman: Ingmar Brohed, Kyrka-stat-religionsfrihetsfrågor i det framväxande välfärdssamhället, Björn Ryman, Framväxten av kyrkliga hjälporganisationer och samarbete i internationella frågor, Lennart Tegborg, Kyrka och skola i sekulariseringsprocessen. De är också ansvariga för dessa tre teman för hela det nordiska projektet. Publikationer skall vara klara år 2000.
Liksom föregående år har avdelningens forskare varit engagerade i en rad vetenskapliga nätverk. Här bör främst nämnas Baltic University Program med centrum i Uppsala samt Kyrkorättsligt nätverk med centrum i Lund.
Projektet "Minoritets- och majoritetskyrkor i Europa" planerar en uppföljning under 1998 av en tidigare konferens.
Teologi och etik
På det socialetiska området ska projektet "Äktenskap och familj inför 2000-talet" fullföljas.
Äktenskap och familj inför 2000-talet är ett projekt som genomförs tillsammans med familjerådgivare och präster i Lunds, Växjö och Göteborgs stift. Det avser att belysa och analysera samlevnadens villkor och utformningar i nutid och framtid utifrån främst ett teologiskt etiskt perspektiv. Särskilt studeras aktuella samlevnadsformer och deras relation till kristen tro. Samtidigt söker man inom projektet att formulera och kritiskt granska de strukturer och andra faktorer som försvårar människors samlevnad. Under året har seminarier hållits. Projektet avslutas under år 2000. Två rapporter planeras: en folkbok att användas i t.ex. studiegrupper i församlingarna som utges av SKS/Verbum, och en fördjupningsbok avsedd för familjerådgivare, präster, diakoner osv. I fri anslutning till projektet har också andra samlevnadsetiska frågor bearbetats i samband med bl.a. temadagar, kontraktskonvent. Projektet Modern teologi har Forskningsavdelningen och Verbum som huvudmän. Ett tiotal författare medverkar.
Inom projektet Bioetik, inklusive medicinsk etik sker en kontinuerlig bevakning och uppföljning. Seminarier har hållits kring teman Vad får vi göra med den döda människan? (tillsammans med SKR), Mina tre mammor; om assisterad befruktning (tillsammans med Rättviks stiftsgård) samt Kriminalitet som handikapp (tillsammans med Rättviks stiftsgård). Inom ramen för Nordiskt teologiskt nätverk för bioetik har anordnats workshop i Järvenpää, Finland. Nätverket finansieras huvudsakligen av Nordiska Forskningsakademien.
Inom det socialetiska området arrangerade Forskningsrådet tillsammans med Tidskriften Vår Lösen, Svenska kyrkans kulturråd och Svenska kyrkans teologiska kommitté ett tvärvetenskapligt seminarium om Prioritering och etik. Ett tjugofemtal forskare och praktiker på det sociala fältet möttes för att dryfta prioriteringarnas dilemma. Seminariet har redovisats i Vår Lösen 1997:8.
Ett projekt om djuretik har planerats. Det beräknas kunna komma igång under 1998.
Forskningsrådet har under tre år haft huvudansvaret för Ny Social Debatt som årligen utkommit som ett temanummer i Tro & Tanke. Detta temanummer har haft till uppgift att i starkt begränsad omfattning spegla den social- och medicinetiska debatten i Sverige och internationellt under ett år. Under året har utkommit ett sista nummer med Gert Nilsson som redaktör. Därmed upphör rådets ansvarstagande för Ny Social Debatt.
Arbetet inom det teologiskt etiska området har under året fortgått enligt planerna. Under året har också lämnats begärt underlag till Biskopsmötets ställningstagande rörande etiska frågor kring homosexualitet.
Bland tryckta skrifter från avdelningen kan nämnas Ny Social Debatt 1997 med Gert Nilsson som redaktör, Gert Nilsson, Gud, sexualiteten och kyrkan (Årsbok för Föreningen lärare i Religionskunskap 1997), Gert Nilsson, Jord och pengar - ett moraliskt perspektiv (Jord och pengar. Jordens bruk i teologisk, etisk, ekologisk och ekonomisk belysning. Skara stift och Kyrkvägens förlag) samt ett antal artiklar i ekumenisk och kyrklig press. Härtill kommer rapporten från seminariet kring Prioritering och etik i Vår Lösen 1997:8.
Internationella frågor, missiologi, religionsteologi och ekumenik
De internationella frågorna ska lyftas fram. Det sker bland annat genom fullföljandet av de svenska studie- och forskningsbidragen till Lutherska världsförbundets och Kyrkornas världsråds generalförsamlingar 1997 respektive 1998. Inför LVF:s generalförsamling i Hongkong pågår projekten "Stewardship" och "Religious pluralism" och inför KV:s generalförsamling i Harare det internationella projektet "Gospel and Cultures".
Det fleråriga arbetet inom LVF om Förvaltarskap (Stewardship) har fortgått enligt planerna. Ansvarig inom avdelningen är Dag Hedin, som tillsammans med teol. dr. Silvio Schneider vid Department for Mission and Development inom LVF är ansvarig för hela det internationella studieprojektet. Inom det svenska arbetet har två seminarier hållits under medverkan av professor Sven-Erik Brodd och teol. dr. Anders Ruuth. Härvid avrapporterades också från konsultationen i Centralamerika. Den svenska delen av projektet befinner sig i ett slutskede. Detta innebär, att det tidigare arbetet sammanställs och presenteras i form av arbetsmaterial för fortsatta samtal inom svenska församlingar. Kontakter har tagits med Sveriges kyrkliga studieförbund om samarbete och slutproduktion. Under året har överläggningar också hållits med LVF kring det fortsatta samarbetet med kyrkor i El Salvador och Nicaragua. Vid planeringsdagar vid årets slut fastställdes avslutningsfasen av detta samarbete. Två avslutande överläggningar kommer att äga rum i Managua 1998. För Forskningsrådets del avslutas detta internationella projekt med skriftlig avrapportering under 1999.
Inom missiologi och religionsteologi har verksamheten i hög grad koncentrerats till föreläsningar och seminarier vid konferenser och fortbildningskurser i anslutning till Kyrkornas världsråds (KV) studieprogram Gospel and Cultures. Denna verksamhet har också haft en nordisk och internationell anknytning med Kajsa Ahlstrands medverkan vid bland annat Nordiskt instituts för missionsforskning och ekumenik konferens på Island och med föredraget Women's religion in a Context of Modernity, vid seminarium i Jerusalem, som hade temat The future of religions. Hon har också under året varit sekreterare i den svenska avdelningen av World Conference on Religion and Peace med inriktning på interreligiösa frågor.
Arbetet inom det ekumeniska området har fortsatt. I Societas Oecumenica har Kajsa Ahlstrand varit sekreterare. Hennes arbete här har varit inriktat på auktoritetsfrågor, där hon hållit föreläsningar vid av KV arrangerat seminarium i Bossey över temat Authority and Community of Women and Men in the Church samt vid symposium i Hamburg.
Under året har samarbetet med olika stift intensifierats. Kajsa Ahlstrand har således föreläst vid prästfortbildningskurser över När den religiösa människan är kvinna (Linköpings stift), Ny andlighet i vår tid - om kyrkornas möte med New Age (Västerås stift), Folkkyrka i minoritetssituation (Västerås stift) samt varit orator vid prästmötet i Linköpings stift med Enhet och mångfald - villkor för Kyrkans enhet. I Stockholms stift har hon medverkat i boken Svenska kyrkan i Kulturhuvudstaden med artikeln Flera vägar till Gud?
Tillsammans med Gert Nilsson är Kajsa Ahlstrand ledamot av Verbums teologiska litteraturråd. Hon var redaktör för temanumret Evangeliet och kulturerna för Vår Lösen med översättningar av dokument från världsmissionskonferensen i Salvador, Brasilien, samt med artikeln Ett livscentrerat eller kristocentriskt evangelium? Hösten 1997 utsågs hon av LVF till rådgivare (Advisor/Beräterin) för dess programkommitté Teologi och Studier.
3 Verksamhetsåret i korthet
Under 1997 utgivna nummer av TRO&TANKE samt TRO&TANKE/Supple-ment
TRO & TANKE och TRO & TANKE/Supplement har varit rådets och sekretariatets viktigaste informationsmedel utåt. Cirka sjuttio författare har under året här publicerat sig. Prenumerantantalet för TRO & TANKE har varit ungefär åttahundrafemtio. Försäljningen av enstaka böcker är stor. Information om publikationerna har givits vid olika rikskyrkliga möten, kontraktsdagar, seminarietillfällen, samlingar och konferenser. I Kyrkans Tidning har införts regelbunden information om nya nummer.
Forskningsrådet har beslutat att TRO & TANKE skall utkomma med åtta nummer årligen om cirka 150 sidor per volym och att TRO & TANKE/Supplement kommer ut vid behov och då finansiering ordnats.
TRO & TANKE
1997:1 Uppenbarelsen som kommunikation _ En skiss, av Eskil Franck.
1997:2 Fönster mot forskningen.
1997:3 En salig blandning. Svenska trossamfund i religionssociologisk och kyrkorättslig belysning, red. Margareta Skog.
1997:4 Livsåskådning och kyrkobyggnad. En studie av attityder i Göteborg och Malmö, red. Anders Bäckström.
1997:5 Söndagen som påskdag (Svenskt Gudstjänstliv årg 72).
1997:6 Church Leadership, ed Per H Hansson.
1997:7 Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1996, red. Jørgen Straarup.
1997:8 Ny Social Debatt 1997, red. Gert Nilsson.
TRO & TANKE/Supplement
1/1997 En folkrörelse med många röster. En studie av Svenska kyrkans körverksamhet, av Jonas Bromander.
Under året utkom i samband med Lutherhjälpens femtioårsjubileum den av avdelningens forskare Björn Ryman författade boken Lutherhjälpens första 50 år 1947 -1997. Medmänniskor till tjänst (287 sidor). Delar av den är översatt till engelska och publicerades i Svensk Missions Tidskrift 2, 1997. Inom området har också utkommit i Tro & Tanke Livsåskådning och kyrkobyggnad. En studie av attityder i Göteborg och Malmö samt det liturgiinriktade temanumret Söndagen som påsk med ledamoten av Forskningsrådet Sven-Erik Brodd som redaktör.
Vid sammanträdet 11 februari i Uppsala sammanträffade rådet med Forskningsavdelningens personal och förde därvid en principdiskussion om rollfördelning mellan råd och forskningsavdelning. I samband med diskussionen framkom önskemål om en översyn av instruktionen för Forskningsrådet och en tydligare kontinuerlig rapportering från forskarna utöver verksamhetsberättelsen. Vid detta sammanträde informerade också Egil Johansson om ett pågående större forskningsprojekt som leddes av honom och som bedrevs i flera stift om Dop, konfirmation och kyrkotillhörighet i ett fördjupat svenskt och jämförande internationellt perspektiv. En ny avdelningsbeskrivning innehållande organisation, mål, huvudsakliga uppgifter samt viktigaste externa relationer fastställdes.
Vid sammanträdet i Uppsala 25 april beslöt rådet utlysa stipendier och forskningsbidrag om sammanlagt 200 000 kronor. I arbetet med Mål- och rambudget inför 1998 poängterade rådet några områden att lyfta fram i framtidsplaneringen, nämligen Moderna teologi- och kulturfrågor i ett eventuellt samarbete med Kulturrådet, Etiska och ecklesiologiska frågor samt Religionssociologiskt inriktad dokumentation och forskningar rörande den totala religiösa situationen i Sverige inför stundande millennieskifte. Utifrån ett skriftligt material av forskarna Per Block och Jørgen Straarup fortsattes diskussionen från föregående sammanträde om relationen mellan rådet och Forskningsavdelningen. Beslöt rådet att anordna en nätverkskonferens hösten 1997 med inriktning på frågan om "kyrkorelevant forskning".
Sammanträdet i Linköping 13 oktober ägnades åt en överläggning med avdelningschefen för internationella avdelningen Hilda Lind och den framtida relationen mellan denna avdelning och Forskningsavdelningen vad beträffar arbetsuppgifter av gemensamma intressen och arbetssätten för dessa. Härvid diskuterades också det pågående arbetet inom Kyrkokansliet rörande Verksamhetsområdesprojektet och konsekvenser av detta vad beträffar målstyrning, arbetssätt och uppföljning av verksamheten. Tjugosex ansökningar om stipendier och forskningsbidrag hade inkommit om totalt 2,7 miljoner kronor. Rådet beslöt tilldela följande personer bidrag: teol. kand. Annika Borg, Stockholm, för projektet Tolkning och underordning, 70 000 kronor, fil. dr. Birgitta Meurling, Uppsala, för projektet Marta eller Maria? Hem och kyrka som arena för kvinnliga prästers könskonstituering, 60 000 kronor, teol. lic. Rabbe Sandell, Uppsala, för projektet De finskspråkiga gudstjänsternas geografiska utbredning och frekvens inom Svenska kyrkan på 1990-talet, 40 000 kronor, teol. kand. Anders Sjöborg, Uppsala, för projektet Konfirmander och livsstilar, 40 000 kronor, fil. dr. Wilhelm Östberg, Stock-holm, för projektet God granne och/eller modern kristen. Kristnas vardagserfarenhet i en östafrikansk by, 50 000 kronor.
Vid sammanträdet i Uppsala 3 december var det huvudsakliga ärendet fastställande av Verksamhetsområdet för forskning, för vilket redovisas nedan. I övrigt beslutade rådet om en utvärdering av den hållna kontaktkonferensen i Sigtuna oktober 1997 (se punkt 2 ovan).
4 Framåtblickar
Eftersom rådets fastställande av Verksamhetsområdet forskning innebär principiella ställningstaganden inför framtiden om metoder och problemområden redovisas här i direkta citat de viktigaste delarna:
"Allmänt. Forskningsavdelningen utgör Svenska kyrkans forskningsråds operativa avdelning. Den har därmed att utföra de satsningar rådet beslutar. Vidare skall avdelningen utgöra en resurs för Kyrkokansliet i sin helhet och skall i denna roll ha beredskap att bereda och bistå andra avdelningar med analyser och uppgiftsframtagningar och kunna kanalisera kompetens när så efterfrågas. På detta sätt bidrar den till att via forskning och studier inom för kyrkan väsentliga områden bereda väg för att tydliggöra Svenska kyrkans uppdrag.
Arbetssätt. Verksamheten som omfattar studier/forskningar skall relatera till kyrkans behov av grundforskning, tillämpad forskning och utredningar inom det teologiska forskningsområdet och andra för kyrkans liv och verksamhet väsentliga forskningsfält. Detta arbete bedrivs inom de två huvudprogrammen som delprogram och stödprogram men också genom deltagande i andra huvud- och delprogram i Kyrkokansliet. På motsvarande sätt anslutes arbetet till andra forskningsprogram inom kyrkor och samfund och vid universitet nationellt, nordiskt och internationellt. Särskilda insatser görs i de ekumeniska samarbetsprojekten inom LVF, KV och det ekumeniska institutet i Strasbourg. Varje forskare utvecklar således egna forskningsnätverk inom de projekt som är under arbete. Verksamheten kräver flexibilitet och beredskap till förändringar i arbetssättet vilket också inkluderar anlitande av extern kompetens både i avseende på avdelning och kansliorganisation.
Huvudprogram. Verksamheten indelas i två huvudprogram: Kyrkan i samhället: traditionstolkning; Kyrkan i samhället: nutidstolkning.
Inom såväl huvud- som delprogram finns en dubbel utgångspunkt för analyserna: dels skall dessa utgå från en tydlig samhällsanalys, dels från en tydlig kyrkoanalys. Detta gäller oavsett om forskningarna och studierna gäller historia eller nutid. Den övergripande principiella utgångspunkten är således att kyrkan alltid ses i relation till sin samhällssituation och att kyrkans roll och funktion skall ses i denna kontext. På så sätt blir tolkningen alltid kontextuell. Traditionstolkningen inom det ena huvudprogrammet kan också ses som en kritisk instans till det nutidsinriktade huvudprogrammet och vice versa. Inom bägge programmen intar vidare frågor som rör metod och tolkningsteori en central plats. - Det finns inga vattentäta skott mellan de två huvudprogrammen. De enskilda forskarna kan också medverka med olika arbetsinsatser inom olika delprogram inom huvudprogrammen. Detta uttrycker den önskade flexibiliteten i arbetssättet. Verksamheten i de olika delprogrammen uttrycks i de mål som fastställs för vart och ett av dessa.
De övergripande uppgifterna de närmaste åren blir att bedriva forskningar och studier inom följande områden: Teologi och etik, Religionssociologi, Missiologi och religionsmöten, Bibeltolkning, Teologi, hermeneutik och kulturmöten, Kyrko- och teo-logihistoria."
5 Rådets sammansättning
Svenska kyrkans forskningsråd är ett beslutande och rådgivande organ tillsatt av SFRV:s styrelse. Rådet beslutar om verksamhetens övergripande mål, strategier och policy för forskningsverksamheten. Till sitt förfogande har rådet Forskningsavdelningen som den operativa enheten.
Ledamöter
Biskop, teol. dr. docent Martin Lind, ordförande, direktor, fil. dr. Birgitta Larsson, vice ordförande, professor, teol. och fil. dr. Göran Gustafsson, docent teol. dr. Catharina Stenqvist, professor, teol. och fil. dr. Egil Johansson, kontraktsprost teol. dr. docent Dag Sandahl, professor teol. dr. Sven-Erik Brodd, professor fil. dr. Eva Haettner Aurelius, VD Akademiska Hus, pol. mag. Christina Rogestam.
Uppsala 23 februari 1998
Svenska kyrkans forskningsråd
Martin Lind Birgitta Larsson
ordförande
Göran Gustafsson Egil Johansson
Christina Rogestam Dag Sandahl
Catharina Stenqvist Eva Haettner Aurelius
Sven-Erik Brodd
/Ingmar Brohed
  
|