|
Bilaga 7
Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/
Lutherhjälpen
Verksamhetsberättelse 1997
1 Huvuduppgift
Nämnden skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.
Härvid har nämnden uppdraget
att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,
att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,
att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,
att stödja insatser inom kyrkosamverkan,
att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga rättigheter,
att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,
att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ i Svenska kyrkan,
att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,
att svara för rekrytering och utbildning av utomlands placerad personal,
att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Krediter och resursmobilisering
Under perioden skall ett biståndssamarbete prövas, som bygger på kreditgivning och sparande utifrån lokala lånefonder som etableras genom kapital från Lutherhjälpen.
Former för rådgivning/kunskapsutbyte med samarbetspartner vad gäller lokal kapitalmobilisering genom spar- och kreditinstrument skall utvecklas.
I enlighet med tidigare fattat beslut i Lutherhjälpens styrelse undertecknades den 31 maj 1997 ett avtal mellan Ekumeniska utvecklingsbanken (EDCS) och Lutherhjälpen, där Lutherhjälpen förbundit sig att fram till år 2001 betala ut tio miljoner dollar (ca 80 miljoner kronor) till uppbyggnad av lokala spar- och kreditfonder i Sydafrika och Indien.
Avsikten är att fonderna skall utvecklas vidare genom lokalt sparande och att de så småningom skall övergå i ett lokalt ägande. Målgruppen för fondens krediter är de ekonomiskt fattiga - både män och kvinnor - som önskar starta något inkomstbringande projekt. Lån kommer också att ges till små spar- och kreditinrättningar, vilka har de fattiga som sin kundgrupp. Under uppbyggnadsåren står Lutherhjälpen i kontinuerlig kontakt med EDCS huvudkontor samt de båda fonderna för att följa att genomförandet sker enligt de intentioner som ligger bakom avtalet. Det är glädjande att konstatera att Sida gett klartecken för användande av Sidamedel i dessa fonder.
Under 1997 betalades en miljon dollar (ca åtta miljoner kronor) till EDCS, som administrerar igångsättandet av fonderna bl.a. genom anställning och utbildning av personal till de lokala kontoren. Under året har personalrekrytering ägt rum.
En handläggare för lokal resursmobilisering för det gemensamma kansliet anställdes i augusti. Tjänsten har tillkommit för att möta nämndens uppdrag att hitta nya vägar inom biståndet vad gäller långsiktigt utvecklingssamarbete. Huvuduppgiften består i att i nära samverkan med samarbetspartner pröva och utveckla alternativa former för bistånd som bygger på de lokala resurserna. Detta sker bl.a. genom lokal spar- och kreditverksamhet. En viktig komponent därvidlag är att följa Lutherhjälpens engagemang i EDCS.
I början av året hölls ett stort mikrokreditsymposium i Washington med 3 000 deltagare från 137 nationer. En mikrokredit skall endast utgå till de fattiga som inte kan få lån i en vanlig bank och skall användas för inkomstgenererande projekt. Mötet antog en resolution som i korthet innebär att 100 miljoner fattiga skall ha tillgång till mikrokrediter före år 2005. Den 22 september 1997 meddelade biståndsministern att Sverige anslutit sig till resolutionen. Det innebär att de satsningar som Lutherhjälpen nu gör inom spar- och kreditområdet stämmer väl överens med Sveriges officiella hållning.
I Masase i Zimbabwe har ett utvecklingsprogram varit i gång sedan slutet av 1980-talet. Programmet har finansierats med medel från det s.k. Världskontot, som utvecklades i samarbete med dåvarande Svenska Sparbanksföreningen. Idag finns en väl fungerande lokal sparbank i Masase. Från och med årsskiftet 1997/98 kommer banken även att erbjuda krediter till sina sparare. Resultatet av denna sparverksamhet är så positiv att en utökning kommer att ske till alla distrikt i regionen.
De multilaterala systemens (KV och LVF) påverkan och effekt på utvecklingssamarbetet
Genom partnerrelationerna i våra huvudländer skall vi öka kunskapen om det multilaterala systemets påverkan och effekt på biståndssamarbetet.
I samarbetet inom vårt multilaterala nätverk skall samspelet mellan länder i syd och nord förbättras.
Handläggningen av Lutherhjälpens internationella arbete har under 1997 fått en helt ny struktur. Lutherhjälpens medvetna ställningstagande för ett multilateralt utvecklingssamarbete grundar sig bl.a. på att man önskat få till stånd en mötesplats där man minskar bindningarna till kyrkor, organisationer och grupper som svarar för genomförande och finansiering av projekt och program. Projekt i vedertagen mening är inte bara organisations- och personanknutna utan ofta också beroendeskapande. Den multilaterala modellen utgör en plattform för gemensamma resurser, ger uttryck för solidaritet med fattiga i olika länder samt skapar förutsättningar för en rättvisare fördelning. Det bilaterala utvecklingssamarbetet däremot måste ta hänsyn till de historiska bindningarna.
Det multilaterala utvecklingssamarbetet innebär också en reducering och förenkling av rapport- och redovisningsrutiner för implementerande och finansierande parter. I stället för att varje bidragande organisation får sin särredovisning och sin särrapportering, går nu en samlad redovisning och rapportering från projekt och program till navet för det multilaterala systemet, i huvudsak Lutherska världsförbundets (LVF:s) och Kyrkornas världsråds (KV:s) olika avdelningar i Genève.
Till de uppenbara svårigheterna med multilateralt bistånd hör bl.a. avpersonifiering, anonymitet, brist på tydligt partnerskap, stort avstånd mellan "givare och mottagare" som reducerar delaktighet och engagemang. Rapporterna anses ibland vara för allmänt hållna. Det kan vara svårt att tillämpa öppenhet mellan parterna.
För att minska dessa negativa sidor inledde Lutherhjälpen för några år sedan direkta relationer med några kyrkor och organisationer inom det multilaterala systemets ram. Det fanns en önskan om fördjupade relationer och ömsesidiga utmaningar. Denna förbättrade kunskap om varandra kunde sedan användas inom det nätverk KV och LVF utgör. Några exempel på viktiga möten inom detta nätverk där Lutherhjälpen deltagit under 1997 är LVF:s generalförsamling i Hongkong (se nedan), Related agencies' meeting inom LVF:s World Serviceavdelning samt KV:s möte för Heads for agencies.
Till det multilaterala systemet skall också det s.k. rundabordsarbetet räknas, dvs. ett forum för lokal kyrka, nationellt kristet råd och partner från norr, med syfte att tillsammans komma överens om utvecklingssamarbetets inriktning och därmed också fastställa de ekonomiska ramarna för arbetet. I denna ganska nya konstellation har man ännu inte lyckats få fram en internationell umgängeskod, ett gemensamt förhållningssätt. Det är svårt att veta hur man skall agera.
Det bilaterala arbetssättet
Prioriteringen av det multilaterala arbetssättet utesluter inte bilaterala kontakter. De är ett viktigt komplement till de multilaterala. I en bilateral relation får Lutherhjälpen en djupare kunskap och förståelse för sin samarbetspartners situation och behov. Denna kunskap bidrar till att Lutherhjälpen kan påverka utformningen av det multilaterala arbetet så att det passar alla behov.
Bilaterala kontakter är också viktiga för att skapa den nära relation med en partner som är så viktig för att vi ska inspireras och utmanas i vårt insamlings- och opinionsarbete.
Partnerskap
Lutherhjälpen skall ha en biståndsrelation som uppmuntrar till partnerskap genom största möjliga öppenhet och möjlighet för våra partner att vara insatta i och följa vårt arbete.
En av de utländska gästerna vid Lutherhjälpens 50-årsjubileum i maj sade vid ett tillfälle att det är viktigare med relationer än pengar. Det var ytterligare ett uttryck för den önskan om fördjupade relationer som finns hos många av Lutherhjälpens partner. En biståndsrelation som grundar sig på partnerskap blir något helt annat än ett traditionellt förhållande mellan givare och mottagare. Om vi vill vara med och bidra till en långsiktig förändring måste denna fördjupning äga rum.
Genom att ha en speciell relation med några kyrkor och organisationer blir kunskapen om varandra större och samarbetet rymmer ömsesidiga utmaningar. I en sådan relation är öppenhet och ödmjukhet avgörande, vilket ställer stora krav och tar mycket tid. De kunskaper och erfarenheter vi får genom partnerskapet vill vi använda till att höja kvaliteten inom det multilaterala samarbete som Lutherhjälpen står i och av flera skäl anser vara ett viktigt arbetssätt.
Miljöaspekter i utvecklingssamarbetet
Miljötänkandet i biståndet skall fördjupas och breddas.
Antalet miljöflyktingar har ökat och beräknas idag till 25 miljoner. Brist på vatten och odlingsbar mark orsakar eller förvärrar konflikter. Stora flyktingläger i sig är ett hot för miljön. Lutherhjälpen har genom LVF varit med om att ta fram och finansiera en miljöpolicy för sitt arbete med särskilda exempel för flyktingarbete och arbete i torrområden.
Miljöinsatser som syftar till att restaurera och bevara naturresurserna i den ofta hårt nedslitna yttre miljön pågår i många länder genom LVF och lokala kyrkor. Det handlar bl.a. om trädplantering, terrassering, vattenförsörjning och sanitet.
I Mauretanien i Västafrika är den låga och varierande nederbörden den faktor som mest begränsar självförsörjningen på landsbygden. Man är kroniskt beroende av katastrofhjälp och import av livsmedel. Under 1997 har Lutherhjälpen initierat och finansierat en studieresa för bönder och projektledare från Mauretanien till Niger för att där se och lära av deras erfarenheter av att använda småskalig regnvattenuppsamling för bevattning av torkresistenta grödor.
Lutherhjälpen har tagit initiativ till och finansierat ett seminarium om ekologisk och organisk odling i Etiopien samt en studieresa till Kenya för 17 etiopier för att studera ekologiskt inriktat jordbruk. Det bygger på optimal användning av organisk gödsel, kompost och kreatursgödsel och kan därför benämnas biointensivt jordbruk. Frågan om hållbar utveckling och hållbart jordbruk bearbetades under studieresan och seminariet.
I Etiopien stöder Lutherhjälpen arbetet med anpassad teknik. Energi- och vedförbrukningen minimeras genom energisnåla spisar, biogas och solvärmare. Vattendrivna kvarnar drivs med förnyelsebar energi, till skillnad från dieselkvarnar. Utvecklingen av och arbete med att sprida vattendrivna kvarnar är ett pågående utvecklingsarbete inom Mekane Yesuskyrkan.
I Peru stöds ekologisk odling med krediter genom organisationen CAPER. I Paraguay bidrar Lutherhjälpen till ett arbete med utbildning i miljöfrågor samt juridisk hjälp för miljötvister.
I länderna bakom den forna järnridån finns det stora problem med industrier utan rening som ett arv från kommunisttiden. I Rumänien är miljömedvetenheten lägre än i Västeuropa. Där stöder Lutherhjälpen den ekumeniska organisationen AIDRom, som arbetar med sociala program genom protestantiska kyrkor, ortodoxa kyrkan och andra organisationer. AIDRom har en sektion som arbetar med ökad miljömedvetenhet, ekologiskt tänkande och hållbar utveckling.
Komplexa katastrofer - exempel Bosnien
Former för Lutherhjälpens insatser i de komplexa katastroferna skall skapas.
Mirza är 82 år. Fram till 1992 bodde hon i en by utanför Sanski Most i västra Bosnien. Så kom kriget och Mirza flydde hals över huvud. Hon fick med sig ett knyte med kläder, ett fotografi av de nyligen stupade sönerna och en sliten barnsko, ett minne från den tiden hennes enda idag levande son lekte på bergssluttningen utanför familjens hus. Kvar av huset finns nu bara en ruin. Mirza bor nu i Hultsfred och har det bra, men hon vill dö hemma. Hon vill ha sin sista vila i den by där hon bott nästan hela sitt liv och där hennes man och söner nu ligger begravda.
Två miljoner människor från forna Jugoslavien delar Mirzas öde. En miljon befinner sig på flykt ute i världen. Av dem finns ca 57 000 i Sverige. En miljon är flyktingar i sitt eget land: muslimer från Republika Srpska, som inte vågat återvända hem och serber från den bosnisk-kroatiska federationen, som fortfarande känner sig hotade trots Daytonavtal och försäkringar om trygghet. De etniska problemen existerar fortfarande, och det gäller att i Daytonavtalets anda försöka överbrygga dessa.
Ett av Lutherhjälpens verksamhetsmål för 1997 är att finna former för insatser i komplexa katastrofer. Som ett exempel på detta arbetar Lutherhjälpen sedan våren 1997 med ett integrerat återvändande- och återuppbyggnadsprojekt i den bosniska staden Sanski Most och i byarna runt omkring. Man har med hjälp av Sidamedel anslagit 23 miljoner kronor för 1997.
Av de 180 familjer som har fått sina hus restaurerade har ca en tredjedel varit flyktingar i Sverige. Många får hjälp med utsäde av grödor, rotfrukter, potatis. De kanske kan köpa en get eller en ko. Med hjälp av ett mikrokreditprogram kan mindre företag börja sin verksamhet. Katarina Ottosson är utsänd av Lutherhjälpen till LVF:s kansli i Sanski Most och ansvarar för återuppbyggnad av den sociala infrastrukturen och mikrokreditprogrammet.
Integrerade återvändande- och återuppbyggnadsprojekt av det här slaget är viktiga i de komplexa situationer som blir följden av ett förödande krig. Människorna behöver inte bara hus och hem. Mat för dagen, en möjlighet till utkomst, är några av förutsättningarna för att människor skall kunna återvända till sina hemtrakter. Skolor måste komma igång, sjukvårdsstationer byggas, minröjningsarbete initieras, elektricitet dras in till byar och städer, allmänna kommunikationer fungera.
De flesta av ovannämnda ingredienser finns i Lutherhjälpens projekt. Arbetet löper väl och har väckt uppskattning. Men kanske har för litet uppmärksamhet kunnat ägnas åt den sociala situation som människor hamnat i till följd av kriget. Det är svårt att komma till rätta med de stora problem som exempelvis arbetslösheten för med sig enbart med hjälp av mikrokreditprogrammet. Nära samarbete med de bosniska myndigheterna och med andra hjälporganisationer har etablerats för att helhetsgrepp ska kunna tas för effektiva insatser.
Projektet fortsätter 1998, då ytterligare 120 familjer kan delta. Särskild uppmärksamhet kommer då att ägnas åt minoritetsåtervandring.
Samarbetsavtal
Samarbetsavtal skall tecknas som reglerar allt vårt biståndssamarbete som innebär ett ekonomiskt åtagande i såväl multilaterala som bilaterala insatser.
Lutherhjälpen skall föreslå och verka för kostnadsbesparingar och större effektivitet i samarbetet inom de multilaterala nätverken med en väl definierad och dokumenterad ansvars- och arbetsfördelning mellan parterna.
I november 1997 tecknade Lutherhjälpen tillsammans med nordiska partner ett ramavtal med LVF avseende samverkan med dess avdelningar World Service och Department for Mission and Development. Detta avtal öppnar för ett närmande, en ansvarsfördelning och en tillämpning av att dela med sig av resurserna, ekonomiska såväl som personella. Ramavtalets beteckning är Programme Cooperation Frame Agreement och beskriver vilka mål och prioriteringar för ömsesidig samverkan man gemensamt kommit överens om.
Biståndsadministration
Handläggningskompetensen på avdelningen skall höjas så att den motsvarar de krav som nya metoder ställer på administrationen av biståndet, och nödvändig intern kompetens skall byggas upp för att utnyttja det datorstöd som projekthanteringssystem och budgetprogram erbjuder. Satsningar skall ske på en väl fungerande budget-planering och budgetuppföljning.
Genom en utvidgad användning av ett datoriserat projekthanteringssystem har den administrativa kompetensen höjts. Stora satsningar har gjorts för att vidga kunskapen på detta område. Därigenom höjs också kvaliteten på och säkerheten i budgetplanering och budgetuppföljning.
Samtidigt har en betydande del av tillgängliga resurser använts för att befästa det nya integrerade arbetssättet, varför handläggningskompetensen inte fullt ut kunnat höjas i den utsträckning som förespeglas i målskrivningen.
EU-ansökningar
Kompetens för att förbereda och göra EU-ansökningar och redovisningar skall byggas upp.
Detta mål har inte kunnat uppfyllas på grund av att arbetet med att implementera det nya integererade arbetssättet varit mycket tids- och resurskrävande.
Måluppföljning - Sverigearbetet
Eftersom Lutherhjälpen firade sitt 50-årsjubileum 1997 fanns ett mycket specifikt mål: att planera en jubileumsfest som förenade högtid och utmaning, fest och framåtblickar. Likaså slutfördes uppdraget att skriva Lutherhjälpens historia (se nedan).
Ett mål för insamlingsarbetet är att under 1997-99 öka de insamlade medlen, exklusive testamenten, med tio procent per år. Det målet nåddes med råge 1997; ökningen blev ca 13 procent, vilket var ett mycket gott resultat med tanke på förutsättningarna.
Förra årets representantskapsmöte hade önskat en presentation av Lutherhjälpens arbete med frågor som rör mat och miljö. En utställning om detta arbete kunde presenteras vid årets möte tillsammans med en broschyr med ungefär samma innehåll.
Ambitionen att fortsätta samarbetet med olika företag i sponsringssyfte gick inte att genomföra.
Aktuella uppdrag från Ombudsmötet/SFRV-styrelsen
OEo 1995:503 Kyrkans opinionsarbete mot barnarbete
Ärendet överlämnades till Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission för handläggning inom ramen för de internationella rättvisefrågorna.
Något specifikt opinionsarbete mot barnarbete drivs inte av Lutherhjälpen. Frågan tas däremot upp i t.ex. informations- och utbildningsmaterial som ett exempel på barnens bristande rättigheter.
Lutherhjälpen arbetar också aktivt för att på plats minska risken för att barn ska behöva arbeta. Det kan gälla t.ex. stöd till utbildningsprojekt och skolavgifter. Fattigdomsbekämpning är en annan viktig aspekt, där inte minst ensamstående mödrar får stöd för att kunna försörja sin familj utan att barnen behöver arbeta. Den kreditverksamhet som nämns under rubriken Resursmobilisering är ett exempel på inkomstgenererande projekt. En verksamhet som tangerar insatserna mot barnarbete är stödet till ECPAT, en organisation som verkar för att hindra att barn utnyttjas i sexindustrin.
Samtliga dessa åtgärder ingår i Lutherhjälpens löpande verksamhet och får därför betecknas som pågående.
3 Verksamhetsåret i korthet
År 1997 har varit ett märkligt år för Lutherhjälpen, ett år som präglats av både tillbakablick, förändring och framtidssatsning. Lutherhjälpen har under året firat 50-årsjubileum och blivit påmind om hur det hela började en gång, i Europa vid andra världskrigets slut. 50-årsjubileet hjälpte oss att minnas, glädjas och förundras över allt det trogna och uthålliga engagemang som lutherhjälpsombud genom alla år har visat. Lagom till jubileet publicerades Lutherhjälpens historia i bokform, där Björn Ryman skildrar Lutherhjälpens första femtio år.
Femtio år av engagemang för internationell rättvisa har lett Lutherhjälpen långt utanför Europas gränser till att i dag finnas med på alla kontinenter genom sina insatser. Vi har lärt oss mycket om bistånd under dessa femtio år och det finns en tydlig tendens som visar hur denna lärdom har påverkat Lutherhjälpens arbete.
Man kan likna det vid en resa som började som ett "renodlat katastrofarbete". Vi fortsatte till "biståndsarbete" (där vi stannade ganska länge) och sedan via "bistånds-samarbete" till det vi idag vill beskriva som Lutherhjälpens "utvecklingssamarbete". Detta kan tyckas vara en lek med ord, men ordens makt över tanken är stark, inte minst när det gäller att ändra attityder och utveckla nya synsätt. I praktiken har detta bl.a. tagit sig det konkreta uttrycket att Lutherhjälpen under året tecknat ett ramavtal med LVF, där roller och ansvar har förtydligats.
Tendensen visar sig även i att Lutherhjälpen idag betonar en utveckling som, så långt det är möjligt, bygger på lokala resurser. Under året har en handläggare för lokal resursmobilisering anställts med speciell kompetens för att utveckla denna princip.
LVF:s generalförsamling i Hongkong 8-16 juli
En vecka efter Hongkongs införlivande i Kina samlades nära 1 000 representanter (400 officiella delegater) för LVF:s 122 medlemskyrkor i Hongkong för den nionde generalförsamlingen i världsförbundets historia. Den hölls för första gången i ett asiatiskt land och dessutom under några dagar då Hongkong befann sig vid ett historiskt vägskäl. LVF firade samtidigt sitt 50-årsjubileum. En av höjdpunkterna var jubileumsgudstjänsten med 5 000 deltagare. Den visades också i svensk TV.
Den svenska delegationen bestod av 16 personer. Sammansättningen av delegationen följde riktlinjerna för hela generalförsamlingen, hälften kvinnor och en femtedel ungdomar. Flera delegater från Svenska kyrkan spelade en betydande roll i Hongkong. Direktor Margaretha Ringström ledde arbetsgruppen om mänskliga rättigheter, fred och försoning. LVF:s biträdande generalsekreterare Agneta Ucko spelade en nyckelroll i konferensorganisationen i egenskap av generalsekreterarens ställföreträdare. Yvonne Dahlin från Kyrkokansliet var koordinator för hela generalförsamlingen, och Nils-Henrik Nilsson från Avdelningen för kyrkolivets utveckling var en drivande kraft i gudstjänstkommittén.
Ärkebiskop KG Hammar var en av dem som bidrog till att ekumeniken lyftes fram. Han valdes också in i LVF:s rådsförsamling och blev ordförande i kommittén som arbetar med ekumeniska frågor.
Den svenska delegationen hade nog önskat att generalförsamlingen hade haft mod att uttala sin oro för övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Av hänsyn till delegaterna från värdkyrkorna i Hongkong röstade många delegater från tredje världen emot ett relativt försiktigt uttalande. Endast en vågade uttrycka sitt stöd för det kritiska uttalandet.
I valet av ny president för LVF stödde den svenska delegationen den indiska prästen Prasanna Kumari, som förlorade i sista valomgången mot den tyske biskopen Christian Krause.
Generalförsamlingen hade temat I Kristus - kallade till att vittna. Mission och evangelisation var frågor som särskilt lyftes fram av medlemskyrkor i syd. Många av dem är minoritetskyrkor, men de växer i medlemstal. Kyrkorna i nord talade om kyrkan i ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle.
Bland de resolutioner och uttalanden som antogs kan nämnas följande:
· skuldavskrivningar för de fattigaste länderna och ett ökat bistånd
· en medveten satsning på fredsskapande satsningar i afrikanska länder
· globalt stopp för landminor
· stöd till hiv-smittade och aidssjuka
· kamp mot analfabetism och en satsning på ledarskapsutbildning för ungdomar.
Det svenska inflytandet i LVF:s beslutande organ har minskat efter generalförsamlingen. Tidigare hade Svenska kyrkan tre representanter i beslutande organ inom rådsförsamlingen, men nu är ärkebiskop KG Hammar den ende representanten. Kajsa Ahlstrand från Svenska kyrkans forskningsavdelning är rådgivare i programkommittén för teologi och studier. Svenska kyrkan står för omkring 18 procent av LVF:s budget. Det är bara de tyska kyrkorna som tillsammans ge större anslag.
Bistånd utan pengar
Lutherhjälpen har under många år sökt vägar att utveckla jämställda relationer till samarbetspartner i tredje världen. Representanter för dessa kyrkor och organisationer hamnar lätt i en beroendeställning som gör dem ödmjuka och icke-kritiska mot oss, av rädsla för att gå miste om ekonomiskt stöd. Om man inser att utveckling endast kan uppnås gemensamt och att det handlar om att förstå och förändra där man själv verkar, måste man vara beredd att lyssna och lära av varandra. Förståelse för att både materiellt rika och fattiga människor kan vara givare och mottagare banar väg för utbyte av kunskap och ett samarbete på lika villkor. Utifrån denna människosyn startade samarbetet med Organisation of Rural Associations for Progress (ORAP).
ORAP är en landsbygdsorganisation i södra Zimbabwe med ungefär en miljon medlemmar som under 1996 inbjöd Lutherhjälpen till ett seminarium i Bulawayo för att förutsättningslöst söka utveckla begreppet partnerskap. Under detta seminarium identifierades ett antal områden inom vilka båda folkrörelserna ville fortsätta samarbeta.
Som en uppföljning till seminariet och för att ytterligare tydliggöra och konkretisera samarbetsformerna skulle ORAP inbjudas till Sverige under 1997. På grund av omorganisationen i Kyrkans Hus måste återbesöket skjutas upp.
Integrerade utvecklingsprogram
Av Lutherhjälpens långsiktiga utvecklingssamarbete avser drygt hälften, 67 miljoner kronor, integrerade utvecklingsprogram, där flera olika komponenter, t.ex. åtgärder för tryggad vatten- och livsmedelsförsörjning, miljövård, utbildning, hälsovård och kreditverksamhet kompletterar varandra. Själva benämningen integrerad utveckling är snarare en beskrivning av ett förhållningssätt än av arbetets innehåll.
Den viktigaste förutsättningen för att uppnå varaktig förändring är att de berörda börjar med att själva beskriva sina problem, ange relevanta handlingsalternativ och därefter mobilisera sina egna resurser, både materiella och mänskliga - kunskaper och erfarenheter. En naturlig konsekvens av detta arbetssätt är att människors alla olika behov sätts i relation till varandra och ses som en helhet. I den internationella kyrkogemenskapen har framför allt sedan 1970-talet metoder utvecklats för att bistå människor i denna typ av förändringsarbete. Metodiken kallas ofta utbildning för förändring, men metoderna anpassas hela tiden till de lokala förutsättningarna, och nya benämningar och infallsvinklar utvecklas kontinuerligt.
Huvuddelen av de integrerade utvecklingsprogrammen avser arbete på landsbygden, men bland insatserna finns även kreditfonderna i Indien och Sydafrika som beskrivs i andra avsnitt av verksamhetsberättelsen. Följande exempel beskriver aktiviteterna i några av de övriga programmen.
Etiopien: Landsbygdsutveckling, särskilt förbättrad naturresurshushållning. På höglandet i norra Etiopien är naturresurserna svårt nedslitna och marken utsatt för hårt tryck av människor och djur. Där har lokalbefolkningen i Washeradistriktet identifierat sina behov och prioriterat arbetet med bl.a. vattenförsörjning, djurhälsovård, ökad matproduktion, mer brännved och bättre tillgång till kvarnar. Lutherhjälpens stöd i form av pengar och rådgivning har resulterat i en diversifiering av odlingen med utbredd grönsaks- och potatisoding, omfattande trädplantering, skyddade källor och tillgång till kvarnar.
Ett område som väckt intresse de senaste åren är ullförädling. Får är mycket vanliga i Washeraområdet. Ullen blir en lokal resurs som ger extra inkomster och varma kläder i det mycket kyliga klimatet, där nattemperaturen ibland kan bli lägre än tio minusgrader!
Etiopien: Utvecklingsprojekt i ett av Addis Abebas slumkvarter. Bakgrunden till detta projekt är det fadderprogram som Lutherhjälpen stött under många år. Efter grundliga utredningar och diskussioner kunde slutligen ett projekt planeras där huvudsyftet var att hjälpa invånarna i ett visst slumområdet att förbättra sin situation och sina levnadsvillkor i stället för att bara hjälpa några individuella barn. Projektet sågs som ett pilotprojekt under en fyraårsperiod. Tre huvudmål utsågs, nämligen medvetengörande, förebyggande hälsovård och förbättring av infrastrukturen. Slumområdet, som valdes ut i samråd med regeringsrepresentanter, har ca 6 500 invånare.
Projektet har visat sig fungera mycket bra och har en genuin folklig förankring. Mycken energi och mycket tid har lagts på att medvetengöra befolkningen och utbilda dem i ledarskap, i vilka rättigheter man har osv. på olika nivåer. Totalt finns idag 142 personer som har någon form av ansvar i området.
Den största förändringen för människorna här har nog reparationen av vägarna betytt. Stadens sopbilar kan komma in och hämta sopor, det har blivit renare. Bilar kan också komma in för att tömma latriner, vilket i sin tur påverkar hälsoläget hos folket.
Genom att man blivit upplyst om sina rättigheter har man också kunnat ena sig och kräva sina rättigheter från regeringen. Som exempel kan nämnas förebyggande hälsovård, mödra- och barnhälsovård, vaccinering osv.
Mindre bra har kreditgivningen fungerat och istället planeras nu en spar- och kreditkassa. Trots detta har en del människor fått en ny start i livet genom att låna pengar för att starta en verksamhet och sedan betala tillbaka lånet.
Zimbabwe, landsbygdsutveckling - vatten och diversifierat jordbruk. Efter problemanalys och resursinventering kan grupper av människor i södra Zimbabwe komma igång med sitt utvecklingsarbete. Många börjar med att anlägga ytvattendammar eller gräva brunnar och går i ett senare skede vidare med andra aktiviteter, t.ex. trädgårdsskötsel. Särskilt i de allra torraste delarna av arbetsområdet är landskapet så flackt att man endast kan anlägga dammar med hjälp av jordvallar. Denna teknik är dyr och kräver stora maskiner. En del grupper väljer att utveckla sin husdjursskötsel, andra satsar på trädplantering osv. Dessa aktiviteter prioriteras dock inte så ofta av grupperna.
Bangladesh, landsbygdsutveckling. Lutherhjälpens partner i Bangladesh, Rangpur Dinajpur Rural Development Service, driver sedan 1970-talet ett integrerat landsbygdsprogram som vänder sig till småbönder och jordlösa människor i norra Bangladesh. För närvarande finns ca 12 000 lokala grupper och 250 federationer som är bildade av de lokala grupperna. Det katastrofförebyggande arbetet ingår som en integrerad del i utvecklingsarbetet.
Arbetet är indelat i sex olika temaområden: organisering, informell utbildning, arbete med kvinnor, jordbruksteknik och miljörådgivning, yrkesutbildning och krediter för sysselsättningsskapande åtgärder, förebyggande hälsovård och familjeplanering. Lokalt sparande ger både grupper och enskilda tillgång till krediter för sysselsättningsskapande åtgärder. Trädplantering ingår också i programmet som en del av det katastrofförebyggande arbetet.
Bolivia, program för ekologiskt jordbruk och utvecklingssamarbete genom krediter. I Bolivias bergstrakter finns aymarafolket, hänvisade till jordbruksproduktion under svåra förhållanden. Sedan slutet av 1980-talet samarbetar Lutherhjälpen med en lokal organisation som allt sedan starten arbetat med att motivera aymarafolket att söka de grundläggande orsakerna till sina problem, formulera handlingsalternativ och förändra sin situation med lokalt tillgängliga resurser.
Bland många unga småbönder finns det ett växande intresse för ett hållbart och inkomstbringande jordbruk, vilket också leder till ett större intresse för att förhindra erosion. En partners insatser syftar därför till utbildning i ekologiskt jordbruk. Genom en annan verksamhetsgren kan krediter för produktionshöjande åtgärder ställas till förfogande. Denna insats genomförs i samarbete med Ekumeniska utvecklingsbanken, där även Lutherhjälpen deltar genom sin kapitalplacering.
Resursmobilisering
Lutherhjälpen har under året gett stöd till lokal spar- och kreditverksamhet via följande fonder i den internationella ekumeniska familjen:
· Ekumeniska lånefonden för kyrkor (ECLOF) fördelar biståndsmedel till regionala kreditfonder i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Östeuropa. Det finns en fond för små lån till kyrkor och ekumeniska organisationer och en fond för lån till fattiga på landsbygden. Lånen används för att starta inkomstbringande aktiviteter som t.ex. fiskeprojekt, ris- och grönsaksodling. En speciell prioritet har getts åt lån till kvinno- och ungdomsgrupper. Under 1997 bidrog Lutherhjälpen med ca två miljoner kronor till ECLOF:s arbete.
· LVF:s World Serviceprogram har i vissa länder, bl.a. Bangladesh, Zimbabwe, Moçambique och Etiopen, kreditfonder som en del av de integrerade landsbygdsutvecklingsprogrammen. Lutherhjälpens stöd till dessa program ingår i det årliga bidrag som utbetalas till LVF.
· EDCS skaffar medel till utlåning genom att kyrkor och privatpersoner köper andelar i banken, varvid insatsen sedan kan lånas ut. EDCS har 14 regionkontor i Afrika, Asien, Europa samt Nord-, Mellan- och Sydamerika. Bland låntagarna återfinns lokala spar- och kreditinrättningar samt kooperativa projekt. Utvecklingsbankens målgrupp är de fattiga, med inriktning på kvinnogrupper och projekt som ger arbetstillfällen lokalt. Lutherhjälpen hade vid årsskiftet 1997/98 5 400 andelar i EDCS till ett bokfört värde av tio miljoner kronor. Ett av årets låneprojekt som EDCS nämner i sin nyhetsrapportering är ett lån till 24 medlemmar i ett taxikooperativ i Harare, Zimbabwe, för inköp av taxibussar. Kooperativet har överträffat sin planerade ekonomiska vinst med 400 procent!
· Fonden för affärsstudier har tillkommit i samarbete med EDCS för att hjälpa blivande låntagare i EDCS att utarbeta kreditansökan. För en grupp fattiga som inte har kompetens att ta fram underlag till en ansökan är detta till stor hjälp. Under året har åtta projekt fått låna från fonden, bl.a. tre kooperativa projekt med fiskare i Mali, Nicaragua och Lettland. Lutherhjälpen har för året betalat ut 232 000 kronor till fonden.
I enlighet med Lutherhjälpens riktlinjer har nya vägar prövats inom pågående projekt, t.ex. genom Rangpur Dinajpur Rural Service (RDRS), som är ett landsbygdsutvecklingsprogram som nått ut till nära 200 000 hushåll i Bangladesh. I programmet intar numera lån och sparande en större och viktigare roll i utvecklingen av de lokala resurserna. Omkring hälften av utbetalda lån har gått till kvinnor för investering i grönsaks- och spannmålsodling, husdjursskötsel eller hantverk. Lutherhjälpen har under året betalat ut 1,2 miljoner dollar (ca 9,6 miljoner kronor) till stöd för RDRS verksamhet.
Utbildningsinsatser
I Lutherhjälpens arbete är utbildning en viktig del och ligger inom ramen för s.k. integrerade utvecklingsprogram, i vilka människor lokalt får hjälp att organisera sig för att tillsammans åstadkomma lösningar på problem med t.ex. vattenförsörjning, odling och tillgång till krediter. Det handlar främst om informell utbildning och ledarskapsutveckling. Även andra utbildningsprojekt med inriktning på medvetengörande och kapacitetshöjning, liksom kvinnors lika deltagande i kyrka och samhälle får stöd, oftast genom de regionala kristna råden.
I Sydafrika arbetar Wilgespruit Fellowship Centre bl.a. med utbildning i freds- och försoningsfrågor. Ett nära samarbete har genom åren byggts upp med Sigtuna folkhögskola. Under 1997 anordnades en kurs i konflikthantering i samarbete mellan Wilgespruit, en ekumenisk organisation i Slavonien och Sigtuna folkhögskola.
Utbildningscentret CReNIEO i Madras, Indien, bedriver en tvåårig kurs för biståndsarbetare. Behovet av att utbilda inhemska biståndsarbetare med lokal förankring är stort och därför är det viktigt att utbildningen sker utifrån ett indiskt kontextuellt perspektiv. Kursen är särskilt inriktad på utvecklingen på landsbygden och har deltagare från olika asiatiska länder.
I El Salvador arbetar folkbildningsorganisationen Equipo Maíz med att ge service till frivilligorganisationer, folkrörelser och basgruppsorganisationer som har ett socialt arbete bland de mest utsatta. Målet är att få till stånd ett kritiskt och självständigt tänkande, att bidra till att kvinnor aktivt deltar i utbildningsprocesserna och att få marginaliserade grupper att återupptäcka kulturella värden.
I Mellanöstern stöds ett antal utbildningsinsatser i relation till palestinska flyktingar. Arbetet samordnas av Mellanösterns kristna råd (MECC) och dess avdelning för tjänst till palestinska flyktingar. Det handlar både om yrkesutbildning och grundläggande utbildning. I de skolor som drivs är strävan att ta in barn och ungdomar med olika religiös bakgrund och därigenom bidra till ökad förståelse mellan befolkningsgrupper.
I Rumänien arbetar den ekumeniska organisationen AIDRom med sociala och dia-konala frågor liksom utbildning och miljöfrågor. Ett program utifrån metoden Training for Transformation sprids genom att ledare utbildas, som i sin tur kan ge kurser i metoden. Ett ökat internationellt utbyte inom regionen gör att arbetsmetoden vinner insteg även i angränsande länder.
I samarbete med Härnösands stift genomförs en diakoniutbildning i Slovakien.
Mänskliga rättigheter
Lutherhjälpens stöd till verksamhet för mänskliga rättigheter gäller främst flyktingar, internflyktingar, gästarbetare och andra särskilt utsatta grupper. En stor del av arbetet sker multilateralt.
I Afrika handlar det bland annat om katastrofförebyggande arbete (Etiopien), fredsskapande arbete (Sudan och Somalia) och uppföljning av katastrofinsatser (Liberia och Rwanda). Vidare stöds ett flertal kristna råds verksamhet för mänskliga rättigheter.
I Asien gäller arbetet särskilt gästarbetare, flyktingar och internflyktingar genom det regionala kristna rådet och KV. Där stöds också ECPAT som bekämpar utnyttjandet av barn i sexindustrin.
Flyktingfrågorna är aktuella i Latinamerika. Lutherhjälpen stöder KV:s arbete med internflyktingar, migration och återvändande flyktingar från politisk exil. I Guatemala måste fredsprocessen genomföras, och stöd ges till detta arbete och för att göra det möjligt för flyktingar att återvända hem. I El Salvador ges en tidning ut för att stärka den kristna basgruppsrörelsen. I Peru har Lutherhjälpen gått in i ett omfattande och långsiktigt projekt för att göra det möjligt för internflyktingar att återvända hem och återuppta sitt jordbruk.
Även i Mellanöstern riktar sig Lutherhjälpens insats till flyktingar och gästarbetare genom regionalt stöd genom KV, stöd till ett projekt för kvinnliga gästarbetare från Sri Lanka i Libanon och till palestinska internflyktingar i Israel. Därutöver ges stöd till en judisk organisation som verkar för att sprida en nyanserad bild av situationen i Mellanöstern.
I östra Europa får kyrkorna hjälp att arbeta med flyktingar och att försvara deras rättigheter. Detsamma sker i ett större program i Ryssland. UNHCR räknar med att nio miljoner människor har lämnat sina hem i forna Sovjetunionen, och de flesta har flytt till Ryssland. Den lutherska kyrkan i Lettland får hjälp att bistå flyktingar. Flera av kyrkorna på Balkan är inblandade i de konflikter som pågår, och en person har tillsatts av KV för att arbeta med situationen. I det forna Jugoslavien ges stöd till ett program för att rehabilitera krigsskadade kvinnor och barn.
Globalt ger Lutherhjälpen stöd till KV:s arbete för mänskliga rättigheter och till en organisation som verkar för urbefolkningarnas rättigheter.
I nära anslutning till arbetet för mänskliga rättigheter söker Lutherhjälpen fästa uppmärksamhet vid och främja jämställdhet mellan könen. För att utveckla metoder för att åstadkomma en jämnare makt- och resursfördelning mellan könen samverkar Lutherhjälpen med de biståndsorganisationer som ingår i samarbetsorganet Gender Orientation on Development. Lutherhjälpen har till och med 1997 varit huvudansvarig för detta arbete, en uppgift som i enlighet med ett rullande schema nu övergått till den nederländska organisationen ICCO.
Katastrofarbetet
Ett av Lutherhjälpens tydliga uppdrag och mandat är att förmedla katastrofhjälp och Lutherhjälpen är i detta arbete med i ett världsomspännande nätverk, som samordnas i Genève under namnet Action by Churches Together (ACT). Det är ett samordningsorgan för katastrofenheterna inom de multilaterala organisationerna LVF och KV.
ACT har ansvar för att sända ut begäran om katastrofhjälp, kanalisera pengar och samordna rapportering och information från katastrofinsatser. Genom ACT ser Lutherhjälpen en möjlighet att undvika dubbelarbete och att koncentrera resurserna genom en tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer i katastrofinsatserna.
Under det gångna året har Lutherhjälpen totalt kanaliserat 39,3 miljoner kronor till katastrofinsatser av olika karaktär. Som exempel kan nämnas:
Den 19 maj drabbades Bangladesh av en omfattande cyklon, som bl.a. gjorde ca en miljon människor hemlösa. Vägar, skolor och sjukhus förstördes, skörden skadades och boskap dödades. Via ACT kanaliserades en miljon kronor till Christian Commission for Development in Bangladesh för planerade rehabiliteringsåtgärder. 20 000 familjer i de drabbade områdena fick bl.a. kläder, filtar och presenningar. Insatser gjordes också för att reparera hus och vägar.
Som en följd av otillräcklig nederbörd under 1996 har 27 000 byar i västra Orissa, Indien, drabbats av vattenbrist. Man befarar ett skördebortfall på 50-75 procent. Detta har tvingat 200 000 människor att lämna sina byar och söka en drägligare tillvaro på annat håll. Under normala omständigheter flyttar ca 35 000 människor inom delstaten. Lutherhjälpen har stött Lutheran World Service i Indien, via ACT, med 800 000 kronor för borrning och reparation av brunnar.
År 1996 drabbades Nordkorea av svåra översvämningar som orsakade stora skador på hus och förstörde stora delar av skörden. Redan innan dess var försörjningsläget kritiskt.
Lutherhjälpen anslog 210 000 kronor via ACT/Diakonisches Werk till bl.a. mat och utsäde. Distributionen i Nordkorea skedde i samarbete med FN-organet World Food Programme. En speciell kollekt har tagits upp för insatsen i Nordkorea.
När två regioner i östra Iran under våren 1997 drabbades av en jordbävning fick Lutherhjälpen via ACT en begäran om stöd för insatser bland jordbävningsoffren.
300 000 kronor anslogs till lokala inköp av mat, filtar, kläder, köksredskap, hygien-artiklar och skor till 10 000 människor som blivit hemlösa eller på annat sätt drabbats av jordbävningen. Hjälpinsatsen gjordes i nära samarbete med den armenisk-apostoliska kyrkan i Iran och iranska Röda halvmånen.
FN:s sanktioner mot Irak drabbar civilbefolkningen hårt. Bl.a. lider sjukhusen stor brist på all slags utrustning. I samarbete med ACT bidrog Lutherhjälpen under hösten 1997 med mediciner och madrasser till sjukhus i Irak till ett värde av en halv miljon kronor. Hjälpen skickades via Jordanien och distribuerades av irakiska Röda halvmånen och MECC.
En viktig del av Lutherhjälpens insatser är återuppbyggnadsarbetet efter en akut katastrof. Två stora insatser har gjorts under verksamhetsåret. Den ena är ett återvändande- och återuppbyggnadsprojekt i Bosnien där Lutherhjälpen förmedlat 23 miljoner kronor. Den andra insatsen gäller freds- och försoningsarbetet efter inbördeskriget i Liberia dit Lutherhjälpen anslagit ca 11 miljoner kronor varav 9 miljoner från Sida. Hans Lindqvist har i olika perioder varit utsänd till Liberia av Lutherhjälpen och SKM gemensamt för att undersöka möjligheterna att öka kyrkornas kapacitet inom försonings- och traumaarbetet. De olika kyrkorna och andra parter i Liberia har förberett och startat arbetet. Ur denna process har ett projekt växt fram som syftar till att stärka samordningen under en tolvmånadersperiod.
En projektgrupp har under året arbetat med kartläggning av och förslag till hur det integrerade kansliet skall administrera katastrofhandläggningen. Parallellt med detta har Lutherhjälpens nämnd förtydligat sitt uppdrag till kansliet och definierat katastrofinsatser enligt följande:
· Lutherhjälpens katastrofinsatser skall vara "akuta insatser av akut karaktär".
· Det förebyggande arbetet skall ingå i de långsiktiga utvecklingsprogrammen.
· Lutherhjälpen prioriterar att arbeta genom ACT.
· Lutherhjälpen bidrar i första hand med pengar och där behov finns med personal.
· Personalinsatser i katastrofarbetet innebär att Lutherhjälpen bidrar med personal till operativa aktörer.
Arbetet i Sverige
Lutherhjälpens 50-årsjubileum
Vägen till framtiden var temat när Lutherhjälpen firade sitt 50-årsjubileum i Lund 9-11 maj. Det kombinerades med representantskapets årsmöte den 8-9 maj.
750 deltagare, varav över hundra ungdomar, samlades för att inspireras till att utstaka vägen mot framtiden för kyrkans internationella diakoni. Genom gudstjänster, seminarier, föredrag, musik, marsch och måltidsgemenskap uppmuntrades ombuden till förnyat engagemang för att stärka frivilligkrafterna inom kyrkan. Jubileet samlade olika grupper av människor: äldre medarbetare, där några hade varit med 1947, ungdomar som varit stipendiater eller som var aktiva i Svenska Kyrkans Unga från samtliga stift, lutherhjälpsombud från hela landet och sist men inte minst tjugo internationella gäster.
Gästerna kom från Sydafrika, Namibia, Zimbabwe, Uganda, Etiopien, Eritrea, Peru, Colombia, Brasilien, El Salvador, Indien, Bangladesh, Libanon, Palestina, Polen och Rumänien och hade alla tagit med sig en handfull jord från sitt land. De placerade den i en korg på den plats där LVF hade grundats 50 år tidigare. Då gällde det att bygga upp Europas sönderslagna länder. Som ett synbart bevis på den världsvida gemenskapen lades jorden från nutidens krigs- och katastrofhärjade länder i en korg med bön om att jorden skall bära frukt och försörja människor.
Andra höjdpunkter i programmet var tacksägelse- och högtidsgudstjänsterna i Lunds domkyrka. Musiken kom inte bara från orgel utan också från afrikanska trummor och marimbor. LVF:s förre generalsekreterare Gunnar Stålsett predikade i öppningsgudstjänsten och i sändningsgudstjänsten predikade direktor Margaretha Ringström.
Musikalen Tantupproret hade specialskrivits för jubileet av Per Harling och skildrade den kvinnokraft som burit upp Lutherhjälpens traditionella arbete och omsorgen om vår enda jord. I krigens och katastrofernas århundrade ställdes frågan om lutherhjälpsarbetet varit till nytta. Välsignat vare allt gott verk - bed och arbeta, var kyrkans svar i en av de avslutande sångerna.
En teatergrupp från Sudan, Bilad al Sudan, framförde ett program om krigets härjningar i sitt hemland och regimens behandling av invånarna i södra delen av landet. Det var ett starkt budskap från ett land som bara haft några år av fred sedan 1957.
Fysiklektorn Bodil Jönsson, känd från TV-programmet Fråga Lund, gav en engagerad föreläsning om vårt förhållningssätt till tid, pengar, miljö och medmänniskor. Mikael Wiehe höll konsert i domkyrkan och på Stortorget i samband med demonstration. Panelsamtal om framtidens bistånd med företrädare för Lutherhjälpen, Diakonia, Rädda Barnen, Röda korset och Sida ingick också i det välfyllda programmet. De internationella gästerna och svenska medarbetare höll ett tjugotal seminarier.
Som ett led i utbytet mellan syd och nord reste de internationella gästerna ut i olika stift, där omväxlande besöksprogram arrangerats av ombud. De inspirerades av miljöarbetet, möte med samernas organisationer, skolklasser och universitet, församlingar och lutherhjälpsombud. Vid den utförliga utvärderingen menade de att liknande utbyte måste intensifieras.
Historik om Lutherhjälpen
Boken Lutherhjälpens första femtio år skrevs av Björn Ryman på styrelsens uppdrag. Den är en omfångsrik skildring av Lutherhjälpens framväxt och en bok för alla som är intresserade av modern kyrko- och biståndshistoria. Boken innehåller porträtt av många personer som spelat betydelsefulla roller i Lutherhjälpen och ger en bred skildring av olika hjälpaktioner efter andra världskriget och hur LVF och Lutherhjälpen grundades i Lund 1947.
Några kapitel - t.ex. om Namibia och Etiopien - är nutidshistoria samtidigt som Lutherhjälpens samarbete med kyrkor och organisationer i dessa länder beskrivs. Boken skildrar den internationella solidariteten som ett 1900-talsfenomen och ställer frågan om den kommer att vara ett riktmärke efter år 2000. Författaren menar att undertiteln Medmänniskor till tjänst är Lutherhjälpens uppgift. Boken är i sammandrag översatt till engelska och publicerad i Svensk Missionstidskrift nr 2 1997.
Ett nytt kansli
Efter omorganisationen i Kyrkans hus utförs Lutherhjälpens Sverigearbete i huvudsak dels på Avdelningen för kyrkolivets utveckling, dels på Avdelningen för information och insamling. Den senare består av tre enheter: insamling, kommunikation och media samt InformationsService.
Lutherhjälpens tidigare utbildningskonsulenter ingår i den s.k. internationella basgruppen på Avdelningen för kyrkolivets utveckling. Där finns också den ansvariga för stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan.
Insamling
Trots vakanserna på insamlingsenheten blev insamlingsresultatet mycket gott. Det visar inte minst på att Lutherhjälpen under åren har byggt upp en struktur och ett engagemang i stift och församlingar som åtminstone en tid fungerar också när kansliet inte kunnat arbeta med full kraft. Detta vittnar även om många ombuds och givares förtroende för Lutherhjälpen och det Lutherhjälpen står för: att genom långsiktigt utvecklingssamarbete, katastrof- och flyktinginsatser samt information och opinionsbildning i Sverige för internationell rättvisa, visa på Guds omsorg om sin skapelse.
Det totala insamlingsresultatet för 1997 blev 130,5 miljoner kronor, omkring fyra miljoner över budget. Lutherhjälpen fick 6,7 miljoner kronor som gåva från den fond som förvaltat ekonomin för det s.k. Casa ICA i Macau, ett barnhem som stöddes av Lutherhjälpen bl.a. med pengar som samlades in genom ICA-Kuriren. Det fyllde ett stort behov under många år på 1960- och 70-talen men ersattes senare av annan verksamhet. När även denna avslutats beslöt dess styrelse att tillgångarna skulle överlämnas till Lutherhjälpen utan några villkor för användandet.
Det goda resultatet beror också på att Elevorganisationen gjort en inbetalning på två miljoner kronor till skolbyggen i Eritrea efter det Operation Dagsverke som genomfördes 1995 tillsammans med Lutherhjälpen och Eritreagrupperna i Sverige. Projektet i Eritrea administreras av LVF. Även testamentsgåvorna på nära 24 miljoner kronor har bidragit till det goda resultatet.
Fasteaktion, rikskollekter och tidningsgåvor
Fasteaktionen nådde inte jubileumsmålet 50 miljoner kronor, men ökade jämfört med 1996 till ca 45 miljoner kronor. Därmed fortsätter den att vara Sveriges största enskilda insamling för biståndssamarbete. En särskild satsning kallad 50 platser genomfördes i samarbete med ICA som gav gratis utrymme för en annons i sin kundtidning Buffé. På 50 platser fick ombuden ställa upp utställningsskärm, dela ut material och ha bössinsamling i butikerna.
Budgetmålen för rikskollekterna har med något undantag inte uppnåtts. De s.k. katastrofkollekterna har, förutom den första som delades med SKM, helt tillfallit Lutherhjälpen vilket gör det totala kollektresultatet gott. Gåvorna via tidningen Lutherhjälpen har ökat markant: 4,5 miljoner kronor mot knappt tre miljoner 1996. Den största ökningen visade årets sista nummer.
Samarbete med Banco m.fl.
Samarbetet med Bancos Samaritfond och Hjälpfond där Lutherhjälpen får två procent av fondförmögenheten, resulterade i ca 440 000 kronor, mer än en fördubbling mot 1996. Detta är en mycket viktig insamlingsform för framtiden.
Även samarbetet med Musik vid Siljan fortsätter. Förutom Lutherhjälpen ingår Amnesty, Rädda Barnen och Röda korset. 150 000 kronor har överlämnats av sponsorerna för Musik vid Siljan. Lika viktig som pengarna är Lutherhjälpens möjlighet att nå delvis nya grupper av människor med information som kan väcka intresse för internationellt rättvisearbete.
År 1996 inledde Lutherhjälpen ett samarbete med Bageriförbundet som tog sig uttryck i försäljning av ett speciellt bröd, LeveBrödet. Planerna inför 1997 var att fortsätta och helst utöka samarbetet med bagerinäringen, vilket inte blev möjligt för enheten att genomföra.
Vid kyrkofullmäktigevalet samlade ombud för Lutherhjälpen och SKM in pengar vid vallokalerna på temat Fri att välja. Pengarna, närmare en miljon kronor, gick till arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati, bl.a. i Sydafrika, Haiti och Palestina.
Världens barn
Tillsammans med Diakonia, Rädda Barnen och Röda korset ansökte Lutherhjälpen om Radiohjälpens s.k. höstinsamling 1997. Efter beslut i Radiohjälpens styrelse genomfördes en insamling på temat Världens barn av Lutherhjälpen, Diakonia, Individuell Människohjälp, Rädda Barnen, Röda korset, SOS-Barnbyar och Svenska Afghanistankommittén tillsammans med Radiohjälpen. Varje organisation hade ett projekt som exempel på barns situation och insatser som stöddes av organisationen. Detta skildrades i ett kort TV-program som visades två-tre gånger under kampanjen. Lutherhjälpens inslag handlade om rehabilitering och utbildning av barn som drabbats av kriget i Liberia.
Kampanjen pågick 15 september - 31 oktober med en galakväll i SVT2 den 24 oktober. Den detaljerade tittarstatistik som förs av Sveriges Television visade att drygt två miljoner tittare såg på programmet kortare eller längre stund.
För att använda TV-galans genomslag hos allmänheten beslöts att 25 oktober skulle vara den speciella insamlingsdagen. Insamlingskampanjens mål var 30 miljoner kronor, vilket nåddes med råge: 34 miljoner. Det belopp som Sida anslog var 25 miljoner, som de sju organisationerna delade lika, medan Radiohjälpen fick en åttondel av de insamlade pengarna.
När en så stor och gemensam insamlingskampanj genomförts för första gången, kan man konstatera att det blir tungrott med så många deltagare, större risk för oklarheter och längre tid till beslut. Kampanjen skulle troligen ha vunnit på ett tydligare ändamål. Gentemot allmänheten var det positivt att så många organisationer samarbetade kring ett angeläget ämne, men det lokala samarbetet fungerade inte alltid så bra.
Media
Film och TV. Under årets fasteaktion visades i TV 4 förutom reklamfilm fyra korta program om situationen i Moçambique (Moçambique - fyra år av fred) och om Luther-hjälpens arbete där. Programmen presenterades av Agneta Sjödin. Varje program sågs av 360 000 - 450 000 tittare.
I början av april gjordes inspelningar i Liberia och Elfenbenskusten för Radiohjälpen. För Lutherhjälpens del handlade det om lån till internflyktingar och rehabilitering av bl.a. tidigare barnsoldater. De s.k. kvittoprogrammen visades upprepade gånger i SVT1 och 2. Materialet användes också i anslutning till TV-galan Världens barn i oktober.
Jubileumsfirandet i Lund dokumenterades på video (nio timmar material). Ett program på ca 40 minuter har framställts och erbjudits framför allt ombud och församlingar till självkostnadspris.
Inspelningar har gjorts i Washera, Etiopien tillsammans med SVT2. Programmet, Ett år med får, kopplar ihop ullhantering på Sveriges västkust med samma typ av arbete i ett lutherhjälpsstött projekt i Etiopien. Programmet visas våren 1998. Korta inslag om arbetet i Washera sändes under hösten i Väst-Nytt.
Lutherhjälpen har delfinansierat två dokumentärfilmer. Efter stormen skildrar plantagearbetare som kämpar mot skövlingen av regnskogen i Amazonas. Programmet visades i SVT2 den 18 augusti. Drömmen bortom bergen handlar om den halva miljon palestinier som finns i Libanon och som lämnas helt utanför fredsprocessen. Programmet visades i SVT2 den 6 oktober.
I november gjordes inspelningar i Somaliland för att berätta om Liv och fredinstitutets arbete i landet. Institutet som har huvudkontor i Uppsala, stöds ekonomiskt bl.a. av Lutherhjälpen. Inslaget sänds i TV-programmet 8 dagar i början av 1998.
Förberedelser för en TV-gudstjänst från Matteus kyrka i Malmö den 29 mars 1998 inleddes under hösten.
Tidningen Lutherhjälpen har under året utkommit med fem nummer och i en upplaga på mellan 165 000 och 300 000 exemplar. På grund av stramare budget minskade antalet nummer/år med ett. För att öka tidningens användbarhet och livslängd hade varje nummer ett tema. På så sätt kompenserades i viss mån det faktum att budgeten endast tillät en begränsad produktion av trycksaker.
Lutherhjälpens 50-årsjubileum har uppmärksammats i varje nummer genom att den speciella jubileumslogotypen funnits med liksom ett utdrag ur boken Lutherhjälpens första 50 år. Nr 3 med temat Utveckling i framtiden - ingen väg tillbaka, var ett speciellt jubileumsnummer.
Lutherhjälpen har fortsatt sitt stöd till tidskrifterna Globen och Hela Jorden.
Presskontakter. Efter kansliets omorganisation har Lutherhjälpen inte längre någon egen pressekreterare. Fördelen med den nya organisationen har varit samordningen av alla massmediasatsningar och ett nära samarbete mellan pressekreterarna. Samtidigt måste hårda prioriteringar göras när en tjänsteinnehavare har flera uppdragsgivare.
Under året har ett 20-tal pressmeddelanden rörande Lutherhjälpen skickats ut. Fasteaktionen och jubileumsfirandet har dominerat. I samband med representantskapet och jubileumsfesten i Lund ordnades en välbesökt presskonferens. Recensionsexemplar av jubileumsboken har skickats ut till alla redaktioner.
Kampanjen Världens barn dominerade arbetet under hösten. Pressekreteraren ingick i en arbetsgrupp som planerade mediearbetet.
Vid stora katastrofer ute i världen brukar Lutherhjälpen synas i massmedia. Under de senaste åren har kyrkornas katastrofinsatser samordnats av avdelningen ACT (Action by Churches Together) i Genève. I november fick pressekreteraren möjlighet att arbeta som informatör på ACT och på så sätt få ökad kännedom om det internationella katastrofarbete som Lutherhjälpen är en del av.
Under slutet av året började kampanjen Jubel 2000 - en skuldfri start för en miljard människor, ta form och en presskontaktgrupp bildades.
Kronprinsessan Victoria har accepterat att bli Lutherhjälpens beskyddare. I mars fick en delegation tillfälle att besöka Slottet och ge henne en första information om Lutherhjälpens arbete. En arbetsgrupp har bildats på kansliet för att hålla i kontakterna med hovet. Förhoppningen är att Kronprinsessan på olika sätt ska kunna stödja Lutherhjälpens insamlings- och opionionsarbete. Studiebesök på kansliet i Uppsala och i något av samarbetsländerna har diskuterats.
Utbildning
Ombudsmaterial. Under året gjordes en gemensam satsning inför den nya mandatperioden och valen av ombud för Lutherhjälpen, SKM och SKUT. En projektgrupp producerade foldrar till kyrkoråd, församlings- och kontraktsombud, liksom brev och blanketter till kyrkoråd och kontraktsprostar. Via artiklar i respektive organisations tidning och annonser i Kyrkans Tidning samt personlig information vid kyrkomötet och andra tillfällen, har en bred information gått ut.
En annan projektgrupp har tagit fram ett studiematerial för ombud. Under olika flikar, gemensamma och organisationsvisa, har samlats aktuellt material från Lutherhjälpen, SKM och SKUT, kompletterat med nytt.
Projektgruppen kring internationella grupper fortsatte sitt arbete. En folder, Så roligt det har blivit!, har tryckts och en videofilm och ett nummer av Mitt i församlingen på samma tema förbereddes. Materialet skall stimulera bildandet av internationella grupper i församlingarna.
Ombudsutbildning. Under hösten har förberedelser gjorts inför en serie tvådagarsutbildningar av kontraktsombud under 1998. Utbildningen är för första gången gemensam för Lutherhjälpen, SKM och SKUT. Vissa delar är separata för respektive organisation.
En ny policy för folkbildningsatsningar med internationell utbildningsresa antogs av nämnden. Den betonar förberedelse- och uppföljningsarbetet för deltagarna samt vikten av gemensam planering med Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS). Policyn innebär viss möjlighet till resor av tematisk karaktär, samverkan med en annan stiftskommitté eller med det egna stiftets stiftsmissionsråd.
Lutherhjälpens stiftskommitté i Linköpings stift genomförde tillsammans med SKS en utbildningsresa för kontraktsombud till El Salvador i november. Gruppen fick bl.a. möta ekumeniskt folkbildningsarbete och Lutheran World Service verksamhet.
Behovsinventering och utbildningskontakter. Under 1997 påbörjades en behovsinventering för att diskutera framtiden för det internationella arbetet i stiften i samarbete med Lutherhjälpen, SKM, SKUT, SKS, Svenska Kyrkans Unga och stiftskanslierna. Tio stift har besökts. Inventeringen slutförs under 1998 och därefter görs en analyserande rapport.
Strategen för ombudsutbildning samverkar med de ekumeniska handläggarna och förbereder samlingar för stiftskansliernas ekumeniska och internationella sekreterare. Under hösten ägde ett möte rum i Uppsala.
Under 1997 har internationella basgruppen bearbetat rutinerna för presentationen av Svenska kyrkans internationella arbete för utbildningsinstitutionerna. Utbildningsdagar för grundkursen i Sigtuna och Pastoralinstitutet i Uppsala samt planering av Egyptenresa för Kristna Studentrörelsen i Uppsala är tre exempel. Ett samarbete har inletts med studentpräster och stiftsgrupper.
Ungdomsarbete
Uppföljningshelg. Ett 15-tal ungdomar samlades i Uppsala som uppföljning av deltagandet i jubileumsfesten i Lund. De efterlyste en bättre dialog mellan generationerna i kyrkan liksom ett bättre samarbete med Lutherhjälpen och SKM på stiftsnivå. Aktiviteter inför fasteaktionen planerades. Helgen genomfördes i samarbete med SKM.
Ung i den världsvida kyrkan. I början av året återvände de 14 stipendiater som deltog i programmet Ung i den världsvida kyrkan hösten 1996, fyllda av upplevelser, utmaningar och engagemang från månaderna hos samarbetskyrkor och -organisationer i Afrika, Asien och Centralamerika. I en utvärdering av stipendieprogrammet som framlades i juni noterades bl.a. att samtliga intervjuade stipendiater var nöjda med programmet, men uttryckte besvikelse över kyrkans bristande beredskap, både lokalt och centralt, när det gällde att ta emot dem efter hemkomsten. I augusti sändes den nionde kullen av stipendiater ut på fem månader till Etiopien, Tanzania, Zimbabwe, Egypten, Israel/Palestina, Indien, Filippinerna och Peru.
Som ett led i arbetet att utveckla nya sätt att ta tillvara stipendiaternas erfarenheter startades det EU-finansierade projektet Ungdom till ungdom. Tre f.d. stipendiater har under ett drygt halvår arbetat som församlingsinspiratörer i Luleå, Göteborgs och Stockholms stift. Deras uppgift har varit att tillsammans med sina församlingar intressera unga människor för mission och internationell diakoni.
En videofilm med titeln Under samma himmel har producerats under året liksom foldern Ung i den världsvida kyrkan - ett unikt sätt att mötas.
Mötesplats Mellanöstern
Utbytesprojektet Mötesplats Mellanöstern 1997-98 är det tredje s.k. mötesplatsprojektet gemensamt för Lutherhjälpen, SKM, Svenska Kyrkans Unga, SKS och Sigtuna folkhögskola. Från palestinsk sida deltar den grekisk-katolska kyrkan i Maghar, Israel, den evangelisk-lutherska kyrkan i Ramallah, Västbanken, och den anglikanska kyrkan i Ramleh, Israel. I Sverige deltar fem församlingar i Västerås och Luleå stift, nämligen Överluleå församling i Boden, Umeå stadsförsamling och Ålidhem i Umeå, Viksängs församling i Västerås och Björskogs församling i Köping. Efter noggranna förberedelser ägde det första utbytet rum i juli-augusti.
En intressant ekumenisk följd av utbytesprojektet är att församlingarna i Israel/ Palestina har lärt känna varandra och att ett utbyte dem emellan har börjat växa fram. På motsvarande sätt har församlingarna i Västerås och Luleå stift inspirerats av projektet till nya former för ungdomsutbyte.
Samarbete med olika organisationer
Både Lutherhjälpen och SKM stöder och är tillsammans en av huvudmännen för Fri-villigorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. Anslaget används främst till opinionsbildning, information och utbildning i Sverige medan biståndsarbetet finansie-ras av Sida. Under året tillträdde Anita Klum tjänsten som generalsekreterare för fonden. Svenska kyrkan är representerad i dess styrelse.
Hösten 1997 deltog en av fondens handläggare i det råd som utrikesdepartementet sammankallat för synpunkter på den nya policy för mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik som håller på att utarbetas.
Global ekonomi
Global ekonomi som från 1997 finns inom Avdelningen för kyrkolivets utveckling, finansieras av Lutherhjälpen (25 procent), SKM (25 procent) och Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (50 procent). Personalen har minskats över åren. Verksamheten är integrerad och ett uttryck för att de globala frågeställningarna måste bearbetas både på lokal, nationell och global nivå.
Global ekonomi har tre uppdrag:
· Lobbying och dialog om globala rättvisefrågor i relation till svenska myndigheter och internationella finansiella organ.
· Kompetensbyggande i Svenska kyrkan i globala rättvisefrågor.
· Bred opinionsbildning i Svenska kyrkan och i samhället i övrigt.
Lobby- och dialogarbetet har delvis fortsatt, bl.a. genom överläggningar med representanter för Världsbanken, Internationella valutafonden, UD och finansdepartementet. Dessa överläggningar har berört u-ländernas skulder, strukturanpassning, folkligt deltagande i utvecklingsprocessen och utvecklingssyn.
Inför Parisklubbens förhandlingar (Parisklubben är det forum där de skuldsatta ländernas bilaterala skulder omförhandlas) har brev om skuldavskrivning för t.ex. Uganda och Tanzania skickats till finansdepartementet. Merparten av detta arbete sker i samarbete med andra organisationer som Sveriges Kristna Råd och Forum Syd, med internationella organisationer som Eurodad och med andra nationella organ som Christian Aid i Storbritannien.
I maj publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av ärkebiskop KG Hammar, i vilken han utmanade finansministern i fråga om skuldavskrivning för de fattigaste länderna. Den 5 mars genomfördes en överläggning med biståndsminister Pierre Schori och socialminister Margot Wallström. Den var en uppföljning av det öppna brev, En utjämning måste ske, som Centralstyrelsen skickade till regeringen förra året.
Kunskapsbyggande i globala rättvisefrågor i Svenska kyrkan omfattade under 1997 bl.a. artikelskrivande, seminarier, föreläsningar och rådgivning på kansliet, i nämnder och för stiftsanställda. En viktig aspekt av kunskapsbyggandet är att i det dagliga arbetet på avdelningen bidra med globala perspektiv på det nationella arbetet. I en alltmer globaliserad värld är en global medvetenhet i det lokala engagemanget en tillgång. En sådan process kallas i dag glokalisering (global och lokal).
Ett bidrag till kunskapsbyggandet var den indiske ekonomen Lawrence Surendras halvtidstjänst på Kyrkokansliet under två månader. Hans närvaro stärkte strävandena att föra en dialog mellan syd och nord om gemensamma överlevnadsfrågor. Han föreläste, deltog i kansliöverläggningar och bidrog med intressanta analyser främst utifrån asiatiska perspektiv.
Diskussioner om Svenska kyrkans ekonomiska aktivitet sedd i ljuset av kyrkans etik har under året förts mellan ekonomer och kanslipersonal för att utröna möjligheterna till en större medvetenhet om ekonomins relation till värdegrunderna.
Främst andra hälften av 1997 präglades av förberedelsen av kampanjen Jubel 2000 - En skuldfri start för en miljard människor. Bakom kampanjen står Lutherhjälpen, SKM, Biskopsmötet, Centralstyrelsen och Församlingsnämnden samt en lång rad samfund, biståndsorganisationer, folk-, fack- och solidaritetsrörelser. Den svenska koalitionen bildades den 11 december och inför kampanjstarten utarbetades ett gudstjänstmaterial och annat informationsmaterial. Kampanjen är internationell och bygger på ett samarbete mellan koalitioner och organisationer både i syd och nord.
Representantskapets årsmöte
Lutherhjälpens årsmöte 1997 hölls i Lund 8-9 maj i anslutning till 50-årsjubileet. Ärkebiskop KG Hammar, tidigare biskop i Lund, hälsade välkommen till årsmötet, som på grund av jubileet var något kortare än vanligt och ägnades helt åt förhandlingar.
Rapporter lämnades om åtgärder vidtagna sedan förra årsmötet. Lutherhjälpens verksamhetsberättelse och ekonomiska utfall 1996 diskuterades i utskott och plenum liksom inkomna motioner och rambudget för 1998-2000. I samband med det uttryckte representantskapet förhoppningen att kyrkofonden skall ta en större andel av Lutherhjälpens kanslikostnader.
En omarbetad instruktion för nämnden antogs för att överensstämma med omorganisationen på kansliet. Fyllnadsval förrättades efter Anna von Malmborg, som anställts som personalchef i Kyrkokansliet och därför lämnat nämnd och stiftelsestyrelse. Ulla Romild, Härnösands stift, nominerades och utsågs i augusti av kyrkomötet till ledamot i Lutherhälpens nämnd och styrelsen för stiftelsen Lutherhjälpen.
4 Framåtblickar
Internationellt arbete
Ett bistånds- och utvecklingssamarbete måste ständigt stå under omprövning. Den tillbakablick som gjordes i samband med Lutherhjälpens 50-årsjubileum visar tydligt hur arbetet kontinuerligt har förändrats under de gångna 50 åren. Skall vi kunna vara med och bidra till en positiv förändring av människors levnadsvillkor måste vi använda oss av de arbetssätt som är mest lämpliga och inte stanna kvar i otidsenliga modeller. Vi måste fråga oss vilken form av utvecklingssamarbete vi vill stå i och vilken roll vi vill spela i arbetet för en rättvisare värld. Denna roll kan vi aldrig forma själva, det måste ske i nära samarbete med våra partner.
För att arbeta med dessa frågor har nämnden för Lutherhjälpen beslutat att initiera ett framtidssamtal om internationell diakoni/utvecklingssamarbete. Det är ett samtal som skall äga rum i stiften och tillsammans med våra internationella partner. Förhoppningsvis blir det intensiva samtal som tydliggör roller och uppgifter inom utvecklingssamarbetet när det nya seklet börjar.
Under de senaste åren har begreppet partnerskap varit viktigt för Lutherhjälpens arbete. Framtiden kräver en ökad fördjupning och bättre förståelse av innebörden i det begreppet. Pengar är en del i ett utvecklingssamarbete, men inte allt.
Några områden som kommer att få ökad betydelse i framtiden har nämnden redan pekat på. Partnerskapsarbetet är ett. Ett annat område är sparande och krediter, resursmobilisering i stället för resursöverföring, där så är möjligt. Erfarenheten visar att gåvobistånd inte alltid leder till en god utveckling. Snarare kan det hämma och skapa negativa beroenden.
Opinionsbildningsarbetet kommer att vara viktigt. Det arbetet pågår i Sverige. Vi kan inte bara ha en givarfunktion utan måste inse att vi är en del av utvecklings- och förändringsarbetet. Det rör sig om politisk och ekonomisk påverkan, liksom en insikt om vårt personliga sätt att leva. Men det är även fråga om att stödja partner i deras opinionsbildningsarbete, så att de kan påverka regeringar och ekonomiska institutioner.
Utmaningarna kommer att vara många och det ställer krav på oss om vi vill vara en del av en god utveckling.
Sverigeverksamhet
Under våren 1998 genomförs en läsar- och målgruppsundersökning av tidningen Lutherhjälpen. Med den som underlag kan informationen till givare och ombud utformas så att den blir allt bättre.
Det nya ombudsmaterialet sänds under våren 1998 ut till samtliga ombud. Det skall med kontinuerliga uppdateringar användas under hela mandatperioden.
Global ekonomi
Kampanjen Jubel 2000 som syftar till att uppnå skuldavskrivning för de fattigaste länderna år 2000, kommer att kräva omfattande arbetsinsatser från stora delar av kansliet under åren 1998 och 1999. En omfattande namninsamling pågår som riktas till G7/8 (de rika nationernas ledare). Kampanjen är samtidigt en opinionsbildningsinsats och ett lobbyarbete gentemot beslutsfattare på internationell nivå, vilket innebär aktiviteter på alla nivåer i Svenska kyrkan och ett nära samarbete med övriga organisationer i koalitionen.
Svenska kyrkans aktieinnehav blev under 1997 en massmediafråga och Global ekonomi fick av Centralstyrelsen i uppdrag att ta fram ett första diskussionsunderlag beträffande framtida aktieförvaltning inom Svenska kyrkan samt en plan för hur en diskussion om detta förs ut i kyrka och samhälle. Underlaget skall även bidra till en diskussion om riksorganisationens egna placeringar.
5 Nämnden för Lutherhjälpen, ledamöter och ersättare
Nämnden har under 1997 haft fem protokollförda sammanträden. Ett gemensamt möte har hållits med Nämnden för Svenska kyrkans mission.
Ordinarie ledamöter:
Biskop Rune Backlund, ordförande, kyrkoherde Gunnar Lindberg, kyrkoherde Ingemar Simonsson, 1:e vice ordförande, mikrobiolog Ingegerd Gustafsson, 2:a vice ordförande, sjukgymnast Birgitta Amnéus, komminister Lasse Blom, kontraktsprost John Liljeblad, läkare Margareta Grundmark Åman, docent Britta Olinder.
Ersättare:
Läkare Christer Säll, kyrkoherde Assar Fjelkman, statistiker Ulla Romild, studerande Mikael Sparrhult, flyktingsekreterare Renée Danielsson, ingenjör Mattias Sahlman, granskare Suzanne Fredborg, kyrkoherde Ingemar Nilsson, kyrkoherde Olle Franzén.
Ersättaren Anna von Malmborg avsade sig under året sitt uppdrag i Lutherhjälpens nämnd. Kyrkomötet 1997 utsåg Ulla Romild till ny ersättare.
Nämndens arbetsutskott har under året haft fyra protokollförda sammanträden. I arbetsutskottet ingår följande ledamöter: Rune Backlund, ordförande, Ingegerd Gustafsson, Gunnar Lindberg, Assar Fjelkman och Suzanne Fredborg.
Nämndens ordinarie representant i förvaltningsdelegationen är Assar Fjelkman, suppleant John Liljeblad.
 Uppsala den 25 mars 1998
Nämnden för Lutherhjälpen
  
| 